Preliminärversion. Kommer att revideras efter remissomgång under hösten 2010

Relevanta dokument
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Akut och kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Varför Uppsala universitet?

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Medicinska njursjukdomar

I. Övergripande målbeskrivning

Akut och kronisk njursvikt

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Peter Fors Alingsås Lasare2

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Njursvikt ett lurigt tillstånd

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Diabetes och njursvikt

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

1c. Du bestämmer dig för att komplettera med ytterligare provtagning för att styrka din misstanke. Vilka prover beställer du?

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Fall av nefrotiskt syndrom med olika bakomliggande nefropatier har också rapporterats.

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

I. Övergripande målbeskrivning

Njurar och urinvägar

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Kompetensbeskrivning

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Njursjukdomar och deras behandling

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Kompetensbeskrivning

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Riktlinjer för njurtransplantation

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Inledning. Sammanfattning

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

INLEDNING. Med hopp om god läsning! Maria Stendahl Generalsekreterare Redaktör, Årsrapport 2017

KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

UTREDNING AV BEHOVET AV KAPACITETSÖKNING INOM VÅRDOMRÅDE NJURMEDICIN

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Regionalt Vårdprogram

Utvecklingsplan för dialysvården

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Introduktion Nefrologi

Förslag till utvecklingsplan för njursjukvården i Stockholms läns landsting för åren

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?

Njursvikt Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

DX poäng MEQ 2

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Barn- och ungdomskirurgi

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

ISSN SVE N S KT N J U RREG I STE R ÅRS R APPORT 2018

kompetensutveckling och senaste nytt!

Kronisk njursvikt hos barn; medicinska och utvecklingsrelaterade aspekter

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Seminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling

Omtentamen i Medicinsk vetenskap. Traumatologi och akutsjukvård. Kurs: M0040H

Geriatrisk nefrologi. Jimmy Hansell Specialistläkare Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Njursjukdomar och deras behandling

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling

Börja redan nu fundera på ämne ett för poster inom sjuksköterskans njurmedicinska kunskapsområde

Förslag till kursämnesbeskrivningar

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Välkommen till den skriftliga delen av specialistexamen i njurmedicin.

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Primärvården och laboratorie-prover

I. Övergripande målbeskrivning

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Transkript:

Målbeskrivning i medicinska njursjukdomar Kommentar [MR1]: Formaterat: Bredd: 20,99 cm, Höjd: 29,7 cm Svensk njurmedicinsk förenings rekommendationer Svensk njurmedicinsk förening hälsar dig välkommen till specialistutbildning i medicinska njursjukdomar och vill med detta dokument förmedla våra synpunkter på hur den av Socialstyrelsen fastställda målbeskrivningen ska tolkas och hur målen ska uppnås. Delmål 1-3 De första tre delmålen innefattar allmän internmedicin och eftersom medicinska njursjukdomar är en grenspecialitet hänvisas till svensk internmedicinsk förenings rekommendationer (www.sim.nu).

Delmål 4 - Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av primära njursjukdomar och systemsjukdomar med njurengagemang Detta delmål avser främst glomerulära njursjukdomar, inkluderande diabetesnefropati. För övriga sjukdomar se delmål 11. Specialisten ska behärska Att bedöma och prioritera remisser avseende patienter med misstänkt njursjukdom. Att initiera och genomföra en lämplig utredning, såväl vad avser omfattning som tidsperspektiv, samt att kunna kommunicera den med patienten. Indikationer och kontraindikationer för njurbiopsi. Att tolka utredningsresultat, förklara dem för patienten, samt påbörja och följa upp behandling. De viktigaste sjukdomarna är: Diabetesnefropati IgA-nefrit Membranös nefropati Fokal segmentell glomeruloskleros Minimal change nefropati Membranoproliferativ glomerulonefrit ANCA-associerad småkärlsvaskulit Anti-basalmembransnefrit Henoch-Schönleins purpura SLE-nefrit Njuramyloidos Myelomnjure Trombotisk mikroangiopati För respektive sjukdom ska specialisten behärska: Diagnostik, symtomatisk och specifik behandling, uppföljning, komplikationer och långtidsresultat. Dessutom skall specialisten ha kännedom om patogenesen, histopatologin, behandlingarnas verkningsmekanism, samt speciella aspekter under graviditet. Specialisten skall också ha kännedom om det pediatriska sjukdomspanoramat och speciella aspekter vid behandling av barn och unga.

