Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa

Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa,,,,,,,,,,,, 2006-11-30 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2005... 4 Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet... 5 Hälsoutvecklingen... 6 Material och metod... 7 Källor... 7 Diagram... 7 Tabeller... 8 Kartor... 8 Begreppsförklaringar... 8 Demografi... 9 Antal kommuner...9 Folkmängd... 9 Födelsenetto... 11 Andel äldre... 11 Åldersstruktur... 11 Livsvillkor... 13 Långtidssjukskrivna... 13 Sjukersättning/aktivitetsersättning... 14 Ekonomiskt bistånd... 15 Utbildningsnivå... 16 Yrkesgrupper... 17 Levnadsvanor... 18 Rökning... 18 Övervikt... 19 Hälsa... 20 Självrapporterade hälsoproblem... 20 Cancer... 22 Bröstcancer och prostatacancer... 22 Medellivslängd... 23 Den äldre befolkningen... 25 Fallolyckor... 25 Höftfrakturer... 26 Vaccinationer... 26 Ekonomiskt bistånd... 27 Index... 28 3

2005 För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2005. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 4

Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av Effektgruppen, som försöker spegla just dessa perspektiv. Effektgruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten 2006. Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten kommer hälsoförhållandena i befolkningen att beskrivas med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten kommer att presentera ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. 5

Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Lägesrapport om folkhälsan (mars 2006) visar att medellivslängden ökar och att hälsoläget, med vissa undantag generellt sett är bra. Den ökade andelen äldre kan medföra ett ökat behov av vård. Tidigare har man kunnat konstatera att de äldre grupperna lagt friska år till livet. På senare år har det funnits tecken på en förändring av trenden från friska överlevare till alltfler sjuka äldre. Stora skillnader finns dock mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Även om hälsan i befolkningen blir allt bättre så är skillnaden mellan olika grupper lika stora som tidigare. Bland de stora diagnosgrupperna minskar hjärt- kärlsjukdom, medan antalet nya cancerfall ökar. Denna ökning av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Däremot syns ingen ökning när det gäller dödlighet. Dödligheten i diabetes har minskat bland kvinnor men inte bland män. Förekomsten av diabetes har ökat kraftigt, främst beroende på förändrad åldersstruktur och minskad dödlighet. Insjuknandet i diabetes bland barn sker i yngre åldrar jämfört med tidigare. Bland vuxna förväntas insjuknandet i diabetes öka framför allt beroende på att fler personer är överviktiga. I dag uppskattas att 20-40 procent lider av någon form av psykisk ohälsa. Andelen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har tidigare ökat. Under -talet verkar denna ökning ha avstannat. Allvarliga psykiska problem som kräver psykiatrisk behandling har i stort sett legat på samma nivå sedan 1950-talet. Självmordsfrekvensen har minskat med en tredjedel sedan mitten av 1980-talet. En liten tendens till ökning finns dock bland kvinnor 15-24 år. Det rör sig dock om små tal med stor osäkerhet. Exempelvis ökade självmorden bland yngre män i början av -talet för att sedan gå tillbaka till tidigare värden. Dödligheten i skador har inte förändrats de senaste tio åren. Under 1980-talet och början av 1990-talet skedde en kraftig minskning av dödligheten i skador. Inga förändringar har skett av det dödliga våldet, som har legat på samma nivå de senaste 30 åren. Alkoholkonsumtionen har tidigare ökat kraftigt. Olika signaler finns på att så inte är fallet längre. Exempelvis kan man se en minskning av alkoholintag hos högstadieelever. Den alkoholrelaterade dödligheten förväntas sjunka fram till 2025. Alkoholförgiftningar har däremot ökat kraftigt i åldersgruppen 15-24 år. De senaste decennierna har det skett en fördubbling för män och en tredubbling för kvinnor. Tobakskonsumtionen har minskat under en längre tid, trots detta har det skett en ökning i tobaksrelaterad sjuklighet som KOL och lungcancer. Detta beror på att de som insjuknar i dag påverkas av tidigare rökvanor. Astma, allergier och annan överkänslighet ökar bland befolkningen. Dessa sjukdomar är de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn. En annan grupp sjukdomar som också ökat är de sexuellt överförbara sjukdomarna. Det är klamydia som står för den största ökningen. Olika former av värkproblem har blivit vanligare. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste sjukskrivningsorsaken, följt av psykiska besvär. Svenska barn och ungdomar har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. Rapporter finns dock om att olika psykosomatiska problem ökar som exempelvis oro, ont i magen och huvudvärk. Relationen mellan hälsoläge och hälso- och sjukvården är komplicerat. Ökade sjukvårdsinsatser beror till största del på ändrad praxis, exempelvis på att äldre och lindrigare sjuka får mer behandling än tidigare. 6

