Lokal arbetsplan Läsåret

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Lokal arbetsplan Läsåret

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan läsåret 2015/16

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Lokal arbetsplan Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem. Läsåret

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Arbetsplan läsåret 2013/2014

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Lokal arbetsplan läsåret 2017/18

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Noltorpsskolan Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan läsåret 2016/17. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Transkript:

Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson

1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). 1.2 Vision för grundskolan i Filipstads kommun Alla elever ska, när de lämnar grundskolan i Filipstads kommun, ha det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. På frågan hur de upplevt tiden i grundskolan ska de säga att de haft de bästa lärarna, att de fått den bästa undervisningen och att de alltid känt lust att gå till sin skola som varit en trygg plats med arbetsro. 1.3 Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. Bra arbete och gott uppförande belönas. I vår Likabehandlingsplan återfinns möjliga disciplinära åtgärder och där beskrivs konsekvenserna i Konsekvenstrappan, om någon elev bryter mot de regler och normer som gäller.

1.4 Kunskapsmål för Strandvägsskolan Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (når minst LUS 11). når minst LUS 15 i årskurs 3. når minst godkändnivån i Diamantdiagnoser. Ska, på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån Ska, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen. 1.5 Process Förskoleklass arbeter med Bornholmsmodellen och praktisk matematik. I förskoleklass och i åk 1-2 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Vårt arbetssätt är varierande för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst av. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen görs extra anpassningar och i vissa fall upprättas ett åtgärdsprogram med fokus på vad skolan kan göra för att eleven ska nå målen. Kunskapskraven tydliggörs för eleverna och diskuteras tillsammans med eleverna. 1.6 Dokumentation Resultat enligt LUS-schemat Sammanställning av Diamant Bornholmstestet Lyssna på orden samt KTI IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering Betygsstatistik i årskurs 6 Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår (skolverkets blankett) Resultaten av de nationella proven Skriftliga omdömen som skrivs kontinuerligt under läsåret 1.7 Utvärdering/uppföljning Dagliga observationer LUS Analys av kunskapsuppföljningen Analys av kunskapsresultaten i respektive ämneslag 1 ggr/läsår

Analys av resultaten från de nationella ämnesproven tillsammans med ämnesutvecklarna som har helhetsbilden. Utvecklingssamtalet 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga på skolan. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. 2.2 Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet. Vi har organiserad fadderverksamhet. Vi har många rastvärdar med reflexväst, för att de ska synas bra. Uppdelade raster under hela dagen. Vi arbetar med Trivselprogrammet under en del raster, för att öka inkludering och motverka utanförskap och kränkande behandling. Vi arbetar med trygghetssamtal en gång per termin, en skolenkät, en trygghetsenkät och ibland med husmodellen. Under fritidshemmets dagliga samlingar ges det utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar under idrottslektionerna. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. 2.3 Dokumentation Uppföljning av Likabehandlingsplanen Enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll

Elevhälso- och trygghetsteamsprotokoll 2.4 Utvärdering Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokoll Utvecklingssamtal 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Eleverna ges successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Rektors samråd med föräldrar dokumenteras och minnesanteckningarna görs tillgängliga för vårdnadshavarna via InfoMentor. Föräldramöten dokumenteras och minnesanteckningarna görs tillgängliga för vårdnadshavarna via InfoMentor. 3.2 Process I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval. Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan vidare till elevråd. Varje klass representeras av en elev vid varje elevråd. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid varje föräldramöte. 3.3 Dokumentation Anteckningar och protokoll från klassråd och elevråd. På elevernas val fördjupar sig eleverna i deras IUP. Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar. Anteckningarna från föräldramöten.

3.4 Utvärdering Genom samtal med eleverna Genom samtal med föräldrarna Genom att analysera klassråds- och elevrådsprotokoll 4. Skola arbetsliv I enlighet med den plan för skola/arbetsliv, som utarbetades under läsåret 2012/13 kommer vi att ha som målsättning att arbeta på följande sätt: 4.1 Mål Årskurserna F-3 Olika branscher/verksamheter gör besök i skolan (polis, räddningstjänst, tandvård etc). Föräldrar/vårdnadshavare bjuds in till skolan för att berätta om sitt arbete. Förberedelse- och efterarbete sker i enlighet med den nämnda planen. Lärarna jobbar för att föräldrar ska komma och besöka skolan, så eleverna får insikt i olika yrken. Årskurs 4-6 Prao under en dag då alla elever i årskurs 4-6 får följa/delta i arbetet i bespisningen en dag per termin. Förberedelse- och efterarbete sker i enlighet med den nämnda planen. Prao i årskurs 5 då eleven, under en dag, får följa med vårdnadshavare till arbetet eller en nära väns arbetsplats utanför skolans värld. Förberedelseoch efterarbete sker i enlighet med den nämnda planen. I årskurs 6 görs ett studiebesök hos ett företag i Filipstads kommun, när det passar i undervisningen. Förberedelse- och efterarbete sker i enlighet med den nämnda planen. 4.2 Process/Dokumentation/Utvärdering Förberedelsearbetet, processen och resultatet av aktiviteterna dokumenteras och utvärderas i enlighet med den plan som nämns inledningsvis.