Hälso- och sjukvård. Nysam Nyckeltalssamverkan

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård,,,,,,, Stockholm, Sörmland, Uppsala,,,, Västra Götaland, Örebro Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Ove Löfqvist E-post: Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: Tel: Rolf Forsman E-post: E-post:

2 Nyckeltal 2007 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 2 2. Landstingens kostnader sida Vårdkonsumtion sida Primärvård sida Somatisk sjukvård sida Medicinsk service sida Psykiatri sida Habilitering sida 81

3 Nyckeltalssamverkan 2007 För fjortonde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat. Vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens-, psykiatrins- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2007 redovisas i en separat huvudrapport per landsting och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri (2), medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 rapporter). Vi har även etablerat 4 nya statistikområden under året; Tolkverksamheter, Syncentraler, Hörcentraler och Hjälpmedelscentraler. Kvalitetsdata och data för effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är viktiga utvecklingsområden för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, aktiviteter, resursinsatser och produktivitetsmått. De nya områdena syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om kvalitet och hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting/kliniker/verksamhetsområden som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Ove Löfqvist (ordförande), Lena Kierkegaard, Rolf Forsman Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 1

4 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har tydligt utvecklats under det senaste decenniet. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och är snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av utvecklingsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Gruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten kommer hälsoförhållandena i befolkningen att beskrivas med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten kommer att presentera ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. 2

5 Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden (mars 2008) konstaterar att medellivslängden under perioden ökat med 2,5 år för kvinnor och 3,9 år för män, vilket gör att skillnaden mellan könen minskat med 1,4 år under denna period. Den ökade medellivslängden och förändringen mellan könen beror främst på minskningar i dödligheten i befolkningen yngre än 65 år. Risken att insjukna eller dö i hjärt- kärlsjukdomar har minskat under en längre tid vilket är den huvudsakliga orsaken till den ökade medellivslängden. Av alla dödsfall (2005) orsakades 42 procent av hjärt- kärlsjukdomar, 25 procent av cancersjukdomar, 7 procent av andningsorganens sjukdomar samt 5 procent av skador och förgiftningar. Inom gruppen hjärt-kärlsjukdomar är det främst dödlighet i kranskärlssjukdomar som minskat, där hjärtinfarkt är den dominerande sjukdomen. Även dödligheten i stroke har minskat men i betydligt långsammare takt än vad som varit fallet för kranskärlssjukdomar. När det gäller cancersjukdomar har nyinsjuknandet ökat med 1,1 procent bland män och 0,5 procent bland kvinnor under det senaste decenniet. Dödligheten i cancer har endast marginellt förändrats under senare år. Bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män är de vanligast förekommande cancerformerna. För båda dessa cancerformer ökar insjuknandet. När det gäller dödligheten så minskar den för bröstcancer något medan dödligheten för prostatacancer inte förändrats nämnvärt. Lungcancer har under de senaste åren blivit en lika vanlig dödsorsak bland kvinnor som bröstcancer, trots att denna cancerform är betydligt vanligare. Bröstcancer upptäcks tidigare på grund av screening vilket lett till att antalet insjuknade ökat samtidigt som dödligheten kunnat minska. Flera andra cancerformer som exempelvis magsäckscancer och livmoderhalscancer minskar både när det gäller insjuknande och dödlighet. Hudcancer ökar däremot något både när det gäller insjuknande och dödlighet. Dödligheten till följd av olycksfall har ökat det senaste decenniet. Vägtrafikolyckor har däremot legat på en tämligen stabil nivå sedan mitten av 1990-talet. Att många äldre är mer aktiva i högre åldrar än tidigare medför en ökad risk att drabbas av olycksfall. I åldrarna 65 år och äldre har antalet dödsfall orsakat av fallolyckor ökat med 39 procent bland män och 46 procent bland kvinnor. År 2005 avled fler personer på grund av fallolyckor än av transportolyckor. Förekomst av ängslan, oro och ångest är förhållandevis hög och dessa besvär ökade under talet. Under de senaste åren har utvecklingen av den psykiska ohälsan i den vuxna befolkningen visat vissa förbättringar i de flesta åldersgrupper, undantag är de yngsta grupperna 16 till 24 åringar. Antalet självmord har under en längre tid minskat. Undantaget är även här de yngsta åldergrupperna, där självmorden inte minskat. Det är viktigt att konstatera att det är förhållandevis få fall i dessa grupper vilket bidrar till en större statistisk osäkerhet. Övervikt och fetma är idag stora folkhälsoproblem. I flera decennier har det skett en kraftig ökning av dessa tillstånd. Andelen med övervikt och fetma har minskat något de senaste åren bland kvinnor men fortsatt ökat något för män. Bland unga kvinnor är dock undervikt ett större problem än fetma. Endast 4 procent av åriga kvinnor led av fetma Tobaksrökning minskar både för män och för kvinnor i alla åldersgrupper. Alkoholkonsumtionen har ökat sedan mitten av 1990-talet, men de senaste åren har det skett en minskning av totalkonsumtionen av alkohol. Minskningen rör konsumtion av oregistrerad alkohol, dvs. alkohol som förs in i landet legalt eller illegalt. Ohälsotalet har minskat sedan början av 2000-talet. De senaste åren har både sjukskrivningar och sjuk- eller aktivitetsersättningar minskat. Detta gäller för både kvinnor och män. Det är dock fortfarande fler kvinnor än män som är sjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning. Stora skillnader finns mellan olika grupper när det gäller livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Olika åldergrupper, kvinnor/män och socioekonomiska grupper är exempel där stora skillnader kan iakttas. Oftast kan den positiva hälsoutvecklingen förklaras av förändringar framförallt i mer privilegierade grupper. 3

