Statistik 213:7 Riskkapitalmarknaden i Sverige 213
Statistikansvarig myndighet Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 4 Östersund Telefon 1 447 44 Telefax 1 447 44 1 E-post info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta Sofia Avdeitchikova Telefon 1 447 44 3 E-post sofia.avdeitchikova@tillvaxtanalys.se Dnr 213/167
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 6 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Disposition...7 1.3 Data och avgränsningar...8 1.4 Begrepp och definitioner...8 2 Generella analyser... 9 2.1 Investeringsvolymer och dess utveckling 27 212...9 2.2 Branschfördelning och utveckling under 27 212... 1 2.3 Investeringar i olika faser... 12 2.4 Portföljbolagen fördelade efter storlek... 14 2.5 Regional fördelning av riskkapitalet... 16 3 Fördjupade analyser... 17 3.1 Investeringar i Cleantech... 17 3.2 Svenskt/utländskt kapital... 19 4 Slutsatser... 22 5 Källor... 23 Bilaga 1. Tabeller... 24 3
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Sammanfattning Riskkapitalinvesteringar i tidiga och tillväxtfaser i Sverige visar en tydlig nedåtgående trend, visar data från Svenska riskkapitalföreningen (SVCA). Från toppnivåerna på ca 4,8 miljarder kronor år 28 har investeringsvolymen gått ner till drygt 1,8 miljarder kronor år 212, en tapp på över 6 %. Den privata delen står för den största minskningen (från ca 3,7 miljarder kronor 28 till drygt en miljard kronor 212). Volymerna av de offentliga riskkapitalinvesteringarna har legat någorlunda stabilt runt en miljard per år under 28 211, men gick ner till ca 8 miljoner år 212. År 212 var Data och konsumentelektronik den största branschen för riskkapitalinvesteringar, som totalt attraherade 35 % av investeringsvolymen. Andra stora branscher det året har varit Life Sciences (31 %), Kommunikation (11 %), Affärsrelaterade och industriella produkter (9 %) samt Energi och miljöteknik (4 %). I jämförelse med 27 kan man konstatera att investeringar i Life Sciences har minskat, medan investeringar i Data och konsumentelektronik har ökat under denna period. Vidare finns det stora skillnader mellan privat och offentligt riskkapital i termer av branschfördelning. Detta är särskilt tydligt inom Data och konsumentelektronik, där det privata kapitalet är klart störst, och Affärsrelaterade och industriella produkter och Energi och miljöteknik där det offentliga kapitalet tvärtom är dominerande. De allra flesta investeringarna görs i start-up fasen, tätt följt av investeringar i expansionsfasen. Endast ca 3 % (totalt ca 54 miljoner kronor) av kapitalet investerat 212 gick till företag i sådd-fasen; en andel som har varit någorlunda stabil under perioden 27-212. Fördelningar av investeringar på de olika faserna är ungefär samma för det privata och offentliga kapitalet. Däremot finns det en större skillnad mellan det privata och offentliga kapitalet vad gäller storlek på portföljföretagen. De offentliga riskkapitalaktörerna allokerar största delen av sitt kapital (61 %) till företag med -9 anställda (jämfört med 46 % för det privata riskkapitalet) medan bland privata riskkapitalbolagen är det investeringar i företag med 1-49 anställda som är störst (51 % av kapitalet jämfört med 35 % av det offentliga). Riskkapitalinvesteringar är starkt koncentrerade till Stockholm, där över hälften av allt riskkapital investerades år 211. Totalt står storstadsregionerna (Stockholm, Västsverige och Sydsverige) för ca 82 % av den totala volymen av riskkapitalinvesteringar i Sverige. Jämför man 211 med 28 så är koncentrationen av investeringarna till Stockholm ungefär lika påtaglig. Däremot var koncentrationen till storstadregionerna lite lägre år 28 (76 %). Investeringar i Cleantech i tidiga och tillväxtfaser har minskat betydligt de senaste åren. Från att år 28 ha attraherat ca 7 miljoner kronor i riskkapital har Cleantech-investeringarna minskat till ca 135 miljoner år 212. Även den relativa andelen Cleantech-investeringar har minskat under denna period, från 15 2% åren 28-21 till 7 8 % av totala investeringsvolymen år 212 ungefär samma andel för privata och offentliga investeringar. Slutligen har det utländska riskkapitalet, mätt som investeringar gjorda i Sverige från ett utländskt kontor, en relativ liten andel av den svenska marknaden. Denna har legat på ca 15 2 % av de totala investeringarna mellan åren 27 212, med undantag för år 28 då ca 3 % av riskkapitalet som investerades i Sverige kom från utländska investerare. 5