Material och metod Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden i 14 av Sveriges län varav en region (). Den ger en möjlighet att få en samlad bild av hälsoläget i Nysam-länen. Årets rapport är indelad i fem delar: demografi, livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och den äldre befolkningen. En del variabler är samma som i tidigare rapporter medan andra bytts ut. Källor Denna rapport baseras på material från en rad olika källor. Registerdata är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket (RFV) samt Smittskyddsinstitutet. När det gäller avsnittet om levnadsvanor baseras uppgifterna på olika enkätundersökningar. I Liv & Hälsa i Norrland (LH Norrland) deltog Nysam-länen och. I Liv & Hälsa 2004 (LH CDUST) deltog Nysam-länen,, samt. I Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor (HLV-04 och HLV-05) deltog Nysam-länen,,,,, samt. 1 De enkätfrågor som redovisas i rapporten är ställda på i princip samma sätt i de olika enkätstudierna och har bedömts som jämförbara. En annan källa är SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) där personer varje år intervjuas om bland annat sin hälsa och sina levnadsvanor. Data från ULF och enkätundersökningarna baseras på ett slumpmässigt urval och skiljer sig därför från statistik hämtat ur register. Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. Diagram I huvuddelen av denna rapport redovisas Nysam-länens avvikelser från riket i så kallade jämförelsediagram. Det är faktiska avvikelser från riket som redovisas. Detta innebär att värdet på den aktuella variabeln för länet subtraheras från rikets värde. 2 Syftet med diagrammen är, som i övrig Nysam-rapportering, att ställa frågor snarare än att ge svar. Jämförelsediagrammen ska tolkas enligt följande: Har ett län ett positivt värde i diagrammet har länet ett högre värde på den aktuella variabeln jämfört med riket. Har länet ett negativt värde i diagrammet har länet ett lägre värde jämfört med riket. Huruvida det är bra eller dåligt för ett län att avvika på det ena eller det andra sättet går inte att säga generellt. I kapitlet Index redovisas ett indexdiagram för varje län. I dessa finns några utvalda variabler från denna rapport. Indexdiagrammen visar respektive läns procentuella avvikelse från riket till skillnad från jämförelsediagrammen där de faktiska avvikelserna redovisas. 1 Fler än dessa län deltog i undersökningarna men i denna rapport nämns endast Nysam-länen. 2 Är variabelvärdena för länet och riket angivna i procent blir skillnaden uttryckt i procentenheter, vilket inte ska förväxlas med procent, som är en andel. 7

