Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten och klimatets förändringar Smittskydd och djurskydd i stora besättningar Statistik från Svensk Mjölk och SIFO www.smhi.se www.sjv.se Klimatförändringar till år 21 (enl. IPCC) Varmare och kortare vintrar Våren kommer tidigare Växtsäsongen förlängs Varmare somrar Ändrade extremtemperaturer Ökade nederbördsmängder* Minskade snömängder Temperaturförändring till år 21 Nordöstra Götaland Extrema temperaturer Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Höjd medeltemperatur, ökat antal tropiska nätter Beräknat antal graddagar med dygnsmaxtemperatur över 2 C: 1961-199 3 ( : 6) A2 B2 211-24 8 ( : 8) 9 ( : 87) 241-27 1 ( : 1) 13 ( : 17) 271-21 37 ( : 199) 18 ( : 16) 1
Extrema temperaturer Ställer högre krav på reglering av inomhustemp för känsliga djur: Kyckling Gris Mjölkkor Ändrad luftkvalitet Högre temperatur, ökad fuktighet Inomhus Ökad fuktbelastning medför risk för tex. mögeltillväxt i byggnader och foder Extrema väderhändelser Kommentar Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med -1 % till år 21. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 3-4 dagar. A2 B2 Extrema väderhändelser Stormar, översvämningar Utegående djur, risk för olyckor Avbrott i transportkedjan Störningar i elförsörjningen Störningar i vattenförsörjning Översvämning Knottangrepp Frasbrand Direkta kostnader ca 68 milj. kr, varav ca 2/3 avser näringsdelen och 1/3 bostadsdelen. Skador på byggnader dominerar Indirekta kostnader ca 16 miljoner. Reservel och effekter på mjölkproduktion dominerar Exempel: Stormen Gudrun, effekter på jordbruket Exempel: Stormen Gudrun, effekter på jordbruket 2
Påverkan på vattenkvalitet Påverkan på vattenkvalitet Sjukdomsutbrott på grund av läckage av avloppsvatten in i dricksvattentäkt Brist på vatten i södra/östra Sverige Försämrad dricksvattenkvalitet Antal dagar med snötäcke och snöns vatteninnehåll Kommentar Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli ca 2 dagar kortare till år 21 och drygt 4 dagar kortare (för utsläppsscenario B2) till år 21. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Påverkan på livsmedel och djurfoder Ökad risk för angrepp av sjukdomar på växande gröda Mögel Ändrad risk för sjukdomar Ändrad utbredning av vektorer Ändrade risker/spridningsområden för befintliga sjukdomar Risk för introduktion av nya sjukdomar Ändrade säsongsvariationer för sjukdomar Ändrat utnyttjande av resurser tex mark påverkar sjukdomsläget Ändrad risk för sjukdomar Vektorburna sjukdomar Fästingar: Sommarsjuka, ehrlichia Knott: Bluetongue Myggor: West Nile feber Förändrad överlevnad av parasiter Ökat globalt smittryck, högre risk för import Vektorburna sjukdomar: sommarsjuka Akut sjukdom hos nötkreatur som sprids med fästingen Ixodes ricinus. Parasiten (Babesia divergens) orsakar blodkroppssönderfall. Hög dödlighet hos obehandlade djur. 3
Vektorburen sjukdom: Bluetongue För sjukdomar som tidigare inte funnits i Sverige finns en risk att förändrat klimat ger möjlighet för andra arter av vektorer att överleva. Till exempel: fler arter av svidknott kan teoretiskt etablera sig med risk för spridning av bluetongue. Detta är dock inte bevisat. Impact of Climatic Change on the Northern Latitude Limit and PopulationDensity of the Disease- Transmitting European Tick Ixodes ricinus Lindgren,1 TAlleklintA and Thomas Polfeldt Hälsoeffekter när besättningen växer Antal kor 4 4 3 3 2 2 1 1 Mjölkbesättningarna växer Totalantal kor Genomsnittlig besättningsstorlek 48 46 44 42 4 38 36 34 32 3 Kor per besättning 1993/94 1994/9 199/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/ 2/1 21/2 22/3 23/4 Utveckling av totalantal kor och genomsnittlig besättningsstorlek över en 1-års period Växer nötköttsföretaget? Antal djur 198 198 199 199 2 2 26 Kvigor, tjurar o. stutar 613 818 69 626 43 48 9 21 88 686 26 62 29 847 Kalvar under 1 år 94 62 642 24 32 42 328 183 8 49 49 1 Antal företag 198 198 199 199 2 2 26 Kvigor, tjurar och stutar 63 179 2 62 42 696 39 16 3 47 24 88 23 7 Kalvar under 1 år 62 314 2 1 41 986 36 42 27 733 22 888 21 72 Antal djur per företag 198 26 2 2 1 1 Den genomsnittliga köttkobesättningen hade 14 djur år 26 mot 6 djur år 198. Enligt Jordbruksstatistisk årsbok 27 Kvigor, tjurar o. stutar Kalvar under 1 år 4
Större besättningar: fördelar Mer specialiserade Modernare byggnader Djurskydd Smittskydd Hygien Sanerbarhet Större besättningar: nackdelar Utbrott drabbar fler djur Högre kostnader vid sanering Större risk för att få in smitta Svårare att bli av med smitta 4,% 3,% 3,% Genomsnittlig kalvdödlighet 1-9 dygn vid ökande besättningsstorlek (24) Retrospektiv studie 1993-24 Mjölk Antal spärrade gårdar 1 Baspopulation 91 Incidens rate,61 2,% 2,% 1,% 1,%,% Kalvköp (>1 / år) Kalvköp (<1/ år) Köttkor 12 8 17 83 13 7,8,6,26,% (n=4494) 1-1 (n=1778) 11-1 (n=366) >1 (n=182) Antalet infekterade besättningar (nötkreatur) i Sverige per år SJV årlig ersättning salmonella 4 F 3 2 2 1 1 S. other S. Dublin S. Typhiimurium Miljoner kronor 3 2 2 1 1 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 2
Slutsatser 6