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Summary Venture capital investments in early and growth stages in Sweden show a clear downward trend, according to data from the Swedish Venture Capital Association (SVCA). From a peak level at approximately 4.8 billion SEK in 28, investment volume has fallen over 6 % to just over 1.8 billion SEK in 212. The private venture capital accounts for the largest decrease (from approximately 3.7 billion SEK in 28 to just over one billion SEK in 212). Volume of public venture capital investment has remained fairly stable at around one billion SEK per year 28 211, but fell to 8 million SEK in 212. In 212, the Data and consumer electronics was the largest sector for venture capital investments, which attracted a total of 35% of the investment volume. Other major industries in that year were Life Sciences (31%), Communications (11%), Business and industrial products (9%) and Energy and environmental technology (4%). In comparison with 27, it is clear that investments in Life Sciences have decreased, while investments in Data and consumer electronics have increased during this period. Furthermore, there are significant differences between private and public venture capital in terms of industry distribution. This is particularly evident in Data and consumer electronics, where private capital is by far the largest, and Business and industrial products and Energy and environmental technologies where public venture capital on the contrary dominates. Most investments are made in the start-up phase, closely followed by expansion stage investments. Only about 3% (total about 54 million SEK) of capital invested in 212 went to companies in the seed phase, a share that has been fairly stable over the period 27 212. The distribution of investment in the different phases is approximately the same for the private and public capital. However, there is a major difference between the private and public capital in terms of the size of the portfolio companies. The public private venture capital firms allocate most of their capital (61%) to companies with 9 employees (compared to 46% for private venture capital), while among private venture capital firms, investing in companies with 1 49 employees prevails (51% of capital, compared with 35 % of the public). Venture capital investments are heavily concentrated to Stockholm that attracted over half of all venture capital invested in 211. In total, the metropolitan regions (Stockholm, Western and Southern Sweden) accounted for approximately 82% of the total volume of venture capital investments in Sweden. Comparing 211 with 28, the concentration of investments to Stockholm appears to be quite stable. The concentration to metropolitan areas, however, seems to have increased. Investment in Cleantech in early and growth phases have fallen significantly in recent years. In 28, the sector has attracted about 7 million in venture capital. By 212, venture capital investments in Cleantech amounted to 135 million per year. Also the relative share of Cleantech investments has decreased during this period, from 15 to 2 % in 28 21 to 7 8 % of the total investment volume in 212 about the same proportion of private and public investment. Finally, foreign venture capital measured as investments made in Sweden from a foreign office, constitutes a relatively small share of the Swedish market. It has been around 15 2% of total investments between 27 212, with the exception of 28, when about 3 % of venture capital invested in Sweden came from foreign investors. 6
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 1 Inledning Tillväxtanalys har 213 fått i uppdrag av regeringen att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. I följande rapport redovisas statistik över den svenska formella riskkapitalmarknaden år 212 med en tillbakablick över åren 27 211. Beräkningarna och sammanställningarna baseras huvudsakligen på data som tillhandahållits av Svenska riskkapitalföreningen (SVCA), i vissa fall kompletterade med företagsdata från SCB. 1.1 Bakgrund Entreprenörskap och innovationer är viktiga drivkrafter bakom en hållbar tillväxt. I de flesta fall krävs det kapital för att starta företag och omsätta nya idéer till framgångsrika produkter. Om kapitalförsörjningen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt kan det innebära att företag med stor tillväxtpotential får sämre möjligheter att utvecklas. Riskkapital har länge ansetts vara en särskilt viktig kapitalkälla för unga, tillväxtorienterade och teknikbaserade företag. Länder med höga nivåer av riskkapitalaktivitet (t.ex. USA, Israel, Storbritannien) har också haft en stor andel innovativa, exporterande och snabbväxande företag. Kausaliteten mellan riskkapitalinvesteringar och framgångsriska företag har dock ifrågasatts, där många menar att det är framgångsriska företag som genererar en marknad för riskkapital och inte tvärtom. Det har på senare år också förts diskussioner om att det formella riskkapitalet har fått en minskad betydelse. Argumenten är dels att behovet för denna typ av finansiering ska ha minskat (då företagens uppstartsprocesser överlag har blivit mindre kapitalkrävande) men också för att andra aktörer (inte minst affärsänglar) har fått en viktigare roll för finansiering av unga, tillväxtorienterade och teknologibaserade företag 1. Mot bakgrund av detta är det viktigt att få en uppdaterad bild av hur den svenska formella riskkapitalmarknaden ser ut hur mycket kapital som investeras, av vem, var i Sverige och i vilka företag. Syftet med denna rapport är därför att dels redovisa aktiviteten på riskkapitalmarknaden i Sverige och dels beskriva utvecklingen och möjliga trender. Rapporten är en del av Tillväxtanalys större arbete att kartlägga, analysera och utvärdera kapitalförsörjningssystemet i Sverige. Rapporten vänder sig främst till policy-makers och offentliga aktörer men även finansiella aktörer, forskare, media och allmänheten. 