Tabeller I bilagan Kommuntabeller, redovisas fyra av rapportens variabler på kommunnivå. De variabler som återfinns i tabellbilagan är: medellivslängd, andel 75 år och äldre, biståndsmottagare och utbildningsbakgrund. Kartor Några variabler presenteras i kartor och för dessa gäller att ju mörkare färgen är på kartan, desto högre andel har länet för den redovisade variabeln. Begreppsförklaringar Några av de redovisade variablerna bygger på 5-årsmedelvärden. Detta innebär att ett medelvärde för fem års uppgifter beräknas för att få mer stabila resultat. Exempelvis bygger ett 5-årsmedelvärde för på uppgifter från -2005. På motsvarande sätt beräknas 3-årsmedelvärde. Begreppet incidens betyder antalet nya fall av en viss sjukdom i en viss befolkning under en definierad tidsperiod. Exempel: antalet nya fall av diabetes i Sverige under år 2005. Begreppet prevalens betyder antalet sjuka i en viss sjukdom i en viss befolkning vid en viss tidpunkt. Exempel: antalet personer med diabetes i Sverige 2005-12-31. Några av variablerna är åldersstandardiserade vilket innebär att hänsyn har tagits till skillnader i åldersstruktur mellan länen. Vid tolkning av åldersstandardiserade variabler är ålderseffekten eliminerad och skillnader mellan områden eller grupper beror på någonting annat. 8

Demografi Kommunernas storlek och befolkningssammansättning är två variabler som speglar demografin. Dessa ger viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaderna i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan länen. För att beskriva en del av befolkningsförändringarna redovisas födelsenetto. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och i denna rapport redovisas ålderspyramider och andelen äldre. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun, till med 49 kommuner.,,,,, samt har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2005 av 172 kommuner, vilket motsvarar nära 60 procent av samtliga kommuner i Sverige och ungefär halva Sveriges befolkning. Folkmängd 2005-12-31 Län Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt 5 74 916 75 780 150 696 15 138 039 137 716 275 755 1 29 188 28 300 57 488 10 138 439 137 555 275 994 6 143 774 142 094 285 868 8 63 634 63 394 127 028 8 88 975 89 468 178 443 9 132 130 129 765 261 895 7 154 113 150 254 304 367 16 137 433 135 855 273 288 15 128 751 128 901 257 652 11 131 112 130 279 261 391 49 768 318 760 137 1 528 455 12 138 699 135 422 274 121 Totalt Nysam 172 2 267 521 2 244 920 4 512 441 Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. är minst med en befolkning på knappt 58 000 människor. är den största regionen med drygt 1,5 miljoner människor. Förutom, och har de övriga länen ungefär 250 000 till 300 000 invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken i detta kapitel. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 9

10 Födelsenetto Antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Trender, -2005 Källa:SCB -100-60 -20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005-100 -60-20 20 60 100 2004 2005 Riket Länet

Födelsenetto Födelsenetto är ett mått på skillnaden mellan antalet födslar och dödsfall. För att kunna jämföra länen med riket redovisas ett relativt födelsenetto, antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Som diagrammen på föregående sida visar har,,,,,, och sedan haft ett negativt födelsenetto, det vill säga fler människor har dött än fötts. är det enda av Nysam-länen som har haft ett positivt födelsenetto ända sedan, det vill säga fler människor har fötts än avlidit. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen fortsätter. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2005 var för kvinnor 10,7 procent och för män 7,0. Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, 2005. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen var det s län som hade störst andel äldre i befolkningen. Skillnaden mellan länet och riket var för kvinnorna 1,8 procentenheter och för männen 1,6. län hade en betydligt lägre andel äldre än riket. Differenserna där var för kvinnorna 2,0 procentenheter och för männen 1,0. Åldersstruktur På följande sida redovisas befolkningens åldersstruktur med hjälp av ålderspyramider. Dessa pyramider redovisar andelen invånare i procent för respektive åldersgrupp och inte antal. Skälet till detta är att de olika Nysam-länen har stor variation i antal invånare och därför blir pyramider baserade på antal svårtolkade. Formen på pyramiderna beror på utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och flyttningar. För 100 år sedan var de pyramidformade, men numera har formen blivit alltmer rektangulär. Gemensamt för alla län är de stora årgångarna från 40-, 60- och 90-talen. Olika län uppvisar olika mönster, exempelvis har en stor andel av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar, medan har en stor andel äldre i befolkningen. Lägg också märke till avsaknaden av midja på figurerna från och för åldrarna 20-30 år, vilket förmodligen hänger samman med att båda länen har stora studieorter. 11

