Utveckling av Gustafsviks herrgård

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Ulrika Ganterud Evermark ulrika.ganterudevermark@kristinehamn.se Datum 2017-01-11 Utveckling av Gustafsviks herrgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utveckla besöksmålet Gustafsvik Gardens och arrendera ut mark och byggnader till en eller flera entreprenörer. De åtgärder och investeringskostnader som avser den östra flygelbyggnaden påbörjas inte förrän överenskommelse har träffats med ny arrendator. Finansiering sker genom kommunstyrelsens investeringsbudget 2017 ur oförutsedda kostnader till max 3 000 0000 kronor. Sammanfattning Mot bakgrund av nationella och regionala utvecklingsstrategier, Kristinehamns kommuns besöksplan, vision och mål samt viktiga kulturmiljöutpekanden, föreslås att ett besöksmål, Gustafsvik Gardens (arbetsnamn), utvecklas vid Gustafsviks herrgård, Västervik 1:2. Gustafsvik Gardens föreslås bli en hybrid av verksamheter som öppnar upp en arena för småskalighet och rekreation. Besöksmålet skall ha stark kulturell och historisk anknytning med Värmlands berättartradition som grund. Besöksmålets huvudverksamhet är en konceptbutik (showroom och försäljning) kombinerat med ett antal evenemang som gemensamt bygger platsens identitet och varumärke. Utvecklingen bedöms resultera i en betydande ökning av antalet turister i Kristinehamn och är en ny besöksanledning för flera uttalade målgrupper i besöksplanen. Gustafsvik Gardens kan bidra positivt till ett ökat antal gästnätter i Kristinehamn, ökad turismomsättning och starkare profilering och paketering, särskilt inom temaområde mat & måltid och temaområde kultur & historia. Fem alternativa val för den fortsatta utvecklingen av Gustafsviks herrgård har utretts, som alla innebär åtgärder och ekonomiska implikationer för Kristinehamns kommun. Efter ytterligare diskussioner i kommunledningen är bedömningen att kommunens fastighetsavdelning ska arrendera ut mark och fastighet till en eller flera entreprenörer, alternativ B i utredningen. Alternativ A, Kristinehamns kommun E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-382 52 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 att låta AB Kristinehamns Industrifastigheter köpa mark och fastighet, kan komma ifråga i ett senare skede. Om inget avtal med arrendator kommit till stånd 2017-08-31 skall ärendet återupptas i kommunstyrelsen och övriga alternativ i utredningen åter värderas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-01-11 Protokoll KSAU Utredning: Utveckling av Gustafsviks herrgård 2016-11-28 Protokoll Ks/2016:64 95 Gustafsvik sommaren och fortsättningen Tjänsteskrivelse 2016-03-29 Marknadsföring av Gustavsviks herrgård, Västervik 1:2 Kf 80 (2003-06-18) Beslut om skötselplan för Varnumsvikens inre delar slutrapport Kf 40 (2009-04-23) Skötsel Varnumsvikens inre Detaljplan nr 178 (1781-506/1962) Skickas till Turismenheten Fastighetsavdelningen Näringslivssamverkan i Kristinehamn AB Kristinehamnsbostäder Anders Dahlén Kommunchef Ulrika Ganterud Evermark Chef turismenheten

Utredning: Utveckling av Gustafsviks herrgård Ulrika Ganterud Evermark, Turistchef, Kristinehamns kommun 2016-11-25

1 Uppdraget 1.1 Uppdragsbeskrivning Uppdraget till kommunchefen (vb turistchefen) består i att utreda vilka möjligheter Kristinehamns kommun har att utveckla platsen vid Gustafsviks herrgård (Västervik 1:2) till ett besöksmål och belysa alternativen; driva i egen regi, arrendera ut eller försälja. 1.2 Disposition Utredningen består av: kort bakgrundsbeskrivning, idébeskrivning Gustafsvik Gardens, koppling till vision, besöksplan och kulturmiljöutpekanden, aktuella synpunkter från allmänheten, företag och andra intressenter, konsekvensbeskrivning av olika alternativ och dess ekonomiska implikationer, slutsats/yttrande. 1.3 Avgränsningar Uppdraget omfattar inte djupare omvärldsbeskrivning, koncept- och varumärkesutveckling, detaljerade kalkyler, fastighetsvärdering eller förhandlingar med potentiella kommersiella aktörer. Uppdraget omfattar ej heller utredning av externa finansierings- eller projektmöjligheter. 1.4 Metod Utredningen har tagit del av information om Gustafsviks Herrgård genom tidigare framtagna dokument för området såsom; Daniel Toijers bok om Gustavsvik (1958), Detaljplan för området vid Gustafsvik (1962), Ditt Värmland (Länsstyrelsen 1989), Kristinehamns kommuns kulturresursprogram Sevärt värt att vårda (Jerkbrant, Särnbratt 1991), Landskapsarkitekt Åsa Bemark Wilkes examensarbete om Gustafsvik, historien om ett värmlandsgods dess park och trädgård (1997), Förslag till skötselplan för Gustafsvik, (Åsa Bemark,1995), Gällande skötselplan för Varnumsvikens inre (antagen av kommunfullmäktige 2003-06-18, 80) och en rapport och förslag om upprustning av köksträdgården vid Gustavsvik, (Maela Jaanivald, 2009). Utöver detta har information om goda exempel, trender inom turism mm setts över. Representanter från planavdelningen, informationsenheten och fastighetsavdelningen har varit behjälpliga med visst underlag till utredningen. Ärendet har också diskuterats i destinationsgruppen (kulturchef, teknisk chef, näringslivschef, kanslichef samt turistchef). Turismenheten har i olika media efterlyst input från allmänheten, företag och föreningar. Synpunkter har inkommit löpande under hösten och i samband med ett öppet möte med näringen den 10 november 2016. En snabbscanning av lokala företags intresse av att bedriva verksamhet vid Gustafsvik har också genomförts under hösten via en extern konsult.

