BÅSTADS KOMMUN Bildningsnämnden I (21) Datum 2010-04-30 Handläggare UtveckJingsledllre Helene Steiniein Vårt dnr 339/09-600.3 Kvalitetsredovisning 2009. I enlighet med Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm 1997:702 med ändringar 2005:609 samt 2006:279 och Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning 2006 I00608\fell t.al~t klin Intt repn')tnltl"lll lllnglvrl ronnlll.\lls Postndress Box 1043,26921 Vångavägen 2 Båsmd 0431-77000 vx Telefax 0431-771 32 bin@bastud.sc Wcbbplnts ww,v.hoslad.se Plusgiro Il Il 11-1 Organisutionsnummcr 212000 0944
2 (21) InnehåUsföl-teckning Sammanfattning och åtgäl-del- föl' utveckling 1. Inledning 2. Kvalitetsredovisningen 3. Grundfakta om kommunen 4. Underlag och l'utiner S, Förutsättningar och nulägesbeskrivning - måluppfyuelse 6. Uppföljning av plan mot dislu-iminering och Ju-änkande behandling / Likabehandlingsplan 7. Arheteti verksamheten 1. Kvalitetssäkring 2. Kompetensutveckling 3. Ledning och styming 8. Resultat och måluppfyuelse Barnomsorg 1-5 ål' 1. Normel- och värden 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Barn i behov av särskilt stöd Grundskola 1. Normer och värdeu 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Elever i behov av särskilt stöd Skolbamsomsorg 1. Normel- och värden, ansvar och inflytande, hälsa och livsstil 2. Barn i behov av säl-skilt stöd. Gymnasieskola 1. NOl-mer och värden, elever i behov av särskilt stöd 2. Ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 9. Analys - åtgärder for utveckling 10. Avslutniug 269 80 Biistad Fridhemsvägen 3 0431-77000vx Tclcfu 0431-771 32 bun@baslad.sc Hcmsidn ww\\'.bnslad.sc II II II-I Organisations- 212000 0944
3 (21) Sammanfattning och åtgärder för utveckling Aret präglades av utvecklingsinsatser som stabiliserades och tog fart i alla verksamheter men också av oro och tankar om det ekonomiska läget. Kommunen redovisar i huvudsak god måluppfyllelse i harnomsorg och skola avseende nonner och värden, ansvar och inflytande och utveckling och lärande. När det gäller barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd är det många som framför att besparingarna inom Stöd och utvecklingsenheten (STU) påtagligt har påverkat de barn, elever och studerande som har behov av särskilt stöd, negativt. Både när det gäller förutsättningarna att nå målen och den psykosociala situationen likväl som barnens/elevernas psykiska mående. Resultaten av hur väl eleverna uppnår kursplanemål i åk F-6 och betygen i åk 9 visar i huvudsak goda resultat. Kommunens resultat ligger över Skolverkets modellberäknade värde. Kommunen har haft i huvudsak goda förutsättningar avseende material, utbildad personal, ledning - styrning och kompetensutveckling. Utvecklingsområden inför framtiden handlar till stor del om att ta fram ett program för implementel~ng i verksamheterna av skola 2011 och ny skollag. Inom området för utveckling och lärande fortsätter kommunens utvecklingssatsning av IUP (Individuella Utvecklingsplaner) processen. Jämställdhetsarbete och kompetensutveckling av förskoleklassen är andra områden som kommer att fokuseras. Regeringens satsning på läsa, skriva och räkna folisätter, när denna kvalitetsredovisning skrivs har kommunen fått beslut om statsbidrag även för 201 O. lt som ett strategiskt utvecklingsområde fokuseras på olika sätt. Satsningen på det digitala systemet för kommunikation skola - hem fortsätter på så sätt att föräldrar och elever successivt kopplas in vid alla enheter. "En till en" - en dator till vatje elev är ett sätt att jobba som några kommuner genomfört, detta ligger i tiden. Bästads kommun kommer sannolikt att skaffa kunskap om hur det har fallit ut i de kommuner som har påböljat detta arbete. I samband med att kvalitetssäkringsverktyget Qualis införs kommer kommunen att utvärdera verksamheterna bl. a. med hjälp av de enkätverktyg som finns där. En rapport om barn i behov av särskilt stöd som svar på nämndens fördjupade område för utvärdering, kommer hösten 2010. Arbetel med nonner och värden fortsälter. 1. Inledning Syftet med den kommunala kvalitetsredovisningen är att beskriva och analysera arbetet och måluppfyllelse mot bakgrund av både statliga och kommunala styrdokument. Det vill säga skollag, läroplaner, skolplan och a1lmärllla råd. "Varje kommun skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten" (Förordning 1997:702 om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm). När kommunen redovisar måluppfyllelsen nedan är det med ett övergripande perspektiv på respektive område. Det är viktigt att poängtera. Målen i läroplaner och kursplaner är vida och ska vara det, vatje enhet har brutit ner målen så att de blir konkreta och tydliga för var och en. Men i detta dokument måste bilden bli en sanlmanfattning av alla enheloo6ol\jdl U11c1 bn Irll~ rtprut'lilc-1'lls IlllI~h d fonlllll.\hs Postndress 26980 Båsmd ntlmmer Fridhemsvägen 3 0431-77000 vx Telefax bun@bastnd.sc Hcmsidn ",\Vw.hastad.se 111111-1 Orgnnlsn(jons-
4 (21) tema inom respektive verksamhet. Styrdokumenten är Skollag, läroplan får fårskolan, Lpfci 98, läroplan får det obligatoriska skolväsendet, fårskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, läroplan fcir de frivilliga skolformerna, Lpf94 och alhnänna råd och kommentarer inom olika områden. Båstads kommun gör fåljande tolkning av kvalitetsredovisningens syften: Kvalitetsredovisningen ska ge personal, fåräldrar, barn, elever och studerande en tydlig och gemensam bild av verksaniheten som grund får att diskutera behovet av utvecklingsåtgärder. Kvalitetsredovisningen ska ge fåräldrar och övriga invånare en god insyn i verksamheten får att de ska kunna delta i diskussioner om utveckling och på så sätt ha inflytande. Kvalitetsredovisningen ska ge information och underlag får Bildningsnämndens ställningstaganden och beslut i frågor rörande verksamhetens utveckling. Kvalitetsredovisningen ska ge Skolverket underlag får tillsyns- och utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna. 2. Kvalitetsredovisningen: 2009-01-01 tom 2009-12-31 3. Gl"Undfakta om kommunen 3.1 Ekonomi Bildningsnämndens nettokostnader uppgick 2009 till 302,322 mkr. 3.2 Upptagningsområde Båstads kommun är en kustnära kommun i nordvästra Skåne. Kommunen har cirka 14.000 invånare. Det films 6 tätorter i kommunen, varav