6 Bakgrundsfaktorer De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Detta är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i förevarande kapitel, som handlar om befolkningens hälsa, ska tolkas. Variabler som redovisas är antal kommuner och befolkningsstorlek som varierar stort mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och därför redovisas andelen 75 år och äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som visar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar delvis ohälsan i befolkningen. Ett annat nyckeltal som påvisar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun, till Västra Götaland med 49 kommuner.,,,,, samt Uppsala har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2007 av 198 kommuner, vilket motsvarar drygt 68 procent av samtliga 290 kommuner i Sverige och nära 71 procent av Sveriges befolkning. Från hör Heby kommun till Uppsala län. Folkmängd Län Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Stockholm Uppsala Västra Götaland Örebro Totalt Nysam Källa: SCB Folkmängd Totalt bor 6,5 miljoner människor i Nysamlänen vilket är nära 71 % av Sveriges befolkning. Folkmängden varierar mellan länen. är minst med en befolkning på drygt Stockholm är den största regionen med ett invånarantal på nära två miljoner. Västra Götaland har drygt en och en halv miljon. Förutom, och har de övriga länen ungefär till invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken 4

7 i detta kapitel. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. Västra Götaland är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. De flesta län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen har fortsatt på 2000-talet. Ökningen stoppades dock upp under 2006 och 2007, till stor del beroende på det stora antalet nyfödda. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2007 var för kvinnor 10,5 procent och för män 6,9. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser 1 från riket och inte procentuella avvikelser. Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 0 procentenheter Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen var det s län och s län som hade störst andel äldre i befolkningen. Skillnaden mellan länen och riket var för kvinnorna ungefär 1,9 procentenheter och för männen ungefär 1,5 procentenheter. Stockholms län däremot, hade en betydligt lägre andel än riket. Differenserna där var för kvinnorna 1,9 procentenheter och för männen 1,7. Långtidssjukskrivna Den ökning av sjukskrivningar som skett under längre tid har de senaste åren avbrutits och vänt nedåt. Sjukskrivning är problematisk som indikator på ohälsa då en ökning inte motsvaras av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 2, vilka för rikets kvinnor år 2006 var 35,3 per sjukpenningförsäkrade och för män 19,0. 1 Faktiska avvikelser = differensen mellan aktuellt Nysam-län och riket. 2 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 5

8 Kvinnor Män Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro 0,03 Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Antal Antal långtidssjukskrivna år Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: Försäkringskassan Bland Nysam-länen avviker mest från riksvärdet. Där är det, bland både kvinnor och män, ett betydligt högre antal långtidssjukskrivna per sjukpenningförsäkrade. Avvikelserna var för kvinnor 24,5 per och för män 11,1 per Det lägsta antalet långtidssjukskrivna per sjukpenningförsäkrade återfinns på och i Stockholm. Där var avvikelserna minus 10,7 per för kvinnor på respektive minus 4,1 per för män i Stockholm. Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning 3 i riket år 2006 var bland kvinnor 10,9 per sjukpenningförsäkrade och för män 7,5. Kvinnor Män Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år Avvikelse från riket i antal per sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: Försäkringskassan 3 Vid årsskiftet 2002/2003 byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer år 6

9 har högst antal per sjukpenningförsäkrade med nybeviljad sjukersättning/ aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelserna är för kvinnor 5,0 per och för män 2,9 per Stockholm har de lägsta andelarna. Avvikelserna var minus 2,3 per för kvinnorna och minus 1,1 per för männen. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2006 hade nära en fjärdedel av befolkningen, år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro procentenheter Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen har, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i. Avvikelsen för kvinnorna var 3,6 procentenheter och för männen 4,4 procentenheter. Stockholm, Uppsala och avviker däremot åt motsatt håll och uppvisar en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen är störst i Stockholm och är för kvinnorna minus 3,8 procentenheter och för männen minus 4,4 procentenheter. 7

10 Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är dock svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkät- eller intervjuundersökningar. Med data från det nationella urvalet i Folkhälsoinstitutets (FHI) befolkningsenkät Hälsa på lika villkor kan resultaten för fyra variabler med medelvärden för åren redovisas. Variablerna är dagligrökning, övervikt, riskfylld alkoholkonsumtion samt motionsvanor. För att illustrera osäkerheten i mätningarna är värdena i diagrammen försedda med ett 95%-igt konfidensintervall (osäkerhetsintervall). De röda linjerna visar variabelns 95%-iga konfidensintervall för riket. Endast i ett fåtal fall är varje enskilt läns konfidensintervall helt utanför rikets. Länets värde kan då sägas vara signifikant avvikande från rikets. Rökning Rökningen är en av västvärldens största hälsorisker. Trenden för dagligrökande i Sverige är enligt Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som genomförs årligen av SCB sedan 1975, nedåtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5-årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Ett fyraårsmedelvärde för åren av FHIs enkätdata ligger mellan 14,6 och 15,5 procent. Andelen dagligrökande kvinnor har sedan slutet av 1980-talet legat högre än männens. Andelen dagligrökande män har sedan dess sjunkit mer än andelen dagligrökande kvinnor. FHIs data ger värden mellan 16,3 och 17,6 procent för kvinnor och mellan 9,3 och 10,2 procent för män. % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) dagligrökare. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor

11 Övervikt Övervikt ökar risken för diabetes, högt blodtryck, sjukdomar i cirkulationsorganen, sömnapné och vissa cancerformer. Kraftigt överviktiga har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Andelen överviktiga har stadigt ökat de senaste åren. Folkhälsoinstitutets data visar att andelen med fetma (BMI 30 och däröver) för åren i riket ligger mellan 11,1 och 11,9 procent med en något lägre andel för kvinnorna än för männen. Kvinnornas värde ligger mellan 10,3 och 11,4 procent medan männens ligger mellan 11,5 och 12,6 procent. % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) med fetma. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor Andelen med fetma är signifikant högre i Örebro län än andelen i riket, medan andelen i Stockholms län är signifikant lägre. 9

12 Riskfylld alkoholkonsumtion Antal alkoholrelaterade dödsfall i Sverige är i storleksordningen per år. Det innebär att ungefär vart 20:e dödsfall är alkoholrelaterat. Variabeln riskfylld alkoholkonsumtion som används i den här rapporten är konstruerad av fyra frågor från Folkhälsoinstitutets enkät. Tre av dem bildar det som kallas AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), ett index där en viss poäng indikerar riskfyllt drickande. Till detta har lagts resultatet från en fjärde fråga vilken beskriver frekvensen av berusningsdrickande. % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) med riskfylld alkoholkonsumtion. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor Andelarna med riskfylld alkoholkonsumtion i Stockholms län är signifikant högre och andelarna i Örebros län är signifikant lägre än Riket. 10

13 Fysisk aktivitet Människokroppen är byggd för rörelse. Brist på fysisk aktivitet har stor inverkan på människors hälsa. Stillasittande personer löper dubbelt så stor risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom som sina fysiskt mer aktiva jämnåriga. Mycket tyder på att bristen på fysisk aktivitet i det moderna samhället kommer att leda till förändringar i utvecklingen av våra folksjukdomar. Variabeln fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag har konstruerats av två variabler. Andelen som det senaste året motionerat (så att man svettas) minst 1 gång per vecka i 30 minuter eller som en vanlig vecka ägnar minst 3 timmar åt måttligt ansträngande aktiviteter såsom raska promenader, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling eller simning. % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) fysiskt aktiva. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor Andelarna fysiskt aktiva på och i Stockholm ligger signifikant lägre än riket. och ligger signifikant högre jämfört med riket. 11

14 Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten cancerincidens. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och åtgärdbar dödlighet. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar främst äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år och äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. När det gäller cancersjukdomar har nyinsjuknandet ökat med 1,1 procent bland män och 0,5 procent bland kvinnor under det senaste decenniet. Förutom den åldrande befolkningen förklaras en del av ökningen med förekomsten av screening och förbättrade diagnostiska metoder. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2006 var incidensen i riket 47,6 per kvinnor och 63,4 per män. Kvinnor Män Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Incidens per Incidens per Cancerincidens per , Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2006, Socialstyrelsen. De flesta Nysam-län uppvisade en lägre incidens än riket. hade den högsta incidensen med en avvikelse från riket på 4,6 per för kvinnor och 6,0 per för män. Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var minus 7,1 per I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var minus 11,5 per Medellivslängd Medellivslängden 4 i Sverige har ökat under en längre tid. För kvinnorna var 5-årsmedelvärdet i riket år ,8 år för kvinnorna och för männen 78,5 år. Detta är en ökning på 1,4 år för kvinnorna och 2,3 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. För dem som uppnått 65 års ålder var den förväntade återstående livslängden år ,58 år för kvinnorna och 17,44 år för männen. Detta är en ökning med 0,9 år för kvinnorna och 1,5 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. En viss del av den ökande medellivslängden hänger alltså samman med en ökad överlevnad i åldersgrupperna under 65 år. Trenden för medellivslängden mellan åren visar att det är, och Uppsala som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen.,, (endast männen) och Örebro (endast kvinnorna) har hela tiden legat under rikets medellivslängd. Medellivslängden för männen på har för varje år närmat sig riksgenomsnittet och ligger numer nästan i nivå med riket. En mindre positiv utveckling uppvisar, där medellivslängden inte ökar i samma takt som för riket som helhet. 4 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 12

15 13 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Kvinnor Män

16 Åtgärdbar död Med åtgärdbar dödlighet menas dödsfall som skulle ha kunnat åtgärdas med hjälp av medicinska insatser eller hälsopolitiska insatser. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. Sjukvårdsindikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med medicinska insatser är dödlighet i diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-74 år var för riket vid sjukvårdsindikatorer 25,7 för kvinnor och 36,8 för män. Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor Antal per inv Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män Antal per inv Sjukvårdsindikatorer, dödstal per i åldern 1-74 år , ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen hade högst dödstal bland kvinnorna och avvikelsen där var 9,1 per , och hade högst för männen där avvikelsen var 13,0. I fanns de lägsta dödstalen för kvinnorna med avvikelsen 5,9 och i Uppsala och de lägsta för männen med avvikelsen 9,9 per jämfört med riket. Hälsopolitiska indikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser är dödlighet i lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-74 år var för riket vid hälsopolitiska indikatorer 27,2 för kvinnor och 46,0 för män. Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor Antal per inv Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Män Antal per inv Hälsopolitiska indikatorer, dödstal per i åldern 1-74 år , ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen 14

