2006 2006 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 2006 2006 Norrbottens länsbibliotek www.norrbottenslansbibliotek.nu 2006 2006 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 2006 2006
Innehåll 1. Prioriterade grupper... 3 2. Barns och ungas rätt till yttrandefrihet... 3 a) Barnens Polarbibliotek (BP)... 3 b) Aktiviteter under året riktade till barn och ungdomar... 3 3. Funktionshindrades tillgång till kultur... 3 4. Minoritetsfrågor... 4 5. Fortbildning... 4 6. Samverkan/nätverksbygge... 6 7. Kompletterande medieförsörjning... 6 a) Fjärrlån och förvärv... 6 b) Elektroniska medier och tjänster... 9 c) Utvecklingsarbete... 10 8. Projekt... 11 a) Maracas... 11 b) Barnbiblioteket i Kulturens Hus i rummet & i rymden... 11 c) Bokjuryn... 12 d) Bothnica Webbsök... 12 e) Norrbottensförfattare på Internet... 12 9. Personal... 12 10. Ekonomi... 13 11. Övrigt... 13 2
1. Prioriterade grupper Länsbibliotekets finansiärer och huvudmän, Norrbottens läns landsting och Statens kulturråd, prioriterar barn och ungdomar i sitt kulturpolitiska arbete. Personer med funktionshinder är en annan prioriterad grupp. 2. Barns och ungas rätt till yttrandefrihet Kulturrådet har sedan länge återrapporteringskrav gällande insatser för att främja barns och ungas rätt till yttrandefrihet och möjligheter att delta i det kulturella och konstnärliga livet, kulturupplevelser och eget skapande. a) Barnens Polarbibliotek (BP) www.barnenspolarbibliotek.se BP är ett virtuellt bibliotek som i allt väsentligt verkar för att tillvarata barns och ungdomars rätt och möjligheter att uttrycka sig offentligt. Under 2006 genomfördes flera förändringar. En webbtidning kallad Flingan skapades innehållandes reportage som tar sitt avstamp i området vi lever i. Oss veterligen är detta den första renodlade webbtidningen för barn mellan 8 och 12 år. Biblioteksdelen av BP utökades med en rad nya tjänster som Fråga bibliotekarien och boktipsskolan. b) Aktiviteter under året riktade till barn och ungdomar Främja barns och ungdomars läsning och skrivande Projektet Bokjuryn. Länsbiblioteket fungerade som samordnare för Norrbottens län. Barnens Polarbibliotek erbjöd boktips, poesiskolan, boktipsskola och författarporträtt för barn mellan 8 och 12 år. Sprida kunskap om barns och ungdomars läsning Barnens Polarbibliotek har i flera artiklar uppmärksammat barns och ungdomars läsning, t ex i Världens berättelser. Synliggöra vår regions litteratur för barn och ungdomar - Barnens Polarbibliotek presenterar norrbottniska författarporträtt och barn- och ungdomslitteratur. 3. Funktionshindrades tillgång till kultur Statens kulturråd har även i uppdrag att verka för att funktionshindrades tillgång till kultur förbättras. Norrbottens länsbiblioteks insatser och åtgärder inom detta område: förvärvat talböcker i DAISY-format - och andra specialmedia (bok och band, kassettböcker, punktskriftsböcker) för funktionshindrade till ett värde av ca 80 000 kr, ställt 20 000 25 000 specialmedier till funktionshindrades i Norrbotten förfogande, informerat om och marknadsfört dessa medier och DAISY-spelare till berörda målgrupper, gett ut 39 nr av veckotaltidningen Insyn till drygt 500 abonnenter, gett ut 20 nr av veckotidningen Utblick - lättlästa nyheter både som papperstidning med stor text och som kassettidning med långsamt tal till sammanlagt cirka 600 prenumeranter, svarat genom Inläsningstjänsten för XX inläsningsuppdrag (2005: 52) om sammanlagt XX timmar (2005: 56), 3
4. Minoritetsfrågor Samiska Barnens Polarbibliotek har utvecklat en variant på nordsamiska, Buresboahtin Mánáid Polárbibliotehkai. Aktiviteten på sidan har dock varit obetydlig under året. Meänkieli Länsbiblioteket har producerat en informationsbroschyr över litteratur på meänkieli som har spridits till intresserade, bland annat vid Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. På Länsbibliotekets litteratursida på webben, www.norrbottenslitteratur.se, presenteras i princip alla böcker skrivna på meänkieli. 