Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

Relevanta dokument
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

Hälsoträdgård i Malmö

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

PROGRAMHANDLING LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN STOCKHOLM TEL KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

Bevara barnens skogar

förslag FÖRSLAG ÖSTRA CENTRUM KRISTIANSTAD /16 ÖSTRA CENTRUM PROCESSEN

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55

Fem förslag har blivit ett

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Natur, hälsa och välbefinnande

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Evidensbaserad design (EBD)

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

Grönkonsekvensbedömning för Dicksonplatsen (del av Tingvalla 3:1), Trollhättan

Vet du vad som planeras i Karlslund?

Upplevelse av urban grönska

, uppdaterad KS/KF 2012:

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Parkvision Antagen av Nämnden för teknik och service

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan

Tomtebogård gröna kvaliteter

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual

Kristianstad bygger för framtiden

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Grönstruktur. Planförslag

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Argument för grönska ur människans hälso- och upplevelseperspektiv

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Pedagogisk Verksamhetsidé

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

Våra drömmars Stockholm

Bebyggelsens gröna karaktär

Dialogmöte Exercisheden

Ulls hus Campus Ultuna

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016


Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Slussen 1, Slussplan Malmö

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Visioner och möjligheter

arbetstillfällen

BOB Betong Möblera stadens alla rum med Bob Betong. Nya finrum mitt i stadsmiljön med sittplatser för alla: fika och luncha tillsammans, läsa en bok i

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Fastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Miljöförvaltningen Trafikkontoret Idrott- och föreningsförvaltningen Kretsloppskontoret Annan: Datum:

Kors vad det vimlar av segel idag...

Tomtebogård gröna kvaliteter

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

Vänersborg - lokala värden

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Offentlig service idag

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Ett kvarter att trivas i.

Nya skolor bör placeras intill kollektivtrafikstråk och gångoch cykelvägnät.

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park?

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Planens uppenbara positiva inverkan på:

18 19 Med din lägenhet följer en privat plats på taket. Kanske använder du den som kolonistuga och skördar från din egen odling.

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Skolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Fenomen som undersöks

Remiss: Uppsalas parker: riktlinjer och anvisningar

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Grönskans betydelse som friskvård

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Transkript:

Strategier för en grön och blå stad - Masterplan för Kristianstad

Bakgrund Förändringar i stadsmiljön Under de kommande åren sker flera spännande förändringar i Kristianstad. Stora projekt som Kristianstadslänken, Östra Centrum och ombyggnationen av Rådhuskvarteret ska bidra till att staden blir både mer effektiv och attraktiv. Projekten medför emellertid även konsekvenser för grönstrukturen i den centrala staden. Tydliga och förankrade strategier för en grön stad! Ökade satsningar och resurser! Marknadsföring och upplevelser! En inventering som vi har gjort visar att en stor andel av Kristianstads gatuträd kommer att fällas eller utsättas för stress i samband med förnyelsen av staden. Därför vill vi nu möta stadens utveckling offensivt genom: Träd som fälls, ca 80st Träd som blir utsatta för stress i samband med ombyggnation Träd som flyttas - ca 50st