2 Bakgrund 2.1 Gustafsviks Herrgård kort historia Trakten kring Vikgårdarna (Gustafsvik, fd Västervik och Östervik) har troligtvis varit ett medeltida centrum från vilket bebyggelsen strålade ut. För detta talar ett fynd av trehundra tyska och anglosaxiska mynt från tiden 980-1080. Vik i Varnums socken har med säkerhet funnits sedan 1425 enligt brev i Riksarkivet. Under 1700- och 1800-talen har platsen sin storhetstid. Under 1760-talet uppförde Axel Linroth och Sara Maria Stedt herrgårdsbyggnaden med två flyglar av timmer. Trädgårdar, allé, uthus, arbetarbostäder, ladugård, stall, begravningsplats (kyrkogård) anlades och Österviks kapell uppfördes. Gården är intressant ur ett nationalhistoriskt och monarkistiskt perspektiv, då överstelöjtnant Georg Adlersparre bodde här. Adlersparre gifte sig med dottern i huset Lovisa Magdalena. Han var revolutionsgeneral 1809, och tack vare honom och 1809 års män avsattes Gustav IV Adolf och Sverige har den regeringsform som i huvudsak gällde fram till 1974. Flera kulturhistoriska utpekanden finns vid Gustafsvik som sammantaget påvisar platsens betydelse som kulturmiljö. Gården såldes 1957 till Kristinehamns stad och 1967 brann huvudbyggnaden ner till grunden. Hemlighuset (dasset) upprustades genom ett kommunstyrelsebeslut 1971! Under 1990-talet har Svenska föreningen för byggnadsvård anordnat ett antal byggnadsvårdsläger vid Gustafsvik, med den västra herrgårdsflygeln som huvudsakligt objekt för renovering. Taket på den östra flygeln har nyligen bytts ut (2014). Länsstyrelsen i Värmlands län har beviljat bidrag för arbeten eftersom Gustafsvik anses vara en kulturhistoriskt värdefull miljö. Det nya ridhuset tillkom för ca 10 år sedan. Fram till sommaren 2016 har i övrigt ingen verksamhet bedrivits på gården och byggnaderna samt trädgårdsanläggningen förfaller i viss mån då drift och underhåll av dessa sker i begränsad/liten omfattning. 2.2 Sommaren med Ernst Med referens till ärende och beslut i Ks/2016:64 har produktionsbolaget Brand New Content AB hyrt Gustafsvik för inspelning av Tv-programmen Sommar med Ernst och Jul med Ernst. I huvudsak är det ett marknadsföringsprojekt som genererat stor uppmärksamhet både lokalt, regionalt och nationellt (kanske även utomlands). Rent fysiskt har projektet till vissa delar restaurerat och moderniserat den västra flygelbyggnaden, uppfört en trädgårdsinstallation med två växthus där herrgården tidigare stod och inneburit vissa mindre åtgärder i utemiljön. Turistchefen och informationschefen fick ett tillfälligt uppdrag av kommunchefen att ta tillvara effekterna av Ernst under 2016 och särskilt i perioden mellan inspelningarna av programmen, då hyresobjektet var tillgängligt för kommunen och allmänheten (d v s augusti, september och oktober månad). Den mediala uppmärksamheten kring Gustafsvik och inspelningen har från mars och framåt varit massiv. Innehållet i artiklarna har handlat om allt från renoveringens fördelar och nackdelar till rena inredningsreportage. De har berört de historiska skatterna vid Gustafsvik och beskrivit en vacker miljö med stark dragningskraft. Kristinehamns läge vid Vänern har nämnts i flera sammanhang. Artiklarna har varit till 98 % positiva, där Kristinehamns värden som vänlig och nyskapande skärgårdskommun förstärkts.

De två stora evenemang som kommunen bjudit in till under sommaren har lockat ca 6 500 besökare. Så stora evenemang skapar i sig själva en enorm uppmärksamhet, inte minst i sociala forum där ett inlägg nådde över 35 000 visningar på Facebook. En besöksmålsvärd och turistbyrån har funnits på plats två eller fler dagar per vecka och tagit emot busslaster och intresserade besökare från hela landet, uppskattningsvis 50-100 besökare dagligen (även då flygeln varit stängd och ingen verksamhet har funnits på platsen!). 2.3 Klargörande av nuläge Brand New Content AB hyr Gustafsvik fram till 2016-12-15 enligt avtal och medtar vid avslutet de möbler, inredningsdetaljer och lösöre som går att flytta på. Kristinehamns kommun har en option att köpa dessa objekt. Utvändiga och invändiga förändringar har enbart gjorts av den västra (rosa) flygeln. Det skall också klargöras att det som kvarstår inte är en isolerad eller vinterbonad fastighet (ingick ej i avtalet). Avlopp, VA och värmesystem har varit tillfälligt ordnat under projektet. Behovet av snara åtgärder efter att hyresavtalet upphört såsom eventuella inköp av möbler, lösöre, element, larm, städ- och skötsel är påtagligt.