5. Fortbildning Under året har Länsbiblioteket arrangerat bl a följande fortbildningsdagar: Medieplanering: introduktionsträff, Grupp 1: Luleå, Pajala (19/1) Kursstart för Pajala och Luleå kommunbibliotek med filialer och bokbuss i medieplanering som leddes av Madelein Enström, Lånecentralen i Umeå. Ulla Adolfsson, Bodens stadsbibliotek, berättade om Bodens arbete med medieplanering och deltagarna introducerades i studieplanen och arbetet med uppgifterna i kursen. Ort: Pajala. Antal deltagare: 19. Stöd till distansstuderande (24/1, 11/4, 20/4 och 4/5) Länsbiblioteket och Luleå universitetsbibliotek anordnade utbildningsdagar där Cecilia Falk och Johan Söderberg från Luleå UB presenterade sin verksamhet för distansstudenter och höll en workshop i databaser som finns tillgängliga för studenter vid universitetet. Personal från kommunbibliotek och lärcentra i länet bjöds in till dessa dagar. Orter och antal deltagare: Kiruna (6), Jokkmokk (13), Kalix (11), Älvsbyn (15). Seminarium om biblioteksplaner (1-2/2) Vid seminariet diskuterades biblioteksplaner med utgångspunkt från Peter Almeruds bok Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan och Christer Bergqvists (chef för Regionbiblioteket i Kalmar län) presentation (via video): Kom igång med biblioteksplanearbetet en lathund. Antal deltagare: 12. Nätverk om marknadsföring (8-9/2) Bibliotekschefsmöte om marknadsföring under medverkan av Vinterreklambyrå, Luleå. Antal deltagare: 14. Informationsdag om upphovsrätten (23/2) En dag om den nya upphovsrätten. 17 i Upphovsrättslagen reglerar framställning och användning av anpassade medier för personer med funktionshinder. ad detta innebär för biblioteken förklarade TPB: s chef Ingar Beckman Hirschfeldt. Antal deltagare: 20. Arbetsmöten barnbibliotekarier (2/3 och 9/11) Två arbetsmöten för barnbibliotekspersonal genomfördes under året. Antal deltagare: 14 respektive 15. 24-timmarsbiblioteket och KULDA metodbok (7/3) Workshop och diskussionsdag kring 24-timmarsbiblioteket och bibliotekens nättjänster med Bengt Källgren från KULDA-kontoret. Ort: Luleå. Antal deltagare: 17. 4
Biblioteksplaner ett nödvändigt gott! (28/3) Länsbiblioteket arrangerade i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten rubricerade konferens. Som föreläsare medverkade Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare, som talade under rubriken Biblioteksplan en angelägenhet för hela kommunen!, Svanhild Aabö, förste amanuensis, Dr.polit. vid Högskolan i Oslo, som föreläste utifrån sin doktorsavhandling The Value of Public Libraries där hon bl a visar att för varje krona som satsas på biblioteken i Norge kommer fyra kronor tillbaka i tillväxt och nytta. Vidare medverkade från Botkyrka kommun kommunalrådet Jens Sjöström och bibliotekschef Margareta Berg som berättade om hur man där har arbetat vid framtagningen av en biblioteksplan. Antal deltagare: 64. Fjärrlån och mediefrågor (29/3, 30/3 och 4/4) Tillsammans med Lånecentralen i Umeå anordnades fortbildningsdagar i fjärrlån och mediefrågor på ett antal orter i länet. Gun-Mari Isaksson Legrell berättade om Umeå lånecentral och Depåbibliotekets verksamhet samt undervisade i hur man fjärrlånar från bibliotek utanför Sverige och Norden. Länsbiblioteket presenterade Mediepolicy för 2006 och samtalade kring mediefrågor. Orter och antal deltagare: Arvidsjaur (8), Gällivare (13), Övertorneå (16). Medieplanering: seminarium 1, Grupp 1: Luleå, Pajala (29/3) Luleå och Pajala har sitt första seminarium i medieplanering där de redovisar sina arbeten med omvärldsbevakning och beståndsanalys. Diskussion, reflektion och analys används genomgående som metod. Ort: Luleå. Antal deltagare: 16. Fråga biblioteket nationell referenstjänst: inspirations- och fortbildningsdag (24/4) Bibliotekspersonal från Boden, Piteå och Skellefteå lyssnade till Linnea Sjögren, dåvarande projektledare för Fråga biblioteket, som presenterade Fråga biblioteket och svarade på frågor om referenstjänsten. Ort: Piteå. Antal deltagare: 14. Mod, Lust, Handling (25-27/4) Utbildningsdagar i Munkviken för barnbibliotekspersonal i de fyra nordligaste länen. Syftet med dagarna var dels att knyta nya kontakter och bygga nätverk, dels att få fördjupade diskussioner inom områdena litteraturförmedling och barnbiblioteksrummet. Antal deltagare: 71. Gymnasiebibliotekskonferens (18-19/5) En gemensam konferens i Boden för gymnasiebibliotekarierna i Norrbotten och Västerbotten. Antal deltagare: 16. Hur orden blir till liv att utveckla sitt kroppsspråk (30/5) Kurs för läsombud om högläsning och improvisation, berättande och kroppsspråk, talövningar mm. Arrangörer: Kommunförbundet Norrbotten, Centrum för Lättläst och Norrbottens länsbibliotek. Dialog om EU-information i Norrbotten (31/5) EU-upplysningen vid Sveriges riksdag anordnade en länsträff för bibliotekarier där de informerade om sin verksamhet och de tjänster som allmänhet och bibliotek kan ha nytta av. Dessutom medverkade Europa Direkt Norrbotten som ingår i ett nätverk av lokala och regionala informationskontor som finns i hela EU. Personal från Luleå universitetsbibliotek och kommunbibliotek i länet deltog. Ort: Luleå. 5
