Rapport Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Transkript

1 Rapport Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

2 Innehåll Inledning 3 Miljömärkt, ekologiskt och naturligt 5 Vad säger lagen? 6 Kosmetikaförordningen 6 Övrig lagstiftning 6 REACH 7 CLP 7 Brister i lagstiftningen för kosmetiska produkter 9 Brister i REACH 9 Brister i CLP 10 Brister i Kosmetikaförordningen 10 Exempel på farliga ämnen i kosmetika 12 Hälsofarliga ämnen 12 Allergiframkallande ämnen 12 Hormonstörande ämnen 12 Miljöskadliga ämnen 13 Plastpartiklar i kosmetika 13 Högfluorerade ämnen i kosmetika 13 Naturskyddsföreningen vill att 15 Ordlista 16 September 2016 Omslagsfoto: Thinkstock/Petra Eriksson Författare: Cecilia Hedfors, Naturskyddsföreningen Layout: Anki Bergström, Naturskyddsföreningen ISBN:

3 Inledning Dagligen använder vi oss av många kosmetiska produkter, allt från tvål och schampo till smink och hårstylingsprodukter. Men vad innehåller dessa? Och skyddar lagstiftningen oss och miljön från farliga ämnen? Ingrediensförteckningen på produktens baksida ger oss en unik inblick i innehållet. Det finns bara en ytterligare produktkategori som kräver en fullständig innehållsförteckning, nämligen livsmedel. Övriga konsumentprodukter vet vi väldigt lite om vad de innehåller. Som konsument förväntar man sig att lagstiftningen ser till att innehållet är ofarligt för hälsa och miljö. Det gäller alla konsumentprodukter, men särskilt dem vi äter eller har på kroppen. En genomgång av hur lagstiftningen i praktiken fungerar för kosmetiska produkter, vilket rör allt från tandkräm till hårspray, visar att konsumenterna idag inte är skyddade på det sätt som de förväntar sig. Ämnen som på något sätt påverkar människors hälsa negativt, till exempel cancerogena eller allergiframkallande ämnen, ska enligt Kosmetikaförordningen vara förbjudna eller endast finnas med i begränsade, säkra, mängder. Det gäller både produkter tillverkade inom EU och importerade produkter. Det låter bra, men i verkligheten är inte alla ingående ämnen testade för om de har någon negativ påverkan på människors hälsa. Dels eftersom endast drygt ämnen, av de över ämnen som används inom EU, än så länge har blivit registrerade enligt REACH. Dels eftersom ämnen som produceras eller importeras i mängder om mindre än 1 ton per företag och år inte behöver registreras. Samt för att Kosmetikaförordningen inte ställer specifika krav på vilka tester som ska göras för att produkten ska anses säker, utan nöjer sig med att producenten av slutprodukten själv gör en bedömning om vad som ska testas. Det innebär att ämnen som inte är testade för om de är cancerogena eller giftiga för vattenlevande organismer idag är tillåtna att använda i kosmetiska produkter. Det borde vara självklart att alla ämnen som ingår i kosmetikaprodukter ska vara visade ofarliga. När det kommer till miljöskadliga ämnen är det ännu värre. Kosmetikaförordnigen hänvisar till REACH vad gäller ämnens giftighet för djur, anrikning i näringskedjan och svårnedbrytbarhet. Men väldigt få ämnen som kan ingå i kosmetiska produkter är registrerade enligt REACH, och ännu färre är testade för om de är miljöskadliga. Detta är ett stort problem, därför att en förordning hänvisar till en annan lagstiftning som inte fungerar som det är tänkt. Ett sätt att lösa problemet är att i Kosmetikaförordningen kräva test för miljöskadlighet för ingående ingredienser. Det borde vara en självklarhet för alla kosmetiska produkter eftersom de förr eller senare antagligen når våra vattendrag. Några exempel är produkter som sköljs av, som tvål och schampo, eller hårstylingprodukter och smink som sköljs av vid tvätt, men även solskyddskräm som används när vi badar i sjöar och hav. Hur ska konsumenter tänka om de vill undvika innehåll som är farligt för hälsa eller miljö? Fördelen med kosmetiska produkter är att det finns en ingrediensförteckning som berättar vad produkten innehåller. Men man ska inte behöva ha med sig läsglasögonen när man handlar eller vara kemist för att förstå sig på vilka produkter som har ett bättre innehåll än andra. Lagstiftningen ska försäkra att produkterna är ofarliga för hälsa och miljö. Till dess att den gör det, får konsumenterna förlita sig på miljömärkningarna som går igenom alla ingående ingredienser och kräver in tester för hälso- och miljöeffekter för att se om de klarar de uppsatta kraven. Det finns tre miljömärkningar på den Svenska marknaden: Bra Miljöval, Svanen och EU-ecolabel. 3

