Lıngonet handplockad läsning från krösatågen nr 4-2013 IS & ELD Eldkorgar, kaffepannor och polarexpeditioner. Välkommen in i värmen på Krösatågen! Nya resmöjligheter! matresan Världen vallfärdar till Växjö lingonet 1
Krösatåget ett kommunikationsmedel i tiden! För snart 30 år sedan tog Jönköpings Länstrafik det stora beslutet att ta över nedläggningshotade järnvägar från staten och driva tågtrafik. Istället för att lägga ner, såg vi möjligheterna att ta vara på en unik situation i ett län där så gott som vartenda samhälle faktiskt ligger intill en järnväg. Med anledning att Krösatågen, efter år av förberedelser, drar i gång trafiken i Skåne och Blekinge gör vi en resa längs minnenas allé; förre länstrafikchefen i Jönköping, Ingemar Lundin, berättar i det här numret av Lingonet om hur allt började. Sedan den första Krösatågsfärden 1985 har Krösatågen vuxit i omfattning och kommit att bli ett skolexempel på att man faktiskt kan driva regional tågtrafik på ett framgångsrikt sätt. En av förutsättningarna har varit ett gott samarbete över länsgränserna. Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Halland har över tiden byggt upp ett starkt koncept som gynnar invånarna. Att Skåne och Blekinge nu går in i samarbetet är en naturlig utveckling i en tid där vi pendlar längre och längre till jobb och skola. Arbetsmarknaden har ju inga länsgränser. I samband med invigningen av de nya järnvägslinjerna har vi också investerat i fler tåg som just nu rustas inför premiären. I sann Krösa-anda kommer dessa tåg att döpas efter kända lokalprofiler och vi kommer löpande att presentera våra nya personligheter här i Lingonet. En annan personlighet som vi under hösten har haft glädjen att välkomna på Krösatågen är professorn, historikern och flerfaldiga På Spåret-mästaren Dick Harrison. Under Smålands Kulturfestival bjöd vi in till två historiska Krösatågsresor mellan Växjö och Jönköping. «Historia på räls» blev ett mycket uppskattat inslag i Kulturfestivalen och lockade ett 150-tal resenärer som fick ta del av ny och gammal kunskap om de historiska platserna längs järnvägen. Så här inför stundande linjepremiärer och ett nytt år så är det ändå framtiden som lockar mest. Vi smygstartar den redan i december genom att presentera en ny tidtabell som har fått ännu bättre koordination med anslutningarna på södra stambanan, bland annat med SJs snabbtåg via Nässjö och Alvesta. Den 14 december är ni varmt välkomna till invigningen av våra nya stationer utmed linjerna Växjö Hässleholm och Emmaboda Karlskrona. Den 15 december börjar sedan tågen att gå enligt ordinarie tidtabell. Varmt välkommen ombord! Carl-Johan Sjöberg. Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik. INNEHÅLL Nya resmöjligheter!...3 Krösaprofilen...6 Historien om Krösatåget...8 Vinterutlfykter...10 TEMA IS & ELD... 13 Bea Usma om Andréeexpeditionen...14 Röshults. Historien om Eldkorgen...16 Kaffe hett som helvetet...18 Transsibiriska järnvägen...20 Recept Is & eld på tallriken...22 Välvallat inför vintern...24 Varma och kalla prylar för vintern...25 Vedeldning en passion...26 Matdestinationer, del 4...28 Krösakrysset...30 «På Spåret»...31 Lingonet är Krösatågens ombordtidning som i vissa fall även distribueras till hushållen i Småland och Halland. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Trevlig resa! Lıngonet Lingonet utges i samarbete mellan Jönköpings Länstrafi k, Länstrafi ken Kronoberg, Kalmar Läns Trafik, Hallandstrafiken och dsb Småland. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 6000 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå. Art Director: Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) www.jordbruket.se Omslagsbild: Folio. Kontakta redaktionen: Anders Ekman; anders.ekman@veolia-transport.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se 2 lingonet
NU ÄR VI PÅ BANAN Invigning av nya linjerna Växjö Hässleholm Emmaboda Karlskrona 14/12 OBS! Trafik enligt ordinarie tidtabell från och med 15/12 Äntligen är det dags! Krösatågen tar steget in i Skåne och Blekinge med två nya linjer. Du får nya möjligheter att resa och ännu fler kan ta tåget till skola, arbete och fritid. Utmed linjen Växjö Hässleholm inviger vi fem nya stationer. Mellan Emmaboda och Karlskrona är tågtrafiken tillbaka igen efter en upprustning av banan nu med Vissefjärda som ny station. Välkommen att fira med oss, komplett program och nya tågpersonligheter hittar du på nästa uppslag. Hemtrevlig resa! z lingonet 3
invigningsprogram växjö hässleholm 14 december BALLINGSLÖV 12.00 Festligheterna i Ballingslöv startar. Skolans julbasar öppnar. Skolbarn medverkar. Byalaget bjuder på mat och liveunderhållning. 12.45 Invigningståget ankommer till Ballingslöv med förskolebarn från Ballingslöv, tomten och talare. Ballingslöv möter tåget med vissel- och trumkonsert. Tal Henrik Fransson, VD Ballingslöv AB. Lars-Göran Wiberg, Hässleholms kommun. Trafikverket. Region Skåne. Bandklippning 13.05 Invigningståget avgår mot Hästveda. Festligheterna fortsätter. HÄSTVEDA 12.00 Festligheterna i Hästveda startar. Hässleholms Stadsmusikkår spelar på scenen. Hästvedarevyn uppträder. Skolbarn medverkar. Vi bjuder på korv med tillbehör. 13.10 Invigningståget ankommer till Hästveda med gäster/talare och förskolebarn från Hästveda. Tal. Lars-Göran Wiberg, Hässleholms kommun. Trafikverket. Region Skåne. Tomas Persson, fabrikschef Hilding Anders, Hästveda. Bandklippning 13.28 Invigningståget avgår mot Killeberg. 13.30 Nya flaggparken invigs. 14.00 Festligheterna avslutas. KILLEBERG 13.00 Invigningsdagen börjar. Invigning av byns nya konstverk som nu tänds upp för första gången. Julmarknaden startar vid stationen med en mängd utställare och knallar. 13.10 Sång av barnkör. Musik av Blåsslaget. Kommunen bjuder på glögg med tillbehör. 13.20 Tal Mats Svensson, Näringslivet. Anders Pettersson, Osby kommun. Erland Nilsson, Osby kommun 13.42 Invigningståget ankommer till Killeberg. Talen fortsätter. Trafikverket. Region Skåne. Bandklippning 14.02 Invigningståget avgår mot Diö. Festligheterna fortsätter därefter med julmarknaden som sträcker sig från stationen upp till 59:an och gamla banklokalen. DIÖ 14.00 Tal av representant från näringslivet. 14.05 Kommunen bjuder på glögg och tilltugg. Musikunderhållning med mässingsblås. 14.15 Tal av Elizabeth Peltola 14.19 Invigningståget ankommer till Diö. Tal av representanter från Trafikverket, och Regionförbundet södra Småland. Bandklippning 14.34 Invigningståget avgår mot Vislanda. Festligheterna fortsätter på Funkisfabriken med julmarknad och eldshow av Favilla. VISLANDA 13.00 Invigningen på stationen startar. Fotoutställning i gamla Konsumlokalen och tipspromenad som börjar vid stationsområdet. 