Utbildningsdagar i Fråga biblioteket (12/9 och 22/11) Haparanda stadsbibliotek och Boden stadsbibliotek introducerades i arbetet med Fråga biblioteket inför deras start som operatörer i frågetjänsten. Ort: Haparanda resp. Boden. Medieplanering: introduktionsträff, Grupp 2: Gällivare, Kalix, Pajala (28/9) Ytterligare en medieplaneringskurs påbörjas med Gällivare och Kalix kommunbibliotek, samt Kalix Gymnasiebibliotek. Pajala ingår i denna grupp med start från Seminarium 2. Kursen leds av Birgitta Markusson, Länsbiblioteket, och Ulla Adolfsson, Bodens stadsbibliotek och deltagarna introduceras i medieplaneringsarbetet och studieplanen. Ort: Gällivare. Antal deltagare: 22. Seminarium om Web 2.0 och ny biblioteksteknik (6/12) Umeå lånecentral arrangerade i samarbete med de norrländska länsbiblioteken ett seminarium om ny biblioteksteknik. Begreppen Web 2.0 och Bibliotek 2.0, Umeåregionens nya hemsida Bibliotekswebben, lärande och kommunikation med ny biblioteksteknik och RFID på folkbibliotek var innehållet för dagen. Ort: Umeå. Medieplanering: seminarium 1, Grupp 2: Gällivare, Kalix, Pajala (15/12) Gällivare och Kalix redovisar sin omvärldsbevakning av den egna kommunen och nyckeltal för biblioteksverksamheten. På seminariet diskuteras också bibliotekets funktion i lokalsamhället utifrån aktuell forskning. Ort: Kalix. Antal deltagare: 21. 6. Samverkan/nätverksbygge Norrbottens länsbibliotek samverkar med en rad bibliotek både i Sverige och i utlandet. Samarbetet är också omfattande med andra institutioner, organisationer och föreningar i länet. Faktum är att Länsbiblioteket har en eller flera samverkansparter i de flesta av sina aktiviteter. Samarbetet är nödvändigt för att få bredd och djup i kunskap och kompetens och för att göra verksamheter ekonomiskt möjliga. Samverkan fungerar också som nätverksbygge. Exempel: I samarbete med Länsbiblioteket i Västerbotten arrangerade Länsbiblioteket en gemensam träff för gymnasiebibliotekspersonal i Norrbotten och Västerbotten. Träffarna är årligen återkommande. BIN-projektet som avslutades 2005 bedrevs i samverkan mellan alla fem länsbiblioteken i Norrland och ett stort antal kommunala bibliotek i regionen. Detta samarbete fortgår nu i andra former. Bothnica Webbbsök är ett samverkansprojekt mellan Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och numera även Gävleborg. KULDA-projektet är ett nationellt projekt där alla länsbibliotek är medaktörer. 7. Kompletterande medieförsörjning Länsbibliotekets regionala insatser för den kompletterande medieförsörjningen omfattar fjärrlånehantering och förvärv, stöd och utveckling av olika elektroniska tjänster samt utvecklingsarbete genom rådgivning, fortbildning och handledning. a) Fjärrlån och förvärv Mediepolicy För verksamhetsåret 2006 upprättades en Mediepolicy som visar vilka områden inom den kompletterande medieförsörjningen som Länsbiblioteket stödjer. Förutom att komplettera biblioteken med tryckta medier med inköp och fjärrlån via Luleå stadsbibliotek, stimuleras 6
också anskaffning av olika elektroniska resurser. Detta sker genom stöd till inköp av nättjänster och databaser via KULDA. Mediepolicyn har reviderats inför 2007 och finns att läsa på vår hemsida. Förvärv Förvärven av medier under 2002-2006 redovisas i tabellen nedan. Siffrorna avser de totala inköpen gjorda av Luleå folkbibliotek/norrbottens länsbibliotek, dvs förvärven inkluderar även de kommunala inköpen, som utgör den stora merparten av totalsumman. Förvärv av medier 2002 2006 Typ av medier År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 Vuxenböcker 7 660 6 598 8 445 8 527 8 319 Barnböcker 7 012 6 399 6 564 7 147 7 117 Referenslitteratur 170 253 Ingen uppgift 257 408 Talböcker + DAISY 564 521 519 582 417 Ljudböcker 989 636 475 382 287 Musikfonogram 268 245 350 362 356 Videogram 259 209 247 254 211 Övriga AV-medier 131 62 68 110 80 Totalt 17 053 14 923 16 668 17 621 17 195 Försök med Länslån Under 2006 har en del av mediepengarna använts till inköp av litteratur som placerats ute på respektive kommunbibliotek och kan fjärrlånas av andra bibliotek i länet. Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Kiruna och Övertorneå har använt sig av möjligheten att komplettera sina bestånd med sådant som de annars skulle ha fjärrlånat. Under perioden april-december köptes 16 titlar in, 11 av dessa var kurs- och studielitteratur. Övriga var körkortsböcker på andra språk än svenska, en språkkurs på arabiska samt en videofilm om skogskörning i gamla tider. Försöket fortsätter under 2007. Låneströmsmätning Avskaffandet av den traditionella lånekedjan och det ökade användandet av ny informationsoch kommunikationsteknik har inneburit förändrade beteenden i fjärrlånehanteringen hos kommunbiblioteken. Idag vänder sig biblioteken direkt till ett långivande bibliotek med sin online-beställning istället för att gå via länsbiblioteket, vilket för länsbibliotekets del har inneburit en minskning av fjärrlånebeställningar från kommunerna. I den låneströmsmätning som genomfördes under vecka 42 45 i länet kan man se denna utveckling. Det totala antalet fjärrlånebeställningar som görs av kommunbiblioteken har inte minskat nämnvärt de senaste åren, däremot har låneströmmarna förändrats. Beställningar från Luleå UB har ökat något medan de från Luleå stadsbibliotek/länsbiblioteket klart har minskat. Siffrorna för inlånade böcker, dvs. de medier som fysiskt anländer till biblioteken, visar också att allt färre kommer från Luleå stadsbibliotek. Detta bekräftas också i vår egen årliga sammanställning av antal volymer som skickats ut till biblioteken, se nedan under avsnittet Fjärrlån 2001/2002 2006. 7
BESTÄLLNINGAR 2002 2003 2004 2006 TOTALT 669 481 633 630 därav till Länsbiblioteket 440 371 210 73 i % av totalt 65,8 77,1 33,2 11,5 därav till Luleå UB 84 30 153 180 i % av totalt 12,6 6,2 24,2 28,5 INLÅNADE BÖCKER 2002 2003 2004 2006 TOTALT 572 481 631 483 därav från Länsbiblioteket 193 173 188 79 i % av totalt 33,7 36,0 29,8 16,3 därav från Luleå UB 93 62 154 101 i % av totalt 16,3 12,9 24,4 20,9 Anm: Siffrorna i jämförelsen innefattar summan av beställningar/inlån från 8 kommuner, dvs. de bibliotek som deltagit alla fyra åren, och exkl. Luleå som är värdbibliotek för den kompletterande medieförsörjningen. Drygt två tredjedelar (69 %) av bibliotekens inlån kommer från högskole- och specialbibliotek. Den siffran har ökat under de år som mätningarna gjorts. 2004 var den 54 % och 2002 35 %. Det finns inte uppgifter om vilken typ av litteratur som fjärrlånas, men den höga andelen lån från forskningsbiblioteken visar att en stor del är kurs- och studielitteratur. Fortfarande är lån mellan kommunbibliotek i Norrbotten få till antalet (Luleå borträknat), endast 1,7 %, vilket är ungefär samma siffra som från den senaste mätningen. 36 % av lånen förmedlas inom Norrbotten, vilken är en minskning från 2004 då samma siffra var 48 %. Inlånen från övriga Norrland är 38 % (2004-32 %), och från övriga Sverige 26 % (2004-18 %). De långivande biblioteken finns således utspridda över hela landet. Fjärrlån 2002-2006 Fjärrlånebeställningar från Länsbiblioteket 2006 visar nedanstående förändringar jämfört med de fyra närmast föregående åren. Länsbibliotekets arbete med den ovan beskrivna omstruktureringen av den kompletterande medieförsörjningen har gett tydliga resultat: antalet beställningar från Länsbiblioteket under perioden 2003 2006 har minskat med 68 %. Fjärrlån och depositioner 2002 2006 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 Emottagna fjärrlånebeställningar 2 857 3 510 6 559 8 931 8 870 Procentuell förändring - 18,6 % - 45,5 % - 26,6 % + 0,7 % Därav effektuerade/ i procent 2 721/ 95 % 2 898/ 83 % 4 387/ 67 % 5 024/ 56 % 5 303/ 60 % Utskick av depositioner/volymer 44/1 429 75/3 796 94/5 109 81/4 525 104/4 530 Därav böcker på andra språk än 41/1 370 34/1 020 38/1 195 40/935 69/1 661 svenska, depositioner/volymer Därav talböcker, 1)--------- 37/2 731 56/3 914 41/3 590 35/2 869 depositioner/volymer 1) Utskicken av talboksdepositioner upphörde 2006-01-01. 8