Båstad är den största och kommunens centralort. Bebyggelsen består huvudsakligen av enfamiljshus. I varje tätort finns fårskola och skola. I Båstad finns Akademi Båstad Gymnasium och Akademi Båstad (Vuxenutbildning). I Akademi Båstad Gymnasiums lokaler finns centralbiblioteket. Barnomsorg och grundskola Barnen och eleverna kommer till allra största delen fi'ån den egna kommunen. Gymnasium Eleverna kommer från ett stort upptagningsområde. De flesta kommer från den egna kommunen men även från nordvästra Skåne efter det sanlarbetsavtal som tecknades hösten 2006. Samarbetsavtal med Lahoinls kommnn tillåter också elever att gå i Båstad. VuxenntbiIdning De som deltar i vuxenutbildningarna kommer dels från närområdet dels li"ån hela Sverige beroende på vilken form av utbildning man går. Utbudet varierar från grundläggande vuxenutbildning inklusive särvux och svenska fcir invandrare (sfi), gynmasial utbildning till kvalificerad yrkesutbildning, KY. 3.3 Bakgrundsfaktorer Barnomsorg och grundskola Det fanns cirka 93 barn och elever med annat modersmål i barnomsorgen och grnndsko- 269 80 Båstad Fridhcmsvägcn 3 TeleroII 0431 77000 \IX Tclcrnx 0431 77132 bun@bastad.se Hemsidn www.bastad.sc II II 11-1 Orgnllisnliolls- 212000.{)944
5 (21) la I åk 7-9 falms 320 elever (ca 27 procent) i behov av särskilt stöd. Antalet elever i behov av särskilt stöd varierar mellan skolorna. I forskolan finns också barn i behov av särskilt stöd men inte i motsvarande grad som i skolan. Fmniljestrukturen är ofta kärnfmnilj. Men det finns också falniljer med ensmnstående foräldrar och fanliljer där barnet/eleven har växelvis boende. I vissa områden är det många elever som åker skolskjuts, i andra väldigt ra. Många familjer al'betal' inom turismnäringen varfor man inte kan ha semester almat än då barnen går i skolan. Många skolor har gjort flera anmälningal' till socialtjänsten avseende balll som far illa. Stöd- och utvecklingsenheten, STU, finns som resurs for rektorerna i deras arbete med barn/elever som har särskilda behov. Socialtjänsten, Individ och falnilj (IOF) fordes från Socialnämnden till Bildningsnärnnden. På sikt skall detta ge ett mervärde for de mest utsatta invånarna i kommunen. Gymnasium Elevstrukturen på skolan smnmanfaller med smnhällets sociala struktur i övrigt. Andelen elever med invandrarforäldrar håller sig omkring 14 procent. 3.4 Organisation av verksamheten Kommunen erbjöd forskoleverksamhet i form av nio kommunala forskolor ocb tre enskilda forskolor samt tio fmniljedaghem. Det finns åtta kommunala gr1111dskolor, varav sex har undervisning for forskoleklass till och med årskurs 6 och de övriga två har undervisning for åk 7-9. 1 kommunal regi finns också en gymnasieskola och vuxenutbildning. Det finns en fristående grundskola och två fristående gymnasieskolor. Fritidshem finns i grundskolorna, även den fristående. För elever som är mottagna i den obligatoriska särskolan erbjuds plats i Ängelholms kommuns särskola eller undervisning i kommunens skolor. Det finns idag 6 elever som är individintegrerade i den ordinarie verksmnheten. För särskoleeleverna på gymnasienivå och elever i träningsskolan erbjuds undervisning genom ett sanlverkansavtal med Ängelholms kommun. Det finns kulturskola. Två fmniljecentraler finns i kommunen, en i Förslöv, Kullerbyttan, och en i Båstad, Bubblan. Tre områdeskontor erbjuder administrativt stöd till enheterna. 3.5 Barn, elever och stnder'ande Förskola och fmniljedaghem: 434 barn. Förskoleklass: 100 elever. Fritidshem: 346 elever. Gmndskola 1-9: 1173 elever. Akademi Båstad GymnasiU111: 244 elever. Vuxenutbildningen: 137 studerande (exklusive KY). Enligt uppgifter från Skolverkets databas SALSA hade 7 procent av eleverna utländsk bakgrund och Val' fodda utomlands. Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå hade värde 2,22 att jämfora med riket som var 2,21. 89 procent av eleverna uppnådde målen i årskurs 9 (08/09) att jämfora med 77 procent i riket och 83 procent som var Skolverkets modellberäknade värde for Båstads kommun. Genomsnittligt meritvärde for eleverna i årskurs 9 var 219, attjämfora med riket 210. I Akademi Båstad Gymnasium lämnade 84 procent av eleverna skolan med gmndläggallde behörighet. Snittet i riket var 90,3 procent. 4. Undel'iag och rutiner Det underlag som ligger till grund for redovisningen är verksmnhetemas kvalitetsredovisningar, enkätundersökningar, resultat från nationella prov, betyg, protokoll, Bildl00608\rc1llalcl... 1l inlf njl~unlfrms IIlDl:I...tl rorrnlll.\hs 26980 Böstad Gatundress Fridhemsvägt"fl 3 0431-77000 Yl< TcJcfJtx bun@baslad.se Hemsidn www.baslad.sc II II II-I Organlsatlons- 212000 0944
6 (21) ningsnämndens årsredovisning samt lärande samtal med kvalitetsntvecklare i alla verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en årscykel för när och på vilket sätt enkätundersökningar skall ske. Enkätundersökningarna mäter måjuppfyllelse bl. a. kopplade till värdegrunden och ansvar och inflytande. Enkäterna riktar sig till både elever, föräldrar och personal. Resultatet av enkätundersökningarna redovisas till Bildningsnämnden. Rektorerna tar till vara resultatet i det interna utvecklingsarbetet. Det fanns kvalitetsutvecklare inom vaije förskola, skola och fritidshem. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag är att : Ingå i en av rektor initierad grupp Ansvara för att i arbetslaget lyfta fram prioliterade mål i diskussionen. Rektor har huvudansvai'et för att utvärdera verksainheten. Dock skall kvalitetsutvecklaren tillsammans med rektor planera och genomföra löpande utvärdering och uppföljning över tid Hålla sig uppdaterad kring kvalitetsfi'ågor Ingå i ett förvaltningsövergripande nätverk Två studiedagar är avsatta under året för att följa upp och utvärdera verksamheten. En dag på våren och en dag på hösten. Många enheter har infört att man vid personalrnöten har de pedagogiska frågorna först på dagordningen. Flera rektorer har strategigrupper eller ledningsgrupper där rektor, kvalitetsutvecklare och lärare ingår. Flera rektorer har aillbitionen att planera på ett sådant sätt att tid för reflektion och planering ska öka. Reflektionsböcker har införts på många ställen. Utvecklingspedagoger inom ]T och i förskolan medverkar i reflektionsai betet. 