Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Kraftfulla åtgärder i samförstånd I början av april var 80 personer samlade på residenset i Växjö för att diskutera hur vi möter den kraftiga minskningen av ungskogs- och foderareal som nu väntar. Jag är i skrivande stund entusiastisk samtidigt som jag är allvarsam. Jag är glad över det engagemang som finns. Det är fullt möjligt, om än krävande, att få med mer än 15 000 personer (skogsägare, markägare och yrkesverksamma) på ett gemensamt tåg för att vända utvecklingen. Jag är förhoppningsfull eftersom vi har långt mycket bättre förutsättningar nu än för bara fem år sedan att hantera situationen. Projekt såsom Mera tall och Viltstammar i balans i ett förändrat klimat har banat väg. Det finns ett älgförvaltningssystem på plats och det finns inventeringsresultat. Jag hoppas också att Skogsstyrelsens färska analyser är användbara! Ni kan läsa om en av dem i detta nummer av Lokaleko. Jerker Bergdahl berättade för 80 nyckelpersoner att vi går från 116 000 hektar till 48 000 hektar ungskog i länet. LANDSHÖVDING KRISTINA ALSÉR lämnade igår över en stafettpinne till mig. Jag har tagit den. Skogsstyrelsen kommer tillsammans med Länsstyrelsen, skogsbruket och jägarorganisationerna att följa upp det strategiska samtalet. Jag har idag och igår talat med företrädare för samtliga intressenter och det finns en stark vilja och samsyn kring att situationen behöver hanteras aktivt. Det är mycket lovande! Tillsammans är vi flera organisationer som behöver stötta de som har den centrala rollen: Älgsförvaltningsgrupperna och Älgskötselområdena. Har du förslag på hur de behöver stöttas, hör av dig till mig! ALTERNATIVET FINNS INTE: Minskad foderareal, oförändrade viltstammar och minskad tallplantering är förödande på både kort och lång sikt. Det handlar om foderproduktion, klimat, skogsproduktion och biologisk mångfald. DET MÅSTE FÖRYNGRAS betydligt mer med tall samtidigt som älg- och rådjursstammarna måste minska. Det krävs kraftfulla åtgärder och de måste ske i samförstånd mellan jägare och skogsbrukare. Det måste skapas ett starkare förtroende mellan jägare och skogsbrukare. Skogsbrukare behöver känna ett förtroende för att det är möjligt att föryngra med tall på både tallmark och blandskogsmark. Jägare behöver känna ett förtroende för att skogsbrukare tillhandahåller så mycket tall att det räcker till både skogsproduktion och foder.
Drastiskt minskad fodermängd Tillgången till foder för älg och rådjur försämras nu snabbt i länet. Detta i ett läge när det redan finns stora betesskador på tall, rönn, sälg, asp och ek. Nu krävs samverkan mellan skogsägare och jägare för att möta utmaningen. Ungskogar utgör foderbasen för klövviltet. Under en skogs första tio år finns det gott om foder för älg och rådjur. I och med stormen Gudrun 2005 tiodubblades den årliga ungskogsarealen. Tydligast märktes detta i Ljungby, Alvesta och Växjö kommuner. De ungskogar som uppstod efter Gudrun börjar nu växa ur det stadium där älg och rådjur kan hitta gott om foder. I stora delar av länet minskar arealerna ungskog de närmaste åren med mer än 80 procent! En sådan kraftig förändring i fodertillgången kommer att få tydliga konsekvenser för viltstammarna. Minskningen av foderarealerna är särskilt alarmerande eftersom det redan idag är ett hårt betestryck bland annat på tall. I Kronobergs län är mer än varannan ung tallstam skadad av viltbete och på närmare 90 procent av all skogsmark i länet kommer det inte upp nya träd av rönn, sälg, asp och ek. Skillnad i ungskogsareal 2015 jämfört med 2018 Kartan visar på skillnaden i avverkad areal perioden 2002 till 2011 jämfört med tidsperioden 2006 till 2015. Den bygger på tolkning av satellitbilder, så kallad skillnadsanalys. Observera att metoden under åren 2002 till 2004 var ofullständig och under de åren underskattades avverkad areal inom vissa delar av Götaland. Det får till