4 Sammanfattning av problemen med lagstiftningen för kosmetika Långt ifrån alla ämnen har utvärderats för deras eventuella negativa effekter på hälsa eller miljö. Det tar lång tid från det att företagen registrerar ett ämne som farligt enligt REACH, till dess att ämnet har utvärderats och fått en harmoniserad klassificering eller hamnat på Kandidatförteckningen, till dess att ämnet hamnar på Kosmetikaförordningens förbudslista. Hormonstörande ämnen finns det ingen definition för, alltså hamnar de utanför lagstiftningen. Miljöskadligheten tas inte hänsyn till i Kosmetikaförordningen. Tanken är att EU:s generella kemikalielagstiftning, REACH, ska täcka den aspekten. Men endast en bråkdel av ämnena som används i kosmetika har blivit undersökta om de är miljöskadliga. Naturskyddsföreningen vill att: Alla ingående ämnen ska vara testade för, och visade inte vara, eller misstänkas vara cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska eller hormonstörande. Alla ingående ämnen ska vara testade för och visade inte vara toxiska för vattenlevande organismer, persistenta eller bioackumulerande. En definition på hormonstörande ämnen, som bygger på vetenskapliga grunder och tar hänsyn till misstänkt hormonstörande ämnen, bör snarast antas och införlivas alla EU:s kemikalielagstiftningar, däribland Kosmetikaförordningen. Gruppförbud av ämnen används inom Kosmetikaförordningen och REACH. Läkemedelsverket ordnar ett nationellt register över vilka mängder de olika ingredienserna i kosmetiska produkter som säljs på den svenska marknaden förekommer. Naturvårdsverket undersöker vilka misstänkt toxiska, persistenta eller bioackumulerande ämnen som förekommer ute i vattenmiljön, med fokus på de som finns i kosmetiska produkter. Regeringen avsätter tillräckligt med resurser nationellt för att hantera och öka Sveriges åtagande inom REACH, som utvärderingar av ämnen. Sverige ska aktivt driva en kraftigt ökad ansträngning inom EU att skyndsamt implementera REACH, så den fungerar som tänkt. 4

5 Miljömärkt, ekologiskt och naturligt Miljömärkt innebär att alla ämnen i produkten är kontrollerade efter kriterier som tar upp både miljö- och hälsoaspekter. Kraven och kontrollen sköts av en oberoende tredje part som är fristående från företaget som säljer produkten. Det innebär bland annat att strikta krav ställs på hälso- och miljöskadliga ämnen. Miljömärkningens krav skärps regelbundet och pushar på så vis branschen till fortsatt förbättring. Många av märkningarna på kosmetika har fokus på innehållets ursprung. Naturligt innehåll innebär att en viss andel (olika för de olika märkningarna) av produktens innehåll är av naturlig råvara. På samma sätt innehåller ekologiska produkter en viss andel ekologiskt odlad råvara. Ingredienser som odlats ekologiskt eller tagits direkt från naturen har inte utsatts för farliga bekämpningsmedel, vilket är bra för både hälsan och miljön. Dock är det ingen garanti för att ingrediensen är ofarlig för hälsa och miljö. För att dra det till sin spets så kan även flugsvampar odlas ekologiskt eller plockas i naturen. Ekologiska och naturliga ingredienser ska genomgå samma tester som andra ingredienser för att visa eventuell påverkan på hälsa och miljö innan de godkänns som ingredienser i kosmetiska produkter. Ett problem med naturligt förekommande ämnen är att dessa undantas från registreringskravet i REACH 1 om de inte är kemiskt modifierade och inte är misstänkt hälsofarliga, PBT 2 eller vpvb 3 enligt REACH. 4 Det innebär att det inte finns tillgång till samlad information om dessa ämnen och det är upp till varje producent att avgöra om dessa tester ska göras. För livsmedel är ordet ekologisk reglerat i EU:s lagstiftning så att endast mat från kontrollerad ekologisk odling får kallas ekologisk. För kosmetika finns ingen sådan lagstiftning. Det betyder att en produkt kan påstå sig vara ekologisk utan att det är så, eller att den kan innehålla några få droppar ekologisk råvara. För att vara säker på att en produkt verkligen innehåller ekologiska råvaror så behöver den vara märkt med en tredjepartsmärkning. Produkter som är naturliga och ekologiska tar hänsyn till viktiga aspekter, men är alltså inte specifikt kontrollerade för hälsa och miljö. Naturskyddsföreningen förespråkar märkning som ser till ett ämnes inneboende egenskaper snarare än dess ursprung. Det allra bästa är, så klart, när innehållet är hållbart odlat/utvunnet, har genomgått en hållbar tillverkningsprocess, slutprodukten är ofarlig för hälsa och miljö och produkten är förpackad på ett hållbart sätt. Idag finns det knappt någon produkt som uppfyller allt detta, men genom att gradvis strama åt kraven i miljömärkningen kan marknaden knuffas i rätt riktning. Kosmetikaprodukter 1. REACH står för Registration, Evaluation and Authorisation of CHemicals 2. PBT står för persistent, bioackumulerande och toxisk 3. vpvb står för väldigt persistent och väldigt bioackumulerande 4. REACH bilaga V, punkt 8 och 9. 5