13.25 Vislanda GF framträder i gamla Konsumlokalen. 13.55 Vislanda musikkår spelar, vid stationen. 14.20 Ett besök från förr, vid stationen. 14.44 Mats Johnsson, kommunalråd Alvesta kommun, välkomnar till invigningsceremonin. 14.49 Invigningståget ankommer till Vislanda. Tal av: Trafikverket, Regionförbundet södra Småland Karl Lindow, VIDA. 15.05 Invigningståget avgår mot Alvesta. NY MARKARYD Mot Helsingborg NY VITTSJÖ NY BJÄRNUM ÅSTORP KVIDINGE* ÄLMHULT OSBY ALVESTA VINSLÖV GEMLA VISLANDA NY DIÖ NY KILLEBERG NY HÄSTVEDA NY BALLINGSLÖV NY ÖNNESTAD NY VÄXJÖ KRISTIANSTAD FJÄLKINGE NY BROMÖLLA Mot Kalmar EMMABODA VISSEFJÄRDA NY HOLMSJÖ BERGÅSA KLIPPAN PERSTORP TYRINGE HÄSSLEHOLM Mot Malmö/Köpenhamn SÖSDALA ABC KARLSKRONA NYA STATIONER PÅGATÅGEN ÖRESUNDSTÅG KRÖSATÅGEN BYTE invigningsprogram emmaboda karlskrona 14 december Blekingetrafiken och Kalmar länstrafik bjuder in till invigning av den nyrenoverade banan och den nya stationen i Vissefjärda. Vi firar utmed hela sträckan! På Karlskrona C hålls invigningstal och dopceremoni för de nya tågen. Därefter avgår en abonnerad premiärtur till Emmaboda. Hälften av platserna ombord har reserverats för allmänheten många har varit med och tävlat om en biljett till premiärturen som bjuder på underhållning och aktiviteter. KARLSKRONA 09.30 11.00 Invigningstal, fika och underhållning. Presentation av allmänhetens namnförslag och officiell namngivning av tågen. 10.40 premiärtåget avgår. HOLMSJÖ 11.05 Premiärtåget passerar. Underhållning, aktiviteter och invigningstal. VISSEFJÄRDA 11.33 Premiärtåget passerar. Underhållning, aktiviteter och invigningstal. EMMABODA 12.00 Premiärtåget anländer. Underhållning, aktiviteter och invigningstal. 4 lingonet
Sex nya personligheter hos Krösatåg Sydost När Krösatåg Sydost har premiär, sätter vi också sex nya tåg i drift. Alla har de fått namn efter kända personligheter med lokal förankring. Också Blekinge har fått tre nya tåg, vars namn kommer att presenteras i samband med invigningen den 14 december. Carl von Linné Naturforskare och botaniker (1707 1778) Carl von Linné har kallats Sveriges mest berömda naturvetenskapsman. Han föddes i en prästfamilj i Råshult mellan Diö och Älmhult. Efter studier i Växjö, Lund och Uppsala gjorde han många forskningsresor i olika svenska landskap. Carl von Linné lade grunden för den moderna namngivningen och grupperingen av växter och djur. Den småländska landskapsblomman Linnéan har fått sitt namn efter honom. Florence Stephens Godsägare på Huseby (1881 1979) Florence Stephens var den sista ägaren till Huseby Bruk, det stora godset och järnbruket i Skatelöv utanför Alvesta. Florence Stephens var känd för sin speciella personlighet och kallades «Fröken på Huseby». På grund av okunniga rådgivare kom godset på obestånd, men Florence Stephens valde framsynt att testamentera Huseby till staten. I dag har Huseby bruk förvandlats från ett nedlagt järnbruk till turistmål och en levande handels- och hantverksplats. Joe Labero Illusionist (1963 ) Joe Labero föddes i Alvesta och fick sin första trollerilåda när han var 12. Som 16-åring vann han svenska juniormästerskapen i magi. 1991 satte han upp den spektakulära showen «A Magic Night» som lade grunden till en internationell karriär. Joe Labero hette från början Lars Bengt Roland Johansson och artistnamnet Labero har han skapat med hjälp av de första stavelserna i sitt namn. Sonja Stjernquist Operettsångerska och skådespelerska (1931 2002) Hästvedatösen Sonja Stjernquist «slog igenom» på Barnens dag i Malmö som elvaåring. Sedan dess var sången hennes liv. Stora genombrottet kom i «Lilla Helgonet» på Oscarsteatern i Stockholm. En bred artist som också firade triumfer i folkparkerna, ofta med skönsjungande Lasse Lönndahl som scenpartner. Göingeflickorna Sånggrupp (1934 2013, 1941, 1945 ) Systrarna Sonja, Barbro och Agnetha, med flicknamnet Norén, växte upp i Boalt i Östra Göinge. De skönsjungande «Göingeflickorna» radiodebuterade 1960 och fick året efter en stor hit med den sentimentala emigrantvisan «Kära mor». Under 1960-talet turnerade Göingeflickorna i USA och besökte bland annat de gamla svenskbygderna. Ännu efter 50 år är Barbro och Agnetha aktiva. Bildsköne Bengtsson Stortjuv och kassaskåpssprängare (1893 1966) Harald Bengtsson föddes i Vittsjö och växte upp hos sina morföräldrar i Hinneryd. Redan som 15-åring beträdde han brottets bana. I början av 1930-talet blev han riksbekant när han gömde sig undan lagens långa arm i Göinge skogarna. Bengtsson var känd för att aldrig använda våld och efter sin sista frigivning jobbade han som skräddare i bland annat Markaryd. lingonet 5
Krösaprofilen Namn: Fredrik Stenström Bor: I ett hus i Hästveda tillsammans med Katarina och barnen Theodor och Vera Gör: Jobbar som Activity leader, Helpdesk Tools & Methods på Ikea IT AB i Älmhult Sträcka: Från och med 16/12 Hästveda Älmhult t o r. Med Krösatåg Jorden runt på en arbetsdag text AMELIE BERGMAN foto thomas lovén, lovéns reklamfoto När Krösatågen Sydost inviger linjen mellan Växjö och Hässleholm är Fredrik Stenström en av resenärerna som väntar på perrongen i Hästveda. I december byter han bilen mot tåget och räknar med att spara både tid och pengar. Nästa: Älmhult! 6 lingonet
«Ibland gnäller jag på mina arbetskamrater som åker bil till jobbet fast dom faktiskt bor i Älmhult. Jag tycker att dom kan cykla istället» Är du smålänning eller skåning? Skåning! Fast jag är född i Stockholm och flyttade ner till Skåne i femårsåldern. I Hästveda har jag bott i snart tio år nu. Jag hittade ett fint hus och flyttade dit. I början jobbade jag på en reklambyrå i Osby. När den gick i konkurs fick jag ägna mig åt att renovera drömkåken ända tills jobbet på Ikea i Älmhult dök upp. Och där trivs jag kanonbra! Vad gör du egentligen på jobbet? Jag leder olika aktiviteter som syftar till att förbättra verktygen och servicen för Ikeas helpdesk-medarbetare över hela världen. Just nu håller vi på med en aktivitet som omfattar en gemensam växel för alla helpdeskar runtom i världen allt enligt «follow the sun»principen. Vi följer solen över världen och oavsett när man ringer och behöver hjälp så finns det alltid någon som är vaken. Varför byter du bilen mot tåget? Både jag och min fru pendlar till jobbet, fast åt varsitt håll. Ingen av oss har tidigare kunnat åka kollektivt, vilket innebär att vi har lagt många tusenlappar på bil och bensin varje månad. Jag har drygt 3,5 mil till jobbet. Visserligen har jag kunnat åka kollektivt från Osby men då måste jag ta bilen dryga milen dit först och då tappar man så pass mycket i tid och ekonomi att det inte är intressant. När Krösatågen Sydost drar igång kommer jag att kunna åka direkt Hästveda Älmhult. Det känns bra att kunna göra ett vettigt miljöval, men ekonomin är en viktig faktor. Jag tror att vi kommer att spara nästan 1100 kr i månaden på att åka tåg. Ser du några andra fördelar med Krösatågen? Ja, säkerheten. Jag är extremt morgontrött och vägen till Älmhult är både monoton och rik på vilt. Nu kan jag vila på tåget istället eller, om jag är tillräckligt vaken, kolla mejlen och förbereda mig för arbetsdagen. Tåg är bekvämare än buss och så går det fortare, bussen stannar ju på så många hållplatser. Hur långt har du till stationen? 500 meter. När familjen växte så fick vi överge renoveringsobjektet och flytta till ett större hus. Det gamla låg faktiskt bara 50 meter från stationen i Hästveda. lingonet 7