17 hade högst dödstal bland både kvinnor och män. Avvikelserna var 11,0 respektive 11,3 per jämfört med Sverige i sin helhet. hade lägst dödstal bland kvinnor och hade lägst bland män. Avvikelserna var 5,3 respektive 9,3 per Den psykiska ohälsan Psykisk hälsa är en viktig del av folkhälsan som uppmärksammats i olika sammanhang under senare tid. Olika undersökningar visar att besvär som ängslan, oro eller ångest ökade under talet. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2007 uppgav drygt 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de hade psykiska besvär, andra undersökningar visar på ännu högre andel. Under de senaste åren har utvecklingen av den psykiska ohälsan i den vuxna befolkningen visat vissa förbättringar i de flesta åldersgrupper, undantag är de yngsta grupperna, åringar. Psykiska sjukdomar som schizofreni och allvarliga psykiska störningar har legat på en relativt konstant nivå sedan lång tid tillbaka. Antalet självmord har under en längre tid minskat. Undantaget är även här de yngsta åldergrupperna, där självmorden inte minskat de senaste åren. Det är viktigt att konstatera att det är förhållandevis få fall i dessa grupper vilket bidrar till en större statistisk osäkerhet. Tidigare har alltid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv varit den största diagnosgruppen för ersättningar för sjukskrivningar och sjukersättningar/aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension/sjukbidrag). De senaste åren har dock psykiska sjukdomar blivit den dominerande gruppen för dessa ersättningar. Diskussioner har förts om i vilken grad det skett en ökning av psykiska problem eller om det skett en förändring av hur olika problem beskrivs och tolkas. Bortsett från detta är psykiska besvär ett stort folkhälsoproblem. Den psykiska hälsan skiljer sig kraftigt mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper. Generellt rapporterar kvinnor mer psykiska problem än män. Det är också fler som uppger psykiska symtom i de yngre åldersgrupperna. Självrapporterade psykiska besvär sjunker både bland kvinnor och bland män med stigande ålder fram till cirka 70 års ålder, då det ökar något. Psykisk hälsa/ohälsa kan mätas på olika sätt. Sjukskrivningsmönster och hälso- och sjukvårdsinsatser ger en bild av läget. Denna bild är dock präglad av utbud, praxis, efterfrågan och andra liknande faktorer. Om utgångspunkten är att belysa befolkningens hälsa är den bästa informationskällan att utgå från självrapporterad hälsa, skilt från efterfrågan, insatser och åtgärder. På samma sätt som i kapitlet om levnadsvanor kan uppgifter om självrapporterad psykisk ohälsa hämtas från det nationella urvalet i Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät Hälsa på lika villkor. I denna enkät finns flera frågor som på olika sätt belyser psykisk hälsa. GHQ 12 (General Health Questionnaire) är ett index med 12 frågor som avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Frågorna är validerade och flitigt använda både nationellt och internationellt. I diagrammet nedan har nedsatt psykiskt välbefinnande definierats som att individen har tre eller flera negativt laddade svar i frågebatteriet GHQ

18 % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andel med nedsatt psykisk hälsa (GHQ-12), fyraårsmedelvärde Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor När det gäller svaren i GHQ 12 indexet så finns en viss spridning mellan landstingen. Stockholm har en signifikant högre andel med nedsatt psykisk hälsa medan, och har en signifikant lägre andel med nedsatt psykisk hälsa enligt GHQ 12. Ett annat sätt att fråga om psykisk hälsa är att mera direkt fokusera på besvär och symtom. I Folkhälsoinstitutets enkät frågas om flera besvär eller symtom. En av frågorna rör ängslan, oro eller ångest. Denna grupp av besvär är de vanligast förekommande symtomen som personer anger i studier av självskattad psykisk hälsa. Diagrammet nedan redovisar andelen som angivit att de har svåra besvär eller symtom av ängslan, oro eller ångest. 16

19 Ängslan, oro och ångest % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, fyraårsmedelvärde Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor Även när det gäller ängslan, oro och ångest finns en viss spridning mellan landstingen. och Västra Götaland har signifikant högre värden än riksgenomsnittet. och Sörmland ligger signifikant under riket. Skillnaderna är små och en stor osäkerhet finns på grund av att det rör sig om små urval. Vad som är viktigt att konstatera är att dessa problem generellt är mycket vanligt förekommande. Tar man även med den grupp som har lättare besvär så uppger exempelvis nästan hälften av alla yngre kvinnor att så är fallet. Stress är ett hälsoproblem som diskuterats under en längre tid. Dagens samhälle med ökade krav både när det gäller arbete och övriga livet medför att många upplever sin situation som stressig. Kopplingen mellan stress och hälsa är också välbelagd. Diagrammet nedan anger andelen som känner sig ganska eller väldigt mycket stressade. 17

20 % Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Andel med ganska eller väldigt mycket stress, fyraårsmedelvärde Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor När det gäller stress är spridningen något mindre än för GHQ 12 och ängslan, oro och ångest. Stockholm ligger dock signifikant över riksgenomsnittet och och under riket. Som tidigare påpekats så finns det stora osäkerheter i skillnaderna mellan olika landsting. Detta på grund av att resultaten bygger på tämligen små urval. Vad som däremot är belagt är att psykiska besvär i dag är vanligt förekommande i befolkningen. Stora skillnader finns mellan könen, där kvinnor ligger på en betydligt högre nivå än männen. Besvär är också vanligare i de yngre åldersgrupperna och då speciellt bland kvinnor. 18