Talböcker 2006-01-01 upphörde Länsbiblioteket med utskick av talboksdepositioner. Istället lånar Länsbiblioteket ut depositioner utifrån tydligt specificerade beställningar. Förändringen gjordes för att ge kunden på det lokala biblioteket en bättre service. Reservationer kan göras i Luleås/Länsbibliotekets katalog på nätet. Medier på andra språk än svenska 2006 gjorde Länsbiblioteket en undersökning i länet om bestånd och utlån av litteratur på andra språk än svenska vid kommunbiblioteken under 2005. Skolspråken med engelska i topp, arabiska och persiska är de språk som är bäst representerade på biblioteken i länet. Kommuner med rysktalande har även ett eget mindre bestånd med rysk litteratur. Ryska är också det språk som biblioteken i Norrbotten lånar mest volymer av från Internationella biblioteket. Därför har Norrbottens länsbibliotek från och med 2008 antagit ryska som ytterligare ett ansvarsspråk utöver arabiska, finska och spanska. Under 2006 påbörjades uppbyggandet av det ryska beståndet för att kunna tillgodose de behov som finns i länet. Under 2006 skickade Länsbiblioteket 44 (2005: 38) bokdepositioner med totalt 1 429 (2005: 1 065) volymer till 9 kommuner. De flesta depositionerna var böcker på finska, arabiska, franska och spanska. Videofilmer 2006 inköptes filmer till er värde av drygt 57 000 kr (cirka 125 filmer), samtliga i DVDformat. 9 depositioner med sammanlagt drygt 1 200 filmer cirkulerade mellan 9 bibliotek i lika många kommuner. b) Elektroniska medier och tjänster Nättjänster via KULDA Under 2006 har Länsbiblioteket slutit länsavtal via KULDA för följande nättjänster: EBSCO (engelskspråkiga databaser över artiklar och litteratur) - 10 kommunbibliotek och 2 gymnasiebibliotek var anslutna under 2006. Gale databaser (biografiska databaser) - 8 kommunbibliotek och 5 gymnasiebibliotek. Genline (släktforskningsdatabas) - 12 kommunbibliotek. GlobalGrant (stipendiedatabas) -10 kommunbibliotek och 4 gymnasiebibliotek. E-boksutlåning Sedan hösten 2005 har biblioteken i länet en gemensam hemsida varifrån det går att ladda ner elektroniska böcker till en dator eller handdator, eller lyssna på ljudböcker via nätet: http://www.elib.se/library/default.asp?lib=127. Det totala antalet nedladdningar och ljudboksavlyssningar var 3 229 under 2006. Det gjordes 1 594 nedladdningar av e-böcker, varav 239 var till en handdator. Antal ljudboksavlyssningar som registrerades var 1 396. Lån fördelat på deltagande bibliotek. Källa: www.elib.se Bibliotek 2006 Bibliotek 2006 Arjeplog 61 Kiruna 447 Arvidsjaur 214 Luleå 991 Boden 346 Pajala 73 Gällivare 155 Piteå 354 Haparanda 133 Älvsbyn 114 Jokkmokk 73 Övertorneå 110 Kalix 158 Totalt 3 229 9
Fråga biblioteket I april anordnade Länsbiblioteket en diskussionsträff om Fråga biblioteket i Piteå dit intresserade bibliotek bjöds in. Linnea Sjögren, en av de dåvarande projektledarna i Fråga biblioteket, medverkade och bibliotekspersonal från Skellefteå deltog också eftersom de, liksom Piteå, arbetat med tjänsten ett tag. Under 2006 har ytterligare två bibliotek i länet anslutit till e-posttjänsten, Boden, Haparanda och Piteå arbetar nu med frågetjänsten. Länsbiblioteket fungerar som länssamordnare och utbildare av frågetjänsten i länet och har hållit kurser för de nya deltagande biblioteken. BD-sök Kommunbiblioteken i länet har tillsammans med Luleå universitetsbibliotek en samsökningstjänst, BD-sök, där det går att göra samtida sökningar i bibliotekens mediekataloger på nätet: http://www.ylb.se/bin/bdsearch.html. Den är en del av samsökningstjänsten Norrsök som innefattar alla länsbibliotek och högskolebibliotek i norrlandslänen: http://www.ylb.se/bin/norrsearch.html. Länsbiblioteket ansvarar för förmedling av supportärenden för BD-sök. c) Utvecklingsarbete 24-timmarsbiblioteket och KULDA metodbok Diskussion om elektroniska biblioteksresurser och 24-timmarsbiblioteket fördes i en workshop som hölls av Bengt Källgren från KULDA-kontoret. 