följd att den ökning av foderarealer som redovisas delvis är överskattad. Till exempel är ökningen av foderareal i norra Halland en följd av bristande faktaunderlag. ÄFO-gränser är gräns för älgförvaltningsområden. DE OMFATTANDE SKADORNA på tallskog har lett till att skogsägare avstår från att föryngra med det lämpligaste trädslaget på stora arealer. I Kronobergs län väljer skogsägarna i mer än vartannat fall att föryngra med gran på magra marker där istället tall hade varit det klart lämpligaste trädslaget. På medelgoda marker där en blandning av tall och gran är önskvärd föryngras det i stort sett enbart med gran. För att anpassa klövviltstammarna till den minskade fodertillgången krävs kraftfulla åtgärder i samförstånd mellan jägare och skogsbruk. Arealerna som föryngras med tall måste öka samtidigt som älg- och rådjursstammarna kraftigt minskas. Text & karta: Hasse Bengtsson
Viltet inte enda boven i dramat! Ska man lyckas med att få upp tall måste man vara en aktiv skogsägare och sköta sina röjningar. Många skyller på ett stort betestryck, vilket stämmer, men det är inte hela sanningen. För att illustrera detta har skogskonsulent Torbjörn Rydå anlagt försöksytor en bit utanför Växjö. Här syns en mycket tydlig skillnad mellan röjt och oröjt tallbestånd. Försökstorna, som ligger tätt intill varandra, är cirka 15 år och är naturligt föryngrade. I den yta som är röjd tre gånger strävar många tallar upp mot skyn medan det i den oröjda ytan nästintill enbart växer stora björkar och enstaka små trängda tallar står och slokar tillsammans med små granar. Både tall och björk är pionjärträd, det vill säga ljuskrävande trädslag. Växer de tillsammans växer björken ofta betydligt fortare än tallen. Till slut skuggar björkarna tallen så pass mycket att tallen inte får ljus och tynar bort, säger Torbjörn. Vill man ha tall i sina skogar måste man vara aktiv och använda sig av röjsågen. Här gäller det att röja i tid och friställa tallen så att den får fortsatt chans till solljus och plats att breda ut sig. Friställda tallar verkar betas mindre än de som står trängda i oröjda bestånd. Tallar som har plats att växa förvedas fortare och verkar då bli mer osmakliga än små trängda tallar, säger Torbjörn. De ljusälskande tallarna växer sig starka om man sköter röjningen. Samma naturligt föryngrade bestånd. Enda skillnaden är att man röjt till vänster där tallarna växer och inte alls till höger där björkarna tagit över. TALLPLANTOR KRÄVER LJUS för att utvecklas. Många vågar inte röja för att de är rädda för betesskador, men istället bör man tänka tvärtom. Man måste sköta föryngringarna genom att utföra sina röjningar. Men tänk på att inte slentrianmässigt röja bort RASE (rönn, asp, sälj och ek) när du röjer i ungskogar. Vid föryngring med tall bör man vara rätt tuff mot framför allt björk vid röjningen. Däremot kan man lämna björk i luckor eller där de inte skuggar tallen. Andra mer långsamt växande trädslag, som sälg och ek, kan man lättare spara nära en tall. Tänk också på att man bör röja varierat och inte slentrianmässigt över stora ytor. Variation är bra för bland annat naturhänsynen. Text & foto: Kerstin Ström
Lokala profiler uttalar sig Vi frågade ett antal lokala profiler om vad de tänker på gällande den kraftiga minskningen av ungs Camilla Logarn, Ordförande, Södras förtroenderåd i Tingsryd-Linneryd Maten i skogen minskar snabbt nu när Gudrunhyggena håller på att sluta sig. Därför är det väldigt viktigt med en adaptiv viltförvaltning. som hänger med i svängarna och som anpassar sig efter aktuella förhållanden kontinuerligt. Att anpassa viltstammarna när fodermängden inte räcker till och skadorna är för många är egentligen redan för sent. Idag har vi inte mer foder i skogarna än innan Gudrun men med viltstammar som i många områden är klart större. Vi skogsägare måste kunna tjäna pengar på våra skogar. Vår svenska skog är lika mycket värd