6 Vad säger lagen? Kosmetiska produkter inkluderar alla typer av hygien- och skönhetsprodukter, se faktaruta. I jämförelse med många andra produkttyper på marknaden är kosmetikaprodukter relativt strikt reglerade. Till exempel måste en fullständig ingrediensförteckning finnas på eller i nära anslutning till produkten. Detta krav finns endast för en ytterligare produktgrupp; nämligen livsmedel. 6 Definition av kosmetika enligt Kosmetikaförordningen: Ämnen eller blandningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt. 5 Kosmetikaförordningen Kosmetikaförordningen (EG 1223/2009) är en del av EU:s kemikalielagstiftning och gäller alla kosmetiska produkter som definieras enligt faktarutan ovan. Kosmetikaförordningen förbjuder användandet av ca 1400 ämnen på grund av deras negativa hälsoeffekter och ytterligare 300 ämnen har restriktioner för användning. Tillverkaren av den kosmetiska produkten ska säkerställa att Kosmetikaförordningen följs, samt att slutprodukten är säker att använda. Kosmetiska produkter som tillhandahålls på marknaden ska vara säkra för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning. 6 Kosmetikaförordningen förbjuder användning av kända cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska 7 ämnen som finns listade i bilaga II till Kosmetikaförordningen. Dock kan undantag ges om det inte finns fullgoda alternativ, nyttan överväger risken och en vetenskaplig kommitté 8 har beslutat att godkänna ämnet för vissa ändamål och i vissa konscentrationer. Dessa ämnen återfinns då bland de godkända ämnena med restriktioner i bilaga III-VI till Kosmetikaförordningen. 5. Läkemedelsverket, Kosmetikalagstiftningen/Vad-ar-en-kosmetisk-produkt/ 6. Kosmetikaförordningen 1223/2009, Artikel Cancerogena ämnen kan orsaka cancer, mutagena ämnen kan orsaka bestående förändringar i DNA, reproduktionstoxisk innebär att fortplantningen påverkas negativt, t.ex. kan det bli svårare att få barn, eller så kan fostrets utveckling påverkas. Krav enligt Kosmetikaförordningen: Produkten, eller dess ingredienser, får inte testas på djur för att uppfylla kraven i kosmetikaförordningen. Produkten får inte innehålla kända cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen. Produkten får inte innehålla kända starkt allergiframkallande ämnen. Produkten får endast innehålla vissa färgämnen, konserveringsmedel och UV-filter. Produkten måste ha en ingrediensförteckning (INCI 9 ). Övrig lagstiftning De som tillverkar de olika ingredienserna till kosmetiska produkter ska följa EU:s kemikalielagstiftning, REACH 10, samt förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, CLP 11. I tabell 1 ges en översikt över vilka lagstiftningar som gäller för ingående ingredienser respektive den färdiga kosmetiska produkten. Lagstiftning Ansvariga myndigheter + + = Kemiska ämnen och blandningar REACH och CLP Kemikalieinspektionen European Chemical Agency (ECHA) Kosmetisk produkt Kosmetikaförordningen Tabell 1. Översikt över de lagstiftningar som berör kosmetiska produkter. De ingående ingredienserna ska följa REACH och CLP, medan den kosmetiska produkten ska följa Kosmetikaförordningen. 8. SCCS står för Scientific Committee on Consumer Safety och är en vetenskaplig kommitté utsedd av EU-kommissionen. 9. INCI står för International Nomenclature on Cosmetic Ingrediensts 10. REACH står för Registration, Evaluation and Authorisation of CHemicals. 11. CLP står för Classification and Labeling of chemical Products (klassificering, märkning och förpackning) och är ett verktyg inom EU:s kemikalielagstiftning för att kunna tillhandahålla rätt säkerhetsinformation i leverantörsleden. Läkemedelsverket European Medical Agency (EMA)

7 REACH Enligt REACH (EC 1907/2006), som trädde i kraft 2007, ska alla kemiska ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om mer än ett ton per företag och år registreras hos EU:s kemikaliemyndighet ECHA. Registreringen pågår fram till 31 maj De ämnen som tillverkas eller importeras i störst mängd var först ut med att bli registrerade. Fram till september 2016 hade registreringar, rörande ämnen kommit in till ECHA av de över ämnen som förmodas används inom EU. Registreringen är ett sätt för ECHA att ha koll på vilka ämnen som förekommer inom EU och i vilka mängder. Förutom ämnets namn och mängd, kräver ECHA även in annan information. Vilken information de begär in beror på i vilken mängd ämnet tillverkas eller importeras, se tabell 2. När registreringarna är gjorda ska ECHA, EU:s kemikaliemyndighet, gå igenom och se om registreringarna är kompletta. Därefter ska medlemsstaterna utvärdera själva ämnet, utifrån informationen i registreringarna, samt utifrån all annan tillgänglig information (såsom forskningsrapporter). Om en medlemsstat anser att ämnet är farligt på något sätt, kan någon eller några av dessa åtgärder föreslås: att ämnet ska få en harmoniserad klassificering 13 och tas upp i bilaga VI till CLP, att ämnet inger mycket stora betänkligheter och ska bli uppsatt på Kandidatförteckningen, som omfattar kandidatämnen för tänkbart upptagande i Tillståndsförteckningen (bilaga XIV). Blir ämnet upptaget på Tillståndsförteckningen, innebär det att ämnet blir förbjudet att använda inom EU om man inte har fått ett tillstånd att använda ämnet (för specifika användningsområden och under en begränsad tid), eller att ämnet blir uppsatt på Begränsningslistan, bilaga XVII till REACH, vilket innebär att ämnets förekomst begränsas inom EU genom att haltgränser för ämnet i olika varor införs, vilka gäller för både importerade och EU-producerade varor. För närvarande finns 31 ämnen på Tillståndsförteckningen och 62 ämnen på Begränsningslistan Informationskrav Fysikaliska-kemiska egenskaper Toxikologiska egenskaper Ekotoxikologiska egenskaper Kemikaliesäkerhetsbedömning ton per år och företag X X X X 1-10 ton per år och företag X X X 0-1 ton per år och företag Tabell 2. Vilka informationskrav som krävs för kemiska ämnen som produceras eller importeras i olika mängder. CLP Även förordningen om ämnens klassificering, märkning och förpackning, CLP (EG 1272/2008), som ska möjliggöra säker användning av kemikalier i leverantörsleden, ska följas av dem som tillhandahåller ingredienserna till kosmetiska produkter. Den färdiga kosmetiska produkten behöver dock inte följa CLP. CLP-förordningen innebär att alla tillverkare och importörer av ämnen och blandningar är skyldiga att klassificera och märka dessa innan de släpps ut på marknaden. Detta gäller alla ämnen och blandningar, oavsett mängd. En nedströmsanvändare kan överta klassificeringen från en annan aktör tidigare i leverantörskedjan, förutsatt att produktens sammansättning inte ändras. I de flesta fall klassificerar tillverkaren eller importören ämnet eller blandningen. Detta kallas egenklassificering. I vissa fall, när ämnet anses vara farligt för hälsa eller miljön, kan klassificeringsbeslutet för ett ämne fattas på EU-nivå. Ämnet får då en harmoniserad klassificering och det blir då obligatoriskt för alla leverantörer av dessa ämnen att tillämpa denna harmoniserade klassificeringen med En myndighet kan besluta att ett ämne ska få en harmoniserad klassificering, vilken då gäller i alla lagstiftningar och kan innebära att ämnet får restriktioner. 13. Kemikaliesäkerhetsbedömningen innefattar farobedömning, exponeringsbedömning samt riskkarakterisering och innebär att företaget ska göra en bedömning om vilka risker ämnet utgör för hälsan och miljön vid den tilltänkta användningen. Mer information finns att hitta på: eu/documents/10162/13632/nutshell_guidance_csa_sv.pdf 14. Kemikaliesäkerhetsbedömningen innefattar farobedömning, exponeringsbedömning samt riskkarakterisering och innebär att företaget ska göra en bedömning om vilka risker ämnet utgör för hälsan och miljön vid den tilltänkta användningen. Mer information finns att hitta på: eu/documents/10162/13632/nutshell_guidance_csa_sv.pdf 7