17 deltagare fick närmare analysera och diskutera 24-timmarsbiblioteket och i grupp lösa uppgifter som rörde de nättjänster och elektroniska resurser som biblioteken tillhandahåller. Deltagarna fick också diskutera hur man upprättar en plan för arbetet med nättjänster. Medieplanering Kurserna i medieplanering påbörjades som en del i BIN - Bibliotekssamverkan i Norrland, ett samarbetsprojekt åren 2002-2005 mellan de fem Norrlandslänen och lånecentralen i Umeå. Målet med kursen är att upprätta en medieplan för det egna biblioteket och att tillämpa den som en arbetsmetod vid förvärv och beståndsvård och med kontinuerlig uppföljning och revidering. Arbetet sker dels i nätverksbaserad form med gemensamma seminarier för diskussion och reflektion, dels genom eget arbete på hemmaplan i form av kursuppgifter som stöd i uppbyggandet av en medieplan. Efter att projektet avslutades har ytterligare två kurser startats under 2006 i vilka 4 kommunbibliotek och ett gymnasiebibliotek deltar; Gällivare, Kalix, Luleå och Pajala kommunbibliotek samt Kalix gymnasiebibliotek. Kurserna fortsätter under 2007. Server/katalogsamarbete För drygt ett år sedan väcktes frågan om samarbete kring gemensam server av några bibliotekschefer. I år anordnade Länsbiblioteket ett seminarium om att dela gemensam server, katalog och bibliotekssystem. Elvy Granström, Axiell, berättade om hur ett samarbete kan se ut, och Lina Forsebrant, bibliotekschef för Vilhelmina folkbibliotek, berättade om V8- projektet i Västerbotten 8 inlandskommuner har gått samman i ett gemensamt bibliotekssystem och katalog. Länsbiblioteket fick i uppdrag att undersöka möjligheterna för en förstudie om ett samarbete i Norrbotten. Vuxnas lärande Samarbetet med Luleå universitetsbibliotek fortsatte under 2006 med anordnandet av utbildningsdagar på fyra orter i länet om stöd till distansstuderande, och som riktade sig till 10
personal på bibliotek och lärcentra. Under dagarna diskuterades bibliotekens arbete mot målgruppen och de erfarenheter som man haft med att tillgodose deras behov av bibliotekstjänster. Deltagarna fick även visning av de elektroniska resurser som finns tillgängliga on-line för studenter vid Luleå tekniska universitet. Under året har det avslutade BIN-projektet övergått till ett nytt nationellt projekt, Bibliotek24, som riktar sig mot vuxna i lärande. Inom projektet ska den befintliga samsökningsportalen Sesim utvecklas till en nationell ingång för informationssökning i elektroniska biblioteksresurser och fria källor på nätet, och en elektronisk miljö för lärande, specifik för bibliotek, kommer att utvecklas som redskap för att bättre tillgängliggöra bibilotekens tjänster och utbud. Under hösten har en teknikgrupp tillsatts och server och programvara för den nya samsökningportalen har upphandlats inom projektet. 8. Projekt a) Maracas www.norrbottenslansbibliotek.nu/projekt/maracasdel2.htm Behovet av att marknadsföra och kommunicera biblioteken är enormt stort idag. För biblioteken är det viktigt att hävda sin ställning som en viktig angelägenhet för samhället samtidigt som det finns en önskan att nå ut med rätt bild av bibliotekets verksamhet och vad man kan förväntas hitta där. Målet med projektet är att deltagande bibliotek ska uppfattas som ett centrum för nytänkande och kreativitet med besökaren i centrum, vilket i sin tur ska leda till ökat antal besökare och ökat utnyttjande av bibliotekens tjänster. Projektet genomförs i samarbete med Vinter reklambyrå i Luleå. I projektet deltar samtliga kommunbibliotek i Norrbotten. Maracas genomförs på följande sätt: 1. Varumärkesplattform I en workshop och i enlighet med Vinters Varumärkesvalla arbetade representanter för biblioteken, tillsammans med Vinter reklambyrå, fram underlag för bibliotekens nya, gemensamma varumärkesplattform. 2. Grafisk profil - visuell identitet Vinter Reklambyrå arbetade fram ett förslag till en ny, gemensam grafisk profil för biblioteken i Norrbotten och visade hur den kan appliceras på olika produkter/profilmaterial och hur den kan användas i olika sammanhang. 3. Kommunikationslösningar Med varumärkesplattformen som strategisk utgångspunkt utarbetar Vinter förslag till kommunikationslösningar som tydligt kommunicerar bibliotekens verksamhet och deras betydelse i samhället. Genomförs under våren 2007. Länsbibliotekets konsulent är projektledare tillsammans med projektledaren från Vinter Reklambyrå. Projektet finansieras med hjälp av medel från Statens kulturråd, Norrbottens länsbibliotek och kommunbiblioteken i Norrbotten. b) Barnbiblioteket i Kulturens Hus i rummet & i rymden är ett samarbetsprojekt mellan Barnens Polarbibliotek som ägs och drivs av Norrbottens länsbibliotek och Luleå stadsbibliotek och dess nya barnbibliotek. I projektet vill vi undersöka om det virtuella biblioteket på webben, Barnens Polarbibliotek, kan samverka med det fysiska barnbiblioteksrummet. Kan det virtuella biblioteket lära sig något av det fysiska och vice versa och kan dessa två bibliotekstyper överhuvudtaget samarbeta? Och om - hur går man 11