2009 har specialpedagog arbetat halvtid med inriktning på läsa, skriva, räkna i de yngre åldrarna. Statsbidrag har finansierat denna tjänst. Ekonomiuppföljning görs vaije månad av rektor. Uppföljningen rapporteras till barnoch utbildningsförvaltningen samt framstegsförvaltningen. 5. Förutsättningar och nulägesbeskrivning Nyckeital/balanserade styrkort Budl!et 09 Utfall 09 Utfall 08 Utfall 07 Barn-/Skolbarusomsorl' (l-l2 år) Antal platser i familiedal!hem 42 43 45 52 Antal platser i förskola/fiitidshem 776 737 758 737 Förskola (1-5 ål' kommunal rem) Antal barn 407 391 387 341 Kostnad (kr) per inskrivet barn 102610 105 190 102060 110050 Inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,3 5,1 4,6 Familiedal!hem (1-12 ål') tinld. noo]) Antal barn 42 43 45 52 Kostnad (kr) per inskrivet barn 126100 116010 119400 97770 Inskrivna bam per davbarnvårdartiänst 3.5 3.5 3.5 3.7 l00608\fd! utlclluln hlle ~pruenlcr.u IllllCil'cl rormll'.ij~ 269 80 Båstnd Ilummer Fridhcmsvägen 3 0431-77000 vx Telefax 0431 77132 bwl@bns1.1d.sc Hcmsidn www.baslau.sc Il Il 11 1 Organisations- 212000 0944
7 (21) Fritidshem (6-12 år. kommunal. e"n Antal skolbarn 369 346 351 342 Kostnad (kr) ner ins!givet barn 38500 41530 38400 38970 Inskrivna barn ner årsarbetare 15.5 14.2 13.9 14.0 Måltidsverksamhet Kostnad!kr) ner barnnortion. exkl. loka 14.00 14.90 16.50 18.10 Kostnad (kr) ner e1evnortion exkl. loka 26.30 26.90 27.50 2640 Förskoleldass Antal 6-åringar 114 100 91 108 Kostnad!kr) ner elev 48970 44 480 49580 40010 Antal årsarbetare ner 100 elever 7.3 7.9 8.4 8.3 Grundskola Antal elever år 1-9 1168 1173 1239 1294 Kostnad (kr) per elev, totalt 85330 84510 81 210 78960 - varav för lokaler 21340 21260 19460 18910 ~.. V"fRV ror. '" I~o.1.70 I ~o?oo ~o 170 I ~h.d'0 Antal lärare ner 100 elever 8.0 8.0 8.0 84 Kostnad!kr) ner elev för läromedel mm. 2910 2820 2870 2790 Kostnad (kr) ner elev för elevvård 4870 4380 6740 5770 Kostnad!kr) ner elev 1-9 för skolmålti 4120 3990 4310 3780 Kostnad!kr) ner elev för skolskjuts 5790 5510 5500 5010 Gvmnasieskola Antal Q'VI11nasieelever hos annan huvud 362 388 371 355 Kr ner elev i interkommunal ersättnin!! 102940 103990 104610 99820 Antal elever vid Båstads Gvmnasium 259 244 244 257 -varav folkbokförda i Båstad kommun. 38 34 35 39 Kostnad (kr) per elev, Båstads Gymnasi 105990 116790 109690 108670 um - varav för undervisning 43170 45000 47870 47860 v"r"v TO,. lok"1p.r ~7 1RO.dO <)IlO,Il no " 070 Antal lärare ner 100 elever 9.75 9.6 10.9 10.8 Vuxenutbildnin!! Kostnad!kr) ner elev gvvux 103 900 93 170 118 100 70950 Antal elever 40 46 36 56 Kostnad!kr) Der elev.!!!"uv 28500 32990 22000 16070 Antal elever 20 19 23 23 Kostnad!kr) per elev SFI 15500 18370 12960 18500 Antal elever 61 60 44 26 Kostnad (kr) Der elev. särvux 22500 20310 19 100 22460 Antal elever 11 12 9 10 Bildningsnämndens vision: "Utveckling för livet. Bildningsnämndens verksamheter fmns till fö. att tillsammans med invånarna i Postndress 269 80 BOstad Fridhemsvfigcn 3 0431-77000 \'x Telefax bun@bastnd.sc HClnsida \VWw.bilstnd.sc II Il 11-1 Organisntions-
8 (2!) Båstads kommun skapa en verksamhet som präglas av engagemang, omtanke, samarbete och ansvarstagande. Detta inspirerar till livslångt läl'ande och personlig utveclding samt ger en grund for delaktighet i al'betslivet, vilka är förutsättningar for utveclding av vårt demokratiska samhälle." IT och hibliotek En central IT-grupp hanterar både tekniska och pedagogiska frågor. Utvecklingspedagog arbetar heltid med IT-frågor ur ett pedagogiskt perspektiv. IT-pedagogen organiserar regelbundet möten för IT-ansvariga vid alla skolor. Skolbibliotek finns i anslutning till varje skola.. Ranking I Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges bästa skolkommun kom Båstad på 35 plats. Förra året kom Båstad på fjortonde plats. Båstad hade bra värden inom områden som utbildade lärare, friska lärare, kommunen som avtalspart och kunskapsresultat för åk. 9. Sämre värden hade Båstad när det gäller resurser och lärartäthet. I rapporten Öppna Jämförelser från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) rankades Båstad på 31 plats vilket var en bra placering. SKL genomförde en fördjupad undersökning av vad som karakteriserar en framgångsrik skola, Båstad var en av deltagarkommunerna och blev även inbjuden att berätta om framgångsfaktorer vid en rikskonferens. Statistil{ Enligt Skolverkets statistik är 88 procent i förskolan, 100 procent iförskoleklass, 89 procent i grundskolan, 74 procent i fritidshemmen och 78 procent i gymnasieskolan pedagogiskt högskoleutbildad. Lokaler och undel'håll Rektorerna lägger ner mycket tid på att försöka lösa praktiska problem avseende underhåll och reparationer. Det finns ibland en frustration över svårigheter att ra till stånd lösningar. I ett klassrum på vuxenutbildningen bedömdes luften vara för dålig. Vikande elevunderlag i framförallt ål{ 7-9, men också ett ökande behov av förskoleplatser är en del av nuläget. Framtidens klassrum med modern teknik utvecklas. Antal bam i förskolan - gmpper Antalet inskrivna barn i förskolan är i många fall högre än intentionerna i skolplanen och allmänna råd för kvalitet i förskolan. Mätningar visar att mellan 89 och 92 procent av den schemalagda tiden också är vistelsetid för barnen. Slwlbamsomsorgen Skolbarnsomsorgen vänder sig till barn i åldrarna 6-12 år, verksamheten bedrivs i lokaiintegrerade fritidshem i sex av kommunens grundskolor. Ca 10 procent av barnen rar sin fritidshemsvistelse i kommunens fristående fritidshem. 79 procent av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshem och 17 procent av barnen i åldrama 10-12 år deltar. Detta är i överensstämmelse med riket i övrigt. Akademi Båstad Gymnasium De materiella resurserna på skolan är av god kvalitet. Standarden på klassrum och data- 100608\Jtl! 1:lld k:m Inlt rtprntnlci"ll5l anl:ivcl rnnnlll.'ju Postndrcss 269 80 Båstad Fridhemsvägcll 3 0431-77000 vx Telefax 0431 771 32 bun@bastad.sc HClllsidn I\Iww.baSlad.SC II II 11-1 Organisations-