som den norska oljan. Därför kan inte bara producera mat till viltet. Vilt har sin självklara plats i skogen och vi skapar med ett aktivt och hållbart skogsbruk förutsättningarna för detta, men tillräckligt många plantor måste ju klara sig oskadade. Det är viktigt att vi kan sätta tall på tallmark. I dagsläget är det vi markägare som förlorar allra mest på att möjligheten att sätta tall inte finns. Men även viltet förlorar ju otroligt mycket på det! Jag har en väldigt stor respekt för jakten. Men vi måste göra detta ihop, jägare och skogsägare, och prata med varandra. Vi kan inte stå och träta liksom i en sandlåda utan måste ha en samsyn och hjälpas åt i frågan gällande vilt och skog. Elias Turesson, jaktvårdskonsulent och länsansvarig jaktvårdskonsulent I samband med Gudrun hade vi låga stammar av älg. Man hade en chans att skapa nya skogar med fler trädslag, en chans som få skogsägare tog. Istället planterades till största delen gran. De skogar som blåste ner i Gudrun och Per bestod till absoluta merparten av gran, som utgjorde en mycket liten foderresurs. Skogarna som nu växer upp på Gudrun ytorna, bedömer vi på Jägareförbundet innehåller en större variation med fler trädslag än tidigare. Nu gäller det för skogsägarna att förvalta denna variation genom skötsel. Skötsel som även kan minska viltskadorna. Många gånger kör man fast i tanken att enda lösningen på skadorna är att skjuta mer vilt. Men det är jätteviktigt att man verkligen röjer för att på så sätt skapa viltfoder och variation i våra framtida skogar. Röj till exempel inte bort all RASE (rönn, asp, sälj och ek) eller tidigare betade träd och buskar. Både jägare och skogsägare, som i Kronobergs län många gånger är samma person, vill ha balanserade viltstammar. Älgstammen ligger just nu på en bra och rimlig nivå. Men i länet behöver vi jobba mer med rådjursstammen. Här behöver vi se en intresseförskjutning och jaga fler rådjur för att få en bättre balans mellan vilt och skog. Samtidigt måste vi markägare och skogsnäringen på allvar börja jobba med ett ståndortsanpassat och viltanpassat brukande.
om vilt och viltskador kots- och foderareal som nu väntar. Anders Löndahl, Värendskog Nuförtiden är det mycket rådjur och älg i skogarna i Kronobergs län. Med den höga viltstammen vi nu har, måste vi se till att på ett eller annat sätt ordna annan mat till viltet än skogsplantorna. Det är svårt att föryngra med tall och om någon försöker, slutar det ofta med att de till slut får plantera gran ändå. Det är till och med nästan så att man måste spruta även granplantor. Så här kan vi inte hålla på! Nu får man strunta i tall och istället sätta gran. Värendskogs föryngringsandel med tall har stadigt ökat sedan 2006, men nu i år minskar den drastiskt. Själv sätter jag ingen tall alls i år hos mina markägare. Det går helt enkelt inte. Markägarna måste själva få makten över viltstammen som måste ner i antal. Vi måste kunna ståndsortsanpassa o sätta tall på tallmark utan att den slutar som viltfoder. Magnus Aaby-Eriksson, lantmästare, fd jordbrukare och skogsbrukare på Dansjö gård, ordförande i älgförvaltningsområde nummer 7 I skogens och lantbrukets värld, gäller det att hitta en balans mellan den ekonomiska skadebilden och populationernas storlek. Om denna situation förekommer, måste stammarna minskas. Älgstammen ger för närvarande flera alarmerande signaler. Kalvvikterna är normalt för låga, antalet älgar i vinterstam för många, antalet tjurar i vinterstam för få och medelåldern måste höjas. Den fodersituation som idag råder, har medfört att RASE (rönn, asp, sälj och ek) och tallskog är ovanliga företeelser i vår biotop. Den stam vi har idag är dåligt näringsförsörjda. Älgkor som hamnar i denna situation med två kalvar, kommer med all säkerhet att leverera två små kalvar. Små kalvar blir små vuxna djur, som ger små kalvar. Ett anlag som är säkert och evigt. Ett säkert sätt för att