8 tillhörande märkning. Både medlemsländer och företag kan föreslå att ett ämne ska få en harmoniserad klassificering. Processen inkluderar bland annat en öppen konsultation som hålls under 45 dagar då företag, myndigheter, miljöorganisationer, forskare och allmänheten kan lämna sina synpunkter på hur ämnet borde klassificeras. Därefter går en riskbedömningskommitté (RAC 15 ) igenom synpunkterna och annan information som finns för ämnet och ger ett konsoliderat förslag om klassificering till ECHA, som i sin tur ger förslaget vidare till EU-kommissionen som beslutar om förslaget till klassificering ska antas. Flera andra lagar är beroende av ämnens och blandningars harmoniserade klassificering. Dessa lagar omfattar konsumentskydd och arbetsmiljöskydd liksom regler för bekämpningsmedel och avfall med mera. En harmoniserad klassificering av ett ämne kan alltså få stora effekter på hur ämnet får användas. Om ämnet till exempel klassificeras som mutagent, cancerframkallande och/eller reproduktionstoxiskt leder det mer eller mindre per automatik till strikta begränsningar i bland annat Kosmetikaförordningen och Leksaksdirektivet ämnen finns listade i C&L-databasen, varav 4522 har fått en harmoniserad klassificering 16. Antal ämnen som är klassificerade enligt CLP Ca st. Antal ämnen som har registrerats enligt REACH Ca st. Antal ämnen som är klassificerade som farliga på något sätt enligt CLP Antal ämnen som förekommer i kosmetika Ca st. Ca st. Bild 2. Illustration av antal ämnen som finns med i olika databaser; C&L-databasen för klassificerade ämnen, ECHAs lista över registrerade ämnen, samt CosIng-databasen för kosmetiska ingredienser. 15. RAC står för Risk Assessment Committee 16. De ämnen som fått en harmoniserad klassificering hamnar i bilaga VI till CLP. 8

9 Brister i lagstiftningen för kosmetiska produkter Brister i REACH Trots att Kosmetikaförordningen, som trädde ikraft 2009, är ett stort steg i rätt riktning så finns det fortfarande brister i regleringen av kosmetiska produkter. Framförallt är det miljöaspekten som brister, eftersom det är tänkt att EU:s kemikalielagstiftningen REACH ska skydda miljön från farliga ämnen och REACH ännu inte fungerar så som det är tänkt. Miljöskadliga ämnen Kosmetikaförordningen artikel 1, punkt 5. De miljöproblem som kan orsakas av ämnen i kosmetiska produkter behandlas med tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH), och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet 17, som möjliggör en sektorsövergripande bedömning av miljösäkerheten. Enligt REACH ska försiktighetsprincipen följas, vilket betyder att endast de ämnen som utvärderats och visat sig vara ofarliga ska användas. Men än så länge har endast ämnen, av de över ämnen som används inom EU, registrerat 18 och av dessa har endast 35 ämnen utvärderats 19. Ytterligare 284 ämnen är under utvärdering. Men processen tar alldeles för lång tid och blir kostsam för medlemsstaterna som gör utvärderingarna, vilket är tvärtemot andan i REACH-lagstiftningen om att förorenaren betalar 20. Naturskyddsföreningen ser en väg framåt där EU tar ut en proportionerlig avgift från alla som tillverkar eller importerar kemikalier, som används till utvärdering av ämnen enligt REACH, allt för att skynda på processen och för att inte belasta medlemsländernas ekonomi. Registreringen av ämnen enligt REACH pågår fram till den 31 maj 2018 för ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om över ett ton per företag och år. Hittills har ämnen av de ca ämnen som finns med i databasen för kosmetiska ingredienser, CosIng, blivit registrerade (se tabell 3). Av dessa ämnen är st registrerade som icke persistenta, bioackumulerande och toxiska 21 (PBT 22 ), och inte heller som väldigt persistenta och väldigt bioackumulerande (vpvb 23 ). Endast 15 st ämnen är registrerade som PBT eller vpvb. För ämnen, som kan finnas i kosmetiska produkter, saknas ännu information om de är miljöskadliga eller inte, vilket är alarmerande. Naturskyddsföreningen anser att dessa ämnen bör utvärderas för sin miljöskadlighet innan de användas i kosmetiska produkter. Förekomst Antal ämnen 24 Antal ämnen Registrerade enligt REACH och förekommer i CosIng - varav registrerade som inte PBT eller vpvb - varav registrerade som PBTeller vpvb st st st 15 st Tabell 3. Antal ämnen som finns i databasen för kosmetiska ingredienser, CosIng, och är undersökta om de är persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) eller väldigt persistenta och väldigt bioackumulerande (vpvb). Eftersom alla leverantörer och importörer av ett ämne måste göra en egen registrering, kan slutsatserna från företagens egna tester skilja sig åt mellan de olika företagen. Detta leder till att samma ämne kan registreras med olika slutsatser om dess säkerhet. Utav de 15 ämnen som registerats som PBT eller vpvb är nio av dem även registrerade som inte PBT eller vpvb. Ett annat problem är att alla ämnen som tillverkas, utvinns eller importeras i mängder om mindre än 1 ton per företag och år inte behöver registreras enligt REACH, om 17. EUT L 396, , s Vid registrering lämnar företaget information om ämnet till EU:s kemikaliemyndighet ECHA, se avsnitt om Övrig lagstiftning. Hur mycket information som krävs listas i tabellen Utvärdering av registrerade ämnen görs av EU:s kemikaliemyndighet ECHA, eller medlemsländernas kemikaliemyndigheter. 20. Environmental Liability Directive: A Short Overview pdf/summary%20eld.pdf 21. Giftiga 22. PBT står för Persistent, Bioackumulerande och Toxisk 23. vpvb står för väldigt Persistent och väldigt Bioackumulerande 24. Jämförelse gjordes mellan de olika listornas CAS-nummer. 25 Handledning Kemikalier Information, påverkan och prövning. Naturskyddsföreningen