Krösatåget Den småländska revolutionen Med de nya linjerna i Skåne och Blekinge skrivs ett nytt kapitel i Krösatågens historia. Med ett smart tänk, uppfinningsrikedom och lite jävlar anamma har Krösatågen bildat skola i svensk kollektivtrafik. «Krösatågens fader» och förre chefen för Jönköpings Länstrafik, Ingemar Lundin, berättar hur. Järnvägsminnen 16 Krösatåget Den småländska tågrevolutionen Ingemar Lundin Järnvägsminnen 16 Krösatåget Den småländska tågrevolutionen Ingemar Lundin Sten-Åke Bergholm Ingemar Lundin Sten-Åke Bergholm Xxxxx xxxx xxxxxx xxxx Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident. 9 78 9186 8 53587 Krösatåget Den småländska tågrevolutionen www.tnf.se Nu dokumenteras Krösatågens historia i boken «Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen». Ingemar Lundin har författat och Sten-Åke Bergholm har fotograferat. Motorvagnen på omslagsbilden är en av fem vagnar som användes i trafiken från start 1985. Alla vagnar som har tjänat som Krösatåg/Länståg har varit namnsatta. Just den här vagnen var den första som fick namn. Namngivningen av Pälle Näver skedde vid Krösatågens invigning i Vetlanda i juni 1985. Bilden är tagen vid Taberg. Ingemar Lundin hade knappt hunnit bli varm i kläderna som ny chef för Jönköpings Länstrafik när han ställdes inför ett jätteprojekt. «Den svenska järnvägen hade börjat gå dåligt redan i slutet av 50-talet, många mindre banor hade lagts ner eller var i riktigt dåligt skick. 1979 kom ett trafikpolitiskt beslut som ställde saken på sin spets. De linjer som ansågs vara utvecklingsbara skulle tas tillvara och läggas i ett riksnät som staten svarade för», berättar Ingemar Lundin. Kvar blev ett 20-tal banor runtom i landet, vilka stod inför två alternativ. Upprustning eller nedläggning. En känslig fråga för riksdagens ledamöter. «Då kom någon på snilleblixten att lägga över ansvaret på landets länstrafikbolag. I princip gick det ut på att länstrafikbolagen skulle fatta de obekväma besluten om att lägga ned persontrafiken och sätta in bussar, mot ekonomisk ersättning från staten.» Tänkte nytt I Jönköpings län fanns två olönsamma linjer som var viktiga för att knyta samman länet i ett heltäckande järnvägsnät; Jönköping Vaggeryd och Nässjö Vetlanda Nybro. Länge försökte Jönköpings Länstrafik få med linjerna i riksnätet men när detta misslyckades togs ett unikt beslut. Jönköpings Länstrafik skulle ta över ansvaret för tågtrafiken. Beslutet drevs igenom 1984. Redan sommaren 1985 invigdes Krösatågen och trafiken startade på sträckan Nässjö Vetlanda Åseda i samverkan med Länstrafiken Kronoberg. Efter banupprustning kunde trafiken Jönköping Vaggeryd starta samma höst. Vissa turer förlängdes då till Värnamo. Statens förhandlare var tveksamma till vårt ovanliga tilltag men ordnade ändå 53 miljoner till upprustning av de nedslitna banorna. Men det krävdes naturligtvis mer än så. «Situationen var ovanlig, men inte omöjlig, resonerar Ingemar Lundin.» «Vi tvingades att tänka annorlunda och hitta nya lösningar. Vi var tidigt ute med att koppla samman olika typer av resande och satsa på arbetspendling. Vi hade redan tidigare efter tuffa förhandlingar med SJ fått avtal om att våra period- och rabattkort skulle gälla på deras tåg. Det var en stor framgång. Nu kunde vi gå vidare och samordna trafiken. Buss och tåg skulle komplettera varandra inte konkurrera. Allt för att skapa ökad kundnytta för våra resenärer.» 8 lingonet
I väntan på avgångssignal. Krösatåg på väg till Åseda och Oskarshamn. Nässjö 1988. Foto:Sten-Åke Bergholm. Tidigare länstrafikchefen i Jönköping, Ingemar Lundin, var den som fick verkställa det omvälvande beslutet att starta Krösatågen. 2012 hedrades han med en egen motorvagn. Foto: Åke Nilsson, Smålandstidningen. Fyrdubblade linjelängden 1988 kom ett nytt trafikpolitiskt beslut som gav möjlighet att få statsbidrag för regional tågtrafik ända in på 2000-talet. 1990 utvecklades Krösatågstrafiken ytterligare då länstrafikbolagen i Hallands, Jönköpings och Kalmar län gjorde en gemensam upphandling som förutom tidigare trafik även omfattade linjerna mellan Nässjö Oskarshamn och Nässjö Halmstad. Den sommaren fyrdubblades Krösatågens linjelängd. Krösatågen bytte också namn, till det mer neutrala «Länstågen». Tidigare hade tågen haft SJs rödbruna färg, då SJ var ansvarig operatör på sträckan. «Enligt avtal med SJ fick vi bara använda dekal på tåget, eftersom fordonen skulle återställas i originalskick om trafiken avvecklades. Men SJs farhågor om Krösatågens snara nedläggning besannades aldrig. Resandet ökade, trafiken utvecklades och idag trafikerar Krösatågen mer än 600 km järnväg», konstaterar Ingemar Lundin. Vid lanseringen av Länstågen målades alla vagnarna om till blå färg och fick nya dekaler. De snedställda färgfälten symboliserade de tre länen tillsammans med lingon, en utter och en glad lax. Ett skolexempel Men kärt barn behåller gärna sitt namn; när det var dags att investera i nya motorvagnar i början av 2000-talet togs namnet Krösatågen till nåder igen. Och på den rälsen är det. När nu trafiken invigs i Blekinge och Skåne i samverkan mellan respektive länstrafik, så är det Krösatåg som gäller. Om än med tillägget «Krösatåg Sydost». När de nya motorvagnarna kom 2002 förlängdes Krösatågens trafik till Växjö och steget in i Skåne och Blekinge tycker Ingemar Lundin därför inte känns så långt. «Tågtrafiken är en viktig del av samhällsutvecklingen. I en tid när vi inte längre har brukssamhällen där man både bor och arbetar på samma ort så är det nödvändigt att kunna erbjuda regional tågtrafik för den som arbetar eller studerar.» Expansionen är en bekräftelse på Krösatågens framgång. «Krösatågen har ofta fått stå modell under årens lopp inte minst för hur viktigt det är samverka över länsgräns i nätverk. Krösatågen har också bidragit till en attitydförändring. I dag talar man sällan om att lägga ner järnvägar. Nu är det utveckling av tågtrafik som gäller.» lingonet 9