Delmål 5 - Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av akut njursvikt Specialisten ska behärska utredning, behandling och uppföljning av patienter med akut njurfunktionsnedsättning och självständigt kunna verka som konsult. Detta innebär att vara väl förtrogen med tecken på akut njurskada, behärska utredningsgång och veta när behandling måste initieras omgående. Specialisten ska behärska kliniska tecken på prerenal, renal respektive postrenal njursvikt. Specialisten ska ha kunskaper om behandling med kontinuerliga dialysformer hos patienter som vårdas inom intensivvården och skall kunna tillföra njurmedicinsk kompetens till det multidisciplinära teamet kring patienten med akut njursvikt. Specialisten ska behärska Indikationer för dialys hos patient med akut njursvikt Att med assistans av sjuksköterska kunna genomföra akut hemo- och peritonealdialys Att diagnostisera prerenal respektive postrenal akut njursvikt och initiera adekvata åtgärder. Indikationer för njurbiopsi vid akut njursvikt. Att kunna inleda specifik akut behandling vid primära och sekundära njursjukdomar (se även delmål 4). Att hantera rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalans och självständigt kunna initiera nutrition, vätske- och läkemedelsbehandling. Ställningstagande till om röntgen- eller MR-kontrastmedel kan ges och kunna initiera förebyggande åtgärder. Att kunna fastställa vilken vårdnivå som är adekvat för patienter med akut njursvikt. Specialisten ska ha god kännedom om respektive erfarenhet av Kontinuerliga behandlingsmetoder (CVVHD, CVVHDF). Preparering och bedömning av urinsediment. Prognosbedömning när akut njursvikt är en del i ett tillstånd med multipel organsvikt. Specialisten ska ha närvarat vid eller ha teoretisk kunskap om Klassificering och definition av akut njurskada Ultraljudsundersökning av urinvägar Nefropyelostomikateterinläggning.

Delmål 6 - Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av kronisk njursvikt Specialisten ska självständigt kunna diagnostisera, behandla och följa upp patienter med kronisk njurfunktionsnedsättning. Detta innefattar att kunna fungera som njurmedicinskt konsult och att kunna bedöma remisser på denna patientgrupp, samt besluta om lämplig vårdnivå. Specialisten ska kunna behandla symtom och komplikationer till följd av nedsatt njurfunktion och vara väl förtrogen med ickefarmakologiska behandlingar såsom kostjusteringar. Specialisten skall självständigt kunna bedöma vilka patienter som är lämpliga för aktiv uremivård och i god tid förbereda för den typ av uremivård som passar den enskilda patienten bäst. Specialisten ska behärska: För- och nackdelar med olika metoder för såväl mätning av glomerulär filtrationshastighet (GFR) som uppskattning av glomerulär filtrationshastighet med olika formler (egfr) Klassificering av kronisk njurfunktionsnedsättning enligt CKD 1-5 Faktorer av betydelse för progress av njurfunktionsnedsättning och behandlingsmål för påverkbara riskfaktorer Diagnostik av potentiellt reversibla orsaker till njurfunktionsnedsättning, såsom aktivitet i grundsjukdom, dehydrering, avflödeshinder, läkemedelseffekter, etc. Hantering av rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalans. Diagnostik och behandling av komplikationer till njurfunktionsnedsättning, såsom anemi, dyslipidemi, rubbningar i kalk-fosfatbalans, malnutrition, samt behandlingsmål för dessa rubbningar. Initiering av icke-farmakologisk behandling av rubbningar och symtom orsakade av njursvikt, tex proteinreducerad kost Dosjustering av läkemedel vid nedsatt njurfunktion Planering och föreberedelse av patient i god tid för lämplig form av aktiv uremivård inklusive identifiering och utredning av patienter aktuella för njurtransplantation Handläggning av patienter med terminal njursvikt och nära förestående dialysbehov samt kunna bedöma när dialysbehandling skall påbörjas Palliativ behandling av patienter med terminal uremi Specialisten skall ha kännedom om: Patofysiologin vid kronisk njursvikt och dess metabola komplikationer. Epidemiologi vid kronisk njursvikt, samt risfaktorer för komplikationer och förtida död

