Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Relevanta dokument
Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

2016 Trollhättan Energi

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Energiöversikt Överkalix kommun

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Klimatutredning för Karlstads kommun

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Energiöversikt Kiruna kommun

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Konsumtionens klimatpåverkan

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Energiöversikt Haparanda kommun

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Därför är din insats för miljön viktig

Ökad takt behövs för att nå målen

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Energiöversikt Pajala kommun

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Varifrån kommer elen?

Indikatornamn/-rubrik

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Tidningstjänst AB och miljön

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Energigas en klimatsmart story

Matens klimatpåverkan

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

FRÅGA 1. För vilken eller vilka av kommunens stationsområden pågår det detaljplanearbete? 1 Gärsnäs. Simrishamn. 2 Både Gärsnäs och Simrishamn

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöledning i staten 2016

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Spelinstruktioner och material

Energiförbrukning 2010

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Energi- och klimatstrategi

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Frågor för framtiden och samverkan

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

begränsad klimatpåverkan

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Klimat- bokslut 2010

Information om klimatklivet Naturvårdsverket

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

påverkas om vi blev vegetarianer?

Bilaga: Beräkningsunderlag

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Transkript:

Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28

Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer ett antal förslag på jämförelser som kan användas för att öka förståelsen av hur stor klimatnytta som Hässleholm Miljös verksamheter bidrar med. De föreslagna jämförelserna är tänkta att ge input till fortsatta diskussioner kring kommunikationen. De framtagna jämförelserna fokuserar på andra områden utanför energi- och avfallsföretagens verksamheter som just nu är aktuella i klimatdebatten och jämför Hässleholm Miljös klimatnytta med åtgärder inom dessa områden. När det gäller att kommunicera denna typ av nyckeltalsjämförelser är det mycket viktigt att ha i åtanke vilket budskap man skickar när man väljer en viss typ av jämförelse. Jämförelserna som presenteras här är tänkta att vara kraftfulla, och man bör därför fundera på hur dessa passar in i kommunikationsarbetet och hur de kommer att uppfattats innan de kommuniceras ut externt. Även om man i den allmänna debatten idag t.ex. gärna lyfter fram vår köttkonsumtion som en stor klimatutsläppskälla, så kan det vara flera som reagerar negativt på att man som energiföretag använder denna typ av jämförelser. Det kommer naturligtvis att finnas de som tycker att det är provocerande att ett energiföretag lägger sig i frågan om vad folk väljer att äta, att det är pekpinnefasoner och att man ger människor dåligt samvete. Det kan också uppfattas som att energiföretag tar ett övergripande samhällsansvar där man seriöst engagerar sig i klimatfrågan. För att ge ett exempel på hur olika typer av formuleringar kan resultera i olika reaktioner hos mottagaren, och ge en förståelse av problematiken, har vi när det gäller jämförelsen med shopping därför valt att ta med två varianter, vilka återfinns längst ner i listan i ljusblå rutor.

Under 2015 minskade Hässleholm Miljö kommunens samlade utsläpp av koldioxid med ca 15 %. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser under 2013 (senast tillgängliga statistik) var enligt den Nationella emissionsdatabasen knappt 320 000 ton CO 2e (data hämtas från Länsstyrelsernas Regionala utsläppsstatistik, RUS). Hässleholm Miljös verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e. Det innebär att Hässleholm Miljös besparing minskar kommunens totala utsläpp med ca 15 %. Om alla invånare i Hässleholm avstod från att köra bil under knappt 8 månader skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Hässleholm Miljö bidrog med under 2015. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 51 048. Hässleholm Energis verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e. I genomsnitt kör varje invånare i kommunen ca 720 mil per år (enligt miljömålsindikatorn Körsträcka med bil, statistik från 2014). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,21 kg CO 2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till ca 37 miljoner mil, vilket genererade ett utsläpp på ca 77 000 ton CO 2. Hässleholm Miljös utsläppsreduktion motsvarar därmed knappt 8 månaders bilåkande för alla invånare i kommunen. Hässleholm Miljös bidrag till att sänka klimatpåverkan under 2015 motsvarar utsläppen från ca 5 900 varv runt jorden med bil. Hässleholm Miljös verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e. Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,21 kg CO 2 per km. Omkretsen runt ekvatorn är 40 075 km. Därmed kommer en svensk genomsnittsbil att släppa ut ca 49 000 ton CO 2 när den har avverkat ca 5 900 varv runt jorden. Hässleholm Miljös bidrag till att sänka klimatpåverkan motsvarar utsläppen från 1 tur och returresa med flyg till Gran Canaria för alla invånare i kommunen. En resa tur och retur till Gran Canaria motsvarar ett utsläpp på knappt 1 ton CO 2e enligt ICAO (Carbon Emission Calculator). Hässleholm Miljös bidrag till att sänka klimatpåverkan (ca 49 000 ton CO 2e) motsvarar med andra ord utsläppen från ca 1 st tur och returresa med flyg till Gran Canaria för alla invånare i kommunen (51 048 inv.)