10 de inte misstänks vara CMR eller PBT eller vpvb 25. En sådan misstanke uppkommer först när analyser gjorts, vilka inte krävs i lagstiftningen. Det måste därmed gå så långt att misstanke väcks till följd av att forskare hittar en korrelation mellan ämnet och till exempel cancer eller bioackumulering, innan ämnet enligt lagen måste analyseras med avseende på hälso- och miljöegenskaper. Återigen skyddas inte hälsan och miljön av lagstiftningen, och mycket av ansvaret hamnar på medlemsländerna, att till exempel hålla koll på om ämnena påverkar hälsan eller miljön negativt, istället för företagen. Naturskyddsföreningen anser att alla ämnen ska testas för om de är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, giftiga för vattenlevande organismer, bioackumulerande eller persistenta, innan de släpps ut på marknaden. Oavsett i vilken mängd de tillverkas eller importeras och speciellt viktigt är detta för ämnen som hamnar i konsumentprodukter. Brister i CLP Alla ämnen som används inom EU ska vara klassificerade enligt CLP 26, och de som anses farliga enligt CLP (vilket innebär att ämnet uppfyller kraven för någon eller flera faroklassning(ar) enligt CLP) ska anmälas till klassificering- och märkningsdatabasen(c&l-databasen) 27. Det finns för närvarande ämnen i C&L-databasen, varav 4522 har fått en harmoniserad klassificering 28. Klassificeringarna kan gälla allt ifrån att ämnet är brandfarligt, eller skadligt för ozonskiktet till att ämnet irriterar huden, eller är cancerogent. Dock krävs inte att några nya analyser eller undersökningar görs för att överbrygga kunskapsluckor vad gäller ämnets hälso- och miljöegenskaper. Det innebär att ämnen som tidigare inte har genomgått tester för deras hälso- och miljöpåverkan inte kommer att fångas upp av kravet på klassificering enligt CLP, och endast göra det enligt REACH-lagstiftningen om de tillverkas eller importeras i mängder över 1 ton per företag och år. Av de ca ämnen som används i kosmetiska 26. Mer information om vilka ämnen som berörs av CLP finns här: C&L-databasen: 10 produkter och finns listade i databasen över kosmetikaingredienser, CosIng 29, är 355 stycken harmoniserat klassificerade och övriga ska vara egenklassificerade enligt CLP. Om man tittar på ett valfritt ämne kan det ämnet antingen ha en eller flera egenklassificeringar, ha beteckningen not classified eller sakna klassificering. Not classified innebär att ämnet har testats mot kriterierna i CLP och inte uppfyllt dem. Det finns ämnen som är inrapporterade not classified. Dock krävs inga nya analyser för att uppfylla CLP-förordningen. Det räcker med att sammanställa befintlig data om ämnet och se om det uppfyller kravet för någon CLP-kod. Det gör att viktig information kan förbli oupptäckt. Det gäller dels för ämnen som rapporterats in som not classified, men även ämnen som har en eller flera farokoder kan ha rapporterat in data saknas för andra farokoder. Det är först vid registrering enligt REACH som en mer grundläggande genomgång görs och vissa nya analyser krävs, vilka beror på i vilken volym ämnet produceras eller importeras. Naturskyddsföreningen anser att det tydligare ska framgå vilka ämnen som ännu inte har undersökts avseende alla faroklasser i CLP, så att andra aktörer och konsumenter inte villseleds att ämnet är väl undersökt och inte klassificerats som farligt, när det egentligen saknas data för att veta om ämnet uppfyller faroklasskravet. Brister i Kosmetikaförordningen Enligt Kosmetikaförordningen ska den toxikologiska utvärderingen av ingående ämnen och den kosmetiska slutprodukten gälla alla relevanta toxikologiska resultatmått. Vilka dessa är blir däremot upp till varje tillverkare att bedöma. Särskild vikt ska läggas vid utredning av lokal toxicitet (hud- och ögonirritation), hudsensibilisering och, vid UV-absorption, ljusinducerad toxicitet. Det står inget angivet om att ämnets cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska (CMR), organtoxiska eller hormonstörande effekter ska utvärderas. Endast kända CMR-ämnen är förbjudna. Naturskyddsföreningen anser att alla ämnen ska state=normal&p_p_mode=view&p_p_col_id=column-1&p_p_col_pos=1&p_p_col_count=2 28. De ämnen som fått en harmoniserad klassificering hamnar i bilaga VI till CLP. eu/information-on-chemicals/annex-vi-to-clp 29. CosIng är EU:s databas över ämnen som kan förekomma i kosmetika.