1.2 Disposition Rapporten består av fyra kapitel. I detta inledande kapitel presenteras en introduktion till studien. I kapitel 2 presenteras generella analyser av riskkapitalinvesteringar i Sverige med avseende på bl.a. investeringar i olika skeden, portföljbolagens storlek, branschfördelning samt regionalfördelning. I kapitel 3 presenteras två fördjupade analyser med fokus på investeringar i Cleantech samt riskkapital med svenskt respektive utländskt ursprung. I kapitel 4 presenteras slutsatserna. Resten av detta kapitel innehåller en kort beskrivning av data och avgränsningar samt begrepp och definitioner. 1 Mason, C. (29) Venture capital in crisis? 7
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 1.3 Data och avgränsningar Studien omfattar formella riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag i tidiga och tillväxtfaser, dvs. sådd, start-up och expansion. Studien omfattar inte investeringar i onoterade bolag i mogna faser (buyout). Investeringar gjorda av privatpersoner (den informella riskkapitalmarknaden, s.k. affärsänglar) ingår inte heller. Analyserna utgår ifrån datamaterialet som har tillhandahållits av SVCA och som har tagits fram i samarbete med den europeiska riskkapitalföreningen (EVCA). Samarbetet innebär att alla europeiska riskkapitalbolags aktiviteter (investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning) samlas in via en gemensam paneuropeisk databas (PEREP Analytics). Tack vare detta finns också möjligheten att genom datat följa utländska riskkapitalinvesteringar i Sverige. Flera av de offentliga riskkapitalaktörerna ingår i datat, vilket inkluderar bl.a. Industrifonden, Almi Invest och Fouriertransform. 1.4 Begrepp och definitioner Nedan följer en sammanställning och definitioner av begrepp som används i denna studie. Riskkapital Tidsbegränsade investeringar i onoterade bolag, ofta med aktivt ägarengagemang. Endast ägarkapitalinvesteringar omfattas, dvs. inte lån och bidrag. Riskkapitalinvesteringar i tidiga och tillväxtskeden går till företag som befinner sig tidigt i sin livscykel, dvs. sådd, start-up och expansionsfasen 2. Formellt riskkapital Riskkapital som investeras av riskkapitalbolag. Kallas också institutionellt riskkapital. Informellt riskkapital (även affärsänglar) Riskkapital som investeras av privatpersoner. Sådd Fasen där uppfinnare eller entreprenör utvärderar eller prövar ett koncept eller en idé för att utveckla en produkt. Fasen innan kommersiell försäljning har påbörjats. Start-up Fasen där företaget genomför produktutveckling och initial marknadsföring. Företaget kan ha påbörjat sin försäljning men har ett negativt kassaflöde. Expansion Fasen där produktutveckling är avslutad och företaget satsat på att lansera produkten kommersiellt, öka volymer, exportera och expandera. Buyout Majoritetsinvesteringar i mogna företag, alternativt minoritetsinvesteringar med stort inflytande (t.ex. genom förvärv av preferensaktier). Cleantech Teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ, med viss innovationshöjd och kommersialiseringspotential. 2 www.svca.se 8
Miljoner kr Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 2 Generella analyser I detta kapitel presenteras generella analyser av riskkapitalinvesteringar i Sverige med avseende på bl.a. investeringar i olika skeden, portföljbolagens storlek, branschfördelning samt regionalfördelning. 2.1 Investeringsvolymer och dess utveckling 27 212 Riskkapitalinvesteringar i tidiga och tillväxtfaser i Sverige visar en tydlig nedåtgående trend under den studerade tidsperioden. Från toppnivåerna på ca 4,8 miljarder kronor år 28 har investeringsvolymen gått ner till drygt 1,8 miljarder kronor år 212, ett tapp på över 6 %. Nedgången har inte varit lika kraftig i antalet bolag som tar emot investeringar, vilket tyder på att aktiviteten fortfarande är relativt hög men att den genomsnittliga storleken på investeringarna har minskat avsevärt. Denna utveckling illustreras i Figur 1 nedan. Figur 1. Riskkapitalinvesteringar per år, 27 212, miljoner kronor Summa riskkapitalinvesteringar Antal portföljbolag 6 5 4 3 2 1 27 28 29 21 211 212 År 5 4 3 2 1 Tittar man på det privata och det offentliga riskkapitalet separat så blir det tydligt att det är den privata delen som står för den största minskningen (från ca 3,7 miljarder kronor 28 till drygt en miljard kronor 212). Volymerna av de offentliga riskkapitalinvesteringarna har legat någorlunda stabilt runt en miljard per år under 28 211, men gick ner till ca 8 miljoner kronor år 212. Denna nedbrytning illustrerar vidare att antalet bolag som tar emot investeringar har hållits uppe av ett ökande antal investeringar från offentliga investerare, samtidigt som de privata minskat. Detta illustreras i Figur 2 nedan. 9