Delmål 7 - Att behärska peritonealdialysbehandling En specialist i medicinska njursjukdomar ska ha den kompetens som krävs för att kunna ta medicinskt ledningsansvar för en PD-enhet och aktivt kunna ingå i vårdteamet kring patienter med peritonealdialys. Specialisten ska vidare kunna ta primärt medicinskt ansvar för initiering och kontinuerlig uppföljning av dialysbehandlingen, handläggning av olika komplikationer, samt avslutande av behandlingen. Specialisten ska behärska: Hur en PD-behandling genomförs, tillgängliga PD-lösningar och kunna ge ordination för såväl akut som kronisk PD-behandling. Principer för automatisk PD (APD) och kunna ordinera APD-behandling Handläggning av olika komplikationer vid peritonealdialys, i synnerhet peritonit. Handläggning av olika PD-kateterrelaterade problem. Rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalans hos PD-patienter Läkemedelsbehandling och farmakokinetik vid PD Behandlingsmål och individanpassning av dessa för PD-patienter inom följande områden: Adekvat dialys Anemi Fysisk aktivitet Kalk-fosfat-balans Nutrition Torrvikt och hypertoni PD-behandling hos patienter med olika komplicerande sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Specialisten ska ha kännedom om respektive viss erfarenhet av: Bukhinnans fysiologi och teoretiska aspekter på peritonealdialys Tolkning av peritonealt funktionstest Hälsoekonomiska perspektiv på PD-behandling PD-kateteroperation

Delmål 8 - Att behärska hemodialysbehandling En specialist i medicinska njursjukdomar ska ha den kompetens som krävs för att kunna ta medicinskt ledningsansvar för en hemodialysenhet och aktivt agera i vårdteamet kring patienter med hemodialys. Detta innefattar erfarenheter och grundliga kunskaper inom såväl de medicinska bedömningarna som de strukturella aspekterna på resursanvändning, dialyssäkerhet och kvalitet (tex vattenrening). Specialistläkaren ska kunna ta primärt medicinskt ansvar för initiering och långsiktig uppföljning och avslutande av hemodialysbehandling. Detta mål innefattar också kunskap om andra typer av extrakorporeal behandling. Specialisten ska behärska: HD-behandlingens genomförande och självständigt kunna ge ordination för såväl akut som kronisk HD-behandling. Detta innefattar val av dialysmodalitet, filter, access och antikoagulation. Diagnostik, utredning och behandling av akuta och kroniska komplikationer hos HD-patienter. För- och nackdelar med olika typer av vaskulära accesser, liksom diagnostik, utredning och behandling av olika accessrelaterade komplikationer. Vidare skall specialisten kunna delta i multidisciplinärt samarbete kring accesser. Anläggande av dialyskateter i v. femoralis genom ljumskpunktion. Behandlingsmål och individanpassning av dessa för HD-patienter inom följande områden: Adekvat dialys Anemi Fysisk aktivitet Kalk-fosfat-balans Nutrition Torrvikt och hypertoni HD-behandling hos patienter med olika komplicerande sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Njurmedicinska indikationer för behandling med plasmaferes och genomförande av sådan behandling Specialisten ska ha kännedom om respektive viss erfarenhet av Teoretiska principer för hemodialys och dialyskinetik vid olika behandlingsmodaliteter Dialysmaskinens uppbyggnad i stora drag Egenvård (hem-hd, själv-hd) Vattenrening och kvalitetsfrågor Dialys vid olika typer av förgiftningar Hemofiltration och annan extrakorporeal terapi. Resursfördelning och dagliga prioriteringar inom dialysvården.