21 Index För att på länsnivå ge en bild av befolkningens hälsa har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i index-diagrammen: - Fysisk aktivitet, 4-årsmedelvärde för Källa: Hälsa på lika villkor, FHI - Ängslan, oro eller ångest, 4-årsmedelvärde för Källa: Hälsa på lika villkor, FHI - Cancerincidens, kvinnor och män, år Källa: Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år Källa: RFV - Andel med förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år Källa: SCB - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år Källa: SCB Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Uppmärksamma även att de två grönfärgade variablerna är behäftade med viss osäkerhet då de härstammar från enkätdata med relativt små urval. Fysisk aktivitet Ängslan, oro eller ångest Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m % 19

22 2. Landstingens kostnader Nysam I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknade. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet/specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. 2.1 Kostnader per huvudområde I detta avsnitt redovisas de totala nettokostnaderna i kronor per invånare med uppdelning på huvudområden. I tabell 1 redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling/omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Tabell 1: Nettokostnad per invånare år 2007 inklusive läkemedelskostnad. Totalt och exklusive avveckling/omstrukturering, per huvudområde. Kostnaderna rensade för avveckling/omstrukturering till höger. Total nettokostnad Varav Exkl avveckling / omstrukturering Hälso- och sjukvård inkl tandvård o politisk verksamhet Exkl avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet Västra Götaland Örebro

23 Landstingens nettokostnader 2007 (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvård inkl tandvård o politisk verksamhet Övrig verksamhet Örebro Västra Götaland Kronor per invånare I nedanstående tabell redovisas kostnaden för läkemedel inklusive både öppen- och slutenvårdsläkemedel. Tabell Läkemedel Kostnader för läkemedel år Kronor per invånare Varav Totala kostnader läkemedel Kostnader läkemedel hälsooch sjukvård exkl tandvård Kostnader läkemedel tandvård Västra Götaland Örebro

24 2.2 Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl. tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro Nysam - Nyckeltal Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård o politiker, inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv

25 Landstingens nettokostnader 2007 (inklusive läkemedelskostnad) Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Kronor per invånare Örebro Västra Götaland I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS Varav exkl tandvård och politisk verksamhet Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Örebro % % % % 23

26 Nyckeltal Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per invånare Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Örebro Kronor per invånare I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Basår är år OBS för år inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 32% 26% 23% 31% 28% 42% 16% 32% 21% 81% 18% 33% 35% 33% 31% 31% 27% 53% 21% 27% 25% 43% 8% 35% 31% 64% 23% 32% 24% 55% 25% * * 20% 23% 61% 13% Västra Götaland 31% Örebro 32% 28% 45% 42% *Uppgift saknas för och samt för primärvård 24

27 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader somatik (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv Nysam - Nyckeltal Totala kostnader primärvård (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv

28 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader psykiatri (inkl läkemedel år ) Nysam-median Min Max Kronor per inv Nysam - Nyckeltal Totala kostnader övrigt hälso- och sjukvård Nysam-median Min Max Kronor per inv

29 Nysam - Nyckeltal Totala kostnader tandvård (inkl läkemedel år ) 800 Nysam-median Min Max Kronor per inv % Nettokostnader 2007 (inklusive läkemedelskostnad) Andel av kostnader för köpt vård Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 50% 30% 30% 25% 20% 15% 12% 14% 16% 13% 18% 17% 22% 21% 16% 20% 19% 17% 15% 15% 15% 14% 13% 12% 14% 20% 10% 5% 9% 7% 7% 3% 10% 8% 6% 6% 3% 5% 9% 8% 7% 0% Örebro %-andel 27

30 2.3 Vem har producerat vården? Nysam I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt länet inom länet samt köpt vård utanför länet). Tabell 6: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård % % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad och köpt vård Egenproducerad Köpt vård Örebro Kronor per invånare 28

31 I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt vård inom länet samt köpt vård utanför länet). Vid tolkning av primärvård, hänvisar vi till Nysams primärvårdsprofil (finns i delrapport Primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen, t.ex inom hemsjukvård. Tabell 7: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård * % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad och köpt vård Egenproducerad Köpt vård Örebro Kronor per invånare 29

32 I tabell 8 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den psykiatriska vården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar samt köpt vård hos andra vårdproducenter (köpt länet inom länet samt köpt vård utanför länet). Tabell 8: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den psykiatriska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård Andel köpt vård % % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Psykiatri - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnader) fördelad på egenproducerad och köpt vård Egenproducerad Köpt vård Örebro Kronor per invånare 30

33 2.4 Kostnader per specialitet och specialitetsområde Nysam I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitets-områden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per invånare år * Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 50% 53% 53% 57% 48% 54% 56% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 50% 47% 47% 43% 52% 46% 44% 43% Somatisk vård totalt *Uppgifter saknas från I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. 31

34 Nyckeltal Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Medicin mm Barn- och ungdomsmedicin Habilitering Kronor per invånare Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Kronor per invånare 32

35 I tabell 10 redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Två av landstingen särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 10: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år * * Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Psykogeriatrik Psykiatri totalt *Uppgifter saknas från *På finns en integrerad barn- och ungdoms och vuxenpsykiatrisk klinik. Nyckeltal Kostnader psykiatrisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per psykiatrisk huvudspecialitet och invånare Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik inkl BUP Kronor per invånare 33