lyckas med älgjakten, förutom väl förberedda och kompetenta jägare och hundar, är att låta alla älgar vara lovliga från första dagen. Att älgstammens storlek samt kvalitet varierar beror oftast på hur jakt och avskjutning bedrives. Harald Säll, Lektor virkeslära på Institutionen för skog och träteknik I ett förnyelsebart och hållbart samhälle är det jätteviktigt att vi kan producera skogsprodukter på ett hållbart sätt. I denna ekvation kan vi inte låta olika särintressen styra för mycket. Idag går det inte på ett enkelt sätt att föryngra andra trädslag än gran, utan att skydda de övriga på ett eller annat sätt. Utestängs två arter, rådjur och älg, får vi en helt annan mångfald både i trädslag, flora och fauna. Men lösningen kan inte vara att alla andra trädslag än granen måste hägnas. Med nuvarande betestryck har vi en artfattigdom i skogarna. I alla skog som inte är granskog, finns en markflora som kan fungera som viltfoder och ge bär till oss själva. Granens egenskaper är fantastiska. Nästan oavsett hur man sköter den får den bra egenskaper och träden blir raka. Men att vi så ensidigt satsar på gran i en föränderlig värld kommer att straffa sig. Man kommer med största sannolikhet att vara kritisk mot oss om 40-60 år och ställa sig frågan Varför finns det så liten mångfald av svenska trädslag i skogen och var är all rönn, asp, sälg, oxel och ek?.
Karin Folkesson är ny chef på Kronobergs distrikt I april börjar tillträder Karin Folkesson som ställföreträdande chef på Kronobergs distrikt. För den som är intresserad av skogsfrågor kan jag inte se något mer stimulerande arbetsplats just nu. I Kronoberg finns kunniga skogsägare, en engagerad skogssektor, ett aktivt föreningsliv och så Skogsstyrelsen förstås med alla erfarna medarbetare, berättar Karin Folkesson. KARIN KOMMER NÄRMAST från jobbet som stödansvarig inom Landsbygdsprogrammets Skogens miljövärden. Det har varit en utmaning att få alla bitar på plats i stödet och nu hoppas jag att de markägare som är intresserade av att öka miljövärdena på sina fastigheter hör av sig. Vi har genomfört en rad förenklingar sen förra programperioden och våra rådgivare är redo att ge sig ut i skogen och ta emot frågor om stödet, säger Karin. FRÅN SKOGENS MILJÖVÄRDE är steget inte långt till andra skogliga stöd såsom Nokås och ädellövstödet och Karin kommer vara chef för de som handlägger de stöden och administratörerna som arbetar med avverkningsanmälningar I min nya roll vill jag fortsätta verka för att det som skogsägare ska vara lätt att göra rätt. Jag gläds åt att allt fler upptäcker fördelarna med e-tjänster och tar del av information om sin skog på till exempel Mina Sidor. Men i digitaliseringens tidevarv är det kanske extra viktigt att vi håller dialogen och samtalen vid liv och inte låser fast oss i några gamla positioner utan är öppna för nya idéer och arbetssätt. Det händer mycket spännande i Kronoberg just nu. Den regionala skogsstrategin ska utformas och foderfrågan diskuteras i olika sammanhang. Sedan vill jag ut och träffa Kronobergs skogsägare och höra tycker och tänker i olika skogsfrågor. Kanske ses vi på en skogskväll framöver, avslutar Karin. Text & foto: Kerstin Ström
Skogen i Kronobergs län Visste du att sju procent av länets invånare är skogsägare. En majoritet, 60 procent, är män men andelen kvinnliga skogsägare ökar stadigt. Medelåldern är 55 år. En skogsägare äger sin skog i genomsnitt 25 till 30 år. Nästan 80 procent av all skog ägs av enskilda personer. Drygt 78 procent av all mark utgörs av skog i Kronobergs län. Knappt vartannat träd är en gran. Antalet granar ökar också stadigt. Därefter är tall (31 procent) och björk (12 procent) de oftast förekommande. Med perfekt skogsskötsel skulle vi kunna öka tillväxten med 50 procent. Vi har de senaste tjugo åren tredubblat insatserna med röjning. Trots det ökar arealerna med akut röjningsbehov. För att komma tillbaka till