Ålderspyramider Procentuell fördelning per åldersgrupp inom respektive län, år 2005. Källa:SCB 12

Livsvillkor De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som speglar den sociala situationen i befolkningen. Ett nyckeltal som speglar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar ohälsan i befolkningen. Även andel biståndsmottagare (tidigare socialbidragstagare) är viktigt att studera då det finns ett samband mellan den variabeln och risken att bli sjuk eller skadas. Långtidssjukskrivna Den ökning i sjukskrivning som varit fallet under flera år har senaste året avbrutits och vänt nedåt. Sjukskrivning är problematisk som indikator på ohälsa då en ökning inte motsvaras av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 3, vilka för rikets kvinnor år 2005 var 38,8 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 20,8. Kvinnor Män -30-20 -10 0 10 20 30 Antal -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Antal långtidssjukskrivna år 2005. Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avviker mest från riksvärdet. Där är det, bland både kvinnor och män, ett betydligt högre antal långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade. Avvikelserna var för kvinnor 21,1 per 1 000 och för män 9,8 per 1 000. Det lägsta antalet långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade återfinns i. Där var avvikelserna 11,5 per 1 000 för kvinnor och 4,4 per 1 000 för män. 3 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 13

Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning 4 i riket år 2005 var bland kvinnor 14,4 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 9,1. Kvinnor Män -10-5 0 5 10 Antal -10-5 0 5 10 Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år 2005. Avvikelse från riket i antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV har högst antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelserna är för kvinnor 7,8 per 1 000 och för män 4,1 per 1 000. s kvinnor har lägst andel där avvikelsen var 3,5 per 1 000 medan hade lägst andel för män med en avvikelse på 2,6 per 1 000. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. 4 Vid årsskiftet / byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer 19-29 år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer 30-64 år 14

Ekonomiskt bistånd En välfärds- och folkhälsoindikator är andelen biståndsmottagare. Undersökningar har visat att dödlighet och sjuklighet är högre bland biståndsmottagare jämfört med andra grupper. År 2005 var det 36,2 kvinnliga biståndsmottagare per 1 000 i åldern 18-64 år i Sverige. Motsvarande siffra för männen var 35,4. Detta är en minskning, dock mycket liten, jämfört med statistiken från år 2004. Kvinnor Män -15-10 -5 0 5 10 15 Antal socialbidragstagare per 1000-15 -10-5 0 5 10 15 Antal socialbidragstagare per 1000 Biståndsmottagare, 18-64 år, 2005 Avvikelse i antal per 1000 från riket för respektive kön. Källa: SCB har högst antal biståndsmottagare per 1 000 jämfört med riket både när det gäller kvinnor och män. Avvikelserna var för kvinnor 11,3 per 1 000 och för män 10,0 per 1 000. Det län som låg lägst jämfört med riket var, både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen för kvinnor var 13,0 per 1 000 och för män 12,7 per 1 000. 15

Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2005 hade nära en fjärdedel av befolkningen, 16-74 år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år 2005. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen har, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i. Avvikelsen för kvinnorna är 3,7 procentenheter och för männen 4,5 procentenheter. och avviker däremot åt motsatt håll och uppvisar en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen är störst i och är för kvinnorna 3,8 procentenheter och för männen 3,2 procentenheter. 16