36 Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2007 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2007 (ex tandvård o politisk verksamhet) (exklusive läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde ( kr) Uppgift saknas för primärvård och psykiatri Uppgift saknas för somatik Nettokostnader hälso- och sjukvård 2007 (exkl läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 2.618) Primärvård Medicin mm Barnmedicin Habilitering Kirurgi mm Ortopedi 157 Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Vuxenpsykiatri Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 95 BUP inkl Vuxenpsyk

37 3. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget/region som i andra landsting/region, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Under de senaste åren har utvecklingsgruppen utvecklat individdata för att beskriva befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Individperspektivet inför en ny dimension av begreppet vårdkonsumtion. Utvecklingsgruppen har genomfört tre projekt inom individdata. Projekten har redovisats i separata rapporter. Under 2008 kommer utvecklingsgruppen fortsätta att studera individdata. En rapport hur vårdprocessen ser ut inom de olika landstingen/regionen kommer att lämnas under hösten På kommunnivå redovisas vårdtid i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök samt besök annan hälso- och sjukvårdspersonal. På länsnivå redovisas även läkemedelsdata (receptläkemedel) och operationer/åtgärder. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker/enheter, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport vårdkonsumtion. 35

38 Vårdkonsumtion 2007 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Stockholm Västra Götaland Sörmland Örebro Egenprod vård Summa köpt vård Exkl köpt Antal VTF per invånare Nyckeltal - Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtillfällen per 1000 inv 220 MEDIAN MIN MAX

39 Vårdkonsumtion 2007 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Exkl köpt Läkarbesök sjukhus Läkarbesök primärvård Sörmland Västra Götaland Örebro Stockholm Antal besök per invånare Nyckeltal - Vårdkonsumtion totalt Antal läkarbesök totalt per 1000 inv MEDIAN MIN MAX

40 Nyckeltal - Vårdkonsumtion totalt Antal läkarbesök i primärvård per 1000 inv MEDIAN MIN MAX Nyckeltal - Vårdkonsumtion totalt Antal läkarbesök på sjukhus (inkl psykiatri) per 1000 inv MEDIAN MIN MAX

41 Motivet att ta fram nyckeltal för läkemedel är att de utgör en betydande produktionsfaktor i sjukvården kvalitativt, är en del av behandlingen för många patientgrupper samt står för en ansenlig del av ett landstings/regions totala kostnader. Det finns klara skillnader i praxis både inom och mellan landsting. Vårdkonsumtionsgruppen har valt att se på nedanstående grupper av läkemedel: Vårdkonsumtion - Läkemedelsdata Uttagna receptläkemedel 2007 Antal DDD ACE-hämmare per 1000 inv Antal DDD SSRI (antidepressiva) per 1000 inv Antal DDD Statiner per 1000 inv Antal DDD Protonpumpshämmare per 1000 inv Antal DDD NSAID preparat per 1000 inv Stockholm Västra Götaland Örebro Vårdkonsumtion - Läkemedelsdata Uttagna receptläkemedel %-avvik från medianvärde 20% 10% 10% 0% -10% 0% -5% -12% -20% -30% -40% -40% -50% Antal DDD ACEhämmare per 1000 inv Antal DDD Protonpumpshämmare per 1000 inv Antal DDD SSRI (antidepressiva) per 1000 inv Antal DDD NSAID preparat per 1000 inv Antal DDD Statiner per 1000 inv 39

42 4. Primärvård Primärvården redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kommunnivå i delrapport Primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. NYSAM och Sveriges Kommuner och Landsting har ett samarbete i syfte att rationalisera statistikarbetet och förenkla datainsamlingen för primärvården. NYSAM ansluter sig därmed till verksamhetsindelningen (VI2000). De landsting som deltar i NYSAM lämnar en del ytterligare uppgifter som grund för nyckeltalsberäkningarna. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, dvs allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Redovisning av verksamheterna sker med följande indelning: På länsnivå redovisas distriktsläkarverksamhet inklusive distriktssköterskeverksamhet [innehåller allmänläkarvård (ALV), sjuksköterskevård (SSV) och hemsjukvård (HSV)], barnhälsovård (BHV), mödrahälsovård (MHV), jourverksamhet (JOU), övrig primärvård (ÖPV) och sluten primärvård (SPV) sammanslaget. Dessutom finns delverksamheterna inom primärvården redovisade var för sig (exklusive sluten primärvård och övrig primärvård). På kommunnivå redovisas på motsvarande sätt delområdena som på länsnivå. Primärvårdsgruppen i Nysam har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Vi hänvisar till denna profil vid tolkning av primärvård. Primärvårdsprofilen redovisas i delrapport Primärvård. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Datastruktur primärvård : Primärvård Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet PV-ansluten hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård 40

43 Primärvård 2007 Nedan visas ett urval av nyckeltal på länsnivå. Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal besök per 1000 invånare Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal SSK+DSK+BM+K besök totalt / 1000 inv Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare / årsarb. spec i allmänmedicin Antal invånare / årsarb. läkare totalt (dagtid + jourtid)

44 Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Personalkostnad i kronor per inv (exkl jour) Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarb annan HoS-personal totalt Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal annan HoS-personal (SSK+DSK+BM+BioMed+K+Sekr) / läkare Primärvård 2007 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal årsarbetande läkare till jourverksamhet