11 testas för om de är cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, giftiga för vattenlevande organismer, bioackumulerande eller persistenta, innan de släpps ut på marknaden. Ämnen som vid registrering enligt REACH eller klassificering enligt CLP visat sig vara farliga tas inte automatiskt in i Kosmetikaförordningen. Det är först när ämnet fått en harmoniserad klassificering och tagits upp i bilaga VI till CLP som det blir aktuellt att eventuellt förbjuda ämnet enligt Kosmetikaförordningen. Än så länge är det bara ämnen som har en harmoniserad klassificering som cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR), eller utvärderats av SCCS 30 som starkt allergiframkallande som hamnar i förbudslistan i Kosmetikaförordningen. Naturskyddsföreningen anser att även hormonstörande ämnen samt miljöfarliga ämnen också hamnar på denna lista, samt att fler ämnen blir föremål för harmoniserad klassificering så de hanteras i lagstiftningen. Hormonstörande ämnen finns ännu inte med i Kosmetikaförordningen, trots att det i kapitel 15, punkt 4, står skrivet: När gemenskapskriterier eller internationellt överenskomna kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen finns tillgängliga, eller senast den 11 januari 2015, ska kommissionen se över förordningen med avseende på hormonstörande ämnen. EU-kommissionen ska bestämma hur man ska definiera ett hormonstörande ämne, en definition som egentligen skulle ha varit på plats i december Efter påtryckningar från industrin gör kommissionen nu istället en konsekvensanalys för att se vad kostnaderna skulle bli beroende på de olika förslagen som finns på definition. Konsekvensanalysen borde självfallet göras från andra hållet: vad blir konsekvensen på människors hälsa och vår natur om vi fortsätter använda hormonstörande ämnen? Sverige har stämt EU-kommissionen och fått rätt, vilket gjorde att de var tvungna att skynda på processen och ha en definition klar i juni Definitionen som nu är föreslagen innebär att ämnena i praktiken måste visas vara farliga för människor eller djur INNAN de förbjuds. Precis tvärtom vad Naturskyddsföreningen förespråkar att ämnena borde vara förbjudna till dess de är visade ofarliga. Sveriges miljöminister har tillsammans med Danmarks och Frankrikes miljöministrar skrivit ett brev till EUkom-missionen där de ger uttryck för sitt missnöje att den föreslagna definitionen inte kommer skydda människor eller miljön. Förslaget är ännu inte fastslaget, utan kommer fortsätta diskuteras bland representanter för medlemsländerna och senare även av EU-parlamentet. Naturskyddsföreningen anser att Sverige ska arbeta aktivt för att få till en definition på hormonstörande ämnen som vilar på inneboende fara och försiktighetsprincipen. Vidare bör definitionen implementeras skyndsamt i all relevant lagstiftning så att medborgare och miljön skyddas från negativ påverkas av dessa ämnen. 30. Scientific Committee on Consumer Safety 11

12 Exempel på farliga ämnen i kosmetika Hälsofarliga ämnen Till hälsofarliga ämnen räknas de ämnen som kan påverka människors hälsa på ett negativt sätt. Det kan till exempel röra sig om cancerframkallande ämnen, ämnen som stör fortplantningsförmågan, hormonstörande ämnen och allergiframkallande ämnen. Allergiframkallande ämnen Vissa ämnen kan binda till proteiner i huden. Kroppen uppfattar då det som något främmande och försöker försvara sig. En kontaktallergi har skapats. Även ämnen som i sig inte orsakar kontaktallergi, kan göra det om de kommer i kontakt med luft (syre) eller enzymer som finns i huden, eftersom ämnet då kan omformas så det kan binda till proteiner. Man kan få kontaktallergi när som helst i livet. Att du inte har kontaktallergi idag betyder alltså inte att du inte kommer få det i framtiden. Kontaktallergi ökar med åldern och fler kvinnor än män reagerar på specifika doftämnen. Vanliga ämnen som kan ge kontaktallergi är konserveringsmedlen methylisothiazolinone (MI) och methylchloroisothiazolinone (MCI), och vissa doftämnen. När konsumenterna för några år sedan krävde produkter utan hormonstörande parabener, var det många som bytte ut dessa som konserveringsmedel till isothiazolinonerna MI och MCI. Dock visade det sig ganska snart att det orsakade en ökad förekomst av kontaktallergi mot dessa ämnen. 31 Dessutom är de giftiga för vattenlevande organismer. Kombinationen MI/MCI, som visat sig vara den mest allergiframkallande, har sedan 2015 inte varit tillåtna i produkter som lämnas kvar på huden och ett förbjud i produkter som sköljs av kommer gälla från och med februari Dock får MI fortfarande användas, även om den tillåtna halten troligen kommer att sänkas markant om förslaget som tagits fram går igenom. Forskning har visat att doftämnen kan orsaka kontaktallergi oavsett om de är syntetiskt tillverkade eller kommer från naturliga eteriska oljor doftämnen 34 är så pass allergiframkallande att de måste skrivas ut på produkten om de överstiger vissa halter, vilka är beroende på om produkten lämnas kvar på huden eller sköljs av. Övriga doftämnen behöver inte skrivas ut var och en för sig utan det räcker att klumpa ihop dem under ordet parfume. Hormonstörande ämnen Ett hormonstörande ämne kallas ett ämne som stör hormonsystemen i kroppen. Hormoner styr bland annat ämnesomsättningen, tillväxten, salt- och vattenbalansen, stress- och belöningssystem och fortplantningen. Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn och hjärnans utveckling 35. Vissa hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter. Hos andra mer välkända miljögifter är det möjligt att fastställa ett gränsvärde med relativt stor tillförlitlighet, det vill säga vilken halt som det anses vara säkert att utsättas för, eftersom giftigheten ökar ju mer man får i sig. Men myc-ket pekar på att det är mycket svårare att sätta gränsvärden för hormonstörande ämnen. Precis som kroppens egna hormoner, uppvisar nämligen många av dessa ämnen en dos-responskurva 36 där låga halter kan sätta igång fysiologiska processer i kroppen, medan högre halter ibland inte gör det. Naturskyddsföreningen anser att man tills vidare ska tillämpa försiktighetsprincipen och förbjuda alla ämnen som anses vara, eller misstänks vara, hormonstörande i konsumentprodukter, eftersom det idag inte finns några bra metoder för att sätta säkra gränsvärden för hormonstörande ämnen. Det är därför utomordentligt viktigt att EU skyndsamt beslutar om en vetenskapligt grundad definition för hormonstörande ämnen. 31. Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS) OPINION ON Methylisothiazolinone (P94) Submission II(Sensitisation only). docs/sccs_o_145.pdf Formation of Skin Sensitizers from Fragrance Terpenes via Oxidative Activation Routes, Lina Hagvall, SCCS Oppinion on Frangrance allergens in cosmetic products, SCCS/1459/11. health/scientific_committees/consumer_safety/docs/sccs_o_102.pdf 35. State of the science of endocrine disrupting chemicals, WHO publications/endocrine/en/ 36. En dos-responskurva visar vilken påverkan ett visst ämne har vid en viss dos. 12