tillväga rent praktiskt? Dessa och andra frågor försöker vi få svar i projektet. Projektet genomförs med stöd av Statens Kulturråd och Stiftelsen framtidens kultur. Projektet dokumenteras kontinuerligt på http://www.rummetochrymden.se/ c) Bokjuryn Bokjuryn är ett läsfrämjande projekt för barn och ungdomar som går ut på att barnen får rösta fram vilken som varit deras favoritbok under det gångna året. Projektet är ett samarbete mellan skolor, bibliotek och förlag och når ut över hela Sverige. Under 2006 deltog 8 kommuner i Norrbotten. Länsbiblioteket fungerar som samordnare av projektet i Norrbottens län. d) Bothnica Webbsök Under året har antalet bibliografiska poster i Bothnica Webbsök ökat från 17 800 poster (januari 2006) till 25 200 (januari 2007). Bothnica Webbsök är idag en betydelsefull källa för information om landets norra del. Under 2006 har Anne Poromaa arbetet 10 tim/vecka med inläggning av material i databasen. e) Norrbottensförfattare på Internet www.norrbottensforfattare.se Under året har journalisten Maria Öman varit anställd i nio månader för att skriva om Norrbottensförfattare till Länsbibliotekets nya webbsida ägnad att presentera författare från länet för omvärlden. I projektbeskrivningen anges att syftet med webbsidan är att förmedla enkel och tillförlitlig information om de författare som verkar eller har verkat i Norrbotten. Sidan ska fungera som en alltid aktuell informationskälla för studerande på olika stadier och nivåer och för den intresserade allmänheten. Sidan ska också kunna användas i olika sammanhang för marknadsföring av norrbottniska författare och därmed av länet som sådant. Fotograf Gisela Granberg fotograferade fjorton av de 46 författarna som finns med på sidan (december 2006). Bengt Frank har svarat för webbsidans layout. 9. Personal a) Anställningar Länsbiblioteket har fyra tillsvidareanställningar, alla på heltid: Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef, Detlef Barkanowitz, bibliotekskonsulent med inriktning på barnbiblioteksverksamhet, Birgitta Markusson, bibliotekskonsulent med inriktning på it och medier och Eva Lidström, assistent. Länsbibliotekschefen erhöll en projektanställning på 70 % hos Kungl biblioteket som handläggare för biblioteksstödet till Centralamerika; han tillträdde tjänsten den 25 oktober. Länsbiblioteket beslutade att utlysa en tjänst som vik informatör/webbredaktör. Ann-Sofie Hedqvist har arbetat som talboksbibliotekarie på 25 % under 2006; tjänsten upphör vid årsskiftet i och med att kommunerna i länet själva kan producera de talböcker som låntagarna efterfrågar. Anne Poromaa har under året arbetat 25 % med inläggning av bibliografiska poster i Bothnica. Maria Öman har varit anställd vid Länsbiblioteket under två perioder, heltid februari - juli och halvtid oktober december för arbete med Länsbibliotekets författarpresentationer. Länsbiblioteket har även anlitat konsulter och en frilansjournalist för olika uppdrag. b) Kompetensutveckling Under 2006 har personal från Länsbiblioteket deltagit i bl a följande konferenser/fortbildningar/studiedagar etc utöver de egna arrangemangen: 12
16-17/3, 4-5/5, 19-20/10, 7-8/10 Borås: Att handleda reflekterande praktiker, Kurs BHS 5 poäng (BM). 19/4 Stockholm: Seminarium om Radio Frequency Identification RFID i bibliotekstillämpningar. Arr: Kungl. biblioteket/bibsam och SLB Sveriges Länsbibliotekarier (BM). 25/4 Luleå: Idémöte om digitala medier, Arr: Btj. (DB, JG, BM) 18-19/5, Sånga Säby: Statens kulturråds konferens för länsbibliotekarier (JG), 22-23/5 Piteå: Kulturmöte, Arr: Norrbottens läns landsting. Division Kultur och Utbildning (BM, DB, JG) 10-12/5 Malmö: Biblioteksdagarna i Malmö med temat Gränslöst Bibliotekens och mångfaldens möjligheter (JG). 1/6 Stockholm: Nätverksträff KULDA länsbiblioteksgrupp (BM). 2/6 Stockholm: CyberTools om Web 2.0 och Bibliotek 2.0 Släpp användarna loss! Arr: SFIS Svensk förening för informatinsspecialister (BM). 