45 Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal jourläkarbesök/ 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök / årsarb läkare Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök tot / årsarb SSK+DSK Primärvård DLM / DSM Andel besök som resulterar i remiss till annan specialist av samtl besök % 5% 10% 15% 20% 25% 43

46 Nyckeltal Primärvård - DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) per inv 1600 Nysam-median Min Max Antal läkarbesök Nyckeltal Primärvård - DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) per årsarb läkare 2750 Nysam-median Min Max Antal läkarbesök

47 Nyckeltal Primärvård - DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök på mottagning per inv 1500 Median Min Max Antal besök Nyckeltal Primärvård - DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök per årsarb SSK+DSK 3500 Nysam-median Min Max Antal besök

48 5. Somatisk sjukvård Nysam Somatisk sjukhusvård redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kliniknivå i respektive delrapporter. Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I grundmaterialet finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/ infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/ urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/ audiologi/ HC. På kliniknivå är data produktionsrelaterat, medan data (exkl utomlänspatienter) på länsnivå är relaterad till länets befolkning. Rapportstruktur : Somatisk sjukvård Medicin mm Kirurgi mm Infektion Ortopedi Onkologi Kvinnosjukvård Hud Ögonsjukvård Barn och Ungdomsmedicin ÖNH / Audio Det finns egna delrapporter inom respektive specialitet där nyckeltal framgår både på länsnivå och på kliniknivå. Från och med 2004 redovisas länsnivå Kirurgi / Urologi exklusive regionspecialiteter. Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per , med undantag av barn (antal barn 0-17 år) och kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+). Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2007 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Speciella kommentarer från utvecklingsgrupperna finns i respektive delrapport. 46

49 Medicin, mm / Infektion (tabelldata i delrapport) Nysam Nyckeltal Medicin, m m / Infektion Antal VTF per inv 100 Nysam-median Min Max Antal VTF Nyckeltal Medicin, m m / Infektion Antal läkarbesök per inv 350 MIN MAX MEDIAN F.o.m. 2006: Besök på akutmott som för till inläggning registreras som besök + inläggning, mot tidigare endast som inläggning 300 Antal besök

50 Medicin, mm / Infektion (tabelldata i delrapport) Nysam Nyckeltal 2007 Medicin,mm länsnivå Personalkostnad per invånare totalt Nyckeltal 2007 Medicin,mm länsnivå %-avvik från Nysam-median Antal VPL per inv tot Antal VPL per inv % -20% -10% 0% 10% 20% 30% 0% 0% 0% 0% Nyckeltal 2007 Medicin,mm länsnivå Läkarbesök per årsarb läkare Nyckeltal 2007 Medicin,mm länsnivå %-avvik från Nysam-median Antal Vtf per disp vårdplats

51 Infektion (tabelldata i delrapport) Nysam Nyckeltal 2007 Infektion länsnivå Antal VTF egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2007 Infektion länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2007 Infektion länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nyckeltal 2007 Infektion länsnivå Antal läkarbesök per årsarbetande läkare

52 Onkologi (tabelldata i delrapport) Nysam Nyckeltal 2007 Onkologi länsnivå Antal behandlade individer egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2007 Onkologi länsnivå Antal besök öppenvård onkologi egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2007 Onkologi länsnivå Personalkostnad (justert) per invånare Nyckeltal 2007 Onkologi länsnivå Antal disp vårdplatser (justerat) per inv

53 Hud länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal - Hud länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare 70 Nysam-median Min Max Antal besök Nyckeltal - Hud länsnivå Personalkostnad per invånare 65 Nysam-median Min Max Kronor

54 Hud länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal 2007 Hud Länsnivå Personalkostnad / inv Nyckeltal 2007 Hud Länsnivå Ant årsarb läkare per inv 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Östergötland Östergötland Sörmland Sörmland Nyckeltal 2007 Hud Länsnivå Ant annan HoS-personal per årsarb läkare 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Nyckeltal 2007 Hud Länsnivå Antal läkarbesök hud+std / läkare Besök läkare hud+std+beh+tester per annan HoS-pers Sörmland Östergötland Sörmland Östergötland 52

55 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå - Invånare län = 0-17 år - Tabelldata se delrapport (Nysam i samarbete med BLF) Nyckeltal 2007 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå 45 Antal VTF barnmed Antal VTF icke barnmed Antal VTF per 1000 inv Östergötland Norrbotten Stockholm (SöS) Örebro Jönköping Nyckeltal Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 550 Min Max Median Antal besök

56 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå - Invånare län = 0-17 år - Tabelldata se delrapport Nyckeltal 2007 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal vårdplatser per invånare Skåne Nyckeltal 2007 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år) Personalkostnad per invånare Skåne Norrbotten Kalmar Örebro Östergötland Stockholm (SöS) Jönköping Östergötland Kalmar Norrbotten Stockholm (SöS) Jönköping Örebro Nyckeltal 2007 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal VTF per vårdplats Östergötland Stockholm (SöS) Kalmar Norrbotten Jönköping Örebro Skåne Nyckeltal 2007 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal läkarbesök per årsarb läkare Norrbotten Jönköping Stockholm (SöS) Östergötland Örebro Kalmar Skåne

57 Kirurgi / Urologi länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal VTF egna lt / 1000 inv 45 Min Max Nysam-median Antal VTF Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 200 Nysam-median Min Max Antal besök