9 (21) salar liksom bibliotek är mycket goda. Skolan är inne på sitt sjätte verksamhetsår och har under 2009 hytt många av datorerna. Ett klassrum på vaije programs respektive hemvist har utrustats i enlighet med det digitala klassrummet. Personaltätheten har minskat. Rektor bedömer att personalens kompetens är utomordentligt god och att kvaliteten på undervisningen är hög. Skolan erbjöd Handel & Administrationsprogrammet, Samhällsvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt specialutformat program, Naturvetenskapligt prognud, Omvårdnadsprogram och Elittennisprogrammet samt individuella programmet. Vuxenutbildningen' Akademi Båstad har bra lokaler i centralt läge. Ventilationen skall ses över av fastighetsägaren. Man har haft regelbundna möten om IT och prioritering av åtgärder i stort. Rektor bedömer att personalens kompetens är god. Samtliga anställda pedagoger på vuxenutbildningen är behöriga. Under året har kompetensutvecklingsarbetet fokuserat lärplattformen Pro Capita Education (Tieto Enator). Volymen inom gymnasial utbildning har sjunkit något under året. Den grundläggande vuxenutbildningen ökar däremot. Sfi är den del av verksamheten som ökar snabbast. Särvux är oförändrat. 6. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling / Likabehandlingsplan Skolinspektionen pekade i sin rapport (2008) på att Båstads kommun behöver utveckla arbetet med de dåvarande likabehandlingsplanerna, nuvarande planer mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna behöver konkretiseras ytterligare och redovisa vilka åtgärder som skulle genomföras med utgångspunkt från en kartläggning kopplad till de olika diskrimineringsgrunderna. Alla verksamheter har nu reviderat sina planer. Kommunen har genomfört kompetensutveckling med en föreläsare som talade om diskrimineringsgrunderna och planarbete. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, kom 2009. Alla verksamheter arbetar med implementering av dessa. Råden grundar sig på bestämmelser i 14 a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. När det gäller grundskolan har inga anmälningar gjorts till barn och elevombudsmannen, BEO. l övrigt beskriver verksamheterna att incidenter uppstår under året, oftast handlar det om muntliga kränkningar men att man löser dem inom organisationen eventuellt med stöd av STU. En arbetsgrupp vid Akademi Båstad har tagit fram en ny plan. Vid läsårsstart skall planen revideras och godkännas av elever och personal. Inga incidenter har rapporterats under året. Akademi Båstad Gymnasium har plan mot diskriminering och kränkande behandling som tagits fram av elever och personal. Ett fatal incidenter har uppmärksanlmats och åtgärder har vidtagits. Planen är för det mesta förankrad hos elever, personal och föräldrar, den är en del av värdegrundsarbetet och de planer för detta som finns på respektive enhet. IQ06081rcl! ld.lel )UIn lnle rtpreulllrnn I nlll:j\,u rorrlri.ijts Postndress 269 80 Båslnd Gatuudress Fridhemsvägcn 3 0431-77000 vx TelefaX 0431-771 32 bun@hllsl1d.5c HClUsidn wwiv,bas(ild.sc Il Il 11-1 Orgullisntlolls-
la (21) 7. Arbetet i vej"ksamheten 7.1 Kvalitetssäkring Regeringen har genom riktade statsbidrag verkat för utveckling av "Läsa, skriva och räkna", "Matematik" samt "Jämställdhetsarbete". Nationella prov j åk 3 i matematik och svenska genomfördes för första gången samt i kemi, biologi och fysik i åk 9. Barn- och utbildningsförvaltningen har erhållit statsbidrag för "läsa, slaiva och räkna samt "jämställdhetsarbete". Kommunen arbetar med IUP processen SOIU innebär individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen, 'se bild nedan. Ett utbildningsföretag har varit inkopplat för att tillsanlmans med kvalitetsutvecklare och rektorer ta fi"am en gemensam mall för skriftliga omdömen samt lokala deimål för alla ämnen och målkort finns nu i alla ämnen. Allt i syfte att utveckla bedömarkompetensen hos lärarna och öka måluppfyllelsen för eleverna. Enkäter genomförs i enlighet med en årsplanering. r I.<>kal pedagogisk plenerlne: UndQrvlSnlnil oc... lärendo ) Individuell Utvecklings Plan _ (-- I Fre.m61,.s)ftt.ando ~\enof\"1? L:'-;'_~;"""~"'" ~ ( Uppföljning och dokumentation, - I /----- Analy& och bedömning Utvecklingspedagogen i förskolan arbetar målmedvetet för att öka måluppfyllelsen j enlighet med Lpfö 98. Pedagogerna har arbetat i grupper med matematik, genus och miljö. Förhållningssätt och barnsyn är ett övergripande perspektiv i alla grupper. Ett kvalitetssäkringsverktyg, Qualis, är inköpt. Akademi Båstad Gymnasium och Vuxenutbildningen har påböljat arbetet med detta. I grundskolan infornlerades ledningsgruppen, utbildning planerades inför 2010. 7.2 Kompetensutveckling Kommunen arbetar med kompetensutveckling genom att initiera till strukturerade nätverk med kvalitetsutvecklare inom verksamheterna, förskola, åk F - 9 samt skolbamsomsorgen. Utvecklingspedagog, utvecklingsledare, rektorer och extem utbildare har varit ledare av dessa möten. Kompetensutveckling diskuteras regelbundet vid ledningskonferenserna. Arbetet utvecklas till att omfatta en plan över längre tid. Skolchefen tar initiativ till utbildning för rektorerna. En tre år lång ledarskapsutbildning i regi av Försvarshögskolan har avslutats. Ledare har deltagit i Högskolan i Kristianstads årliga konferens, i Tylösand. Tre lärare har deltagit i lärarlyftet, alla har läst på halvtid. Tre olika föreläsare har föreläst om bams språkande och kommunicerande i förskolan, plan mot diskriminering och kränkande behandling och om vikten av att bestämma sig. En språkl0060!l\fd! l:ll~l kall Inte ~pn'u_nlcnu i llol:i"ci ronndi.1h$ Pos(ndrcss 269 80 Båslad Fridhemsviigl'1l 3 0431-77000vx Telefax 0431-771 32 bun@basmd.se Hcmsidn www.hastild.sc II II 11-1 Orgnnisalions- 2 12000-ll944 o
