Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar, höst och vinter. Årstiderna beror på att jorden snurrar runt solen och att jordaxeln lutar en aning. Det tar ett år för jorden att snurra runt solen. När vi har sommar så lutar vår del av jorden mot solen. När vi har vinter så lutar vår del av jorden bort från solen. Jorden snurrar kring sin egen axel, ett varv på 24 timmar. Det är det som gör att vi får dag och natt. När det är dag på vår sida av jorden så är det natt på andra sidan jorden.
Ett år har totalt 52 veckor eller 365 dagar. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 30 dagar har november, april, juni och september Februari 28 allén Alla de övriga 31. Atmosfär Runt jorden finns ett lager luft. Det kallas atmosfären. Den nedersta delen av atmosfären kallas för troposfären. I troposfären händer allt som vi kallar för väder. Solen och dess strålar Solen är ett glödande klot som består av gaser. Det tar cirka 8 minuter för solljuset att åka från solen till jorden. När solen går i moln på dagen blir det kallare. Molnen hindrar många solstrålar från att nå marken. På natten är det tvärtom. Då värmer molnen. De är som ett täcke över jorden som håller kvar värmen. Termometern I Europa mäter vi temperaturen i grader Celsius ( o C). Mannen som uppfann detta var svensk och hette Anders Celsius. Vatten fryser till is vid 0 o C och kokar vid 100 o C.
Växthuseffekten Jordens atmosfär fungerar som fönstren i ett växthus. Atmosfären stänger in en del av värmen som finns närmast jorden. Man kallar därför detta för växthuseffekten. Under de senaste årtiondena har det bildats mycket gaser som gör att växthuseffekten ökar. De gaserna kallas växthusgaser. Det är t.ex. koldioxid och metan. Koldioxid kommer bland annat från bilarnas avgaser. Metan kommer bland annat från när kor fiser och rapar. När växthuseffekten ökar så ökar jordens temperatur. När temperaturen på jorden ökar smälter isarna och havsnivån stiger. Vind Luft som rör sig kallar vi vind eller blåst. Moln När vatten kokar så bildas vattenånga. Man säger att vattnet avdunstar. När vattenångan har kommit en bit upp så kyls den av. Då bildas små vattendroppar. Detta kallas kondens. När vattenånga stiger i naturen avkyls den och kondenseras. Vattendropparna som då bildas går ihop till stora moln. Vattnets kretslopp: 1) Solen värmer och gör så att vattnet avdunstar och stiger uppåt. 2) Vattnet kyls ner och bildar små vattendroppar. Vattendropparna går ihop och bildar moln. 3) Vattendropparna blir större och tyngre ända tills de blir så tunga så de faller ner och det börjar regna. 4) Vattnet hamnar på marken och i havet igen. Snö
När det är kallt (under 0 o C) bildas små iskristaller i stället för regndroppar i molnet. Då blir det snö i stället för regn. Dimma När vattenånga möter kall luft bildas moln. Detta kan ske vid marken t.ex. då varm och fuktig luft från havet blåser in över det kallare fastlandet. Detta kallas för dimma. Hagel Hagel är vattendroppar som har frusit till is i flera lager. Regnbåge När det regnar samtidigt som solen skiner, kan en regnbåge bildas. Du måste stå med ryggen mot solen för att kunna se den. I våra ögon är solljuset vitt. När solstrålarna träffar regndropparna så delas det vita ljuset upp i sina olika färger. Regnbågen har sju färger; rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Åska och blixt Förr i tiden trodde man att det var asaguden Tor som var orsaken till åska och blixt. Nuförtiden vet vi mer om hur det fungerar. När jordytan värms upp av solen stiger fuktig luft uppåt. När den träffar på kall luft, kan det leda till kraftiga vindar som bildar positiva och negativa laddningar i molnet. I den nedre delen av molnet samlas negativa laddningar, i den övre delen positiva. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor bildas en blixt. Kortfattat kan man säga att åska och blixt uppstår när det blir urladdningar i molnen. Laddningarna kommer från atomer. Atomer är små byggstenar som allting på jorden består av. Inuti dessa atomer finns: elektroner (- negativt laddade) protoner (+ positivt laddade) neutroner (ingen laddning) Instuderingsfrågor
1) Vilka årstider har vi? 2) Vad är anledningen till att det blir olika årstider? 3) Hur blir det dag och natt? 4) Hur många dagar är det på ett år? 5) Skriv alla månadernas namn i rätt ordning. 6) Vilka månader har 30 dagar? 7) Vilka månader har 31 dagar? 8) Vilken månad har 28 dagar (29 dagar vart fjärde år)? 9) Vad kallas området med luft kring jorden? 10) Vad består solen av? 11) Varför blir det kallare på dagen när solen går i moln? 12) Varför blir det kallare på natten när det inte finns några moln? 13) Vilken enhet mäter vi temperaturen i i Europa? 14) Nämn två gaser som gör att växthuseffekten ökar? 15) Beskriv vattnets kretslopp med bild och ord. 16) Hur bildas dimma? 17) Vad är hagel? 18) Hur uppstår en regnbåge? 19) Hur uppstår åska och blixt? 20) Vad är en atom och vilka tre delar består den av?