Hej mitt vinterland! Gör lite mer av vintern. Packa ryggsäcken med varm choklad och ostmackor och gör en utflykt. Ut i kylan eller in i värmen. I Krösaland finns upplevelser för både kropp och själ! foto ÅKE E:SON LINDMAN foto WPAD.SE KALMAR Vinteräventyr. Aboda klint i Högsby. Aboda klint är ett fritids- och äventyrsområde för alla årstider, men är extra mysigt på vintern. Skidbacken har fyra nedfarter varav två är 500 meter med en fallhöjd på 40 m. De två övriga är en barn- och en familjebacke. Uthyrning, restaurang, värmestuga och grillplatser finns på området liksom naturliga längdskidspår om 2,5 respektive 4,5 km. Nya intryck. Kalmar konstmuseum. Gör en kreativ resa Kalmar konstmuseum är ett regionalt museum för konst i Kalmar län. Den häftiga svarta byggnaden är prisbelönt och innanför väggarna väntar spännande samtidskonst. Museet har en omfattande pedagogisk verksamhet för barn och unga samt visningar för allmänheten varje söndag. I vinter visas Jörgen Platzers utställning «Transport» som bland annat bjuder på sammanpressade skrotbilar, nylackade plåthästar, målningar, fotografier och en nypa humor. 10 lingonet
KRONOBERG Pucklar och pister. Hanaslövsbacken i Alvesta. Här finns inte en Fun Park Snowboardanläggning med rails och gupp. Passar både nybörjare och avancerade åkare. För utförsåkaren bjuds tre nedfarter à 500 meter och med en fallhöjd på 70 meter. Barnlift, pulkabackar, grillplatser, värmestuga och servering. Dra på grillerna! Bandybanan i Åby. Bandybanan i Åby är öppen varje söndagsförmiddag för allmänheten under bandysäsongen. Vid den vedeldade grillplatsen kan man grilla korv och äta medhavd fika. foto OWE OLSSON/MARKNAD VARBERG HALLAND Vinterbad. Kallbadhuset i Varberg. I Varberg lever kurortstraditionen här badas det året om. Några minus, strålande sol och ett dopp i havet... härligt och lite läskigt på samma gång. Efteråt njuter du i den varma bastun med utsikt över Kattegatt. En riktig energikick! Utförsåkning på Hallandsåsen. Vallåsen. Vallåsens skidanläggning erbjuder varierande skidåkning över stora ytor; Med en högsta fallhöjd på 145 m och längsta nedfart på 1260 m erbjuder Vallåsen röda, gröna och blå pister. Här finns förstås också restaurang, uthyrning och alla andra faciliteter. lingonet 11
foto kerstin jonsson JÖNKÖPING Skidan den slinter! Lövhult, Nässjö. Friluftsområdet Lövhult utanför Nässjö ligger på Småländska höglandet vilket gör området relativt snösäkert. Här finns härliga längdskidspår på 3,5 och 10 km. Så länge minusgraderna håller i sig erbjuds även spår i konstnö. Nästan som fjällen. Isaberg. Isaberg är en familjevänlig sport- och fritidsanläggning med fjällkaraktär. Verksamheten har en lång tradition det första pensionatet byggdes redan 1914 i spåren av järnvägen Göteborg Karlskrona/Kalmar. Vintertid kretsar det mesta kring skidåkning. Här finns hela tio olika backar från svart till röd, blå och grön. Fik, restaurang, värmestuga och skiduthyrning förstås och så boende i form av mysiga stugor eller lägenheter. Åk, ät & njut! 12 lingonet
IS&ELD Det är kontrasternas tid. Därute biter frosten tag i fingrar, näsor och tår. De riktigt kalla dagarna lägger kylan ett spännband över pannan och bröstet. Kölden vet sin väg in, under supermoderna underställ och high tech-material. Hon låter sig inte överlistas. Därinne eldar vi brasor i kaminen och tänder tusen juleljus. Fingrar och själar tinar upp framför de dansande lågorna och hoppet tänds på nytt. Vi tämjer elden och tänker, med all respekt, att vi kanske ändå kontrollerar våra liv och vår framtid. Is & eld. Svart & vitt. De är varandras motsatser. Ingen av dem vore en ytterlighet utan den andra. Och båda bränner, på sitt sätt. En kopp het choklad smakar aldrig så bra som ute i snön. En varm kupé är aldrig så välkomnande som när snöstormen viner på perrongen. Välkommen vinter! lingonet 13
«Det är verkligen en förfärlig plats. Man vill bara lägga sig ner och dö» text AMELIE BERGMAN Bea Uusma huttrar till när hon talar om Vitön. «Det är verkligen en förfärlig plats. Man vill bara lägga sig ner och dö». För de tre nödställda äventyrarna Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænckel var Vitön förmodligen helvetet på jorden. I femton års tid har Bea Uusma varit besatt av tanken på att ta reda på vad som egentligen hände. istorien om ingenjör Andrées vådliga polarexpedition kan varenda unge. Det finns nog inte en småländsk tredjeklassare som inte har fått åka till Gränna på skolresa för att titta på de sorgliga resterna av Andrée-expeditionen, äta polkagrisar och utveckla en livslång skräck för trikiner. Bea Uusma är också uppvuxen med berättelsen om Andrée, men besattheten, den kom långt senare. En kväll i mitten på 1990-talet var hon på en tråkig fest, och gjorde det som man gärna gör på tråkiga fester; gick igenom värdens bokhylla. I den fanns «Med Örnen mot Polen», under lång tid betraktad som standardverket om Adrée-expeditionen. Att hon själv skulle skriva det nya, hade hon förstås ingen aning om. Men boken följde med hem den kvällen och Beas egen polarexpedition tog sin början. «Expeditionen. Min kärlekshistoria» är Bea Uusmas personliga skildring av Andréeexpeditionen. En berättelse om tre människor som frivilligt (eller dumdristigt) går mot döden och som både fascinerar och provocerar. Lade om pusslet Men boken är också ett vetenskapligt och metodiskt sökande efter något som liknar en sanning. För ju mer Bea läste och ju mer hon såg, desto tydligare blev det att allt inte stod rätt till. Efter ballonghaveriet och ankomsten till Vitön hade expeditionen en välfylld medicinlåda och tillräckligt med förnödenheter för att klara en övervintring. Ändå dog alla tre. En sak kan vi dock vara tämligen säkra på. De dog inte av trikiner. «Sedan expeditionsmedlemmarnas kvarlevor och resterna av lägret hittades 1930 så har det funnits flera teorier om dödsorsaken. Ungefär vart tionde år har en ny teori lanserats men det anmärkningsvärda är att varje gång har förklaringen varit starkt knuten till specialistkunskaperna hos den som lanserat den», förklarar Bea Uusma. Bea började metodiskt gå igenom alla fakta igen. Vilka sjukdomssymptom beskriver äventyrarna i sina dagböcker, och hur står de i relation till de läkemedel som har använts ur medicinlådan? «Jag gick tillbaka till källorna och lade om pusslet. Sedan gjorde jag en betydelsegradering av de möjliga dödsorsakerna för varje expeditionsmedlem och trikiner kommer väldigt långt ner på listan.» Trikinteorin går tillbaka till 1952 då man kunde konstatera att det funnits en bit trikinsmittat isbjörnskött i expeditionens läger på Vitön. Sedan blev det snabbt en etablerad sanning att Andrée och hans kollegor dött trikindöden. «Till saken hör att risken för att dö i en trikininfektion är 0,2 procent. En trikininfektion har två faser. I första fasen förökar sig trikinerna i tarmen. I andra fasen tar de sig 14 lingonet