Miljoner kr Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 2. Riskkapitalinvesteringar per år, 27 212, offentliga och privata, miljoner kronor Summa privat riskkapital Antal portföljbolag med privat(a) investerare Summa offentligt riskkapital Antal portföljbolag med offentlig(a) investerare 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 27 28 29 21 211 212 År 4 35 3 25 2 15 1 5 2.2 Branschfördelning och utveckling under 27 212 År 212 var Data och konsumentelektronik den största branschen för riskkapitalinvesteringar som totalt attraherade 35 % av investeringsvolymen. Andra stora branscher det året var Life Sciences (31 %), Kommunikation (11 %), Affärsrelaterade och industriella produkter (9 %) samt Energi och miljöteknik (4 %). I jämförelse med 27 kan konstateras att investeringar i Life Sciences har fallit tyngst, medan investeringar i Data och konsumentelektronik varit den bransch där minskningen varit minst, vilket också innebär investeringarna i denna bransch nu utgör en större andel av totalen. Antalet bolag som tog emot investeringar ökade i Data och konsumentelektronik, men också i Energi och miljöteknik. Samtidigt noteras att det genomsnittliga investerade beloppet minskade avsevärt i alla branscher utom Kommunikation. Investeringar uppdelade per bransch presenternas i Figur 3. 1
Miljoner kr Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 3. Riskkapitalinvesteringar indelade efter bransch, år 27 och 212 27 - Summa riskkapital 212 - Summa riskkapital 27 - Antal portföljbolag 212 - Antal portföljbolag 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Bransch Vidare finns det stora skillnader mellan privat och offentligt riskkapital i termer av branschfördelning. Detta är särskilt tydligt inom Data och konsumentelektronik, där det privata kapitalet är klart störst, och Affärsrelaterade och industriella produkter och Energi och miljöteknik där det offentliga kapitalet tvärtom är dominerande (se Figur 4). Det kan också noteras att de offentliga och privata investerarna skiljer sig åt kraftigt när det gäller hur många företag som investeringarna sprids mellan: de offentliga investeringarna är i genomsnitt väsentligt mycket mindre än de privata, men når också många fler företag. 11
Miljoner kr Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 4. Riskkapitalinvesteringar efter bransch och privat/offentligt, år 212 Summa privat riskkapital Antal portföljbolag med privat(a) investerare Summa offentligt riskkapital Antal portföljbolag med offentlig(a) investerare 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 8 7 6 5 4 3 2 1 Bransch 2.3 Investeringar i olika faser De allra flesta investeringarna görs i start-up fasen, tätt följt av investeringar i expansionsfasen. Endast ca 3 % av kapitalet investerat 212 gick till företag i sådd-fasen; en andel som har varit någorlunda stabil under perioden 27 212. Detta är dock som en följd av den stora nedgången av de totala riskkapitalinvesteringarna de senaste åren. Ser man på den absoluta volymen av riskkapital som investeras i sådd-fasen så har denna minskat från 149 miljoner kronor år 27 till 54 miljoner kronor år 212. Samtidigt som volymen riskkapital som investerats i sådd-fasen har minskat, så har antalet företag som får investeringar i denna fas ökat, med fallande genomsnittliga investeringsbelopp som följd. Detta illustreras i Figur 5 nedan. 12
Miljoner kr Miljoner kronor Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 5. Riskkapitalinvesteringar uppdelade efter investeringsfas, 27 212 3. 6 5 Expansion - Summa RK Start-up - Summa RK Sådd - Summa RK Expansion - Antal PB Start-up - Antal PB Sådd - Antal PB 3 25 4 2 3 2 1 27 28 29 År 21 211 212 15 1 5 Fördelningar av investeringar på de olika faserna är ungefär samma för det privata och offentliga kapitalet. Samtidigt kan det ha skett en förskjutning där det offentliga riskkapitalet har intagit en större roll i att finansiera bolag i mycket tidiga skeden 4. År 212 var det första året där de offentliga aktörerna stod för den större delen av riskkapitalinvesteringar i sådd-fasen (29 av de totalt 54 miljoner kronor riskkapital som investerades i denna fas under året). Sett till antal stod de offentliga investeringarna för merparten av investeringarna i denna fas under 212 (31 av 37 bolag som emottog investeringar). Figur 6 illustrerar detta. Figur 6. Såddinvesteringar per år, offentliga/privata, miljoner kronor. 1 8 6 4 2 Offentligt Privat 27 28 29 21 211 212 År 3 RK=riskkapital; PB=portföljbolag 4 Detta är en trend som man även ser i andra länder, se t.ex. Wilson, K. and F. Silva (213), Policies for Seed and Early Finance: Findings from the 212 OECD Financing Questionnaire http://dx.doi.org/1.1787/5k3xqsfj33-en 13