Utvecklingsområden Centrum Att ledas in i en grön stad Längs huvudstråken in till Kristianstads centrum utvecklas gröna stråk med trädrader. Våra gatuträd är viktiga för upplevelsen av en grön stad! De är stommen i grönstrukturen och bidrar med såväl miljömässiga värden (biodiversitet och luftfiltrering) som stora upplevelsevärden (årstidsväxlingar, färg och struktur). Vackra och varierade parker I Centrala Kristianstad finns flera vackra och välbesökta parker. De kan förvaltas och förädlas på sätt som bidrar till varierade parkupplevelser. Nya parker kan komplettera grönstrukturen i centrum. Gröna promenader Kristianstads flanörer och motionärer kan upptäcka den gröna staden längs någon av de två promenader som vi gärna vill etablera i medborgarnas medvetanden; Kanalpromenaden och Parkpromenaden. Stråken bjuder på upplevelser året runt. Parker och grönområden längs promenaderna kan utvecklas för att göra stråken så tydliga och attraktiva som möjligt! Nya parker Befintliga parker och grönområden som utvecklas Kanalpromenaden Parkpromenaden 1. Tivoliparkens norra entré 2. Utanverkens park 3. Rosenbergska trädgården 4. Norra Tivoli 5. Kanalöns naturpark 6. Konserthusparken 7. Götgatans vägplantering 8. Wahlbergska parken 9. Parkstaden 10. Mullvadsparken 11. Lasarettsboulevardens vägplantering 12. Bibliotekets perennrabatt 13. Kanalparken 14. Ljunggrens plan 15. Residensparken 16. Teaterns blomsterrabatter 17. Hälsoträdgården 18. Fiskarebackens park 18 1 17 16 2 3 4 5 14 15 8 7 6 11 12 13 9 10

Utvecklingsområden Stadszonen Nya parker och rekreationsområden Befintliga stadsdelsparker och grönområden som utvecklas Befintliga naturområden Lingenäset Parker som tillhör ABK Grönstråk som utvecklas längs infarter till centrum Befintliga rekreationsstråk Rekreationsstråk som utvecklas Viktiga kanaler och diken för avvattning där rekreativa, estetiska och funktionella värden kan utvecklas Yta för fördröjning av dagvatten där rekreativa, estetiska och funktionella värden kan utvecklas Isternäset Björket Österängs dammar Stadszonen Årummet Härlövs backar Centrum Lägsta punktens park Uddens björke Ekenabben

Sju strategier för en grön stad 1. Varje träd som kan bevaras ska bevaras! 2. Varje träd som tas bort ska ersättas med minst två nya! 3. Utveckla gröna stråk längs med gatorna in till centrum! 4. Utveckla kanalstråket till ett attraktivt parkområde! Gamla träd är en värdefull tillgång i staden! De skapar rumslighet och karaktär och bidrar till ett behagligt stadsklimat. Även kommande generationer Kristianstadsbor förtjänar att få njuta av dem. Tomrummet efter ett gammalt träd som fälls kan inte fyllas på många, många årtionden. Därför bör vi sträva efter att bevara varje träd som kan bevaras! Ibland är det ändå nödvändigt att fälla träd i staden. De kan vara sjuka och innebära en fara för omgivningen. För att kompensera förlusten ska varje borttaget träd ersättas med två nya någonstans i Kristianstad. Längs med gatorna in till Kristianstads centrum utvecklas de gröna stråken! Befintliga alléer vårdas och nya trädrader planteras. Kanalen som rinner genom Kristianstad bjuder på upplevelser i form av ett spännande djur- och växtliv mitt inne i centrum. Detta kan uppmärksammas och göras mer tillgängligt genom att ett parkområde utvecklas längs med kanalens sträckning.

Sju strategier för en grön stad 5. Utveckla och förstärka befintliga parkers status! Parkerna i centrala Kristianstad (bl.a. Tivoliparken, Residensparken, Ljunggrens plan, Konserthusparken, Parkstaden) ska utvecklas och förvaltas på ett sätt som förstärker deras individuella karaktärer och gör dem mer tillgängliga och attraktiva. 6. Utveckla nya parker - Utanverken och Kanalparken! Två nya parker med spännande karaktärer utvecklas. Båda med kopplingar till vattenriket. I Utanverkens park finns intressanta våtmarkspartier som kan göras tillgängliga med spänger. I anslutning till Östra Centrum skapas Kanalparken där det urbana och vilda längs vattendraget kan mötas i en park som rymmer olika typer av lek och aktiviteter. 7. Öka utsmyckningen av staden med blommor och överraskningar! De offentliga rummen i staden är medborgarnas vardagsrum! Positiva överraskningar och blomsterprakt i vardagen bidrar till glädje och stolthet hos Kristianstadsborna. Perennrabatter, sommarblommor och vårlökar uppskattas av många. En grön stad kan visa upp många fler färger än bara just grönt!