13 Miljöskadliga ämnen Ämnen som påverkar miljön eller djurlivet negativt räknas till miljöskadliga ämnen. Det kan vara något av följande: Ämnet är giftigt för vattenlevande organismer, persistent (dvs. mycket svårnedbrytbart), eller bioackumulerande (dvs. lagras i organismer). Är ämnet både giftigt och antingen svårnedbrytbart eller bioackumulerande anses det extra farligt. Plastpartiklar i kosmetika Skrubbande produkter har länge funnits på marknaden. Tidigare har de innehållit sandkorn, salter eller krossade naturprodukter som frön och nötter, vilka sedan ersatts av plastkorn. År 2013 genomförde Naturskyddsföreningen en stickprovsundersökning för att se i vilken utsträckning skrubbande mikroplast återfinns i kosmetiska produkter 37. De vanligaste förekommande plastsorterna visade sig vara polyeten (PE), polymetylmetakrylat (PMMA) samt polytetrafluoroeten (PTFE). 38 Den sista är även högfluorerande vilket gör det extra bekymmersamt att den återfinns i kosmetiska produkter. Skrubbande mikroplast är nu på väg bort då flera länder inom EU har tagit, eller är på väg att ta, beslut om att förbjuda dessa enligt lag i vissa kosmetikaprodukter. Dock förekommer fortfarande plast/polymerer 39 i kosmetiska produkter för deras egenskaper som konsistensgivande, filmbildande eller utfyllnad. Plast kan vara miljöskadligt om de är svårnedbrytbara i naturen. De kan även vara bioackumulerande. När Svenskt Vatten och IVL 40 gjorde en analys av vatten från reningsverk fann de både polypropen, polyeten, polyamid (nylon) och akrylatplast 41. Alla dessa plaster kan hittas i kosmetika, även om det också finns andra källor. Forskare har visat att fiskar hellre äter mikroplast än plankton, vilket leder till att de svälter då magen fylls av plast 42. Mycket små plastpartiklar har även hittats i muskelvävnader och hjärnan på vattenlevande organismer. 43 EFSA har gett ut en sammanställning om förekomst av plast i livsmedel med fokus på fisk och skaldjur. 44 Högfluorerade ämnen i kosmetika Högfluorerade ämnen, kallas även PFAS, är en ämnesgrupp som används i många produkter för sina smuts-, fett- och vattenavvisande egenskaper. Högfluorerade ämnen har i djurförsök orsakat leverskador, påverkat immunförsvaret och försämrat förmågan att få ungar. Dessa ämnen bryts inte ner i naturen, så när produkterna används eller kastas når ämnena förr eller senare vattenmiljön, om de inte o- skadliggörs vid förbränning vid hög temperatur. Naturskyddsföreningen vill se ett gruppförbud inom EU mot högfluorerade ämnen i konsumentprodukter. Även Kemikalieinspektionen påpekar vikten av att fasa ut och förbjuda högfluorerade ämnen. 45 Våren 2016 gjorde Naturskyddsföreningen en stickprovsundersökning där högfluorerade ämnen hittades i ett antal kosmetikaprodukter, såsom rakgel, hudkräm och foundation Raklödder till fiskarna, Plasternas INCI-namn är: polyethylene (PE), polymethyl-methacrylate (PMMA) och polytetrafluoroethylene (PTFE). 39. En polymer är en sammanslänkning av flera monomerer. En monomer utgörs utav en eller ett par molekyler. Man kan likna monomerer vid pärlor och polymerer vid halsband. 40. Svenska miljöinstitutet 41. Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk, dc99d14e8bb0f58b51a3/ /B2208%2BMikroskopiska%2Bskr%C3%A4ppartiklar% 2Bi%2Bvatten%2Bfr%C3%A5n%2Bavloppsreningsverk.pdf 42. Lönnstedt O.M., Eklöv P Environmentally relevant concentrations of microplastic particles influence larval fish ecology. Science (doi: /science.aad8828) 43. Altered Behavior, Physiology, and Metabolism in Fish Exposed to Polystyrene Nanoparticles, Mattson K. et al, Presence of microplastics and nanoplastics in food, with particular focus on seafood. onlinelibrary.wiley.com/doi/ /j.efsa /full 45. Förekomst och användning av högfluorerade ämnen och alternativ, Kemikalieinspektionen, Högfluorerade ämnen i svenskt smink. 13