Yrkesgrupper Som en indikator på socioekonomiska förhållanden, kan också SCBs nya yrkesregister med SSYK (Standard för Svensk YrkesKlassificering) vara intressant. De avspeglar den struktur som är aktuell för arbetsmarknaden i det enskilda länet. År 2004 hade drygt hälften av befolkningen, 16-64 år, yrken som normalt högst kräver gymnasiekompetens, 55,5 procent av kvinnorna och 53,2 procent av männen. Observera att det som avses är de kvalifikationer som arbetet i fråga fordrar, inte de kvalifikationer som den arbetstagare besitter som utför arbetet. Kvinnor Män -10-5 0 5 10 Procentenheter -10-5 0 5 10 Procentenheter Andel med yrken som normalt kräver högst gymnasiekompetens, 2004. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Jämfört med riket har alla Nysam-länen utom en högre andel yrken som högst kräver gymnasiekompetens. Mest avviker s kvinnor med 62,2 procent och s män med 62,6 procent med yrken som inte kräver högre kompetens. Detta kan också jämföras med s kvinnor 50,6 procent och män 48,9 procent. Särskilt intressant kan vara att jämföra yrkesklassificeringen med utbildningsvariabeln. 17

Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkät- eller intervjuundersökningar. Med hjälp av tre skilda enkäter 5 kan vi dock redovisa resultaten för två utvalda variabler som har med levnadsvanor och hälsa att göra. Den ena variabeln är dagligrökning som är en av västvärldens största hälsorisker. Övervikt (BMI över 25) är den andra variabeln som redovisas i kapitlet. Antalet överviktiga och kraftigt överviktiga personer har i Sverige fördubblats under de senaste 20 åren. Övervikt är ett resultat av ärftlighet och/eller levnadsvanor. Det är en indikator på hälsan i befolkningen eftersom övervikt ökar risken för bland annat hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Rökning Trenden för dagligrökande är enligt Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som genomförs årligen av SCB, neråtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5-årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Studeras kvinnor och män separat syns det tydligt att kvinnornas andelar sedan slutet av 1980-talet legat högre än männens och att andelen dagligrökande män sjunkit mer än andelen dagligrökande kvinnor. Enligt HLV-05 var andelen dagligrökare i riket 17 procent bland kvinnorna och 13 procent bland männen. Andel dagligrökare 2004, 18-84 år Källa: HLV-04 och -05, LH Norrland 03 samt LH CDUST -04 5 Läs mer om detta i avsnittet Material och metoder på sidan 4. 18

I s län fanns den högsta andelen dagligrökare både när det gäller kvinnor och män. Andelen för kvinnor var 21 procent och för män 16 procent. I återfanns den lägsta andelen dagligrökare. Andelen för kvinnor där var 13 procent och för män 10 procent. Övervikt I riket var andelen överviktiga kvinnor och män 37 respektive 53 procent enligt HLV-05. SCB:s ULF-undersökning visar tydligt en uppåtgående trend sedan 1980, speciellt stor var ökningen under 90-talet. Denna uppgång har till viss del avstannat. Andel överviktiga, 2004, 18-84 år. Källa: HLV-04, HLV-05, LH Norrland 03 samt LH CDUST 04 Högsta andelen överviktiga kvinnor fanns i medan högsta andelen överviktiga män fanns i, och. Andelen för kvinnor var 47 procent och för män 59 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga kvinnor, 36 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga män, 51 procent. 19

Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten självrapporterade hälsoproblem, cancerincidens samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd. Självrapporterade hälsoproblem På följande sida redovisas de sex vanligaste självrapporterade hälsoproblemen: sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt rörelseförmåga, cirkulationsorganens sjukdomar, nedsatt hörsel, högt blodtryck och sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan. Diagrammen är konstruerade så att det för riket vanligaste hälsoproblemet hamnar överst, därefter kommer övriga hälsoproblem i fallande ordning. Nivån i respektive Nysam-län relateras till frekvensen för riket och anges i procent. uppvisar högst andel med sjukdomar i rörelseorganen, medan uppvisar den lägsta andelen. har högst andel med nedsatt rörelseförmåga, medan har lägst andel. När det gäller cirkulationsorganens sjukdomar uppvisar den högsta andelen och den lägsta andelen. är det län som har högst andel med nedsatt hörsel, har lägst andel. har högst andel med högt blodtryck, medan har den lägsta andelen. Av Nysam-länen är det i som högst andel med sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan återfinns, lägst andel har. 20