Om man skulle köpa och annullera utsläppsrätter för att klimatkompensera samma koldioxidbesparing som Hässleholm Miljö bidrog med 2015 skulle detta kosta ca 4 miljoner kronor. Att notera: År 2015 (utfall ca 8 euro/ton): År 2020 (prognos ca 20 euro/ton): År 2040 (prognos ca 60 euro/ton): ca 4 miljoner kronor. ca 9 miljoner kronor. ca 28 miljoner kronor. EU:s handelssystem för utsläppsrätter ETS (Emissions Trading System) omfattar en stor del av Europas totala utsläpp av CO 2. Att köpa och annullera utsläppsrätter leder till att systemet i sin helhet får minskad tillgång till utsläppsrätter och att det totala utsläppet minskar. Här är det viktigt att notera att det idag finns ett överskott på utsläppsrätter och att utsläppspriserna är nere i mycket låga prisnivåer. Det kan finnas effekter i systemet som gör att man inte kan säkerställa att ett köp av utsläppsrätter idag verkligen ger en utsläppsreduktion. Priser bedöms stiga i takt med att utsläppsnivån sänks. Prognoserna för framtida utsläppspriser pekar på väsentligt högre nivåer. Hässleholm Miljö har under 2015 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla invånare i kommunen avstod från att äta kött i drygt 1 år. Olika köttslag har olika utsläpp, men ett medelvärde för 1 kg kött (nöt, gris, lamm, kyckling) ligger på ca 15 kg CO 2e. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 51 048. I Sverige äter man ca 45-60 kg kött per person och år (beroende på vilken statistik man utgår ifrån, se t.ex. rapporten Köttkonsumtionen i siffror utgiven av Jordbruksverket 2013). Här har vi antagit att genomsnittssvensken äter 50 kg medelkött enligt ovan. Hässleholm Miljös verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e, vilket motsvarar ca 15 månaders köttkonsumtion för kommunens invånare. Omkring 20-25 % av utsläppen av växthusgaser från svenska hushåll kommer från maten 1. Av matkonsumtionen är kött den matvara som ger störst utsläpp. Om man ekonomiskt skulle värdera Hässleholm Miljös bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2015 ett värde på ca 55 miljoner kronor. Koldioxidskatten är en svensk punktskatt som tas ut på bränslena bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Även en andel av hushållsavfallet som förbränns för uppvärmning är skattepliktigt. Nivån på koldioxidskatten är satt så att den får en styrande effekt, dvs att vi får en minskad användning av dessa beskattade fossila bränslen. Koldioxidskatten var under 2015 1,12 kr per kg CO 2. I jämförelsen ovan har samma värde används för Hässleholm Miljös hela klimatpåverkan för att illustrera den ekonomiska nyttan av den minskade klimatpåverkan. 1 http://www.klimatmarkningen.se/har-maten-verkligen-sa-stor-klimatpaverkan-1033

Om alla invånare i kommunen avstod från att shoppa under knappt 1 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Hässleholm Miljö bidrog med under 2015. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 51 048. Hässleholm Miljös verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed ca 970 kg CO 2e per år. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tvapparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008. Aktiviteten shoppa genererade enligt Naturvårdsverket i snitt drygt 1 ton CO 2e per capita (avser 2003 års statistik). Detta innebär att Hässleholm Miljös klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i knappt 12 månader. Tack vare Hässleholm Miljös stora utsläppsminskningar kan nu alla invånare i kommunen shoppa dubbelt så mycket varje dag under knappt 1 år med gott (klimat)samvete, utan att klimatpåverkan blir större än vad den skulle vara utan Hässleholm Miljös bidrag. Men man behöver ju inte shoppa mer bara för att vi har fått klimateffektiv fjärrvärme. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 51 048. Hässleholm Miljös verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på ca 49 000 ton CO 2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed ca 970 kg CO 2e per år. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tvapparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008. Aktiviteten shoppa genererade enligt Naturvårdsverket i snitt drygt 1 ton CO 2e per capita (avser 2003 års statistik). Detta innebär att Hässleholm Miljös klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i knappt 12 månader.