samma situation som för tjugo år sedan behövs det 300 heltidsanställda proffsröjare som inte gör annat än röjer skog i ett helt år. KNAPPT TVÅ PROCENT av länets skogar har ett formellt skydd för att främja den biologiska mångfalden. Utav upptäckta nyckelbiotoper har knappt 43 procent idag ett formellt skydd. Frivilligt skyddas ytterligare minst sju procent av skogsmarken. Drygt en procent av skogen anmäls till slutavverkning varje år. Det innebär att skogen i genomsnitt blir närmare 100 år innan den avverkas. Vi avverkar idag mindre än vad det växer. Knappt 90 procent av tillväxten tas ut genom avverkning. På 70 procent av slutavverkningsarealen tas energisortiment GROT (grenar och toppar) tillvara. Det bidrar till de 37 procent av den svenska energianvändningen som utgörs av biobränslen. AVVERKNINGARNA I LÄNET ger upphov till ett transportbehov av rundvirke på 1,7 miljoner ton per år. En virkesbil lastar 50 ton. Om allt lastades på en gång skulle det behövas 34 000 virkesbilar. Inkluderas även transporter från industrin ökar transportbehovet med ytterligare 2,8 miljoner ton per år med Avverkningarna i Kronoberg ger 1 000 personer heltidsanställning och en nettointäkt till skogsägarna på 700 miljoner SEK. lastbil, 0,5 miljoner ton med järnväg och 0,7 miljoner ton via fartyg. Avverkningarna i länen ger drygt 1 000 personer heltidsanställning med skogsarbete. Flertalet är anställda i små och medelstora entreprenörsföretag. De självverksamma skogsägarna arbetar 6,5 gånger fler timmar i sin skog än vad de anställda gör. Omvandlat till årsarbetskrafter motsvarar det ytterligare 6 500 tjänster inom skogsbruket. De självverksamma arbetar mest med skogsvård, främst röjning och plantering. Totalt 46 procent av arealen som skogsvårdas. Avverkning i egen regi sker endast till 15 procent av den totalt avverkade volymen och då främst övrig avverkning såsom vedhuggning och upparbetning av vindfällda träd. SKOGSFASTIGHETERNA I LÄNET har ett uppskattat marknadsvärde av 1 542 miljarder SEK. Den årliga avverkningen ger skogsägarna en nettointäkt på 700 miljoner SEK (50 tkr per skogsägare). Efter förädling i industrin är produktionen värd 9,4 miljarder SEK (nästan 50 tkr per invånare). Text: Hasse Bengtsson Foto: Anton Holmström
Torbjörn och Håkan ger råd kring Skogens miljövärden Skogsstyrelsen arbetar nu med det nya naturvårdande stödet Skogens miljövärden. Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och riktar sig direkt till skogsägare. Stödet baseras på fasta ersättningar för följande åtgärder som förbättrar skogsekosystemens återhämtningsförmåga och miljövärden: Naturvårdsbränning 28 000 kronor per bränning och 9 000 kr/ha. Gallra fram ädellöv eller lövrik skog 9 000 kr/ha Rensa kulturmiljöer 1 300 kr/st Skapa våtmark i skog 15 000 kr/ha Sköta natur- och kulturmiljöer 9 000 kr/ha Röja och rensa stenmur 850 kr/100 m där åtgärdsbehov föreligger. Om du är intresserad av att söka stödet är det några saker att tänka på: Åtgärden måste utföras på skogsmark. Ansökan måste ha inkommit till Skogsstyrelsen före åtgärden påbörjas. Stöd kan inte ges för åtgärder på mark som är skyddad av naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat. Stödet söks på Jordbruksverkets hemsida likt jordbruksstöden i övriga landsbygdsprogrammet. Ansökan måste uppgå till 5 000 kr för att hanteras. För mer information: skogsstyrelsen.se/bidrag Text & foto: Kerstin Ström Skogskonsulent Björn Rydå Skogskonsulent Håkan Nilsson Är du markägare i Kronobergs län och har skog med höga miljövärden där du vill göra åtgärder i, är du välkommen att kontakta: Torbjörn Rydå (norra Kronoberg), tfn 0470-72 61 11, e-post: torbjorn.ryda@skogsstyrelsen.se Håkan Nilsson (södra Kronoberg/ Blekinge), tfn 0477-452 37, e-post: hakan.nilsson@skogsstyrelsen.se Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronoberg www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand