Trygghetskedjan hänger ihop med alla inblandade och ska utgå från invånare, brukare och de anhöriga!
Trygghetstjänster i samverkan med invånare, brukare och anhöriga Hur förhåller vi oss till vad utvecklingen erbjuder? Tomas Hallberg Spiut Management tomas.hallberg@spiut.se Marie Pernebring SKL marie.pernebring@skl.se
- man kan fundera över.. Hur förändrar ökad tillgänglighet människors användningsmönster? Finns det Socioekonomiska aspekter kan det bli ett jämlikhetsproblem? Organisatoriska aspekter? Kan det blir ett verktyg för regional tillväxt?
Tekniken hjälper oss i våra utmaningar! 3,3 : 1 2,6 : 1 Flera undersökningar visar att många äldre har en stark vilja och strävan att kunna bo kvar hemma och sköta sig själva. Autonomi, oberoende eller självständighet och deltagande i en social gemenskap är viktigt. ( ur Hemma med it- slutrapport, HI, 2009)
Fas 1 och 2 CHECK! Svenskarna och internet 2013 Olle Findahl iis.se
Fas 3 vi blir mobila! Hur förändrar det internets tillgänglighet och människors anva ndningsmo nster?
..för det är de unga som driver på! 78% 5%
Smartphones och surfplattor ökar - Idag har nästan hälften av tvååringarna prövat att använda internet och en av fyra treåringar använder internet dagligen. Det är framför allt surfplattans intåg i barnfamiljerna som bidragit till denna utveckling. Så gott som alla som dagligen använder internet bland de yngsta upp till sju års ålder använder också en surfplatta. - Bland treåringarna är idag 60% internetanvändare jämfört med 22% år 2009. - Av åldersgruppen 56-65 år har 98% en mobil och av dem har nästan hälften (47%) smartphones. 7% av gruppen använder surfplatta. - Av åldersgruppen 66-75 år har 94% mobil och av dem har 22% smartphones. 2% använder surfplatta? - Tillgången till de smarta mobilerna har fortsatt upp mot 70% av befolkningen. Det är en utveckling som i stor utsträckning, som vi tidigare sett, bärs fram av de unga. Men om inte de äldre blir mer intresserade kommer även den kurvan att börja plana ut. Ur Svenskarna och internet 2013 -En årlig studie av svenska folkets internetvanor Olle Findahl, SE Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Är äldre teknikfientliga.. NEJ! Bodil Jönsson, Almedalen 2010: Det är de inte, men de är sparsmakade! - Det nya ska fylla någon funktion (inte bara vara nytt i sig) - Det skall gå att relatera till det gamla - Vi måste vara beredda att ge tekniken lärtid förutsatt att de kan räkna med att produkten inte blir oanvändbar i ungefär samma ögonblick som de lärt sig använda den. Åsa Larsson, 2009: > 85 år: en pragmatisk inställning till teknik. - Om aktiviteten redan genomförs på godtagbart sätt är man inte särskilt villig att övergå till tekniska lösningar. - Teknik ska införlivas i det dagliga livet i det dagliga görandet. Om detta inte sker kanske tekniken inte används överhuvudtaget.
Vi måste samverka
Brukare och patienter som aktiva medskapare En prioriterad fråga 2013 och 2014 som föregåtts av ett positionspapper 2011 - hitta och sprida exempel - metoder för att mäta effekt - brukar- och patient medverkan i huvudfåran en aspekt i styr- och ledningssystem
Hur blir det medskapande? - När man ger brukare en röst, inte bara som grupp, utan också som enskild individ - När man tar tillvara brukarens erfarenhetskunskap - När man arbetar tillsammans för att uppnå ett mål
Varför? - Tjänster med individanpassning och högre träffsäkerhet bättre resultat - Kunna möta krav på större inflytande och vilja till eget ansvartagande bla pga na tkunskap - Hjälp till självhjälp/egenvård och stärkta individer -mindre inlärt hjälplösa - Att sänka kostnader - klara välfärdens finansiering och - alla de nya/ny uppmärksammade behoven
Barn till missbrukande föräldrar De mest sjuka äldre Barn med cancer och invandrarbakgrund Döva asylsökande Fattiga lågutbildade kvinnor traumatiserade flyktingar i glesbygd synskadade med ledarhundar Lågutbildade rökande kvinnor Ensamstående mödrar med annat modersmål än svenska Äldre hemlösa män med missbruksbakgrund Anpassning krav på högre standard Funktionshindrade HBT-personer Frivilligt Ensamstående Mammor med IVFbarn våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Lågutbildade äldre Yngre medelklass i storstadsområden transpersoner med invandrarbakgrund barn till föräldrar med invandrarbakgrund i utsatta områden barn med hörselskada i glesbygd Barn till psykiskt sjuka föräldrar äldre invandrare med depression hemlösa kvinnor med ett aktivt missbruk och psykiatrisk problematik Flickor med ätstörning och invandrarbakgrund Asylsökande med allvarlig psykisk sjukdom
Brukar och patientorganisationers varför? - Demokratiskäl - Idag har vi ett annat självförtroende som patienter och brukare vi kräver att få vara med - Vi måste alla tänka på att resurserna är begränsade och utgå från det - Det är nödvändigt att ta tillvara kunskaper hos patienter de kunskaper som finns hos läkare/sjuksköterska är en helt annan sorts kunskap - Bara brukare och patienter vet att de satsningar som görs är rätt satsningar
Vad kan det handla om? Planera, besluta Göra /själva tjänsten Utvärdera/ revidera Brukare/ patient, närstående Företrädare Individnivå, verksamhet och eller strategisk nivå?