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 2.4 Portföljbolagen fördelade efter storlek Mikroföretagen ( 9 anställda) är den enskilt största gruppen bland företagen som får riskkapitalfinansiering. Nästan tre av fyra riskkapitalinvesteringar i Sverige går till mikroföretag. Företagen med 1 49 anställda är den näst största gruppen, medan endast ett fåtal företag av större storlek har fått riskkapitalfinansiering 5. Detta illustreras i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Antal portföljbolag per storleksklass, år 28-211 9 1 49 5 249 25+ Uppgift Totalt anställda anställda anställda anställda saknas 28 145 51 13 1 149 359 29 157 51 1 1 11 32 21 167 54 6 1 129 357 211 167 49 9 18 333 Totalt 636 25 38 3 487 1 369 Även sett till belopp är mikroföretagen störst. Däremot finns det en stor skillnad mellan hur det privata och offentliga kapitalet investerar i detta avseende. De offentliga riskkapitalaktörerna allokerar största delen av sitt kapital (61 %) till företag med 9 anställda (jämfört med 46 % för det privata riskkapitalet) medan bland privata riskkapitalbolagen är det investeringar i företag med 1 49 anställda som är störst (51 % av kapitalet jämfört med 35 % av det offentliga). Se Figur 7a och 7b nedan. 5 Detta är naturligt eftersom denna rapport endast omfattar riskkapitalinvesteringar i tidiga och tillväxtfaser, där företagen oftast är nya och små. De större företagen blir oftare föremål för buy-out investeringar. 14
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 7a. Privat riskkapital per storleksklass, år Figur 7b. Offentligt riskkapital per storleksklass, år 211 6 211 Mikroföretag Medelstora företag Småföretag Mikroföretag Medelstora företag Småföretag 25 mkr (3%) 36 mkr (4%) 422 mkr (51%) 378 mkr (46%) 319 mkr (35%) 567 mkr (61%) 6 För år 212 saknas information om portföljbolagens storleksklass. För redovisat år (211) saknas information om storleksklass för knappt hälften av portföljbolagen; se Tabell 1. 15
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 2.5 Regional fördelning av riskkapitalet Riskkapitalinvesteringar är starkt koncentrerade till Stockholm, där över hälften av allt riskkapital investerades år 211. Totalt står storstadsregionerna (Stockholm, Västsverige och Sydsverige) för ca 82 % av den totala volymen av riskkapitalinvesteringar i Sverige. Jämför man 211 med 28 så är koncentrationen av investeringarna till Stockholm ungefär lika påtaglig. Däremot var koncentrationen till storstadregionerna något lägre år 28 (76 %), dvs. kapitalet var någorlunda jämnare spritt i landet 7. Denna observation ligger i linje med tidigare studier av bl.a. Mason och Harrison (22) som har noterat att institutionella riskkapitalinvesteringar tendrar att vara jämnare spridda geografiskt under åren med hög investeringsaktivitet 8. Den regionala fördelningen av riskkapitalet illustreras i Figurerna 8a och 8b. Figur 8a. Geografisk fördelning av riskkapital, år Figur 8b. Geografisk fördelning av riskkapital, år 211 9 1 28 11 Dataunderlaget tillåter inte en detaljerad jämförelse mellan den geografiska spridningen av det privata och det offentliga riskkapitalet 12. 7 Det finns en viss risk för fel i skattningen av den geografiska fördelningen av riskkapitalet. Investeringen räknas till bolaget som fått investeringen. Om detta bolag har flera arbetsställen kan vi dock inte veta till vilket arbetsställe (eller vilken region) som investeringen ha gått. Detta borde dock inte påverka jämförelsen mellan åren. 8 Mason, C. och Harrison, R. (22), The geography of venture capital investments in the UK. 9 För åren 27 och 212 saknas information om geografisk lokalisering av investeringen. 1 Lokaliseringsdata finns för 1 867 av de totalt 2 354 miljoner kronor investerade år 211 11 Lokaliseringsdata finns för 3 443 av de totalt 4 79 miljoner kronor investerade år 28 12 Litet antal observationer och stort internt bortfall. 16