«Jag hatar att frysa. Jag får panik av bara tanken på att vara ute utan vantar när det blåser. När det är minusgrader håller jag mig helst inomhus.» Bea Uusmas besatthet av Andrées polarexpedition har gjort henne till samtidens främsta expert på området. «Expeditionen. Min kärlekshistoria» har fått årets Augustpris i klassen «Årets svenska fackbok» och har tryckts i flera upplagor. Varför? «Det är ju upp till läsaren. Jag vet att många har tyckt att den har varit gripande och väldigt, väldigt sorglig. Men en teori är att jag har tagit en gammal historia och gjort den modern.» Bea Uusmas arbete med Andrée-expeditionen har också dokumenterats på film av regissören Karin af Klintberg. Foto: Anna-Lena Ahlström DETTA HAR HÄNT I juli 1897 lämnar Andrées expedition Danskön och Svalbard för att flyga vätgasballongen Örnen över Nordpolen. Efter bara några dagar havererar ballongen och expeditionen vandrar söderut mot fast mark. De tar sig till slut iland på Vitön där samtliga medlemmar omkommer. Kvarlevorna hittas av en slump, mer än 30 år senare. Expeditionsmode «Ett funktionsplagg för sin tid» kallar Grenna Museum den kavaj som Andrée bar under expeditionen. Nu lanserar muséet «Andréekollektionen», en serie plagg med anknytning till expeditionen. Den skräddarsydda kavajen har tillverkats i 97 exemplar. I kollektionen ingår även blå och randiga ylletröjor samt en ballastsäck, tänkt att användas som ryggsäck. ut i kroppen och det är då man får så kallade kardinalsymptom i form av bland annat hög feber. Men ingen av dem skriver i dagböckerna om feber. Och de har inte använt de febernedsättande läkemedel som de hade med sig.» Brottsplatsutredning I samma betydelsegradering kom Bea Uusma också fram till att Nils Strindberg med stor sannolikhet dött av en isbjörnsattack. Andrées och Frænckels dödsorsaker är inte kända men i boken lanserar Bea sin egen, personliga teori. Men det är en teori som inte ännu är bevisad. «Allt i den här boken är sant. Allt har hänt på riktigt. Utom sidorna 271 och 272.» Till sin hjälp i arbetet har hon haft en brottsplatsutredare från rikskriminalen. De har gjort en brottsplatsutredning kring lägerplatsen på Vitön och ritat om kartan. Det faktum att Bea utbildat sig till läkare vid Karolinska Institutet har underlättat hennes eget arbete och det har också öppnat många dörrar. Expeditionen har blivit en resa också rent professionellt. Den största utmaningen har dock varit att ta sig till Vitön, denna otillgängliga plats mitt i ett hav av is. Tre gånger fick hon vända, innan hon äntligen fick stiga iland på fjärde försöket. «Det är verkligen ett hemskt ställe. Du måste ha en isbrytare för att ta dig dit och det är flera dagar från mobiltäckning. Det är så uppenbart att det inte är en plats för människor. Jag ville bara lägga mig ner och dö.» Från rymden till Nordpolen Vad händer egentligen med en människa som är långt hemifrån, i ett utsatt läge på en kall och ödslig plats? Det är inte första gången som Bea Uusma utforskar frågan. I boken «Astronauten som inte fick landa» har hon skrivit om Michael Collins som fick sitta kvar i rymdkapseln medan Armstrong och Aldrin promenerade på månen. Till syvende och sidst är de här människoödena, expeditionerna, ett sätt för Bea Uusma att lära känna sig själv. «Det här stora, stora intresset för Andrée har blivit som ett ekolod som jag använder på mitt eget jag. Jag kastar ut signalerna och de studsar tillbaka och talar om saker för mig. Det är en expedition in i mig själv. Egentligen så skiter jag i Andrée och gubbarna.» lingonet 15
ELD OCH LAGOR sagan om röshults text AMELIE BERGMAN Långt ut i skogen, granne med Hustomten och inte så långt från Månsarp, ligger Röshult. Ett ställe dit man inte hittar om man inte har ärende. Att Röshult skulle få ge namn åt ett hippt livsstilsföretag och bli starten på en småländsk framgångssaga, var det nog ingen som trodde. Kanske allra minst Anders Norgren själv. Och allt började med en eldkorg. Kanske var det lugnet. Att det fanns plats för eftertanke. Det var i alla fall här som den numera rikskända eldkorgen från Röshults föddes. Anders Norgren fick idén och lät, med hjälp av en kompis tillika svetsare, tillverka för husbehov. Ibland tog han med en eldkorg som present till vänner och bekanta. Gåvan gjorde succé och ryktet spred sig. Kunde han månne göra på beställning? I samma veva fick sonen Christopher, fotograf och grafisk formgivare, idén att göra ett pressutskick till inredningstidningarna. Efterfrågan exploderade och Anders kände snart att eldkorgen började ta lite för stor plats i hans liv. Kunde Christopher tänka sig att ta över? Varför inte? Eldkorgen som kort och gott fick namnet «Röshults» flyttade in i Christophers lilla källarateljé på Rosenlund i Jönköping. Julklappsbekymmer Samtidigt hade Tobias Lindberg julklappsbekymmer. «Det är ju det ständiga bekymret, vartenda år. Vad ska man hitta på till folk som har allt?», suckar Tobias. Så en dag fick han ett A4-blad stoppat i handen av en bekant. Det fanns tydligen någon i stan som gjorde snygga eldkorgar, perfekta att ge bort sådär i juletid. Tobias knackade på hos Christopher på Rosenlund och på den vägen är det. I dag är Tobias VD för Röshults som sex år senare har utvecklats till ett välkänt design- och livsstilsföretag. Verksamheten expanderar kraftigt i Europa via återförsäljare men kontoret, det har blivit kvar i Jönköping. Det kändes mest rätt så. Tobias «uppfunnit» Smartcaze, en av de första kort- och sedelplånböckerna i metall som kom att tränga undan den klassiska plånboken. I samma veva grundade han också herr-accessoarmärket Cojak. När Tobias sprang på Christopher var han även en av skaparna bakom underklädesföretaget Frank Dandy, men var sugen på ett spännande sido projekt. Tobias erfarenhet av logistik kompletterade Christophers kunskaper inom marknadsföring. Sedan 2009 är Röshults Tobias enda engagemang. «Trots att vi har vuxit så snabbt, är vi fortfarande bara fyra fast anställda. Att köpa tjänsterna, allt från