Att utgå från de faktiska behoven
Sverigestudien 2013 Det ord som flest (30 procent) använder för att beskriva sin arbetsplats är kostnadsjakt. Det ord som flest (53 procent) använder för att beskriva sin önskade arbetsplats där man tillsammans ska kunna prestera optimalt är anställdas ha lsa. Endast 8 procent av respondenterna anva nder ordet kundtillfredssta llelse Att vara professionell - att vara expert och att veta bäst. Då kan det upplevas som ett hot att släppa in kunder/brukare som har en massa åsikter som kanske inte sta mmer o verens med den professionella bedo mningen Den svenska arbetsplatsen i snitt. längtar efter ett stabilt, rikt inre liv utan förändringar och utan kunder! 9 Kommuner i värderingsprojekt
Få kroniskt sjuka i Sverige känner sig involverade i sin vårdplanering Procent, 2011 UK Sjukvårdspersonal har diskuterat dina mål/ prioriteringar 78 Hjälp att göra en behandlingsplan för ditt dagliga liv 80 Tydliga instruktioner om symptom att bevaka för fortsatt vård 80 Andel som känner sig involverade i sin vårdplanering* 69 Schweiz 81 74 84 67 USA 76 71 75 58 Kanada 68 63 66 49 Australien 63 61 66 48 Nya Zeeland 62 58 63 45 Nederländerna 67 52 64 42 Tyskland 59 49 64 41 Frankrike 42 53 56 30 Norge 51 41 44 23 Sverige 36 41 49 22 Bas: Har kronisk sjukdom (Q1415A-E, Q1450A, Q1310C, Q1310A) *Har svarat ja på samtliga frågor ovan Källa: Commonwealth Fund International Health Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011
Provtagning och bedömning på distans Norrbottens läns landsting - vårdcentraler Utrustning i hemmet Ändrad medicinering utan besök på vårdcentral vårdcentralen hem till patienten EU projekt Renewing health
Nytt intelligent larmkoncept Med bl a: Rörelse sensorer, brand automatiskt räddningstjänst fallsensor, bättre ljudkvalitet Utvärdering, FOU NU: Den positiva upplevelsen inte endast är avhängt på upplevelsen att det skapar trygghet. Andra parametrar så stort självbestämmande som möjligt = innebär att man vill vara självständig och ta eget ansvar för trygghet go r det tryggare i de saker jag fortfarande kan go ra sja lv bra att jag sja lv kan go ra saker med larmet.då la r man sig mer sja lvsta ndigheten den fra msta fo rdelen
Hemtjänst i Sundsvall - Skönsmon - Leanarbete med fokus på interna processer - Resa som började hos brukarna - flera veckors studium - Brist på kontinuitet det största problemet - Hemtjänstgruppen fick mandat att själva hitta lösning deras kunskap tas tillvara - Vikarier, schema själva.. - Chefens roll förändras radikalt = Sänkta kostnader, nöjdare brukare och mer stimulerande arbete
PEO och PER PEO, personliga observationer - Patienter med kroniska sjukdomar/anhörigas egna observationer - jämförelser ger ackumulerad kunskap - Kopplas samman med vårdens informationssystem, kvalitetsregister ( Stockholms CF center) PER, patientens egen registrering - Inför läkarbesök, smärta, klarar vardagen mm - Mötet kan koncentreras på patientens perspektiv MMC inom KI, P 2 I Care Patient, Professionell, Informatik
Inflytanderådet vid enhet för försörjningsstöd - Anpassning till målgruppen språkbruk Hemställan vad är det? Webbplats - soss hur hittar man det - Med vid anställningsintervjuer - Stärkande för deltagarna själva - För de andra som behöver försörjningsstöd?
Kallelser
Brukarperspektiv eller brukarens perspektiv?? Vård och omsorg ska ske utifrån patientens perspektiv och inte patientperspektiv. Vi kommunicerar, inte informerar. Två experter patient och doktor som samverkar. Ur vision för patientsäkerhetsarbetet, centrum för Verksamhetsutveckling inom Västra Götalands regionen
En fråga om bemötande? - det räcker inte med gott bemötande Eller en fråga om kunskapssyn? - det behövs också en övertygelse om att de vi är till för har viktig kunskap och resurser att bidra med
Ändrad yrkesroll behövs? Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat sig fo r i flera år. Britt Marie Banck, sektionsledare, Ryhovs sjukhus
Missriktad välvilja
En möjlig nutid och framtid 1. Retorisk fas beskrivning och motivering av brukarmakt 2. Representativ fas införande av representation och nya arbetssätt 3. Integrativ fas frågan inkluderas i praktikens vardag 4. Nyordning brukarmakt är en naturlig del av praktiken Magnus Karlsson, Ersta Sköndal Högskola
Skapa sammanhang, beskriv utmaningar och mål för medborgarna, låt dem delta i processen och VÅGA anpassa er! Befolkning, antal 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 50 000 0 1990 2000 2010 2020 2030
Digitalisering i samverkan med medborgare och invånare Resonera med grannen. Vad skulle man kunna göra i er organisation eller kommun för att bidra ett paradigmskifte i frågan om medborgarsamverkan? Logga in på era mobiler på www.govote.at Kod: 21 82 20
Tack för oss! Marie Pernebring & Tomas Hallberg
Länkar Prioriterad fråga: Brukare och patienter som aktiva medskapare http://www.skl.se/tjanster/omskl/inriktningochverksamhet/priorit eradefragor/brukareochpatientersomaktivamedskapare.1189.html Mer om: Brukare och patienter som aktiva medskapare http://www.skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupp utveckla/framtidenstjansterochvalfardutveckla/aktivtmedskapande brukareochpatienter.1072.html Film om medskapande: http://svid.se/sv/design-o-halsa/ Webbinarier: http://svid.se/sv/design-o-halsa/webbinarier-design-for-battrehalsa/