II (21) utvecklingsplan är fi'amtagen för åk F - 9. Rektorema ansvarar för kompetensutvecklingen vid den egna enheten. Samarbete finns med högskolorna i Hahnstad och MahllÖ. Två rektorer deltar i rektorsprogr=et. 7.3 Ledning och Styl'ning Skolchefen ansvarar för ledningskonferenserna. Frågoma som tas upp kommer från verksamheten och skolchefen. Rektorerna har i enlighet med läroplanema lednings- och chefsansvar för sina respektive verksamheter. Ledningskonferenserna utvecklas ständigt beroende på erfarenheter och behov. Medarbetarsanltal och verksamhetsutveckling i form av flerdagarskoi:lferenser är andra sätt som utveckling av ledning och styrning bedrivits på. Chefen för stöd- och utvecklingsenheten, utvecklingsledaren, chefen för måltidsverksamheten och ledaren för kulturskolan har haft egna tider för möte med skolchefen. Ekonomistyrning fokuseras genom regelbunden uppföljning och krav på att budget hålls. 8. Resultat och måluppfyllelse De mätningar som har gjorts i alla verksamheter visar goda resultat både när det gäller nomler och värden och kunskaper. Svarsfrekvensen bland föräldrarna blev tyvärr inte så hög som vore önskvärt, detta beroende på att enkäten på försök lades på webben. Måluppfyllelsen när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd är ett område som generellt bedöms vara en indikator på hur väl verksanilieten i övrigt fungerar. Alla verksanilieter belyser hur det går i sina kvalitetsredovisningar. Det är ett område som berör och där det finns en stor vilja till ansvarstagande. Men tyvärr också en upplevelse av frustration och maktlöshet inför problem som är svårlösta. Nedan redovisas en sammanfattning av resultat och måluppfyllelse i förhållande till utvalda nationella mål. l de allmänna råden för kvalitetsredovisning står att fördjupade utvärderingar bör redovisas regelbundet inom följande områden: barn och elever i behov av särskilt stöd barn och elever med funktionshinder barn och elever med annat modersmål än svenska flickor och pojkar hälsa och livsstil Bildningsnänlnden har beslutat att barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område för fördjupad utvärdering läsåret 2009/20 I O. Mot bakgrund av materiella resurser, personaltäthet, personalens kompetens och resurstilideming jänlfört med andra motsvarande kommuner, enkätundersökningar och enhetemas kvalitetsredovisningar, gör kommunen bedömningen att måluppfyllelsen är god i alla verksamheter. Bamomsorg 1-5 ål- - FÖl-skola och dagbamvårdal-e. 8.1 Normer och väl-den Alla förskolor och dagbarnvårdare arbetar med nornler och värden på ett tydligt sätt_ Det är en grundförutsättning för verksamheten i all barnomsorg. Förhållningssätt och barnsyn kan dock ändras över åren beroende på hur samhället i övrigt ser ut. Medvetell- 100608\rrl! lnlcl bn ill'c "Jlrnenlcnlll IIlll:h'rl ronn~i.\iu 269 80 Båst..,d Fridhcmsvägl.'tl 3 0431-77000vx Telefax E-posl bun@bilslnd.sc Hcrnsldn WWW.baSlild.sc 111111-1 Orgnnisntiotls- 2 I2000-0944
12 (21) heten blir större och stön'e i takt med att den pedagogiska diskussionen förs regelbundet. Man ser situationer och "det kompetenta barnet" i allt högre grad. Utvecklingspedagogen har en central roll. En förutsättning för allt utvecklingsarbete är att det finns tid för pedagogiska diskussioner och planering. Empati, ansvar, hänsyn, självkänsla och självförtroende, att kunna lyssna, att ta plats mm är områden som förskolorna beskriver att man fokuserat. Alla beskriver att måluppryllelsen är god. Sammanfattning av resultat - enkätundersökning Positiva påståendena i enkät tillföräldrar, delas in i tre områden: 1. Påstående 1-4 handlar om föräldrars uppfattning om sina barns/unga vuxnas trivsel. 2. Påstående 5-6 handlar om föräldrars uppfattning om verksamheten. 3. Påstående 7-11 handlar om föräldrars uppfattning om kontakt och information med verksamheten. Föräldrar till barn i förskola och familjedaghem svarar övervägande att de positiva påståendena "stämmer helt och hållet". Flera föräldrar beskriver oro för att barngrupperna blir för stora och att personalen kan bli för sh'essade liksom en oro för ökad olycksrisk. Ett stort antal föräldrar beskriver att de är mycket nöjda med den barnomsorg deras barn befinner sig i. Kommunen gör bedömningen att måluppryllelsen är god. Men det är trots detta viktigt att lyssna till den oro som personal och föräldrar ger uttryck för. 8.2 Ansvar och inflytande Ansvar och inflytande kan handla om att arbeta för att barnen ska utveckla sin fönnåga att uttrycka sina tankar och åsikterför att kunna påverka sin situation på förskolan. ge barnen större inflytande över sin dag inom vissa ramar stärka barnen i att utveckla sina tankar och åsikter öka barnens självständighet vara med och bestämma Ieklutvecklingstema för projekt barnen känner sig viktiga och att de är en tillgång i gruppen barnen känner att de har möjlighet att påverka utifrån sin mognad barnen känner att de har ett medansvar för den gemensamma miljön Enheterna redovisar ibland sitt arbete med bilder. I stort sett alla enheter utvecklar miljö och arbetssätt utifrån ett barnperspektiv för att arbeta med ansvar och inflytande. Man lyssnar på barnen, anpassar lärandemiljön till barnens ålder och man dokumenterar verksamheten. Kommuuens bedömning: Kommunen gör bedömningen att måluppryllelsen är god. Verksamheterna arbetar med att se "det kompetenta barnet" vilket är ett förhållningssätt som utvecklar ansvar och inflytande. 8.3 Utveckling och lärande Enhetema arbetar ofta på så sätt att avdelningarna sätter egna mål för sitt arbete. Det kan vara den inre miljön, känslor, språket eller att genom leken utveckla sin skapande förmåga. Ofta vävs ansvar och inflytande ihop med området utveckling och lärande, liksom norn1er och värden. Men personalen gör också en egen bedömning av vad bar- Postndress 269 80 Båstnd Gntundress flummer Fridhcmsvägen 3 0431-77000 vx Tclcfnx bun@bilslad.se Hcmsidn WWW.bilSladse l) I) II ) Organisations-
13 (21) nen behöver utveckla. Alla arbetar strukturerat med mål, genomförandeplanering och uppföljning. Man kan se hur resonemang tar form bland personal och barn för att komma vidare utifrån de lärdomar man drar av det valda utvecklingsområdet. Ko=unen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. 8.4 Bam i behov av särskilt stöd Det finns centralt framtagna rutiner för hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd skall gå till. Ett bra samarbete med specialpedagogen vid STU i form av både handledning och kompetensinsatser ökar fokus på hur man i verksanlheten bättre kan stötta de barn som finns i behov av särskilt stöd. MåluppfYllelsen ökar successivt. Det varierar hur många barn i behov av särskilt stöd som finns vid varje förskola. Ko=unen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. Personalen ger uttryck för att specialpedagogen har en central roll som stöd för verksanlheten i dessa frågor. Grundskola. 