14 Ämnesgrupp Exempel på ämnen Negativ effekt Förekomst Allergiframkallande doftämnen Citronellol Hexyl Cinnamal Limonene Linalool Allergiframkallande Alla typer av kosmetikaprodukter Allergiframkallande konserveringsmedel MI MCI MI/MCI (kombinationen) Allergiframkallande och giftiga för vattenlevande organismer Alla typer av kosmetikaprodukter som sköljs av Hormonstörande antioxidanter PHA BHT Hormonstörande enligt SIN-listan 47 Alla typer av kosmetikaprodukter Hormonstörande UV-skydd Ethylhexyl methoxycinnamate Hormonstörande enligt SIN-listan 47 Solskyddsprodukter Hormonstörande konserveringsmedel Butylparaben Isobutylparaben Propylparaben Hormonstörande enligt SIN-listan 47 Alla typer av kosmetikaprodukter Svårnedbrytbara högfluorerade ämnen (PFAS) Ammonium C6-16 perfluoroalkylethyl phosphate Polytetrafluoro-ethylene (PTFE) Persistent Rakprodukter, smink, hudkräm Svårnedbrytbara polymerer/plaster Nylon Polyethylene Polyacrylate (t.ex. PMMA) Persistent eller misstänkt persistent, misstänkt bioackumulerande. Alla typer av kosmetikaprodukter Tabell 5. Några exempel på vanligt förekommande ämnen med kända negativa egenskaper. 47. SIN-listan är internationella Kemikaliesekretariatets (Chem Sec) lista över ämnen som snarast bör bytas ut till mindre farliga alternativ. SIN står för substitute it now 14

15 Naturskyddsföreningen vill att: Alla ingående ämnen ska vara testade för, och visade inte vara, eller misstänkas vara cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska eller hormonstörande. Alla ingående ämnen ska vara testade för och visade inte vara toxiska för vattenlevande organismer, persistenta eller bioackumulerande. En definition på hormonstörande ämnen, som bygger på vetenskapliga grunder och tar hänsyn till misstänkt hormonstörande ämnen, bör snarast antas och införlivas alla EU:s kemikalielagstiftningar, däribland Kosmetikaförordningen. Gruppförbud av ämnen används inom Kosmetikaförordningen och REACH. Läkemedelsverket ordnar ett nationellt register över vilka mängder de olika ingredienserna i kosmetiska produkter som säljs på den svenska marknaden förekommer. Naturvårdsverket undersöker vilka misstänkt toxiska, persistenta eller bioackumulerande ämnen som förekommer ute i vattenmiljön, med fokus på de som finns i kosmetiska produkter. Regeringen avsätter tillräckligt med resurser nationellt för att hantera och öka Sveriges åtagande inom REACH, som utvärderingar av ämnen. Sverige ska aktivt driva en kraftigt ökad ansträngning inom EU att skyndsamt implementera REACH, så den fungerar som tänkt. 15

16 Ordlista Allergiframkallande i detta dokument menas med allergiframkallande att ett ämne i en kosmetisk produkt kan ge kontaktallergi vid upprepad användning. Begränsningslistan lista över ämnen som är begränsade i olika varugrupper, gäller både produkter tillverkade inom och importerade till EU. Bioackumulerande ämnet kan lagras in i levande organismer, och eventuellt även anrikas i näringskedjan. C&L-databasen en databas över alla ämnen som blivit klassificerade enligt CLP. Cancerogent ämnet kan ge upphov till cancer. CLP förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Gäller alla ämnen som tillverkas eller importeras. CosIng en databas över ämnen som förekommer i kosmetiska produkter. ECHA EU:s kemikaliemyndighet. Reproduktionstoxiskt ämnet påverkar förmågan att få barn/ungar. SCCS - står för Scientific Committee on Consumer Safety och är en vetenskaplig kommitté utsedd av EU-kommissionen som gör säkerhetsbedömningar av olika ämnen. SVHC-ämne ett ämne som inger mycket stora betänkligheter, vilket innebär att man misstänker att ämnet är mycket farligt. Tillståndsförteckningen det krävs tillstånd för att få använda ämnet inom EU. Påverkar ämnen som tillverkas inom eller importeras till EU. Påverkar inte produkter som importeras in till EU och som innehåller ämnet. Toxiskt giftigt. Utvärdering en del av REACH-processen, där en myndighet (ECHA eller kemikaliemyndigheten i ett medlemsland) gör en genomgång av företagens registrering av ämnet, samt senaste forskningsrönen och ge en samlad bedömning om ämnet är farligt eller inte. Egenklassificering företagens egen klassificering av ämnen enligt CLP. Försiktighetsprincipen går ut på att ämnen som man inte vet om de är farliga eller inte ska behandlas som farliga till dess det är visat att de är ofarliga. Harmoniserad klassificering EU:s kemikaliemyndighet (ECHA) har gjort en samlad bedömning av ämnet, vilket resulterat i en klassificering som ska gälla i alla lagstiftningar. Detta sker främst för ämnen som misstänks vara skadliga. Hormonstörande ämnen som påverkar hormonsystemet och därmed kan ge negativa hälsoeffekter. Kandidatförteckningen lista över ämnen som anses farliga och som ska utredas om de ska kräva tillstånd för att få användas. Kosmetikaförordningen lagstiftning som gäller för alla kosmetiska produkter samt deras ingredienser. Mutagent ämnet kan orsaka mutationer i arvsmassan. Persistent ämnet är mycket långlivat ute i naturen. RAC riskbedömningskommitté som bereder beslut inför harmonisering av klassificering av ämnen. REACH står för registrering, utvärdering och tillstånd av kemikalier Registrering en del av REACH-processen där företagen rapporterar in de tester de gjort på ämnet. Vilka tester som krävs beror på i vilken mängd företaget tillverkar eller importerar ämnet. Ämnen som tillverkas eller importeras i mängder under 1 ton per företag och år är undantagna om de inte misstänks vara mycket farliga. 16

17 Naturskyddsföreningen. Box 4625, Stockholm. Tel Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. 17