Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet
Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik, byggmaterial, inredning och möbler till livsmedel och hygienprodukter. EU har världens bästa kemikalielagstiftning - men den är tyvärr ändå alldeles för slapp. Till stor del för att alla ämnen ännu inte är utförligt undersökta. Vi konsumenter måste därför skaffa oss koll, tills lagen blir bättre. Dagligen använder vi oss av många kosmetiska produkter, allt från tvål och schampo till smink och hårstylingsprodukter. Men vad innehåller dessa? Och skyddar lagstiftningen oss och miljön från farliga ämnen? Ingrediensförteckningen på produktens baksida ger oss en unik inblick i innehållet. Det finns bara en ytterligare produktkategori som kräver en fullständig innehållsförteckning, nämligen livsmedel. Övriga konsumentprodukter vet vi väldigt lite om vad de innehåller. Som konsument förväntar man sig att lagstiftningen ser till att innehållet är ofarligt för hälsa och miljö. Det gäller alla konsumentprodukter, men särskilt dem vi äter eller har på kroppen. En genomgång av hur lagstiftningen i praktiken fungerar för kosmetiska produkter, vilket rör allt från tandkräm till hårspray, visar att konsumenterna idag inte är skyddade på det sätt som de förväntar sig. Ämnen som på något sätt påverkar människors hälsa negativt, till exempel cancerogena eller allergiframkallande ämnen, ska enligt Kosmetikaförordningen vara förbjudna eller endast finnas med i begränsade, säkra, mängder. Det gäller både produkter tillverkade inom EU och importerade produkter. Det låter bra, men i verkligheten är inte alla ingående ämnen testade för om de har någon negativ påverkan på människors hälsa. Dels eftersom endast drygt 14 500 ämnen, av de över 120 000 ämnen som används inom EU, än så länge har blivit registrerade enligt REACH. Dels eftersom ämnen som produceras eller importeras i mängder om mindre än 1 ton per företag och år inte behöver registreras. Samt för att Kosmetikaförordningen inte ställer specifika krav på vilka tester som ska göras för att produkten ska anses säker, utan nöjer sig med att producenten av slutprodukten själv gör en bedömning om vad som ska testas. Det innebär att ämnen som inte är testade för om de är cancerogena eller giftiga för vattenlevande organismer idag är tillåtna att använda i kosmetiska produkter. Det borde vara självklart att alla ämnen som ingår i kosmetikaprodukter ska vara visade ofarliga. När det kommer till miljöskadliga ämnen är det ännu värre. Kosmetikaförordnigen hänvisar till REACH vad gäller ämnens giftighet för djur, anrikning i näringskedjan och svårnedbrytbarhet. Men väldigt få ämnen som kan ingå i kosmetiska produkter är registrerade enligt REACH, och ännu färre är testade för om de är miljöskadliga. Detta är ett stort problem, därför att en förordning hänvisar till en annan lagstiftning som ännu inte fungerar som det är tänkt. Ett sätt att lösa problemet är att i Kosmetikaförordningen kräva test för miljöskadlighet för ingående ingredienser. Det borde vara en självklarhet för alla kosmetiska produkter eftersom de förr eller senare antagligen når våra vattendrag. Några exempel är produkter som sköljs av, så som tvål och schampo, eller hårstylingprodukter och smink som sköljs av vid tvätt, men även solskyddskräm som används när vi badar i sjöar och hav. 2
Hur ska konsumenter tänka om de vill undvika innehåll som är farligt för hälsa eller miljö? Fördelen med kosmetiska produkter är att det finns en ingrediensförteckning som berättar vad produkten innehåller. Men man ska inte behöva ha med sig läsglasögonen när man handlar eller vara kemist för att förstå sig på vilka produkter som har ett bättre innehåll än andra. Lagstiftningen ska försäkra att produkterna är ofarliga för hälsa och miljö. Till dess att den gör det, får konsumenterna förlita sig på miljömärkningarna som går igenom alla ingående ingredienser och kräver in tester för hälso- och miljöeffekter för att se om de klarar de uppsatta kraven. Det finns tre miljömärkningar på den Svenska marknaden: Bra Miljöval, Svanen och EU-ecolabel. 3
Varför är vi inte skyddade av lagstiftningen? Okända ämnen okända effekter. Det används över 120 000 kemiska ämnen inom EU. Av dessa har endast ett fåtal gått igenom hela REACHprocessen och undersökts utförligt för sin påverkan på hälsa och miljö. Kosmetikaförordningen bygger på att REACH fungerar så som det är tänkt och att alla ämnen har gått igenom REACH-processen. Men där är vi inte idag. Därför vet vi inte vilka effekter många av de ämnen som används i hygien- och skönhetsprodukter har. Långsam process Det tar alldeles för lång tid från det att företagen registrerar ett ämne som farligt enligt REACH, till dess att ämnet har utvärderats och fått en harmoniserad klassificering eller hamnat på Kandidatförteckningen, till dess att ämnet hamnar på Kosmetikaförordningens förbudslista. Under tiden är vi konsumenter och naturen inte skyddade på det sätt som vi förväntar oss. Allt kollas inte Det finns luckor i lagstiftningen som