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 3 Fördjupade analyser I detta kapitel fördjupar vi oss i två områden som kan vara synnerligen intressanta utifrån ett policy-perspektiv: investeringar i Cleantech samt riskkapital med svenskt respektive utländskt ursprung. 3.1 Investeringar i Cleantech Vilken roll som riskkapitalet har för att finansiera företag inom Cleantech fått mycket intresse från beslutsfattare under det senaste decenniet. Några studier har gjorts i Sverige som har tittat särskilt på vilket intresse som finns hos riskkapitalisterna att satsa på Cleantech 13. Studier visar på en stor initial optimism, där exempelvis majoriteten av SVCA:s medlemmar i en undersökning år 28 ansåg att Cleantech var den mest intressanta sektorn att investera i. Liknande siffror kunde noteras i ett antal andra länder, inklusive Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Samtidigt finner studierna att det finns hinder för investeringar i Cleantech 14. Bl.a. nämns att avkastningen inte är tillräckligt hög för att kompensera för de relativt sett stora riskerna inom sektorn; att investeringar i Cleantech är kapitalintensiva relativt sett och därmed mindre attraktiva, särskilt när likviditeten på marknaden är dålig; att sådana investeringar kräver en längre tidshorisont än vad marknadens aktörer är vana vid samt att framtida utveckling inom sektorn är avhängig politiska beslut och därmed i sig präglad av osäkerhet. Mot bakgrund av det har vi tittat på hur mycket riskkapital som investeras i Cleantech-bolag och hur denna andel har utvecklats över tid, samt om det finns några skillnader mellan det privata och det offentliga kapitalets benägenhet att investera i Cleantech-bolag. Datat visar att investeringar i Cleantech i tidiga och tillväxtfaser har minskat betydligt de senaste åren. Från att år 28 ha attraherat ca 7 miljoner kronor i riskkapital har Cleantech-investeringarna minskat till ca 135 miljoner år 212. Även den relativa andelen Cleantech-investeringar har minskat under denna period, från 15 2% åren 28-21 till 7 8 % av totala investeringsvolymen år 212. Vidare noteras att under 28 och 29 var de genomsnittliga investeringarna inom Cleantech stora, medan de under efterföljande år ligger på samma nivå som riskkapitalet i stort. Denna utveckling illustreras i Figur 9. 13 Isaksson, A. (211), Venture capital investments in the development of clean technologies: early conceptualization and estimation of the effects; Tillväxtanalys (212) Privat riskkapital och Cleantech Förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv; SVCAs medlemsundersökningar. 14 Tillväxtanalys (212) Privat riskkapital och Cleantech Förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv 17
Andel Miljoner kronor Antal portföljbolag RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 9. Riskkapitalinvesteringar i Cleantech bolag jämfört med övriga investeringar, åren 27 212 Cleantech - Investeringsvolym Cleantech - Antal portföljbolag Övrigt - Investeringsvolym Övrigt - Antal portföljbolag 4 3 5 3 4 35 3 2 5 25 2 1 5 1 5 27 28 29 21 211 212 År 2 15 1 5 Både det privata och det offentliga riskkapitalet uppvisar liknande mönster med höga värden 28 21 och en väsentlig minskning av investeringarna till år 212 (se Figur 1). Antalet investeringar har dock inte alls minskat lika mycket som de totala volymerna, vilket indikerar att investerare fortfarande investerar inom Cleantech men att de väljer att investera mindre belopp. Figur 1. Riskkapitalinvesteringar i Cleantech, jämförelse mellan privat och offentligt kapital, åren 27 212 3% 25% 2% 15% 1% Offentligt Privat 5% % 27 28 29 21 211 212 År 18
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Det är värt att nämna att studier som tittar på alla typer av riskkapitalinvesteringar (inklusive buyout-affärer) 15 inte identifierar samma nedgång. Intresset att investera i Cleantechbolag i senare faser tycks således ha utvecklats mer positivt. 3.2 Svenskt/utländskt kapital Under de senaste två decennierna har utländskt riskkapital ökat kraftigt i ett flertal regioner i världen. Wright et al. (25) noterade att vid början av 2 talet hade över hälften av riskkapitalet som investerades i Europa och i Asien utländskt ursprung 16. Inflödena av utländskt kapital har varit särskilt höga under perioder med hög inverteringsaktivitet (t.ex. under slutet av 199 talet och mitten av 2 talet) och i de länder som traditionellt sett har små egna riskkapitalmarknader, bl.a. Finland och Danmark i Norden. Anledningen till varför investerare söker sig till utländska marknader är både strävan att sprida sina risker, men också för att försöka hitta nya lönsamma investeringsmöjligheter. Samtidigt visar studierna att utländska investerare baserar sina beslut att investera i olika länder på en ganska begränsad mängd information, där bl.a. ett lands internationella profil och specifika success stories spelar stor roll. Utländska investerare tendrar därför att fokusera på ett fåtal specifika branscher eller sektorer i sina investeringar 17. Mot bakgrund av detta har vi undersökt hur mycket utländskt riskkapital som investeras i Sverige och hur detta har utvecklats över tid, samt vilka branschpreferenser som de utländska investerarna har. Datat visar att det utländska riskkapitalet mätt som investeringar gjorda i Sverige från ett utländskt kontor, har stått för ca 15 2 % av de totala investeringarna mellan åren 27 212, med undantag för år 28 då ca 3 % av riskkapitalet som investerades i Sverige kom från utländska investerare. Detta illustreras i Figur 11. De utländska riskkapitalinvesteringarna står för större genomsnittliga investeringar än vad de inhemska gör, vilket innebär att de med förhållandevis få investeringar kan påverka totalen märkbart. 