utveckling till tillverkning och logistik är ett sätt att undvika tunga investeringar i produktion och lager. Det är samma tänk som i modebranschen, och det fungerar bra!» Från kol till gas En lyckad designstrategi ligger också bakom framgångarna. Röshults jobbar med en dynamisk mix av kända svenska designers och lokala formgivare. Alla med uppdraget att formge produkter som passar in i helheten, som är skandinaviskt snygga och enkla och som lätt kan matchas med varandra. Men utemöbler, uteduschar och inredningsaccessoarer till trots; fascinationen för elden består. Eldkorgen har fått sällskap av vedförvaringar, ljusstakar och utegrillar. Cirkeln är sluten. «Elden är en gemensam nämnare för många av våra produkter. Röshults stora genombrott på marknaden kom med utegrillarna. Nu kompletterar vi med gasol. Européerna förstår sig inte på den här vurmen för kol. Det är typiskt svenskt.» Modebranschen inspirerar Att det klickade mellan Tobias och Christopher var inte så konstigt. Med sina respektive bakgrunder kompletterade de varandra perfekt. I början på 2000-talet hade 16 lingonet
lingonet 17
text och foto AMELIE BERGMAN Kärlek och kaffe. Det är allt som behövs för att hålla sig varm. Ingo Deters följde sitt hjärta och flyttade från Tyskland till Sverige för att leva med sin Anna. Nu har han förverkligat sin andra livsdröm; ett eget kafferosteri bland Vista Kulles böljande äppelodlingar Ingo Deters driver Gårdsrosteriet bland äppelodlingarna vid foten av Vista Kulle. Småskaligt och ekologiskt är kaffekonnässören Ingos melodi. affe är knappast unikt för Sverige. Ingo Deters är restauratören som har druckit sig igenom hela den europeiska kaffekulturen, från Tyskland till Mallorca. Men svenskarnas förhållande till kaffe är ändå speciellt, säger han. «Den svenska fikakulturen är alldeles unik. Att man använder kaffet som en anledning att träffas och umgås till och med på jobbet. Det behöver inte handla om långa stunder, kaffepausen är just en kaffepaus, men kaffets sociala betydelse här i Sverige har fascinerat mig från första stund.» Från fik till gårdsrosteri Men säg den kultur som inte kan utvecklas? Som nybliven Huskvarnabo be stämde sig Ingo för att göra affär av den passion som han så uppenbart delade med sina nya landsmän. Till många lattemammors glädje etablerade han framgångsrikt Wayne s Coffee i Jönköping, men i takt med att svenskarnas intresse och kunskap för kaffe utvecklades såg han chansen att utveckla sitt eget och andras kaffenörderi. Den lilla butiken och coffeeshopen «Rosteriet» tillhandahöll tillbehör och utvalda kaffebönor från världens alla hörn. Namnet på butiken skvallrade också om en hemlig dröm; ett eget kafferosteri. Men att hitta lokaler som rymde rost- och packmaskiner och lager mitt inne i centrala Jönköping var inte det lättaste. Det var först när Ingo fann ladan på Vistakulle Fruktodling som drömmen blev verklighet. Sedan två år tillbaka driver han Gårdsrosteriet där han rostar kaffe under det egna varumärket Vista och på uppdrag av kräsna återförsäljare. Här, inte långt från Vista Kulles numera nedlagda järnvägsstation och den gamla «Trådrullabanan» som en gång sträckte sig från Jönköping till Gripenberg, har han hittat hem. Att det är äpplen som odlas här, och inte kaffe, är själva poängen. Att odla kaffe i Sverige går inte. «Det vet vi alla. Men filosofin här uppe i Skärstaddalen passar mig perfekt. Det närproducerade och respekten för råvaran. Kaffebönan är en produkt av miljön där den har odlats vitsen med ett eget rosteri är att få chansen att rosta med perfektion. En bra rostning syftar alltid till att ta fram smaken och karaktären från kaffebönans växtplats, av själva jorden. Och var i Sverige passar väl bättre att göra det än här?» Choklad, citron & blåbär Varje kaffe har sin karaktär. Jordmånen där kaffet har växt påverkar smaken och karaktärsbeskrivningarna är inte helt olika de man kan få höra om ett gott vin. Kaffe från Guatemala kan till exempel föra tankarna till choklad och hasselnöt medan kaffet från Etiopien kan minna om citron och blåbär. I takt med att svensken börjar tänka längre än mellanrost och mörkrost vill vi upptäcka olika karaktärer. Vi reser i kaffekoppen. «Ett lokalt rostat kaffe är så nära närproducerat som det går att komma när det 18 lingonet
«Kaffe ska vara varmt som helvetet, svart som djävulen, rent som en ängel och sött som kärleken.» Charles Maurice de Talleyrand Fräscht kaffe smakar bäst. Den effektivaste och smakmässigt bästa metoden, enligt Ingo är att brygga i traditionellt filter. Rostningen anpassas för att ta fram den enskilda bönans karaktär. Allt sker på plats i Gårdsrosteriets lokaler vid Vistakulle Fruktodling. VINN! Tävla om två kaffevinster från Gårdsrosteriet. Varje vinst innehåller en röd filterhållare i keramik, kaffefilter och två förpackningar kaffe av sorterna Costa Rica Hacienda Sonora och Indonesien Sumatra. Allt du behöver göra är att svara på frågan: Krösatåg Sydost inviger i december två nya linjer. Vilka? Mejla svaret, ditt namn och adress till kaffe@jlt.se. Vi vill ha ditt svar senast den 28 februari 2014. Lycka till! gäller kaffe. Känner du rosteriet och leverantören så har du också chansen att kvalitetssäkra kaffebönan vad gäller ursprung, miljö och socialt hänsynstagande. Min princip är att bara köpa bönor från kaffeodlingar som jag känner till. Jag vill veta att de drivs på rätt sätt, att kaffet är ekologiskt. Kaffe är en djungel. Många odlare besprutar sitt kaffe på grund av problem med mögel och ohyra. Krav-märkningen är ekologisk, Rainforest skyddar regnskogen och Fair Trade det människorättsliga. Men det finns ingen märkning som täcker allt, och dessutom är de dyra för odlarna. Det här är min chans att göra skillnad.» Det enkla är det bästa På Gårdsrosteriet har Ingo också en liten butik med tillbehör något som efterfrågas i takt med att svenskarnas kaffeintresse växer. Men Ingo är, liksom många kaffekonnässörer, puritan. «Inom den här branschen utvecklas vi, till skillnad från många andra, bakåt. Istället för att bli mer high tech så vill vi tillbaka till det genuina, till det enkla. Det är då som smakerna kommer mest till sin rätt. Det räcker med att hälla hett vatten över nymalet kaffe i ett filter.» Att kaffet är färskt är A och O för upplevelsen. En kaffepanna som stått på värmeplatta på lunchrestaurangen är en styggelse, tycker Ingo som annars inte tycker att kaffeglädjen ska dödas med pekpinnar. «Testa olika bönor och mängd, smaka och experimentera! Så länge kaffet du dricker är nybryggt och fräscht så är det alltid en positiv upplevelse.» Samma sak gäller den där första, livsnödvändiga koppen kaffe på morgonen. «Det handlar mest om en känsla. En rutin som innebär att man kommer igång. Visst piggnar man till av koffeinet, men eftersom det är beroendeframkallande så har det ingen betydelse i längden. Själv dricker jag mycket kaffe på en dag, handen på hjärtat så är jag koffeinberoende. Jag kan svepa två espresso på kvällen innan jag går och lägger mig, och sover ändå som en stock» För dig som drömmer om en kopp hett, värmande kaffe på Krösatågsresan till jobbet på morgonen är budskapet solklart: «Strunta i kaffebryggaren och brygg snabbt och smidigt i filter istället så får du ett fräscht kaffe. Förvara kaffet i en bra termos eller termosmugg och drick så fort du har kommit på tåget!» Espresso Grunden för de flesta serveringar. 