gör att vissa ämnen inte behöver undersökas enligt REACH-processen. Det är bland annat plastpartiklar, ämnen som produceras eller importeras i mängder om mindre än ett ton per företag och år, samt naturligt utvunna ämnen som inte modifierats kemiskt, som är undantagna REACH. Miljöfarliga ämnen slinker igenom Miljöskadligheten tas inte hänsyn till i Kosmetika-förordningen. Tanken är att EU:s kemikalielagstiftning, REACH, ska täcka den aspekten. Men endast en bråkdel av ämnena som används i kosmetika har blivit undersökta om de är miljöskadliga. Störda hormonsystem Hormonstörande ämnen finns det ingen definition för, alltså hamnar de utanför lagstiftningen. Här behövs krafttag från politiskt håll för att EU-kommissionen ska anta en definition som bygger på vetenskapliga grunder och även tar hänsyn till misstänkt hormonstörande ämnen. 4
Miljömärkt, ekologiskt och naturligt Miljömärkt innebär att alla ämnen i produkten är kontrollerade efter kriterier som tar upp både miljö- och hälsoaspekter. Kraven och kontrollen sköts av en oberoende tredje part som är fristående från företaget som säljer produkten. Det innebär bland annat att strikta krav ställs på hälso- och miljöskadliga ämnen. Miljömärkningens krav skärps regelbundet och pushar på så vis branschen till fortsatt förbättring. Många av märkningarna på kosmetika har fokus på innehållets ursprung. Naturligt innehåll innebär att en viss andel (olika för de olika märkningarna) av produktens innehåll är av naturlig råvara. På samma sätt innehåller ekologiska produkter en viss andel ekologiskt odlad råvara. Ingredienser som odlats ekologiskt eller tagits direkt från naturen har inte utsatts för farliga bekämpningsmedel, vilket är bra för både hälsan och miljön. Dock är det ingen garanti för att ingrediensen är ofarlig för hälsa och miljö. För att dra det till sin spets så kan även flugsvampar odlas ekologiskt eller plockas i naturen. Ekologiska och naturliga ingredienser ska krävas på samma tester som andra ingredienser för att visa sin eventuella påverkan på hälsa och miljö innan de godkänns som ingredienser i kosmetiska produkter. Ett problem med naturligt förekommande ämnen är att dessa undantas från registreringskravet i REACH 1 om de inte är kemiskt modifierade och inte är misstänkt hälsofarliga eller miljöfarliga enligt REACH. 2 Det innebär att det inte finns tillgång till samlad information om dessa ämnen och det är upp till varje producent att avgöra om dessa tester ska göras. För livsmedel är ordet ekologisk reglerat i EU:s lagstiftning så att endast mat från kontrollerad ekologisk odling får kallas ekologisk. För kosmetika finns ingen sådan lagstiftning. Det betyder att en produkt kan påstå sig vara ekologisk utan att det är så, eller att den kan innehålla några få droppar ekologisk råvara. För att vara säker på att en produkt verkligen innehåller ekologiska råvaror så behöver den vara märkt med en tredjepartsmärkning. Produkter som är naturliga och ekologiska tar hänsyn till viktiga aspekter, men är alltså inte specifikt kontrollerade för hälsa och miljö. Naturskyddsföreningen förespråkar märkning som ser till ett ämnes inneboende egenskaper snarare än dess ursprung. Det allra bästa är, så klart, när innehållet är hållbart odlat/ utvunnet, har genomgått en hållbar tillverkningsprocess, slutprodukten är ofarlig för hälsa och miljö och produkten är förpackad på ett hållbart sätt. Idag finns det knappt någon produkt som uppfyller allt detta, men genom att gradvis strama åt kraven i miljömärkningen kan marknaden knuffas i rätt riktning. 1. REACH står för Registration, Evaluation and Authorisation of CHemicals 2. REACH bilaga V, punkt 8 och 9. 5
Naturskyddsföreningen vill att: Alla ingående ämnen ska vara testade för, och visade inte vara, eller misstänkas vara cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska eller hormonstörande. Alla ingående ämnen ska vara testade för och visade inte vara toxiska för vattenlevande organismer, persistenta eller bioackumulerande. En definition på hormonstörande ämnen, som bygger på vetenskapliga grunder och tar hänsyn till misstänkt hormonstörande ämnen, bör snarast antas och införlivas alla EUs kemikalielagstiftningar, däribland Kosmetikaförordningen. Gruppförbud av ämnen används inom Kosmetikaförordningen och REACH. Läkemedelsverket ordnar ett nationellt register över vilka mängder de olika ingredienserna i kosmetiska produkter som säljs på den svenska marknaden förekommer. Naturvårdsverket undersöker vilka misstänkt toxiska, persistenta eller bioackumulerande ämnen som förekommer ute i vattenmiljön, med fokus på de som finns i kosmetiska produkter. Regeringen avsätter tillräckligt med resurser nationellt för att hantera och öka Sveriges åtagande inom REACH, så som utvärderingar av ämnen. Sverige ska aktivt driva en kraftigt ökad ansträngning inom EU att skyndsamt implementera REACH, så den fungerar som tänkt. Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 221 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. www.naturskyddsforeningen.se 6