3 Idébeskrivning - Besöksmål Gustafsvik Gardens GUSTAFSVIK GARDENS (GUSTAFSVIKS GÅRDAR) Naturligt. Äkta. Inkluderande. Ett besöksmål Gustafsvik Gardens - utvecklas med en 4-årig tidshorisont, 2017-2020, kopplat till besöksplanen för Kristinehamns kommun. Förslaget är att besöksmålet har en huvudverksamhet här kallat konceptbutik och samspelar med (stöttas upp av och bidrar till) olika biverksamheter, som tillsammans bygger platsens gemensamma identitet och varumärke. 3.1 Huvudverksamhet Konceptbutik varumärke X Gustafsvik Gardens blir ett besöksmål som bygger vidare på Ernst Kirchsteigers varumärke och arbete 2016. Platsen ska knyta an till och förstärka de värden som Ernst förmedlat; i det enkla bor det goda, vänlighet, äkthet, naturlighet, landsbygd, närproducerat mm. Förslaget kan liknas vid ett IKEA upplägg logistiskt och med fler paralleller till exempel att alla ska ha råd att köpa men i motsats till masskonsumtion sätts fokus på det lokala, småskaliga och genuina. De båda herrgårdsflyglarna, den centrala herrgårdsplanen och lufthuset i trädgården utgör showrooms. De båda magasinen utgör varulager/självplock/butik och platsen i sin helhet blir en konceptbutik för ett eller flera varumärken inom inredning-, mathantverk-, konsteller designområdet med produktförsäljning och tillhörande verksamhet. Vid Gustafsvik finns alltid Gustafsvik kollektionen men här lanserar också varumärket X nya kollektioner i sin rätta miljö. Inredare/designers har möjlighet att redesigna och göra om dessa showrooms vid behov och utifrån egna idéer men med hänsyn till kulturvärden. Gustafsvik Gardens blir en plats för inspiration som stärker dessa varumärkens landsbygds- och Värmlandstillhörighet. Under sommarhalvåret (maj september) bedrivs caféverksamhet i och utanför den västra flygeln och i lufthuset med i huvudsak ekologiska eller närodlade produkter (gärna med ingredienser ur egen krydd- eller köksträdgård). På Herrgårdsområdet arrangeras också minst tre årligen återkommande evenemang utomhus som förstärker platsens värden och lyfter fram kulturmiljön på Gustafsvik. Under vinterhalvåret (oktober apr) kan konferenser och möten anordnas för mindre grupper i flygelbyggnaderna t ex ledningsgrupp, workshops, matlagningskurs, hälso-/yogaweekend. 3.2 Biverksamheter Förslag på biverksamheter som kan utvecklas runt huvudverksamheten, i samma anda, av den/de entreprenörer som driver huvudverksamheten eller andra företag och aktörer i samverkan: Gröna Gustafsvik: en plats för trädgårdsentreprenörer, föreläsningar och know-how inom odling och växter, rusta köksträdgården med odlingslotter, barnens lekträdgård, grön rehab, integrationsprojekt. Skapa en visningsträdgård i huvudsak i utbildningssyfte för skolklasser men också öppen för allmänheten (kan innehålla klippträdgård, grusträdgård, dammar, kryddträdgård, perennplanteringar, woodland/skogsträdgård, blomsterkonst, fruktträdgård, grönsaksland, idéträdgård, skulpturer, doftverkstad...)

Eventplats/kultur Gustafsvik: bröllop och familjehögtider (i samarbete med t ex Österviks kapell), teater, konserter, musik- och berättararrangemang, auktioner, hantverksmässor, matmarknad, spökhistorier (hologram!) etc Gustafviks B&B, camping, ställplatser för husbilar i anslutande områden (nya anläggningar). Välgörande Gustafsvik do-good trenden, välgörenhetsevenemang, insamlingar, hälsa & välmående, närhet till vandringsled, cykelväg, ridhus och andra idrotter. Gustafsvik vid Vänern (Leader)projekt med fokus att utveckla Vänernära besöksmål, angöringsplats i viken (med hänsyn tagen till fågelskyddsområde, strandängar mm), strandpromenad, båtutflykter mm. Sammanfattningsvis föreslås att Gustafsvik Gardens blir en hybrid av verksamheter som öppnar upp en arena för småskalighet och rekreation. Gustafsvik Gardens skall vara ett besöksmål med stark kulturell och historisk anknytning och med Värmlands starka berättartradition som grund. Det ska samtidigt bli; - en plats för kunskapsutveckling och entreprenörskap inom trädgård, växter, mat, odling, flora och fauna - en plats för inspiration kring inredning, konsthantverk och design - en plats för rekreation, avkoppling och återhämtning, friluftsliv, mindfulness, yoga och idrott - en mötesplats över gränserna, med inkludering som stark värdebärare. 3.3 Förslag evenemang 2017 Som del av huvudverksamheten 2017 finns förslag om fyra specifika evenemang: - Lekaresällskapet sätter upp Spelman på taket som lyfter fram historiken på platsen och genomför ett antal föreställningar (min 5 000 besökare) - Gundegabaletten gör Gustafsvik till en av sina permanenta platser för dansuppvisning i Värmland (min 3 000 besökare) - Ett årligt mat-och måltidsevenemang vid Gustafsvik (min 15 000 besökare) förstudie pågår. - Gustafsviks Julmarknad (min 2 000 besökare)