8.1 NOl'meJ' och värden Normer och värden är ett centralt område för alla skolor. Det films organisation och former för hur det ska gå till vid alla skolor och fritidshem. Nolltolerans mot kränkningar, kamratstödjare, tjej- och killgrupper, dramapedagoger, fåräldrasamverkan, planer, samtal, mobbingteam är exempel på hur man arbetar med normer och värden. Alla bedömer att måluppfyllelsen är god. Men man lyfter också fram områden som bör utvecklas: bl. a. språkbruk, empati och dataetik. Arbetet med normer och värden förändras ständigt beroende på hur barnen mår, hur personalen mår och hur förutsättningarna ser ut. Barnens och elevernas familjesituation och det samhälle som vi lever i är andra faktorer som spelar stor roll. Trivselenkäten som har genomförts i åk 2, 5 och 8 i flera år, ger ungefär samma resultat varje år. De allra flesta eleverna trivs i skolan, har kompisar och tycker att de kan prata med lärare och andra vuxna i skolan. Områden där eleverna i de högre årskurserna svarar mindre positivt är frågor som rör relationen till varandra när det gäller t. ex. hänsyn, samtalston och konfliktlösning och situationen vid idrottslektioner samt skolmaten. Påståendena i enkäten kan delas in i 6 olika områden, påståendena är positiva. l. Påstående I - 3 handlar om trivseln i skolan, om man är glad och trivs på rasterna. 2. Påstående 4-5 handlar om huruvida man har kompisar i klassen eller i andra klasser på skolan. 3. Påstående 6-9 handlar om hur man beter sig mot varandra, hur bra man är på att lösa kamratproblem och konflikter samt situationen vid omklädning då man har idrott. 4. Påstående 10-11 handlar om måltidssituationen och vad man tycker om skolmaten. 5. Påstående 12-14 handlar 0111 kommunikationen med de vuxna i skolan. 6. Påstående 15 handlar om rättviseaspekten i skolan. 7. Påstående 16 handlar om hur resan med skolbussen eller skoltaxin fungerar. Rapport finns att tillgå på kommunens hemsida, www.bastad.se. under rubriken "Kvalitet i förskola och skola". 269 80 Båslad Gntundrcss Fridhcmsvägen 3 0431-77000 vx Telefax 0431-771 32 bun@bastnd.se Hemsida www.baslatl.sc II 11 11-1 Orgnnisations- 212000~0944
14 (21) Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. 8.2 Ansval" och inflytande Klassråd, elevråd, loggböcker, elevens val, utvärderingar, diskussion om demokrati och begreppen ansvar, inflytande och påverkan samt prao är former som alla skolor arbetar med. Många elever är duktiga på att ta ansvar för sitt eget lärande men ibland är de inte mogna för att planera och lägga upp sitt arbete. Detta avser F-6. l de högre årsh.'urserna finns råd för olika områden där eleverna utövar ansvar och har inflytande. Arbetet med ansvar och inflytande förändras över tid och i takt med elevernas mognad. Enkätundersökningar i åk 3, 6, 9 ger ungefär samma resultat år efter år vilket i sig är intressant. l år märks dock en skillnad för åk 9, resultatet är generellt mer positivt än förra året. Rapporten finns att tillgå på www.bastad.se. se rubrik "Kvalitet i förskola och skola". Påståendena i enkäten kan delas in i 4 olika områden, påståendena ärpositiva. l. Påstående 1-3 handlar om frågor som rör planering, på vilket sätt man skall arbeta samt hur man skall redovisa skolarbetet. 2. Påstående 4-5 handlar om uppföljning och utvärdering samt hur man kan få vara med och påverka förändringen av undervisningen. 3. Påstående 6-9 handlar om inomhus och utomhusmiljön. 4. Påstående 10-14 handlar om demokratiska uttrycksformer som t.ex. att ha klassråd och elevråd, att alla ska få möjlighet att säga vad man tycker och att alla ska ges möjlighet att ta ansvar för sitt arbete. Kommunen gör bedömningen att måluppfyllelsen är god. 8.3 Utveckling och lärande För första gången fick merparten av alla elever skriftliga omdömen i alla ämnen. Målkort i vaije ämne för åk F - 6 och omdömesmallar för åk F - 9 fums i det webbaserade systemet Pro Capita Education som är ett system för kommunikation mellan skola och hem. Det ska dessutom underlätta för lärarnas professionella arbete med bedömning. Arbetet med IUP processen har inneburit en större medvetenhet om pedagogiska planeringar, kunskapssyn, summativ och formativ bedömning, utvecklingssamtal och hur den individuella utvecklingsplanen/överenskommelsen sedan skall se ut. Reflektionerna ökar liksom kunskapen. År 2011 (se sid. 18) förändras förutsättningarna för den lokala pedagogiska planeringen i och med att kursplanernas struktur förändras. Framtagande av strategi för utvecklingsarbete inför detta pågår. Redovisning av l"esu1tat kursplanemål och nationella prov i år 3 Skolor F-6 Antal elever Matematik Båstads kommun år3 Kursplanernål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane- målen i målen vissa mål alla delprov delprov men ei alla Totalt 95 79 83 61 64 34 36 l00608\fd! talet klin inte RJlUJcnlrr'lU 11Inl:inl rormlll.\i1$ 269 80 Bdstild Fridhcmsvfigen 3 Teleron 0431-77000 \'X Tclcrru bun@bastnd.sc Hcmsida WWW.baSlad.sc Posteiro 11 11 11 1 Orgnllisntiol\s~
15 (21) Antal elever Svenska år3 Kursplanemål Nationella prov Nationella Iprov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane- Målen målen vissa mål i alla delprov delprov men ej alla Totalt 95 75 79 69 72 26 28 Redovisning av resultat kursplanemål och nationella prov i år 5 Skolor F-6 Antal elever Svenska Båstads kommun års Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått Uppnått % Uppnått % Kursplane- % målen i målen i mål alla del- vissa prov delprov men ej alla 2004 190 151 79 159 84 31 16 2005 174 151 86 136 91 15 9 2006 149 135 91 131 88 18 12 2007 155 134 86 120 77 35 23 2008 133 114 86 95 71 38 29 2009 108 89 82 88 81 20 19 Antal elever Engelska år5 Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % Kursplane Målen Målen i mål i alla vissa delprov delprov men ej alla 2004 190 146 77 152 80 38 20 2005 174 158 91 150 86 24 14 2006 149 130 87 126 85 23 15 2007 155 132 85 137 88 18 12 2008 133 117 88 115 86 18 14 2009 108 91 84 86 80 22 20 Antal elever Matematik år5 Kursplanemål Nationella prov Nationella prov Uppnått % Uppnått % Uppnått % kursplane Målen målen i mål i alla vissa delprov delprov men ei alla l0060blfd! I:IIN lan Inff rtllnoscnlfras IOIlI:I\'tl fotlluil\hs Postndress 269 80 Bastad Gntundress Ftidhcmsvfigcn 3 0431-77000 VX Telcrnx bun@bastad.sc Hemsidll www.baslad se \I II 11-1 OrgnnislltiollS-