15 Tillväxtanalys (212) Privat riskkapital och Cleantech Förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv 16 Wright, M., S. Pruthi and A. Lockett (25), International venture capital research: from cross-country comparisons to crossing borders 17 Sutton, C. (21), Foreign indirect investment and control 19
Miljoner kr RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 11. Riskkapitalinvesteringar uppdelade efter ursprung, åren 27 212 6 5 4 3 2 1 Okänt Utländskt Svenskt 27 28 29 21 211 212 År Slutligen, om man jämför hur investeringarna har fördelat sig inom de olika branscherna, så kan man konstatera att det finns en relativt hög koncentration av det utländska kapitalet till Data och konsumentelektronik (45 %), Life Sciences (16 %) och Kommunikation (12 %). Det som också kan noteras är att knappt 5 % av utländska riskkapitalinvesteringar gick till Energi och miljöteknik. Motsvarande andel av det inhemska kapitalet var 13 %. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är det offentliga kapitalet som står för de flesta investeringarna inom Energi och miljöteknik i Sverige. Branschfördelningen illustreras i Figur 12. 2
Miljoner kronor RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Figur 12. Svenska och utländska riskkapitalinvesteringar indelade efter bransch, 27 212, miljoner kr. Svenskt Utländskt 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Bransch 21
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 4 Slutsatser I denna rapport har vi redovisad statistik över den svenska riskkapitalmarknaden år 212 med en tillbakablick över åren 27 211. Syftet var att ge en uppdaterad bild av hur den svenska riskkapitalmarknaden ser ut hur mycket kapital som investeras, av vem, var i Sverige och i vilka företag, samt att visa på utvecklingen och möjliga trender. Resultaten visar att: Det finns en tydlig nedåtgående trend hos det privata riskkapitalet, nivåer av det offentliga ligger någorlunda stabilt. Det offentliga riskkapitalet ha fått en ökad roll, särskilt inom vissa segment (t.ex. såddinvesteringar, investeringar i Life Sciences och Energi och miljöteknik). Samtidigt som de investerade volymerna minskat har antalet bolag som tar emot investeringar bibehållits, vilket tyder på minskade genomsnittliga investeringar. Det finns en stark och ökande geografisk koncentration av riskkapitalet. Detta trots att det offentliga riskkapitalet idag har en stor del av marknaden. Investeringar i Cleantech ligger på 7 8 % av de totala riskkapitalinvesteringarna per år, mer än halvering från toppnivåer 28 21. Utländska riskkapitalinvesteringar, mätta som investeringar gjorda i Sverige från ett utländskt kontor, ligger stabilt runt 15 2 % av de totala riskkapitalinvesteringarna. Denna rapport är en del av Tillväxtanalys större arbete att kartlägga, analysera och utvärdera kapitalförsörjningssystemet i Sverige. I det kommande arbetet kommer Tillväxtanalys bl.a. att fördjupa och nyansera analyserna av riskkapitalmarknaden i Sverige. 22
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 5 Källor Isaksson, A. (211), Venture capital investments in the development of clean technologies: early conceptualization and estimation of the effects. Konferensbidrag, ICSB World conference, Stockholm, juni 211. Mason, C. (29), Venture capital in crisis?, Venture Capital: An International Journal of Entrepreneurial Finance, 11(4), 279 85. Mason, C. och Harrison, R. (22), The geography of venture capital investments in the UK, Transactions of the Institute of British Geographers, 27(4), 427 451. Tillväxtanalys (212) Rapport 212:12 Privat riskkapital och Cleantech Förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv. Sutton, C. (21), Foreign indirect investment and control, Working Paper, Jönköping International Business School, Sverige. Wilson, K. and F. Silva (213), Policies for Seed and Early Finance: Findings from the 212 OECD Financing Questionnaire, OECD Science, Technology and Industry Policy Papers, No. 9, OECD Publishing. http://dx.doi.org/1.1787/5k3xqsfj33-en Wright, M., S. Pruthi and A. Lockett (25), International venture capital research: from cross-country comparisons to crossing borders, International Journal of Management Reviews, 7(3), 135 65. 23
