FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012
Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor och synpunkter på validering av folkhögskolor (Kerstin Mustel 2005): Av enkäten framgår att man också mycket starkt poängterar den kompetens som folkhögskolan ger utöver ämneskunskaperna. En generell kompetens som innehåller helhetssyn, överblick, kritiskt tänkande, analysförmåga, ökad reflektionsförmåga. Konstnärlig kompetens och kulturell kunskap. / --- / Samarbetsförmåga, vilja att ta ansvar, förmåga att föra fram åsikter och att respektera andras. Möjligheterna att utveckla social kompetens gynnas av internatsmiljön men har också att göra med arbetsformerna och metoderna. Anledningen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället.
FOLAC Rapport över FOLACs arbete 2008-2010 (FOLAC = Folkbildning Learning for Active Citizenship) Verkar för att Främja folkhögskolornas intressen i ett nordiskt, europeiskt och global perspektiv Stimulera till internationellt folkbildningsarbete Främja samverkan mellan folkhögskolor och andra verksamhetsfält Främja finansieringen av folkhögskolverksamheten Stöder skapandet av nätverk för detta Etablerar arenor för möten mellan folkhögskolor
FOLAC: För att kunna påverka behövs gediget underlag, forskningsmaterial Trots folkhögskolornas långa historia finns endast litet forskat Rapport 2009: Ungdomsarbetslösheten och folkhögskolorna visar att 80 % av dem som gått lång kurs på folkhögskola har ett år efter studierna sin huvudsakliga försörjning via fortsatta studier eller arbete. Rapporten fick stor betydelse för politiskt beslutsfattande (i riksdag, departement, arbetsförmedlingar, försäkringsfrågor)
Hur uppnå vetenskaplig legitimitet hur beskriva VAD som lärs, HUR det sker och VILKEN effekten är?
Finland Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete: 1 välmående, välfärd, demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald, internationalism 2 Folkhögskolorna är internat för heltidsstudier, vilka tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter till frivilliga studier, förbättrar de studerandes studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar.
Hinder: Folkhögskolorna i Finland innesluter många utbildningsformer (fri bildning, yrkesutbildning, gymnasium, tionde klasser, öppen högskola) Folkbildningen inte dominerande inom institutionerna, svårt att fokusera intressena på det informella, på metoder och effekter Värdenas inexakthet, upplevelsens omätbarhet av livslångt och livsdjupt
Finns det något vi kan göra? Den icke formella utbildningens resultat skulle behöva jämföras med andra utbildningsformer! Ingen har t.v. gjort detta.
VALUTA-projektet (Validering och utvärdering) 2010-2012 Utförs med hjälp av Kvalitets- och utvecklingsmedel Västra Nylands folkhögskola och Folkhögskolan Axxell Vi vill: finna sätt att validera studiernas samhällsnytta definiera Wider Benefits of Learning betjäna finlandssvenska, finska och nordiska folkhögskolor få mera genomträngande bilder av vad vi själva gör i våra skolor
Metod: Enkäter med både olika modeller för alternativa svar samt också fria formuleringar Enkäten görs med samma studerande över tid ett flertal gånger, de som gått i folkhögskola tillåts med andra ord få perspektiv på sitt folkhögskolår Enkäten har hittills besvarats av ca 200 studerande (en del av dem har hunnit svara 2 ggr) Vi fokuserar på 3 områden: Utvecklingen av de sociala färdigheterna Branschmässig kunskapsinhämtning Personlighetsutveckling
Några preliminära resultat
Frekvens Deltagarna efter avslutat folkhögskolår 2010-11 Skolvis fördelning 120 100 80 60 40 20 0 Västra Nylands folkhögskola Skola Axxell City Totalt
Frekvens Deltagarna efter avslutat folkhögskolår 2010-11 Åldersfördelning 80 70 60 50 40 30 20 10 0 under 20 år 21-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år över 60 år Åldersgrupper Serie1
Frekvens Deltagarna efter avslutat folkhögskolår 2010-11 Tidigare skolgång 120 100 80 60 40 20 0 96 110 16 15 6 16 11 Serie1 Grundskola Gymnasium Yrkesskola Tidigare kurs vid fhsk YH Universitet Annat, vad? Skolformer
Frekvens Karaktärsorden, 10 i topp Karaktärsorden, 10-i-topp vt 2011 Utvärdering efter slutförda studier vid folkhögskola 100 80 95 88 86 85 79 77 75 75 71 71 60 40 Serie1 20 0 Gemenskap Intresse Frihet Positiv Öppenhet Utmaningar Livskunskap Nytta Självständighet Uppmuntran Karaktärsorden
Social utveckling efter året på folkhögskola Jag har fått ökad självkännedom (värderingar, möjligheter och begränsningar) 7 % Ja Nej 93 %
Social utveckling efter året på folkhögskola Jag har blivit mer självständig och beredd att ta eget ansvar 14 % Ja Nej 86 %
Social utveckling efter året på folkhögskola Min förmåga att samarbeta och ta hänsyn till andra har utvecklats 16 % Ja Nej 84 %
Kunskapsmässig utveckling efter året på folkhögskola Jag kommer att ha nytta av kunskaperna i framtiden 1 % Ja Nej 99 %
Kunskapsmässig utveckling efter året på folkhögskola Kunskapsmässig utveckling 140 120 100 80 60 40 20 0 120 18 103 35 76 62 107 31 Ja Nej Kännedomen om branschen har förbättrats avsevärt Det praktiska, hantverksmässiga kunnandet har förbättrats betydligt Kunskaper och färdigheter att hantera olika redskap förbättrats Förmågan att analysera problem och dra egna slutsatser har förbättrats
Kunskapsmässig utveckling Frekvens enligt studerande som avslutat sitt år på folkhögskola våren 2010 Branschkunskap, nyttan 10 8 6 4 2 0 Kunskaper och färdigheter i branschen är mig till stor nytta nu Påståenden Folkhögskolan har gett mig nyttiga kontakter i branschen Ja Nej
Personlig utveckling enligt studerande som avslutat sitt folkhögskolår våren 2011 Jag är bättre rustad för framtiden och livet efter året på folkhögskola 7 % Ja Nej 93 %
Personlig realkompetens enligt Frekvens studerande som avslutat sitt år på folkhögskola våren 2010 Den personliga utvecklingen 12 10 8 6 4 2 0 Jag kan ställa upp mål och arbeta för att nå dem bättre än tidigare Fhsk har lärt mig reflektera över mitt liv Folkhögskolan har påverkat min studiemotivation till det bättre Ja Nej Påståenden
Jag har lärt mig mer än jag trodde innan jag skulle börja här, jag har lärt mig mycket både innehållsmässigt och praktiskt om ämnet jag studerar. Jämfört med studierna jag har tagit på universitetet är jag väldigt nöjd och skulle rekommendera den här skolan väldigt mycket till alla som känner sig intresserade av sådana ämnen som drivs här. De praktiska lärdomar som jag har lärt mig här är oerhört värdefulla för mig och jag skulle aldrig ha fått det på universitetet. Plus att gemenskapen på skolan har varit viktig och det känns att man har börjat må personligt mycket
Efter maj 2012 kommer vi att ha statistik gällande vårt eget sampel över hur de studerande har placerat sig efter folkhögskolåret