13/6 Piteå: Det goda värdskapet, Värdskapet AB. Arr: Sparbanken Nord. (BM). 17/8 Luleå: Författarcentrums litteraturdag (EL, BM, DB, JG) 28-30/8 Tällberg: Statens kulturråds konferens för länsbibliotek (BM, DB, JG) 20-24/9 Göteborg: Bok och bibliotek (BM, EL, JG) 23/10 Umeå: Mediekonsulentträff mellan Norrlandsbiblioteken (BM) 9/11 Luleå: Informationsmöte Strukturfondsprogrammen (BM) 28/11 Stockholm: Nätverksträff KULDA länsbiblioteksgrupp (BM) 10. Ekonomi Norrbottens läns landstings bidrag uppgick 2006 till 1 666,0 kkr och Statens kulturråds till 1 300,0 kkr. Dessutom erhöll Länsbiblioteket 200,0 kkr från Statens kulturråd för överföring till Kiruna kommun för den bokbussverksamhet som bedrivs i norra Sverige, Norge och Finland (NÄRP-bussen). Övriga intäkter (projektbidrag, avgifter etc) uppgick till 642,0 kkr. Intäkterna uppgick således till totalt 3 808,0 kkr. Kostnaderna uppgick till 3 376,3 kkr. Överskottet beror på att en del av Länsbibliotekets projekt löper över flera år. 11. Övrigt Utredning om biblioteksfilialerna i Luleå Under våren avslutade Länsbiblioteket den utredning om filialbiblioteken i Luleå som påbörjades hösten 2006 på uppdrag av Luleå kulturnämnd. Utredningen består av fyra delar: Del I: kartläggning Bilagor: 1) Den trettonde filialen. En analys av Luleå folkbiblioteks hemsida 2) Områdesbiblioteken i siffror Del II: remissvaren på utredningen Del III: intervjuer Del IV: analys & förslag. Bok & Bibliotek 2006 Landstingen i Norrbotten och Västerbotten samverkade för andra året i rad om en gemensam monter vid Bok & Bibliotek i Göteborg under respektive motto: Norrbotten de många språkens län och Västerbotten Berättarnas län. Länsbiblioteket medverkande i detta evenemang vars syfte var att marknadsföra författare och litteratur från de två länen. Bland annat delade vi ut foldrar med information om litteratur skriven på meänkieli och vykort med bilder på några författare (Gerda Antti, Bengt Pohjanen, Torbjörn Säfve, Åsa Larsson) hämtade från www.norrbottensforfattare.se. Från Länsbiblioteket deltog i detta arbete Eva Lidström, Birgitta Markusson och Jimmy Gärdemalm. 13
Eyvind Johnson - priset Till mottagare av Eyvind Johnson priset utsågs Göran Greider. Länsbiblioteket representerades i juryn av Bert Linné, Luleå Stadsbibliotek. Invigning av Vägkrogsbiblioteket i Töre Länsbiblioteket närvarade vid invigningen av länets första och landets sjätte vägkrogsbibliotek som upprättats den 5 oktober vid Shell Servicecenter, Töre. Ella Niia, Hotell- & Restaurangfackets förbundsordförande och Lotta Durgé, biblioteksansvarig på Svenska Transportarbetareförbundet invigningstalade och klippte det röda bandet. David Eriksson, författare och långtradarchaufför, berättade om sitt författarskap. Kulturrallyt i Arjeplog Under veckorna 45 46 genomfördes i Arjeplog det av Landstinget initierade Kulturrallyt. Länsbiblioteket bidrog med författarbesök till kommunens mellanstadieskolor. Bokutgivning Förlaget Black Island Books & Länsbiblioteket kom i september ut med boken Länder. Den är på 317 sidor och innehåller alla de 21 dikthäften som Verner Boström gav ut under åren 1965 1972. Lars Mikael Raattamaa ser Verner Boströms författarskap som en sensation och som en vacker gåva. Ett försök vi kanske först nu kan se, en dialektisk båge. Och jag är oändligt tacksam att någon grävt fram honom ur tiden. Så kommer han att fortsätta att påminna oss om alla dem som glömts bort (Aftonbladet 2006-10-25). Raattamaa skriver också: Så väver han orden, ständigt kring tiden, och kring ordet tid med små, små förskjutningar. Och sökandet efter ordens materiella värde och det ständiga ordnandet. Så rubbas föreställningen. Tiden öppnar sig något, och skiner. Bara lite, lite. Men det räcker. Det vi ser är det ständiga sökandet efter modernitet. Festskrift Länsbibliotekschefen bidrog med artikeln Nu var det 1979! (en artikel om det mångåriga samarbetet mellan KB och Nationalbiblioteket i Nicaragua och övriga centralamerikanska nationalbibliotek) i den festskrift tillägnad Gunilla Jonsson, Johan Mannerheim och Barbro Thomas som Kungl. biblioteket gav ut under hösten med titeln KB, Kungl. biblioteket i Humlegården och i (cyber)världen. Norrbottens länsbibliotek, januari 2007 Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef 14