16 (21) 2004 190 150 79 157 83 33 17 2005 174 155 89 137 79 37 21 2006 149 125 84 115 77 34 23 2007 155 132 85 122 79 33 21 2008 133 81 61 91 68 42 32 2009 108 95 88 91 84 17 16 Resultat betyg och \lationella prov i åk 9 Skola Svenska! svenska 2 Svenska! svenska 2 Förslövs Betyg Nationella s I{Qla 79 - /11"01' Antal e1e- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen 2004 73 I 37 26 9 72 I 2005 66 O 38 23 5 60 6 2006 75 2 47 15 II 70 4 I 2007 65 l 31 27 6 63 I l 2008 68 O 44 19 5 68 O 2009 58 2 28 17 11 56 2 MatematIk Betyg Matematik Nationella /11"01' Antal ele- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen 2004 73 I 41 23 8 70 3 2005 66 O 39 19 8 63 3 2006 75 I 37 26 II 69 5 l 2007 65 2 35 19 9 62 3 2008 68 4 35 21 8 55 13 2009 58 I 27 21 9 53 4 I Engelska Betyg Engelska Nationella prol' Antal ele- Ej nått G VG MVG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit ver målen målen målen 2004 73 2 36 27 8 70 3 2005 66 O 37 24 5 65 I 2006 75 4 48 20 3 69 5 l 2007 65 29 31 5 65 O 2008 68 I 40 22 5 65 3 2009 58 I 25 25 7 54 3 I 1000000\fel! [:llrl lullilnte ~"RSfllter;lii llllch'el fornull.1j1$ 269 80 Båslad Fridhemsvägcn 3 0431~770 00 vx Telefnx E posi bun@bastnd.sc Hemsida www bustad.se 111111-1 Organisations-
17 (21) Skola Strandängs Sk I 79 Svenska! svenska 2 Betyg o an - prov Svenska! svenska 2 Nationella Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen 2006 123 4 46 51 22 118 5 2007 109 O 48 40 21 108 l 2008 131 3 56 57 15 126 2 3 2009 120 3 52 41 24 115.) 2 Matematik Betyg Matematik Nationella prov Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen 2006 123 4 56 39 24 114 7 2 2007 109 3 60 29 17 100 9 2008 131 3 76 28 24 121 7 3 2009 120 4 57 36 23 112 5 3 Engelska Betyg Engelska Nationella prol' Antal elever Ej nått G VG MYG Uppnått Ej uppnått Ej deltagit målen målen målen 2006 123 4 43 53 23 120 3 2007 109 l 36 50 22 107 2 2008 131 6 41 57 27 124 2 5 2009 120 6 34 54 26 109 9 2 Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god men området måste foltsätta att utvecklas. 8.4 Elever i behov av särskilt stöd Den bild som växer fram i kvalitetsredovisningarna är att arbetet for att tillgodose alla barns behov prioriteras i hög grad. Personalen behöver dock ständigt handledning och stöd inom området. STU finns som en resurs men nedskärningarna inom STU har drabbat alla verksamheter hårt. Bristen på skolpsykolog är något alla vittnar om har varit negativt for barnen i behov av särskilt stöd. Sanlarbetet med 10F är ofta foremål for diskussion och behov finns av utveckling. Omorganiseringen av rof - for bam och familjer till Barn- och utbildningsforvaltningen är ett sätt att utveckla samarbetet. Rektorerna upplever att man inte har de resurser i form av personal, material, plats och tid som man skulle behöva. Diskussionen om hur kommunen skall kunna garantera alla barn och elever det som står i läroplan och kursplaner pågår ständigt. Det finns en fiust:ration i verksamheterna över att inte alltid ha redskapen for att lyckas. loo6ob\ftl! llllft kall Inle rt'jlrtltntems l al1l:!i'el rornllll.\hs 26980 BAstad Gnlundress liummer Fridhcmsviigcll 3 0431 77000 vx Tclefnx bun@baslrld.sc Hemsidn \Vww.baSI:ld.se 11 11 11-1 Organisntions
18 (21) Kommunen bedömer att måluppf)rllelsen för närvarande är god men området måste fortsätta att utvecklas. Skolbarnsomsorg. 8.1 Normel' och värden - ansvar och inflytande - hälsa och livsstil Alla arbetar aktivt med områdena nonner och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil. Personalen är välutbildad och erfaren, de har ett gott förhållningssätt, lokalerna är ofta bra, bat'ngruppema bedöms ibland för stora och många fritidshem lägger ner stort arbete för att få barngrupperna att fungera tillsatnmatls. Många barn har långa dagar. Kvalitetsutvecklarna och utvecklingsledaren har haft regelbundna träffar och diskuterat områden som kvalitetsarbete, kvalitetssäkringsverktyget QuaIis, allmänna råd för kvalitet i fritidshem och handlingsplan för samverkan med skolan. Diskussionen kring den sistnämnda punkten kommer att fortsätta. Sko!inspektionen skrev 2008 att det inte filuls någon gemensam grund- och helhetssyn mellatl de olika verksamhetsfonnerna. Utbildningen "Offensiva fritidshem" avslutades. Utbildningen Vat mycket uppskattad och startade med en heldags föreläsning. Vatje fritidshem valde sedan sina områden att arbeta med, utbildaren fungerade då som coach. Kommunen gör bedömningen att måluppf)rllelsen avseende områdena nonner och värden, ansvar och inflytande samt hälsa och livsstil är god. 8.2 Barn i behov av särskilt stöd Skolinspektionen skrev att kommunen bör utveckla arbetet med att utreda barns behov av särskilt stöd i skolbarnsomsorgen och där behov finns, ge sådant stöd. Kommunen har utarbetat en handlingsplan med rutiner som gäller specifikt för skolbarnsomsorgen. Specialpedagog har vatit ute och infonnerat om rutinerna samt erbjudit handledning. Kommunen bedömer att måluppf)rllelsen är god i dagsläget men att ytterligare resurser behövs när det kommande skollagskomplexet genomförs. Gymnasieskola. 8.1 Normer och väl'den - elevel' i behov av säl'skilt stöd Idrottspsykologen har arbetat med elever både på individ och gruppnivå med attityder, värdelingat, bemötande, teamarbete, målsättning mm. Elevhälsan arbetar på motsvarande sätt framförallt på Handels & Administrationsprogranlmet. Arbetet kommer att fortsätta och utökas med hjälp aven dramapedagog. Skolan har genomfört Qualis elevenkät tillsammans med Vuxenutbildningen. Resultaten är överlag mycket goda men det finns vissa frågor där hälften eller mindre än hälften svarar instämmer till stor del eller instämmer helt, dessa är huruvida den individuella utvecklingsplatlen styr elevens arbete, hur utvecklingssatntalen fungerar, om man har inflytande över de delat av verksamheten som man är berörd av och om man känner till skolans mål. 83 procent har svarat att de trivs i skolan, 90 procent hat svarat att man har någon kamrat att vara med om man vill. Det går inte att utläsa enbart gymnasiets resultat. l0060&\frl! IDlcllum Inle rrp~c"lcr:u Illn1:lnl funndl.\hs 269 80 8åstad Gatundress Fridhems\'ägcn 3 Teleron 0431-77000 vx Telefax E~post bun@bastad.se Hemsidn WWW.baslt1d.sc Poslgiro II II 11-1 Orgnnisations-