30 ml görs på 8 10 gram kaffe som bryggs i 92 94 grader. Macchiato Görs på en espresso som toppas med en gnutta skummad mjölk. Inte så stark som en espresso men inte så mild som en cappuccino. Cappuccino Görs på en tredjedel espresso, en tredjedel mjölk och en tredjedel skum. Latte Görs på en tredjedel espresso och två tredjedelar mjölk. (Frågar du Ingo så är mjölk i kaffet helt onödigt. Ett bra, välbryggt kaffe har ingen beska och behöver därför ingen mjölk.) lingonet 19
Att resa med världens längsta järnväg från Moskva till Vladivostok tar sju och ett halvt dygn. En veckas behaglig e KLASSISKA TÅGRESOR, DEL IV E Världens längsta järnväg Транссибирская магистраль foto sara mac key Till skillnad från många andra klassiska järnvägar har inte Transsibiriska järnvägen förvandlats till en lyxresa (även om den som väljer ett privatchartrat tåg kan räkna med större bekvämlighet). Här är det vanliga vagnar som gäller och vanligt folk även om många av dem förstås är turister. Men järnvägens historia är desto mer dramatisk. Byggdes från två ändar Transsibiriska järnvägen kom till efter att Vladivostok grundats på 1860-talet. En hamnstad vid Stilla havet var en viktig strategisk tillgång men snart blev bristen på bra transporter mellan de östliga och de västliga delarna av Ryssland ett jätteproblem. Att resa sträckan med häst och vagn tog minst ett halvår när järnvägen hade färdigställts skulle samma resa komma att ta en månad. Järnvägen började byggas 1891 och de ryska ingenjörerna inledde arbetet i varsin ände och jobbade sig in mot mitten. Arbetet innebar säkerligen svåra umbäranden för de straffarbetare och ryska soldater som kallades in. Järnvägen stod färdig 1905 efter att man byggt en linje förbi Bajkalsjön. Innan dess fick resenärerna ta sig över sjön med tågfärja. En viktig pulsåder Från början gick en lång sträcka genom Kina men 1915 färdigställdes en linje som bara går genom Ryssland. Totalt handlar det om 9300 kilometer! I dag är den transsibiriska järnvägen Rysslands viktigaste trafikförbindelse och cirka 30 procent av exporten transporteras längs linjen. Järnvägen är dubbelspårig och hela linjen är elektrifierad. Resan från Moskva till Vladivostok tar drygt sju dygn och den som bespetsar sig på att göra hela resan bokar förslagsvis en plats i en av sovkupéerna som har två eller fyra bäddar. Restaurangvagn finns på tåget under hela sträckan. Vid sidan av huvudlinjen till Vladivostok kompletteras Transsibiriska järnvägen också av tre andra linjer. Manchurietjärnvägen som svänger av söderut mot Kina och Peking, Transmongoliska järnvägen som går till Peking via Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar samt Bajkal-Amur-järnvägen som går norr om huvudlinjen. Fakta har hämtats ur Nationalencyklopedin och Wikipedia 20 lingonet
lunk där man i princip bara kan ägna sig åt att titta ut genom fönstret, läsa och titta på folk. En bubbla i tid och rum. Transsibiriska järnvägen är inte känt för lyx och flärd. Men eftersom banan trafikeras av många operatörer så finns det mer och mindre bekväma alternativ. De här bilderna är tagna på ett privatchartrat tåg på sträckan Irkutsk Moskva. Komplett med bollfransar, teve och kock!
CHOKLAD CHILI Is och eld på tallriken Sällan blir mötet mellan is och eld så effektfullt som i matlagningen. Överraska dina gäster med oväntade temperaturkrockar och möten mellan heta och svala smaker. Lingonet bjuder på en klassiker och nya sensationer. 22 lingonet
GLASS KAFFE Glace au four 4 5 portioner 1 st sockerkaksbotten, hembakad eller färdigköpt 1 l glass, valfri sort till exempel vanilj. Här kan du naturligtvis göra din egen glass, viktigt är bara att den blir tillräckligt hård. Frukt eller sylt till exempel körsbär. 3 st äggvitor 3 msk socker Sätt ugnen på 275 grader. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd sedan försiktigt ned sockret. Placera sockerkaksbotten på en ugnsplåt eller en ugnsfast form. Fördela sylten ovanpå bottnen och sedan den otinade glassen ovanpå sylten. Täck glassen noggrant med marängsmeten. Se till att det inte finns några hål så att glassen skyddas från värmen. Sätt plåten i mitten av ugnen och låt marängen få en gyllenbrun färg. Det tar max 3 5 minuter, passa marängen noga. Choklad- och chiliglass 4 portioner 0,5 l chokladglass, köpt eller hemlagad Rivet skal av en halv apelsin. 1/2 msk Chili Explosion (Cointreau eller Limoncello) Låt glassen bli lite mjuk, blanda i apelsin, chili och eventuellt någon citruslikör. Frys igen om du inte ska äta den direkt. Kaffe med glass 4 glas 4 dl starkt kaffe 0,5 dl grovhackade hasselnötter 2 dl vispgrädde 4 dl vanilj- eller hasselnötsglass, köpt eller hemlagad. Brygg kaffet. Vispa grädden. Skär glassen i kuber och vänd ner dem i grädden. Häll det varma kaffet i glas. Vänd försiktigt ner gräddglassen i glasen och toppa med den hackade hasselnötterna. Servera genast! lingonet 23