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Bilaga 1. Tabeller Tabell 2. Riskkapitalinvesteringar per år, 27 212, miljoner kronor År Summa riskkapitalinvesteringar Antal portföljbolag 27 3 917 468 28 4 79 359 29 3 57 32 21 2 696 357 211 2 354 333 212 1 817 354 Totalt 18 63 2 191 Tabell 3. Riskkapitalinvesteringar per år, 27 212, offentliga och privata, miljoner kronor. År Summa privat riskkapital Summa offentligt riskkapital Antal portföljbolag med privat investerare Antal portföljbolag med offentlig investerare 27 3 252 665 369 128 28 3 654 1 136 288 95 29 1 769 1 288 178 169 21 1 771 925 195 25 211 1 278 1 76 174 2 212 1 32 785 18 263 Totalt 12 755 5 876 1 312 1 6 Tabell 4. Riskkapitalinvesteringar indelade efter bransch, år 27 och 212, miljoner kronor. Summa totalt riskkapital År Bransch 27 212 Life Sciences 1 612 57 Data och konsumentelektronik 888 639 Affärsrelaterade och industriella produkter 399 159 Kommunikation 313 191 Energi och miljöteknik 152 79 Kemi och material 142 58 Konsumentvaror och detaljhandel 133 54 Övriga branscher 278 66 Totalt 3 917 1 817 24
Summa privat riskkapital Summa offentligt riskkapital Antal portföljbolag med privat(a) investerare Antal portföljbolag med offentlig(a) investerare RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Tabell 5. Riskkapitalinvesteringar efter bransch och privat/offentligt, år 212, miljoner kronor. Data och konsumentelektronik 475 165 28 72 Life Sciences 36 264 35 68 Kommunikation 19 83 2 2 Kemi och material 55 4 8 2 Affärsrelaterade och industriella produkter 4 119 6 18 Energi och miljöteknik 11 68 3 34 Affärsrelaterade och industriella tjänster 4 27 2 19 Övriga branscher 32 56 6 3 Totalt 1 32 785 18 263 Tabell 6. Riskkapitalinvesteringar uppdelade efter investeringsfas, 27 212. Miljoner kronor och antal portföljbolag (PB) År Expansion Start-up Sådd Total Summa RK Summa Antal Summa Antal Summa Antal RK PB RK PB RK PB Total Antal PB 27 1 591 13 2 176 252 149 86 3 917 468 28 2 74 1 2 617 23 99 29 4 79 359 29 1 523 69 1 465 217 69 34 3 57 32 21 1 25 66 1 448 283 44 8 2 696 357 211 1 173 11 1 164 219 17 13 2 354 333 212 945 115 817 23 54 36 1 817 354 Totalt 8 511 581 9 687 1 44 432 26 18 63 2 191 25
RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Tabell 7. Såddinvesteringar per år, offentliga/privata, miljoner kronor. År Offentligt Privat 27 61 88 28 22 76 29 15 54 21 1 34 211 9 8 212 29 26 Totalt 147 285 Tabell 8. Riskkapitalinvesteringar i Cleantech bolag jämfört med övriga investeringar, åren 27 212 År Cleantech Antal Investeringsvolym portföljbolag Övrigt Antal Investeringsvolym portföljbolag 27 22 31 3 13 336 28 71 29 3 649 276 29 636 32 2 264 219 21 396 4 2 33 233 211 277 37 1 97 214 212 135 24 1 376 194 Totalt 2 364 193 14 242 1 472 Tabell 9. Riskkapitalinvesteringar uppdelade efter ursprung, åren 27 212, miljoner kronor. År Svenska investeringar Utländska investeringar Okänt ursprung 27 2 944 595 378 28 3 58 1 476 257 29 2 538 319 2 21 1 92 392 385 211 1 658 347 349 212 1 154 299 364 Totalt 13 271 3 427 1 932 Not. Investeringar här är uppdelade utifrån huruvida investeringen är gjord från ett svenskt eller utländskt kontor. I många fall har utländska placerare investerat kapital i svenska fonder som i sin tur investerar i svenska bolag. Ovan redovisas således även detta utländska kapital som Svenska investeringar eftersom de investerats via en svensk aktör. Detta innebär alltså en underskattning av de faktiska utländska investeringarna. 26
Volym (mkr) Svenskt Volym (mkr) Utländskt Antal portföljbolag, Svenska investeringar Antal portföljbolag, Utländska investeringar RISKKAPITALMARKNADEN I SVERIGE 213 Tabell 1. Svenska och utländska riskkapitalinvesteringar indelade efter bransch, år 27-212, miljoner kr. Ett antal investeringar har okänt ursprung, dessa redovisas inte. Bransch Life Sciences 4 52 558 637 43 Data och konsumentelektronik 2 9 1 548 546 64 Kommunikation 1 875 45 325 37 Energi och miljöteknik 1 678 159 17 12 Affärsrelaterade och industriella produkter 797 284 166 19 Konsumentvaror och detaljhandel 494 64 89 11 Kemi och material 283 19 66 3 Övriga branscher Affärsrelaterade och industriella tjänster 175 274 75 8 Konsumenttjänster 216 26 52 1 Transport 145 16 Byggsektorn 36 6 Egendom 9 3 Okänd 46 17 Jordbruk 13 7 Finansiella tjänster 82 16 Totalt 13 271 3 427 2 191 198 27
www.tillvaxtanalys.se Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 6 anställda. Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till: stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska: arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken Statistikserien: Konkurser och offentliga ackord ingår i Statistikserien. Här redovisar vi den löpande statistikproduktionen Övriga serier: Rapportserien Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer. Svar direkt uppdrag som ska redovisas med kort varsel. Working paper/pm metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien. Tillväxtanalys Studentplan 3, 831 4 Östersund Telefon: 1 447 44 info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se