19 (21) Kommunen bedömer att måluppfyllelsen är god. 8.2 Ansvar och inflytande Ett större arbete med elevinflytande har påböijats i en mindre arbetsgrupp. Elevrådet har fått mer tid, ett eget rum och hjälp fi'ån SECO att driva ett mer aktivt arbete med större inflytande. Rektor siaivei' att ansvar och inflytande torde ha ökat for elevernas del, då man har gjort ansträngningar for att få bra funktion for elevrådet samt hållit skolkonferensen högt. Kommunens bedöm'ning: Ko=unens bedömning är att måluppfyllelsen är god. 8.3 Utveckling och lärande Akademi Båstad Gymnasium är en skola med god måluppfyllelse och kompetent personal. 84 procent av studenterna gick ut med grundläggande behörighet for högskolestudier. Dock kan man se att svårigheter i matematik kvarstår. Detta har åtgärdats genom att låta elever med stora svårigheter under våren läsa matematik tillsammans med lärare på vuxenutbildningen, även på kvällstid for dem som velat. Man har erbjudit sommarskola. Ko=unen bedömer att måluppfyllelsen är god och att det finns strategier for utveckling där det behövs. Vuxenutbildning En ny skolledning tillsattes i böljan av 2009. Arbetet med att utveckla en bred lärcenterverksamhet pågår. En snabbare genomströmning av de studerande på sfi är önskvärt. Den nya forvaltningen håller på att hitta fonnerna for det framtida arbetet med vuxenutbildning i samverkan med bl. a. bibliotek och arbetsmarialad samt högskola. Kvalitetsarbetet har genom Qualis tagit fart. Måluppfyllelsen när det gäller utveckling och lärande inom gymnasievux, särvux och sfi bedöms vara god. 9. Analys l allmärma råd får kvalitetsredovisning står att: "Inom vaije verksamhet är ledningens viktigaste uppgift att tillsammans med arbetslagen, lärarna och övrig ansvarig personal analysera sambanden mellan de strukturella forutsättningama, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen". Ko=unen har ett sanlhälleligt ansvar att stå for ett standardiserat basutbud till medborgarna. D v s parallellt med ett rikt och varierat utbud av verksanlheter ska det finnas en god service som kommunen tillhanda1låller medborgaren så gott som likvärdigt oavsett var han/hon bor. Andelen barn och elever som har särskilda behov ligger omkring 27 procent och verkar inte minska de nännaste åren. De kommer att fortsatt häva stora insatser av verksamheternas personal och det pedagogiska ledarskapet. Bland de strukturella forutsättningarna i form av faktorer som påverkat verksamheten utifrån finns det flera att nämna. Diskussion om nytt resursfordeillingssystem i barnomsorg och grundskola har skapat viss oro. Lagstiftning om lika villkor for enskild och loo6ob\fcu llllct kan Inlr ffprtlcnlc1'11j Illn;:h'cl fonul.1h5 269 80 BåSlad Ftidhemsvägcll 3 0431-77000 Yl< Telefax 0431-771 32 bun@basw.d.se Hcmsldn www.baslad.sc 11 11 11-1 Organisations-
20 (21) kommunal verksamhet kräver att kommunen bör intensifiera marknadsföringen av verksamheten. Barnomsorgen behöver inom en snar framtid fler platser. Vikande elevunderlag i 7-9 rar till konsekvens att personalstyrkan måste anpassas till detta. Om inte alltför lång tid kommer forvaltningen att behöva nyanställa igen vilket ger en ryckighet i planeringsprocessen. IOF bedömer att anmälningarna kring barn som far illa ökar liksom utbetalningar av forsöljningsstöd. Detta påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Svårigheter for den lilla kommunen att tillmötesgå kravet på modersmålsundervisning kvarstår. Kommunen anordnar' sommarskola for tredje året i rad i syfte att alla elever skall uppnå målen i svenska, matematik och engelska. Sommarskola ordnas både i åk 7-9 och vid Akademi Båstad Gymnasium. Ny skollag kommer att kräva att eleverna har godkänt i 5-8 ämnen for att komma in på ett gymnasieprogram. Lagen ger större möjligheter for elever och foräldrar att överklaga vissa beslut vilket troligen kommer att öka antalet överklaganden. Kommunen måste rusta for detta. Förskolan blir en egen skolform. Skola 201 I med forändrad struktur for läroplan och kursplaner innebär ett utvecklingsarbete for alla skolledare och lärare redan nu. Många skolor har varit med i Skolverkets arbete med nya kursplaner på så sätt att man fungerat som remissinstans t. ex. Kommunen har goda skolresultat som ligger kring 10 procent över modellberäknat värde, stabil och välutbildad personal, frisk personal, politiskt högt ställda mål for verksamheterna och ett gott pedagogisk ledarskap. Ledningsgruppen är erfaren och kompetent. Förutsättningarna for att professionellt fullfölja det pedagogiska uppdraget bör dock alltid utvecklas. Personal, elever och foräldrar visar i enkätsvar att de är nöjda. Den bedömning och analys som rektorerna gör i kvalitetsredovisningarna ger generellt sett en god bild av verksanjheternas samlade måluppfyllelse. Kommunens kvalitetsarbete utvecklas for att kunna göra än djupare analyser av delområden i styrdokunlenten. Qualis är ett instrument for att lyckas med detta. Qualis medverkar till ökad analys. 2009 har kompetensutvecklingsinsatserna riktats mot det ltbaserade systemet for kommunikation skola/hem, mot språkutveckling inom alla verksamheter och arbetet med lokala delmål och TUP-processen. Del senare kommer att fortsätta. Statsbidrag for läsa, skriva och räkna har varit ett tillskott i arbetet med att öka måluppfyllelsen for alla elever. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag fortsätter och utvecklas. Verksanlheternas utvecklingsområden finns att tillgå i de egna kvalitetsredovisningama. När det gäller vuxenutbildningen utvecklas samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. Blandade åldrar och lägre takt kan gagna kvalitet och måluppfyllelse bl. a. på så sätt att fler tar examen. Genom att erbjuda kurser lokalt kan fler få möjlighet att utbilda sig. Lärcenter tar form for att möta framtiden. De närmaste åren kommer de kvalificerade yrkesutbildningarna att fasas ut och de som uppfyller kraven kommer istället att bli Yrkeshögskoleutbildningar. Genom att aktivt medverka till studeranderåd och återkoppla detta till studierna ökar elevernas ansvar och inflytande. Kommunen bedömer att det utvecklingsarbete som har pågått och pågår är väl strukturerat och framgångsrikt. Det kommer att fortsätta över tid, vilket är en framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete. IOO60B\frl! 11Ilfl k:llilnl~ rt(l,~u.nlcr.u i llnl:l~tl ronll:li.\i~ 269 80 Bästad FridhcmsvägL'I13 0431-77000 vx TelcrllX bun@bastad.se Hemsidn \\Iww.bastad.sc II II II-I OrgnnisnlioJls- =