Hälsoekonomiska perspektiv på HD-behandling Delmål 9 - Att kunna handlägga utredning inför njurtransplantation och den medicinska uppföljningen av dessa patienter Specialisten ska kunna bedöma vilka patienter som är lämpliga för njurtransplantation redan i predialysskedet samt självständigt ansvara för transplantationsutredning av både recipienter och potentiella donatorer. Specialisten ska ha goda kunskaper om omhändertagandet efter njurtransplantation och potentiella komplikationer samt självständigt kunna handlägga eftervården med fokus på långtidsuppföljningen. Specialisten ska behärska Utredning av njurtransplantationskandidat Användning och dosering av olika immunosuppressiva läkemedel vid njurtransplantation och hantering av biverkningar från sådan behandling Utredning av försämrad njurfunktion hos njurtransplanterad patient Utredning och behandling av infektioner efter njurtransplantation i tidigt skede såväl som senare i förloppet. Långtidsuppföljning av transplanterad patient med fokus på immunosuppressiva läkemedel, njurfunktion och kardiovaskulära riskfaktorer. Kontroll och uppföljning av njurdonator. Specialisten skall ha kännedom om respektive viss erfarenhet av Basal transplantationsimmunologi Immunosuppressiv behandling i tidigt skede (<3 mån post tx) Diagnostik och behandling av akut rejektion Transplantatbiopsi Specialisten skall ha närvarat vid eller ha teoretisk kunskap om Lagar och förordningar som reglerar njurtransplantation och organdonationsverksamheten Organhämtning Operativ teknik vid njurtransplantation Kirurgiska komplikationer efter njurtransplantation Donatornefrektomi, öppen respektive laparoskopisk

Delmål 10 - Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med hypertoni Specialisten ska behärska handläggning av patienter med uttalad och svårbehandlad hypertoni. Det innefattar utredning av sekundära hypertoniformer och diagnostik av organpåverkan, samt behandling och uppföljning av effekt. Detta delmål innefattar utredning och handläggning av renovaskulär hypertoni och arteriosklerotisk njursjukdom med nedsatt glomerulär filtration (ischemisk nefropati) oavsett blodtrycksnivå. Viktiga sjukdomar är: Primär hypertoni Renovaskulär hypertoni Ischemisk nefropati Primär hyperaldosteronism Cushings syndrom Feokromocytom Fetma- och sömnapne-relaterad hypertoni Specialisten ska ha god kännedom om Njurens roll vid normal blodtrycksreglering och patofysiologin vid olika hypertoniformer Epidemiologi för hypertoni och hypertonirelaterade komplikationer Verkningsmekanismer hos antihypertensiva läkemedel

Delmål 11 Att ha kännedom om normal njurfysiologi, elektrolytoch syrabasbalans, samt att kunna handlägga patienter med rubbningar i dessa funktioner samt att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med tidiga tecken på njursjukdom Specialisten ska ha kunskap om normal njurfysiologi och hur sjukdom kan uppstå när denna påverkas av genetiska eller förvärvade faktorer. Detta innefattar kunskap om hur terapeutiska åtgärder kan inverka på de fysiologiska processerna. Detta delmål innefattar hereditära, metabola, tubulointerstiella njursjukdomar och missbildningar, vilka ofta ger sig till känna som proteinuri, hematuri, njurfunktionsnedsättning, elektrolytrubbningar eller njurstensbildning. Specialisten ska behärska Bedömning och prioritering av remisser avseende patienter med misstänkt tidig njursjukdom. Verkningsmekanismer för och terapeutiskt användning av diuretika Handläggning av polycystisk njursjukdom Specialisten ska kunna initiering och genomförande av en lämplig utredningsplan, samt att kunna kommunicera den med patienten, såväl vad avser omfattning som tidsperspektiv. tolkning av utredningsresultat, samt uppläggning och genomförande av behandling, på kort och lång sikt. Viktiga sjukdomar är: Polycystisk njursjukdom Medullär cystnjuresjukdom juvenil nefronoftis Alport s syndrom Familjär hematuri och tunna basalmembran Bartter s syndrom Renal tubulär acidos Refluxnefropati och andra missbildningar Kronisk interstiell nefropati Multipel njurstensbildning Medullär svampnjuresjukdom

Delmål 12 Att kunna handlägga etiska frågor i samband med njurtransplantation, liksom vid livsuppehållande behandling och avslutande av denna Specialisten skall vara väl förtrogen med såväl det formella regelverket kring dessa frågor, liksom viktiga etiska principer och den praktiska handläggningen. Specialisten skall kunna fungera som en del av det multidisciplinära teamet i dessa situationer. Detta är speciellt viktigt vad avser äldre och multisjuka patienter. Viktiga problemområden är Organbrist, organdonation och organhandel Transplantation av äldre Dialysstart av multisjuka Avslutande av dialysbehandling Dialys av patienter med kognitiv svikt eller missbruk