4 Koppling till vision, besöksplan och kulturmiljöutpekanden 4.1 Utvecklingsstrategier Idén om att utveckla Gustafsvik Gardens ligger helt i linje med Kristinehamns nya vision om att vara en vänlig och nyskapande skärgårdskommun. Visionen innebär att kommunen ska sträva mot att skapa goda förutsättningar för ökat kreativt företagande, lyfta fram vår unika position vid Vänerskärgården, skapa mötesplatser för upplevelser och rekreation osv. I ett regionalt perspektiv är besöksnäringen en viktig del av Värmlandsstrategin 2014 2020. Visit Värmland har för samma period antagit en strategi för Värmlands besöksnäring och Kristinehamns kommun har tillika antagit en besöksplan, som båda är kopplade till den nationella strategin för svensk besöksnäring och den stora tillväxtpotentialen i branschen. Besöksnäringen i Värmland omsätter ca 11,5 miljarder och genererar drygt 7,500 årsverken. Tillväxttakten ligger mellan 2-4% per år och Värmland hade (2013) procentuellt sett den största andelen utländska besökare, 40 %, jämfört andra svenska regioner. Enligt Visit Sweden vill 9 av 10 resenärer uppleva den svenska naturen och outdoor activities samt orörd natur är starkt associerat med varumärket Sverige i turistiskt avseende. Visit Värmland har både naturupplevelser och kulturupplevelser som utpekade teman för sin destinationsutveckling. Det senaste året märks att arbetet blir mer målgruppsanpassat och tydligare kopplat till matupplevelser och evenemang. I Kristinehamns besöksplan finns ett övergripande mål att öka antalet gästnätter (SCB statistik) så att de senast år 2020 uppgår till 120 000 per år. Mål om att öka turismomsättningen, exportmognad, antal företag och antal anställda i näringen finns också fastställda. I planen finns tre strategiska utvecklingsområden; utveckla våra sex teman, marknadsföring & försäljning, information & tillgänglighet. De temaområden som prioriteras är: Skärgård & friluftsliv Kultur & historia Idrott Fritid på hjul Mat & Måltid Möten & Konferenser 4.2 Gustavsviksområdet som värdefull kulturmiljö I detaljplanen från 1962 anges Gustafsviks herrgård med omkringliggande mark som kulturreservat. I planbeskrivningen går det att läsa att; Anläggningen kan användas för många ändamål, kontor, pensionat el. liknande. Vidare står det att herrgården ej ska förvanskas genom arbeten på själva byggnaden eller genom byggnader och anläggningar i grannskapet. Särskild varsamhet bör således iakttagas vid bebyggelse på närbelägna delar. Översatt till dagens kulturhistoriska klassificering kan k jämställas med Q. Vidare är Gustafsviksområdet utpekat i Kulturmiljöprogram Ditt Värmland (Länsstyrelsen, 1989): Kulturlandskapet kring Varnumsviken med fornlämningar, strandängar, odlingsytor och arkitektoniskt och konstnärligt värdefulla byggnader speglar en kontinuerlig agrar verksamhet alltsedan järnåldern. Trots att den pampiga

mangårdsbyggnaden vid Gustavsvik totalförstördes vid en brand 1968 bär området ännu prägel av högreståndsmiljö. I Kristinehamns egna Kulturresursprogram (Jerkbrat, Särnbratt,1991) står; Herrgårdsmiljö och vägkyrka vid den urgamla landsvägen(pilgrimsleden) via Tingvalla (Karlstad) till Nidaros i Norge. Gustavsvik, en gammal herrgårdsmiljö, som omnämns redan på medeltiden. På 1760-talet uppfördes herrgården med ekonomibyggnader. Vid Gustavsvik finns också ett gravfält från järnåldern och Adlersparreska minnesområdet. Bebyggelsen omges av en park med bl a en allé med stora träd som leder upp till den kulle där huvudbyggnaden stod. Vid Gustafsviks herrgård finns två flygelbyggnader från 1700-talets slut tillhörande den nu nedbrunna herrgården. Här finns även ett elegant avträde från 1800-talet och två magasinsbyggnader från 1700-talets slut. Området har tagits upp i det kommunala kulturminnesvårdsprogrammet (kulturresursprogam) och kommunen har därmed uttryckt sin vilja att beakta detta vid planering och kontroll av markanvändning och byggande. Landskapsarkitekt Åsa Bemark Wilke har 1995 utfört en dokumentation över platsen, Gustafsvik, historien om ett värmlandsgods, dess park och trädgård, med fokus på dess trädgårdar. Här nämns att området ingår i Varnumsvikens inre som är avsatt som ett område där naturmiljön ska bevaras. Kommunens ambition vid tidpunkten för dokumentationen var att tillgängliggöra och levandegöra området för allmänheten, vilket även inkluderar den kulturhistoriska miljön. När kommunen fastställde en skötselplan för området 2003 i kommunfullmäktige så lyftes även där det kulturhistoriska värdet fram; Området inrymmer ett flertal intressanta kulturhistoriska lämningar från skilda epoker. Kulturlandskapet i sig måste också räknas hit. Följande objekt är värda att särskilt nämnas: Österviks kapell, Mejeriet, Gustafsviks herrgård, bygravfält, kolerakyrkogård, Gustafsviks kyrkogård, milstolpe. 2009 skrevs en rapport om förslag till upprustning av köksträdgården av landskapsarkitekt Maela Jaanivald som då jobbade på kommunledningsförvaltningen. Detta var ett underlag till en ansökan till Länsstyrelsen avseende specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden. En budget var också framtagen och tänkt sökande var dåvarande gatuchef Conny Wolbe och Miljösamordnare Stefan Johansson. Ansökan kom aldrig att färdigställas trots en välarbetad projektplan. Det senaste utpekandet är ett yttrande från Värmlands museum (2016 - i och med uppförande av ett växthus på platsen för herrgården) där står det att: Strax norr om herrgården finns gravfält från yngre järnåldern. Var bosättningen till gravfältet låg är okänt, men den bör ha legat i närheten. Gustavsvik, som från början benämndes Västra Vik finns belagt från 1425 och har alltså ett medeltida ursprung. Exakt var denna gård låg är inte klarlagt, men den bör ha legat på platsen eller i dess närhet. Herrgårdsbyggnaden till Gustavsvik, troligen uppförd under 1700-talet, brann 1967. Lämningar från järnåldersgravarna kan finnas på platsen för den tidigare huvudbyggnaden. Området vid Gustavsvik har lång kontinuitet. Trots att herrgårdsbyggnaden är nedbrunnen så har området fortfarande en stark prägel genom de kvarvarande kulturhistoriska strukturerna. Inte minns strukturer av trädgårdar. Uppförandet av växthuset 2016 bidrar till förståelsen av platsen. Sammantaget bidrar dessa olika bedömningar av området att det är en miljö som är av allmänt intresse och bör vara tillgängligt för allmänheten som en mötesplats för kulturella yttringar.

Ett aktivt förhållningssätt möjliggör bevarande och utveckling av kulturmiljön - kulturmiljön som en resurs. (Till skillnad från ett passivt förhållningssätt som ofta innebär att kulturmiljön bevaras/skyddas från förändring.) I samband med att kommunen håller på att ta fram en Grönstrukturplan har Gustafsvik lyfts fram som ett av stadens viktiga gröna besöksmål/målpunkter som kan stärkas och lyftas fram längs det blågröna stråk som följer längs med Vålösundet och Varnumsviken (se bilaga 2). Arbetet med att revidera kommunens översiktsplan är också i full gång och där ses Gustafsviksmiljön som en tydlig och viktig kulturmiljö att bevara och vidareutveckla i samklang med dess gröna rekreationsvärden. En förstärkt koppling mellan Marieberg, Östervik och Gustafsvik med rehab, odling och turism i fokus föreslås. Redan i översiktsplanen från 2004 pekades Gustafsvik ut som en plats för kultur, rekreation och turism i visionskartan för stadens fysiska utveckling (se bilaga (se bilaga 3). Ytterligare att ta i beaktning är Kulturmiljöstrategi Värmland (Länsstyrelsen, 2011) med nationella miljömål: Delmål 1, Planeringsunderlag; Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Delmål 2, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse; Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas Värmlands kommuner har det lokala huvudansvaret för att inom samhällsplaneringen, kulturområdet, turismen och skolan ta tillvara och utveckla kulturarvet och kulturmiljön. Kommunernas kulturmiljöarbete är avgörande för att nå målet om en väl bevarad och brukad kulturmiljö.

5 Aktuellt rörande ärendet 5.1 Allmänhetens och besökarnas synpunkter TV-programmen och aktiviteterna som anordnats 2016 har fått många Kristinehamnare att återupptäcka platsen. Men lika viktigt ur ett turistiskt perspektiv så har de fått folk utifrån, utomsocknes gäster, att upptäcka Kristinehamn. Ett exempel är paret ifrån Göteborg som var på genomresa och tänkte stanna på två platser i Värmland, Ernst-huset och Lerinmuseet! Turistbyrån och informationsavdelningen har bemannat platsen och informerat om andra besöksmål och verksamheter i Kristinehamn. På detta vis har Gustafsvik fungerat som en ny (eller nygammal) entré till Kristinehamn, en inkörsport som öppnar upp för fler upplevelser och affärer inom besöksnäringen. Besökarna har i stor utsträckning varit imponerade och hänförda av platsen och inte enbart visat intresse för Ernsts verk utan för historiken, de har promenerat, fikat och njutit av utemiljön. Många har frågat vad som händer härnäst på platsen, kommit med idéer och förslag kring hur Gustafsvik kan/borde utvecklas. 5.2 Företagens intresse Befintlig besöksnäring i Kristinehamn uttrycker att det är viktigt att det finns fler besöksmål som drar ( inte bara Picasso ) och fler aktiviteter för turister. Flera aktörer upplever att de är lite ensamma och har svårt att övertala besökaren ( vad finns mer att göra? ) och få dem att stanna längre (fler besöksanledningar genererar fler gästnätter lokalt). Sampaketering av erbjudanden i Kristinehamn är nödvändigt för en livskraftig och attraktiv besöksnäring. Flera företag (varav några deltagit i arrangemangen) vittnar om att de fått nya kunder, nått nya målgrupper av besökare som inte känt till dem sedan tidigare, som ett direkt resultat av det nya Gustafsvik. Ett företag nämner att de haft en omsättningsökning på ca 1 miljon kronor i år kopplat till detta och avseende synergieffekter kan t ex Österviks kapell härleda en betydande ökning av antalet besökare jämfört med tidigare år. Som del av utredningen har en väldigt övergripande scanning gjorts bland företag i närområdet och tre etablerade bolag har bekräftat intresse av att bedriva någon form av event eller caféverksamhet vid Gustafsvik. Några företag utanför regionen har också tagit kontakt med frågor om möjlighet att driva bed & breakfast, camping eller ställplatser för husbilar. 5.3 Närliggande verksamheter/övriga intressenter Kristinehamns ridskola: Kommunen flyttade anläggningen till området för ca 10 år sedan. CRK bedriver ridskola och tävlingar. Ridning är en specialidrott som kan lyftas fram och profileras inom temat idrottsturism. Goda exempel är Hammarö Horse show och Karlstads senaste satsning på Färjestad ridklubb. Att Gustafsvik utvecklas till besöksmål kan samspela med verksamheten medan ett privatboende kan medföra risk att verksamheten måste flytta. Österviks kapell & Stadsbondgården: Här bedriver arbetsmarknadsenheten verksamhet och området är redan ett besöksmål, särskilt sommartid, som riktar sig till barnfamiljer m fl. När Mariebergsskogen i Karlstad avslutar sin djurverksamhet, blir

Stadsbondgården i Kristinehamn störst i Värmland med denna typ av verksamhet. Marinan vid Kroksviks industriområde satsar på fler båtturister och har nyligen investerat i tank- och serviceanläggning. Vid företagen på industriområdet arbetar många personer och företagen tar ofta emot besök ifrån övriga Sverige och internationellt. 5.4 Förväntningar utfall Om ett besöksmål utvecklas vid Gustafsvik, vilka förväntade effekter kan det ge för besöksnäringen i Kristinehamn? Den s k Ernst-effekten klingar troligen av i takt med att TV produktionen väljer en ny plats för programmet 2017. Ser vi på de platser och hus som tidigare renoverats i Ernsts program och intressekurvorna för dessa så kan intresset bestå, av lite olika orsaker, i mer än två år. Privata ägare har i vissa fall upplevt det stora intresset och nyfikna besökare som störande men positivt är att värdet på fastigheten ökat. Vid Saxå bruk har Carl-Jan ett eget Ernstmagasin och Ernst-andan lever också i viss mån kvar i Hällefors, som är den enda kommunägda fastigheten som tidigare varit med i programmet. I Hällefors renoverades 2015 ett torp i Björskogsnäs naturreservat söder om Grythyttan. Hällefors kommun har/hade en ambition att bygga ett Naturens Hus och för närvarande bedriver Hällefors Ornitologiska förening café i Björskogsnäs och arrangerar olika sommaraktiviteter. Gustafsviks Gardens föreslås bli en hybrid av verksamheter som öppnar upp en arena för småskalighet och rekreation. Potentiellt genererar en satsning på besöksmålet goda effekter redan år 2017 för Kristinehamn, men det är samtidigt viktigt att förstå att det tar tid att utveckla denna typ av besöksmål. De riktiga effekterna förväntas utfalla mer på lång sikt. Ett par närliggande exempel kan belysas: Nääs slott: en unik blandning av natur och kultur i gränslandet mellan storstad och landsbygd, Sveriges bäst bevarade sena 1800-tals miljö och en av landets största anordnare av kurser i slöjd och hantverk. Nääs erbjuder guidade turer på slottet, att äta, bo, handla vackra saker, hästridning, utställningar i konsthantverksgalleri eller byggnadsvårdscentrum. Nääs är också en samlingsplats för konserter, evenemang, konferenser, kaffeutflykter och skolbesök för omkring 250 000 personer varje år. Sedan 1898 ägs och förvaltas Nääs egendom av August Abrahamsons Stiftelse. Nääs är ett nationellt byggnadsminne och ett naturreservat, men också en stor gård med många aktörer och verksamheter som är öppna för besökare. Fårfesten i Kil: Ett evenemang som anordnas under tre dagar fyllda med inspiration, kunskap och marknad där fåret står i centrum. Kurser, föreläsare, cat walk och många utställare. Ull, skinn, kött och fåret som landskapsvårdare presenteras under festliga former. Fårfesten i Kil arrangerades för första gången 2006 i mycket liten skala och har över decenniet växt och utvecklats till en riktig folkfest. Runt 140 utställare, över 20 kurser och föredrag drar nu internationella besökare till Kil. Båda exempel påvisar att besöksmål alltmer växer fram kring specialintressen. För att turismen i Kristinehamn skall utvecklas krävs en tydligare målgruppsanpassning och ökat kundfokus.

6 Alternativa val för utveckling av Gustafsvik I utredningsarbetet har fem alternativa val (A-E) utkristalliserat sig: A) Kommunen utvecklar besöksmålet Gustafsvik Gardens och säljer mark och fastighet till det kommunalägda bolaget, AB Kristinehamns Industrifastigheter, som arrenderar ut objekten till en eller flera entreprenörer B) Kommunen utvecklar besöksmålet Gustafsvik Gardens och arrenderar ut mark och fastighet till en eller flera entreprenörer C) Kommunen säljer mark och fastighet till ett eller flera företag eller investerare D) Kommunen säljer mark och fastighet till privat marknad (boende) och avstår därmed helt att utveckla ett besöksmål E) Kommunen behåller tills vidare mark och fastighet i kommunens ägo och drift 6.1 Alternativ A Kommunen utvecklar besöksmålet Gustafsvik Gardens och säljer mark och fastighet till det kommunalägda bolaget, AB Kristinehamns Industrifastigheter (AKI) som hyr ut objekten till en eller flera entreprenörer. Syftet med AKI är att bolaget ska främja utvecklingen av näringslivet i kommunen genom att bygga, köpa, förvalta, sälja och hyra ut fastigheter, anläggningar och lokaler. Bolaget ska på affärs- och miljömässiga principer uppföra, köpa, sälja och förvalta fastigheter för industri, hantverk och administration m m. Gustafsvik herrgård utgör inte en industrifastighet i traditionell bemärkelse men besöksnäringen är en viktig bransch för Kristinehamns utveckling och tillväxt. För att utveckla attraktiva besöksmål krävs investeringar från både kommunalt och privat håll. Ett antal åtgärder för att färdigställa platsen till en möjlig arrendator är nödvändiga (se 6.6). När anläggningen är i skick att hyras ut för ändamål enligt idébeskrivningen, skall en marknadsmässig hyra betalas av en eller flera arrendatorer. Några fördelar med detta alternativ är att AKI har investeringskapital, att de har en professionell roll och administration (företag till företag) och att de handhar skötsel av ett närliggande område (Kroksvik industriområde). Kommentar: Förväntat resultat: Utvecklingen bedöms resultera i en betydande ökning av antalet turister i Kristinehamn (de evenemang som föreslås 2017 har över 25 000 besökare) och utgör en besöksanledning för flera uttalade målgrupper. Gustafsvik Gardens kan bidra positivt till ett ökat antal gästnätter i Kristinehamn, ökad turismomsättning och en starkare profilering och paketering i enlighet med besöksplanen (med koppling till samtliga utpekade temaområden, särskilt tema kultur & historia samt tema mat & måltid). 6.2 Alternativ B Kommunen utvecklar besöksmålet Gustafsvik Gardens och arrenderar ut mark och fastighet till en eller flera entreprenörer Alternativet innebär att kommunen utför ett antal åtgärder för att färdigställa platsen till en möjlig arrendator. Noterbart är att gården redan idag ligger inom nuvarande skötselplan för Varnumsvikens inre delar enligt underlag och att Kf beslutat finansiera detta årligen med 100 000 kr som skulle inarbetas i driftbudget från 2004. Enligt fastighetsavdelningen finns dock ingen driftbudget

för kontinuerlig skötsel i nuvarande ram. Passagen har gjort en årlig städning av området. Skötselåtgärder under 2016 har helt finansierats av Ernst projektet. Skötselplanen och anslag för drift bör därför ses över eftersom förutsättningarna ändrats. När anläggningen är i skick att hyras ut för ändamål enligt idébeskrivningen, skall en marknadsmässig hyra betalas av en eller flera arrendatorer. Hyresintäkten ska täcka kommunens årliga kostnad för drift och skötsel på samma område. Kommentar: De förväntade resultaten avseende turismökning är desamma som för Alternativ A. En skillnad är dock att utvecklingen kan ta längre tid då det inte finns en avsatt budget för den fortsatta utvecklingen av Gustafsvik i nuläget. 6.3 Alternativ C Kommunen säljer mark och fastighet till en eller flera företag eller investerare. Alternativ C innebär troligen att i stort sett samma åtgärder krävs som för alternativ A och B, förutsatt att ett företag skall vara beredda att betala ett tillräckligt högt pris för mark och fastighet. Om fastigheten säljs helt utan åtgärd, med avsikt att företaget själv skall stå för framtida investeringar, är det förväntade marknadsvärdet relativt lågt. Restriktioner innebär i regel lägre köpeskilling. För att få ut så mycket som möjligt ur en försäljning så bör så mycket oklarheter som möjligt vara utredda och restriktioner undanröjda. En försäljning i ett senare skede, när vissa åtgärder gjorts och platsen potentiellt etablerats som ett besöksmål, skulle dock kunna förväntas generera ett större värde. Företag eller investerare inom besöksnäringen kan vara intresserade men intressenter kan även finnas inom andra branscher som har för avsikt att bedriva annan typ av verksamhet på platsen. En försäljning innebär alltid att företaget/nye fastighetsägaren enbart under de två närmaste åren efter försäljningen har skyldighet att bedriva den verksamhet som eventuellt beskrivs i avtal mellan säljare (kommunen) och köpare. Därefter är det juridiskt omöjligt att påverka eller avtala om vad köparen har för verksamhet på platsen, om köparen i sin tur säljer objektet vidare eller andra begränsningar kring fastigheten. Det är samtidigt troligt att om större investeringar skall göras t ex en ny herrgårdsbyggnad så är en entreprenör sannolikt mer villig att investera eget kapital i utvecklingen av platsen om denne äger fastigheten eller har ett tillräckligt tryggt och långt arrendeavtal. Vid en eventuell försäljning till företag bör kommunen göra ett förarbete och utveckla ett tydligt koncept/erbjudande som riktas till utvalda företag och intressenter. Att ett enskilt företag har goda ambitioner och en stark viljeinriktning är heller ingen garanti för att lyckas. Att utveckla en ny verksamhet på platsen, inom besöksnäringen eller annan näring, kräver kapital, affärsutveckling och troligen insatser från flera intressenter. Det ska också påpekas att fastigheten finns i ett naturskyddat område omgärdat av strandängar, vassbälten och betesmarker. Förekomst av sällsynta arter ger ett högt skyddsvärde ur botanisk synpunkt. Det finns fornlämningar, Järnåldersgravfält och kyrkogård, inom skötselområdet som båda är skyddade enligt Fornminneslagen och sköts av Skogsvårdsstyrelsen. Vid en försäljning finns alltid risk att naturskyddade områden kompromissas. Kommentar:

En försäljning till externt företag innebär på inget sätt en garanti för att det bedrivs någon verksamhet kopplat till besöksnäring eller att Gustafsvik fortsatt är öppet och tillgängligt för allmänheten att besöka. En försäljning innebär också en risk att fel typ av verksamhet småningom etableras på platsen och att stora natur- och kulturvärden går förlorade. 6.4 Alternativ D Kommunen säljer mark och fastighet till privat marknad (boende) Att sälja fastigheten till privat marknad som boende innebär även det att vissa åtgärder är nödvändiga i syfte att få en rättvis värdering och ett tillräckligt bra pris för fastigheten. Skall enbart den västra flygeln och tillhörande mark säljas måste den tomten styckas av och avlopp, VA, värme, isolering mm installeras. En konsekvens att beakta är också att den detaljplan som finns för området i nuläget ej medger boende då området är betecknat med k - vilket innebär att området ska utgöra reservat för befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Preciseringen är att anläggningen kan användas för många ändamål, kontor, pensionat el. liknande. Det står vidare att Herrgården ej ska förvanskas genom arbeten på själva byggnaden eller genom byggnader och anläggningar i grannskapet. Särskild varsamhet bör således iakttagas vid bebyggelse på närbelägna delar. Översatt till dagens kulturhistoriska klassificering kan k jämställas med Q. Q är en markanvändningsbestämmelse i detaljplaner som länge hade betydelsen Kulturreservat och som numera lämnar användningen relativt öppen genom definitionen användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värde. Bestämmelsen innebär dock att markanvändningen inte får motverka bevarandesyftet. Kommentar: En process att ändra detaljplanen, stycka av och sälja fastigheten för privat boende tar uppskattningsvis minst 12 månader. Även i detta fall har kommunen ingen rätt att avtala om hur en privat ägare använder platsen eller vad denne gör med befintliga byggnader. Ett privatboende har också potentiella konsekvenser för närliggande verksamheter (t ex ridskolan) och möjligheten till framtida intäkter faller helt bort. 6.5 Alternativ E Kommunen behåller tills vidare mark och fastighet i kommunens ägo och drift. Att kommunen behåller fastigheten och driver den i egen regi, kan innebära flera olika både direkta och indirekta konsekvenser beroende på främst hur aktiv kommunen är i sin roll. Vi ponerar en skala av ytterligheter från att närmast göra ingenting till att aktivt fortsätta drifta och använda platsen. Å ena sidan kan man tänka sig att den investering och det värde som nu byggts upp helt går förlorat och att kommunen genom sitt agerande dessutom skapar badwill och ett sämre varumärke såväl lokalt som nationellt. I och med TV programmet finns både uttalade och outtalade förväntningar på vad kommunen ska göra med Gustafsvik (allmänhetens, besökarnas och företagens synpunkter). Å den andra sidan kan kommunen genom ett aktivt driftande (förutsatt att de flesta av åtgärderna nedan genomförs) säkerligen göra vissa besparingar genom att förlägga möten, ledningsgrupper, konferenser till platsen, anordna event, personalaktiviteter osv men riskerar på sikt att tangera och störa privat marknad.

Detta såvida det inte finns en situation av marknadsmisslyckande (dvs avsaknad av privata intressenter som vill eller kan driva en vinstbärande verksamhet på Gustafsvik) eller tillräckligt stark anledning att bilda ett kommunalt bolag för ändamålet (som t ex Karlstad gjort med Mariebergsskogen AB). Kommentar: I dagsläget finns ingen eller mycket begränsad kommersiell grund för att bedriva privat verksamhet vid Gustafsvik, men kommunen bör beakta de olika risker som föreligger om Gustafsvik kvarstår i kommunens ägo med fortsatt tillhörande drift. 6.6 Behov av åtgärder & grov uppskattning av kostnader De listade alternativen innebär samtliga en rad ekonomiska implikationer för Kristinehamns kommun. En grov uppskattning av kostnader med hjälp av bland andra fastighetsavdelningen finns nedan: Aktivitet VA-arbeten 250 tkr Upprustning östra flygeln, innertak 500 1 000 tkr Upprustning östra flygeln, fasad (puts) 400 tkr Upprustning östra flygeln, fönster x 10 200 tkr Elarbete och element i båda flyglarna 100 tkr Larm, bevakning, belysning; båda flyglarna 50 tkr Magasin x 2: Taktvätt (mossborttagning), enstaka skiffer tillägg, målning 150 tkr Markarbeten park och grönytor, stenmur, trädallé, nya p-platser (inkl drift & underhåll) 200 tkr Inköp möbler, antikviteter, lösöre 100 tkr Konceptutveckling/marknadsföring 200 tkr SUMMA 2150 2650 tkr Hyres- och besöksintäkter Projektintäkter (medfinansiering) Nettokostnad X tkr X tkr X tkr För alla alternativ som innebär en försäljning tillkommer en kostnad för avstyckning av tomt och fastighet samt värdering. Beroende av vad som säljs och i vilket skick kan flera kostnadsposter undvikas men då med konsekvensen att försäljningsvärdet troligen är lägre. De kostnader man helt slipper vid en försäljning är inköp av möbler mm och konceptutveckling/marknadsföring (totalt ca 300 tkr). Notera att Kristinehamns hembygdsgård och en fd auktionsfirma, som inköpt en del originalmöbler och artiklar från den ursprungliga herrgården, har erbjudit sig att också låna ut möbler till inredning av den östra flygeln. Ovanstående åtgärder är nödvändiga för att bedriva huvudverksamheten enligt idébeskrivningen om Gustafsvik Gardens. Att successivt utveckla föreslagna biverksamheter innebär fler åtgärder, som kan ske på initiativ av både kommunen, näringslivet, av föreningar eller på ideell basis.

7 Utredningens slutsats / yttrande Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen förordas alternativ A d v s att kommunen utvecklar besöksmålet Gustafsvik Gardens och säljer mark och fastighet till AB Kristinehamns Industrifastigheter, som arrenderar ut objekten till en eller flera entreprenörer. Bedömningen är att detta utgör den bästa utvecklingsmöjligheten och är ekonomiskt hållbart både på kort och lång sikt. Alternativ B är likvärdigt med alternativ A och beror av hur kommunen vill se på den fortsatta investering som blir nödvändig. Övriga alternativ, C, D och E, innebär en nästintill lika stor kostnad för kommunen på kort sikt och/eller ett större risktagande på lång sikt. Det bör dock tilläggas att även alternativ A eller B troligen innebär att ytterligare åtgärder i förlängningen är nödvändiga, om utvecklingen av ett bestående besöksmål ska falla väl ut. Det kan till exempel bli nödvändigt att se över trafiksituationen, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, parkering och åtkomst sjövägen (angöringsplats, muddring i viken). Det kan komma ytterligare önskemål om upprustning av ett större område t ex parkmiljö och byggnader på andra sidan Hjälmarsnäsvägen. Utredningen förordar slutligen att kommunen senast år 2020 gör en utvärdering om besöksmålet och fastställer åtgärder och alternativ för att utveckla Gustafsviksområdet vidare. Anders Dahlén Kommunchef Ulrika Ganterud Evermark Turistchef

Bilaga 1: situationsplan Gustafsvik herrgård Ridhus och cafeteria Stall 25-30 hästar Kuskbostaden Stall 14 boxar Magasinsbyggnad, vagnslidret Västra magasinet Västra flygelbyggnaden Östra magasinet Östra flygelbyggnaden Gustafsvik herrgårdsområde huvudverksamhet Hemlighuset

Bilaga 2 Grönstrukturarbete Blågröna stråk (ur pågående arbete med Grönstrukturplan)

Bilaga 3 vision Översiktsplan