Självrapporterade hälsoproblem 3-årsmedelvärde för år. Andel i procent av befolkningen med respektive hälsoproblem. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), SCB Hälsoproblemen är rangordnade efter de i riket mest förekommande och redovisas i fallande ordning. A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 Kod Hälsoproblem A B C D E F 0 5 10 15 20 25 A B C D E A B C D E F 0 5 10 15 20 25 A B C D E A B C D E F Sjukdomar i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga Cirkulationsorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Högt blodtryck Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan F F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 Riket Länet 21

Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Studier visar på att var tredje svensk kommer att drabbas av en cancersjukdom under sin livstid. Cancer drabbar främst äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år och äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Antalet nya cancerfall ökade under de senaste två decennierna med 1,1 procent bland kvinnor och 1,5 procent bland män. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. År 2004 var incidensen i riket 47,38 per 10 000 kvinnor och 65,45 per 10 000 män. Kvinnor Män -20 20 Incidens per 10 000-20 20 Incidens per 10 000 Cancerincidens per 10 000, 2004. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2004, Socialstyrelsen. De flesta Nysam-län uppvisade en lägre incidens än riket. hade högst incidens för kvinnorna och avvikelsen där var 4,7 per 10 000, och hade högst för männen och avvek med 5,8 per 10 000. Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var 5,8 per 10 000. I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var 15,6 per 10 000. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer och prostatacancer. Bröstcancer utgör 30 procent av alla cancerfall bland kvinnor och prostatacancer utgör 35 procent av alla cancerfall bland män. Båda dessa cancerformer visar på en ökande trend. 5-årsmedelvärdet för bröstcancerincidens per 10 000 kvinnor i riket år var 13,9 och 5-årsmedelvärdet för prostatacancerincidens per 10 000 män i riket under samma period var 19,1. 22

Kvinnor -6-4 -2 0 2 4 6 Incidens per 10 000 Män -6-4 -2 0 2 4 6 Incidens per 10 000 Cancerincidens, 5-årsmedelvärde för åren -2004. Avvikelser från rikets incidens för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer (män). Källa: EpC, Socialstyrelsen Bland Nysam-länen uppvisar s län högst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 1,3 per 10 000 kvinnor. har lägst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 2,2 per 10 000 kvinnor. har den högsta incidensen av prostatacancer och avviker från riket med 3,1 per 10 000 män. har den lägsta incidensen och avviker från riket med 5,3 per 10 000 män. Medellivslängd Medellivslängden 6 i Sverige ökar. 5-årsmedelvärdet för kvinnorna i riket år var 82,4 år och för männen 78 år. Detta är en ökning på 1,2 år för kvinnorna och 2,1 år för männen i jämförelse med 5- årsmedelvärdet 10 år tidigare. Under hela perioden 1994- har, och haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen.,, (endast männen) och (endast kvinnorna) har hela tiden legat under rikets medellivslängd. 6 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 23

24 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 74 76 78 80 82 84 1994 1995 Riket * Före bestod inte Västra Götaland av samma kommuner som idag och kan därför inte jämföras med medellivslängden före. Kvinnor Män