Ställ bilen Ta Krösatåget i vinter Varför skrapa vindrutan i onödan? Kliv in i ett varmt och hemtrevligt Krösatåg istället. Varje år vinterrustar vi vår fordonspark för en bekväm och säker färd över vita vidder. Markus Svensson är fordonsansvarig på DSB Småland som står för driften av Krösatågen i det norra Krösatågssystemet. Tillsammans med fordonsverkstaden ser han till att samtliga diesel och elmotorvagnar är tipptopp inför vintersäsongen. «Varje år går vi igenom de så kallade vinterpunkterna där vi steg för steg kollar av funktioner som är extra viktiga inför vintertrafiken. Vi brukar börja i september och har gått igenom alla tåg i slutet av oktober. Det gäller att vara ute i god tid», säger Markus. Varmt och välslipat Det här är några av de viktigaste punkterna i vinterchecklistan och som du ser så skiljer sig inte vinterunderhållet på ett tåg så mycket från bilen hemma i garaget. Värmeslingor i fotstegen. Fotstegen till vagnarna är utrustade med värmeslingor som smälter bort snö och is. Det ska vara lätt att stiga på och av utan att halka. Värme i framrutan. Kontrolleras så att lokföraren har optimal sikt. Lister kring dörrarna. Undersöks så att de säkert är täta och inte släpper in kalluft. Värmesystemet. Kontrolleras så att passagerare och personal inte behöver frysa. Glykol. Glykolnivåerna i motorn mäts för att undvika isbildning eller sönderfrysning. Vattenslangar och toaletter. Kontrolleras för att inget ska frysa sönder. Hjulsvarvning. Under året uppstår slitage på hjulen som är tillverkade i järn. Små ojämnheter kan resultera i att hjulen spricker i kylan. Därför körs alla vagnar iväg på svarvning. När vagnen kommer till verkstaden kopplas en svarv till på hjulen som svarvar dem runda och jämna. En viktig säkerhetsåtgärd! Avisning. Alla tåg, speciellt de eldrivna, avisas regelbundet undertill. Det är nämligen undertill som vagnarna är känsligast för snö och isbildning. Infrastrukturen avgörande Men även om vagnarna kräver lite extra underhåll inför vintern så är det egentligen inte fordonen som är avgörande, konstaterar Markus Svensson. «Det som påverkar oss mest är infrastrukturen, det vill säga banan, och för den ansvarar Trafikverket. Vi har ett gott samarbete med Trafikverket som varje år vinterrustar linjerna. Bland annat kontrolleras värmesystemet i växlarna, så att de inte fryser. Växlarna utrustas också med snöskydd i form av små borstar. I anslutning till öppna fält sätts även snöstaket upp, vilket hindrar snön från att driva in på spåret.» Tillsammans med Trafikverket har DSB Småland också övat in olika väderscenarion. Beredskapen är god och om en varning utfärdas så är det bara att följa checklistan för respektive situation. Det ska vara tryggt att åka tåg, säger Markus. «På vintern är det definitivt tryggare på järnvägen än på de vanliga vägarna. Lämna bilen hemma och ta tåget.» 24 lingonet
Varmt och kallt i vinter Värmande ting är nödvändigt i istider, men kallt på kalltkan ge sköna rysningar. Blanda båda så blir det lagom! BÄSTA VÄNNEN Filmstjärnan Gromit som gosedjur med en varm och skön mage i form av en vetekudde. Värm Gromit i micron. 249 kr på bluebox.se MUFFAR Öronens bästa vän är fluffiga som ett snöfall. Från 99 kr hos beccadesign.se VARMA HÄNDER Värmepåsar «Hot Spot» 49 kr hos clasohlson.se KALLVARMT Snöflinga med LED-belysning. På konstsmide.se finns lista på återförsäljare. FROZZYPACK Minikylskåp. Maten måste hållas kyld även när det är kallt ute. Smarta matlådan Frozzypack med lock som man lägger i frysen några timmar före packning håller kylan länge. 149 kr hos naturkompaniet.se PÅPÄLSAD Värm tårna i ett par håriga boots från Canada Snow. 2 100 kr hos scorett.se KRÖSATÅGETS KAFFEMUGG Värmekälla. Ta med dig morgonkaffet på tåget i en praktisk termosmugg. Nu kan du vinna Krösatågens egen mugg. Vi har tio muggar. Allt du behöver göra är att svara på frågan: «Vilket år var det premiär för Krösatågen?» Mejla ditt svar, med ditt namn och adress till kaffemugg@jlt.se senast den 28 februari. VINN KRÖSATÅGENS TERMOSMUGG! lingonet 25
Burning Love lars mytting fångar vedeldningens själ text AMELIE BERGMAN Historien om den gamle mannen som ägnar en hel vår åt att stapla ved griper tag. När vintern kommer och ambulansen med den, finns vedstapeln kvar att värma hans änka. En sista kärlekshandling efter 50 år tillsammans. Ved är värme, hårt arbete och kärlek och den har en alldeles egen plats i nordbornas hjärta. I sitt sökande efter vedeldningens själ, har den norske författaren Lars Mytting skrivit en bestseller. Deckardrottningarna kan slänga sig i väggen. Det som får oss att storma boklådorna är en bibel om ved; hur den ska huggas, staplas och eldas för att ge goast värme. Och så alla historierna runtomkring. I Norge har den sålt 150000 exemplar och i Sverige har upplagan passerat 50000. Varför ett sådant jätteintresse? Ved är kultur «Det som engagerar oss så, är att alla har sin egen historia, sin egen relation till ved. Med den historien följer för det mesta också en mycket bestämd personlig uppfattning om vad som är rätt sätt att hantera ved. Och det är det som gör veden till kultur», resonerar Lars Mytting som också betonar det dödliga allvaret bakom. «Vi bor i ett kallt klimat. Historiskt sett har tillgången på ved varit avgörande för om vi skulle få frysa oss igenom den långa vinterperioden, eller rentutav dö. För många norrmän som genomlevt andra världskriget sitter relationen till veden mycket djupt rotad. Den var, bokstavligen, skillnaden mellan liv och död.» Människans kurande framför brasan går tillbaka till hedenhös. «Det är universellt mänskligt att dras till elden. Om människans historia är ett dygn så är det bara de sista fem minuterna som vi har eldat olja och borrat efter bergvärme. Det är många som har hört av sig till mig efter att boken kommit ut och berättat sina historier om hur veden engagerar och för samman människor. Bland annat ringde det en norsk direktör som berättade hur han och hans nya algeriska grannar hade samlats kring ett träd som han fällt i trädgården och hur de hade huggit ved tillsammans.» Avlivar vedmyter Från början var det just veden som kulturbärare som Lars Mytting, som sedan länge är etablerad romanförfattare, hade tänkt fokusera på. «Jag ville fånga den där känslan, glädjen som man känner när man har huggit och fått sin alldeles egen ved under tak. Jag hade nog tänkt mig ett lite mer filosofiskt perspektiv. Men jag insåg snart att det är just arbetet, tekniken, detaljerna och redskapen som bygger själva historierna, så det var bara att dyka i och ta sig an allt som hade med ved att göra.» Sagt och gjort. «Ved. Allt om huggning, stapling och torkning och vedeldningens själ», avhandlar rubbet. Dock utan fackbockens snustorra saklighet. Lars Mytting har noggrant undersökt vad forskarna säger men förenar vetenskapen med sin egen poetiska tolkning. Kalenderbitarna får alla tabeller som de kan önska sig och den som verkligen vill veta, får en gång för alla klart för sig hur man ska bära sig åt för att få till bra ved. Lars har också fått nöjet att ta livet av några gamla vanföreställningar. «Det finns en del missuppfattningar om att ved inte får bli för torr, att det finns en optimal fuktprocent, ofta bland äldre vedhuggare. Det är helt fel. Ved kan inte bli för torr, ju torrare desto bättre. Ibland sägs det också att gammal ved inte värmer. Det är inte heller sant. Mängden väte, som ju är relaterat till antändningsförmågan, avtar efter 60 100 år men förändringen är obetydlig.» 26 lingonet