Grönskans betydelse för människorna i staden Många människor känner rent intuitivt att grönska och natur är välgörande för kropp och själ. Patrik Grahn (professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid SLU) bekräftar denna uppfattning och refererar i kapitlet Därför mår vi bra i natur och trädgård i boken Trädgårdsterapi till en vetenskaplig studie utförd av miljöpsykologen Roger Ulrich (professor i arkitektur på Texas A&M University i USA). Studien visade att nyopererade patienter med utsikt mot en park mådde bättre och tillfrisknade fortare än patienter som bara hade utsikt mot en tegelvägg. Naturen i sig påverkade alltså människors hälsa positivt. Det fanns inga kopplingar till frisk luft eller motion, det räckte med att se natur för att må bättre. Ulrich förklarade detta med att människan har nedärvda instinkter och reflexer som när vi är stressade förbereder kroppen på kamp eller flykt, men att vissa betingelser i vacker natur signalerar till urmänniskan inom oss att faran är över och att vi kan ta det lugnt (Grahn, 2010). Ulrichs idéer ligger till grund för mycket av miljöpsykologiforskningen vid SLU i Alnarp där Grahn är verksam. Man har bl.a. funnit följande samband mellan människors välbefinnande och närhet till natur: Ju närmare stadsbor har till ett grönområde, desto oftare besöker de natur och parker. De känner sig mer sällan stressade än människor som har långt till grönska (Grahn och Stigsdotter, 2003). Man vardagsmotionerar mer och trivs bättre i sin bostad, ju fler kvaliteter som finns i närliggande grönområden (Björk m.fl. 2008). Barn med naturrika miljöer i anslutning till förskolan har bättre koncentrationsförmåga än barn utan (Mårtensson m.fl. 2009). De utvecklar även bättre motorik (Grahn, 1996; 2007). De som har utsikt mot grönska på arbetsplatsen och möjlighet att ta rast i en grön miljö lider mer sällan av stress än de som inte har samma möjligheter (Stigsdotter, 2004). (Grahn, 2010)

Grönskans betydelse för människorna i staden Genom sin forskning har Grahn också funnit att människors söker sig till grönområden som kan bidra med vissa särskilda dimensioner eller kvaliteter beroende på vilket tillstånd de befinner sig i och vilken psykisk förmåga de för tillfället har. Grahn har definierat åtta av dessa dimensioner: Rofylld: Lugnt och tyst, omsorgsfullt skött. Inga störningsmoment som skräp eller buller. Natur: Intryck av vild natur; växter som ser självsådda ut, stigar, mossbelupna träd och stenar. Artrik: Rikedom av arter av både djur och växter. Rymd: Vilsam känsla av att ha kommit in i en annan värld; en uttalad helhet (ex. en bokskog). Öppning: Erbjuder utblickar och ytor för spontana aktiviteter, ett öppet, grönt fält. För att nå så många medborgare som möjligt och kunna erbjuda alla stadens invånare meningsfulla vistelser i parker och grönområden ska vi sträva efter att täcka in så många som möjligt av Grahns åtta dimensioner i stadens grönstruktur! För att främja en hälsosam livsstil hos stadens medborgare vill vi kunna erbjuda attraktiva parker av varierade karaktärer nära där människor bor! Skydd: Trygg, ombonad plats. En hemlig oas eller tillflykt. Social: En mötesplats för social samvaro, fest, nöje. Kultur: Fascination över människors slit och möda. En tillbakablick genom historien. (Grahn, 2010). Ett grönområde kan innehålla flera av dessa dimensioner samtidigt! Källa Kapitel i bok Grahn, Patrik (2010). Därför mår vi bra i natur och trädgård. Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi (2010) s.49-68. Grahn, Patrik och Ottosson, Åsa. Livonia Print, Lettland: Bonnier Existens