Den äldre befolkningen Medellivslängden i Sverige ökar och det blir fler och fler äldre i vår befolkning. År 2010 kommer det att finnas cirka 950 000 kvinnor och 770 000 män över 64 år i Sverige. Skador och olyckor är intressanta då de till viss del går att förhindra med förebyggande insatser. Olyckspanoramat är starkt kopplat till åldern hos de drabbade individerna, exempelvis är det vanligare med vägtransportolyckor och skador beroende på avsiktligt våld i gruppen 15-24 år än i övriga åldersgrupper. Bland dem som är 65 år och däröver är det vanligt med fallolyckor och höftfrakturer. Fallolyckor I riket drabbades åren -2004 i genomsnitt 81,0 kvinnor och 52,3 män per 1000 från 65 år och uppåt av fallolyckor som krävde slutenvård. Kvinnor Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal fallolyckor per 1000-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 Antal fallolyckor per 1000 Personer vårdade i slutenvård efter fallolyckor, treårsmedelvärde. Avvikelse i antal per 1 000 från riket för respektive kön. Källa: EpC, Socialstyrelsen, Slutenvårdsregistret och hade betydligt fler olyckor per 1000 än riket medan och s kvinnor hade färre. 25

Höftfrakturer I riket drabbades åren -2004 i genomsnitt 34,4 kvinnor och 21,2 män per 1000 från 65 år och uppåt av höftfrakturer som krävde slutenvård. Kvinnor Män -10-5 0 5 10 Antal höftfrakturer per 1000-10 -5 0 5 10 Antal höftfrakturer per 1000 Personer vårdade i slutenvård efter höftfrakturer, treårsmedelvärde -2004. Avvikelse i antal per 1 000 från riket för respektive kön. Källa: EpC, Socialstyrelsen, Slutenvårdsregistret Jämtländska män hade fler höftfrakturer per 1000 än riket medan en bild med mindre avvikelser gällde för kvinnorna. Vaccinationer Varje år dör ett antal äldre i influensa. Det tvistas om hur stor effekt vaccinationerna har mot sjukdom och död, men det råder inget tvivel om att det finns en effekt. Nyare studier har dock visat på en lägre effekt än tidigare gjorda studier. Ungefär 61 procent av dem över 65 år i riket vaccinerades mot influensa år 2005. Båda könen -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Andel vaccinationer över 65 år Andel vaccinerade i respektive län år 2005. Ej uppdelat på kön. Avvikelse i procentenheter från riket. Källa: Smittskyddsinstitutet hade lägst andel, 44 procent, bland Nysam-länen medan hade högst med 72 procent. 26

Ekonomiskt bistånd I Sverige var det i genomsnitt 5,6 kvinnor och 7,8 män per 1000 i åldern 65 år och uppåt som fick ekonomiskt bistånd år 2005. Kvinnor Män -5 0 5 Antal socialbidragstagare per 1000-5 0 5 Antal socialbidragstagare per 1000 Biståndsmottagare, 65- år, 2005 Avvikelse i antal per 1000 från riket för respektive kön. Källa: SCB och är de Nysam-län som har högst antal per 1000 kvinnliga biståndsmottagare 65 år och äldre. I jämförelse med landet så är det 0,7 fler kvinnor per 1000 som får bidrag i dessa län. har högst antal per 1000 män med en avvikelse från riket på 1 man per 1000. är det län som har lägst antal bidragstagare per 1000 både för kvinnor och män, för kvinnorna rör det sig om 3,0 färre kvinnor per 1000 och för männen är det 3,2 färre per 1000 män. 27

Index För att på länsnivå sammanfatta denna rapport har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: - Övervikt, kvinnor och män. Källor: HLV-04, HLV-05, LH Norrland 03 samt LH CDUST 04, det jämförande riksvärdet kommer från HLV-05. - Fallolyckor, kvinnor och män, 3-årsmedelvärde för. Källa: Slutenvårdsregistret, Socialstyrelsen - Cancerincidens, kvinnor och män, år 2004. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2004, Socialstyrelsen - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2005. Källa:RFV - Andel med endast förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2004. Källa: SCB - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2005. Källa: SCB Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % 28

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 29

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -0,1-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0 0,04-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % 30

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 54,2 47,3-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % 31

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % 32

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 % 33

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 34

Övervikt, kv Övervikt, m Fallolyckor, kv Fallolyckor, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 35