58 Kirurgi / Urologi länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 inv Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Andel lap kolecystektomi av kolecystektomi totalt och Andel lap appendektomi av appendektomi totalt Append. Kolecyst % 25% 50% 75% 100% Nyckeltal 2007 Kirurgi,mm länsnivå Antal VTF per vårdplats Nyckeltal 2007 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde (39 VTF/VPL) Antal disp VPL / inv -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 56

59 Ortopedi länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal vårdtillfällen per 1000 inv 20 Nysam-median Min Max Antal VTF Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal läkarbesök per 1000 inv 200 Nysam-median Min Max Antal besök

60 Ortopedi länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Uppsala Östergötland Nyckeltal 2007 Ortopedi Länsnivå Antal årsarb läkare per invånare Östergötland Uppsala Nyckeltal 2007 Ortopedi Länsnivå Antal vårdplatser per invånare Örebro Örebro Östergötland Uppsala Nyckeltal 2007 Ortopedi Länsnivå Antal läkarbesök per årsarb läkare Östergötland Uppsala Nyckeltal 2007 Ortopedi Länsnivå Antal VTF per vårdplats Örebro Örebro 58

61 Kvinnosjukvård länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal Kvinnokliniker Länsnivå Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år 55 Min Max Nysam-median Antal VTF Nyckeltal Kvinnokliniker Länsnivå Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år 450 Min Max Nysam-median Antal besök

62 Kvinnosjukvård länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) per 1000 inv Nyckeltal Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnad per invånare Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Exkl Övr öppenvårdskir Nyckeltal 2007 Kvinnosjukvård länsnivå Antal disp VPL / inv Nyckeltal 2007 Kvinnosjukvård länsnivå Antal VPL förlossning/bb per 1000 förlossningar

63 Ögon länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal Ögon Antal besök totalt (läkare + ortoptist + övr SSK) egna lt / 1000 inv 230 Min Max Nysam-median Antal besök Nyckeltal Ögon Länsnivå Antal oper tillfällen katarakt per inv Min Max Median Antal operationer

64 Ögon länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal 2007 Ögon länsnivå Antal besök per 1000 invånare Nyckeltal 2007 Ögon länsnivå Antal oper (inkl köpt vård) per inv Besök läkare Besök ortoptist Besök SSK övrigt Op tillf katarakt Op tillf övriga Nyckeltal 2007 Ögon länsnivå Personalkostnad per inv Nyckeltal 2007 Ögon länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde (1.825 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 12% -3% 10% -26% 12% 2% -7% -2% -7% 22% 62

65 ÖNH länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal ÖNH Länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt / 1000 inv 6 Min Max Nysam-median Antal VTF 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1, Nyckeltal ÖNH Länsnivå Antal läkarbesök per 1000 inv 140 Min Max Nysam-median Antal besök

66 ÖNH länsnivå - tabelldata se delrapport Nysam Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Hörapparater Antal individer som fått sitt första hörapparat / inv Antal individer som fått hörapparat / inv Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal audionombesök egna lt per inv Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) egna lt per 1000 inv Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal ÖNH länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde (1.435 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% -10% -11% 13% -11% 9% -30% 19% 6% 5% Exkl övrig öppenvårdskirurgi -5%

67 6. Medicinsk service Medicinska servicespecialiteter redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kliniknivå i respektive delrapporter. Under rubriken Medicinsk service redovisas akutmottagning, röntgen/mammografi, operation, anestesi/iva/postoperativ, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi och cytologi, blodcentral och logopedi på kliniknivå och länsnivå. På kliniknivå är data produktionsrelaterat, medan data på länsnivå är relaterat till befolkningsunderlaget. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2007 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Speciella kommentarer från utvecklingsgrupperna finns i respektive delrapport. För data/information kring medicinska servicespecialiteter v.g. se respektive delrapport. Rapportstruktur : Medicinsk service Röntgen / Mammografi Akutmottagning Klinisk kemi Anestesi / IVA/postop Klinisk mikrobiologi Operation Klinisk patologi och cytologi Logopedi Blodcentraler 65

68 Nyckeltal 2007 Akutmottagning länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Min - Max värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal akutmott.besök / 1000 inv 6% Antal vårdkontakter ITA / 1000 inv RESURSDATA Pers kostnad totalt ex läkare / inv 0% Pers kostn ex läkare / akutmott.besök + vårdkont ITA -5% Antal personal totalt ex läkare / inv 0% Antal arb tim totalt ex läkare / besök + vårdkont ITA -3% PRODUKTIVITETSDATA Antal akutmott.besök / personal totalt ex läkare 9% Antal akutmott.besök / personal ex ITA och läkare 1% 66

69 Nyckeltal 2007 Anestesi / IVA / po länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker Min - Max värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal timmar patienttid egna lt / 1000 inv 7% Antal anestesier egna lt / 1000 inv -1% Antal vårdtimmar IVA (exkl HIA) / 1000 inv 72% Antal vårdtimmar postop egna lt / 1000 inv 21% RESURSDATA Personalkostnad totalt / invånare Personalkostnader anestesiläkare / inv 46% 81% Personalkostnader SSK anestesi / inv -14% Pers kostn SSK/K po/iva/uva per inv Antal årsarb läkare totalt / inv 43% 62% Antal årsarb SSK anestesi / inv -3% Antal årsarb SSK/K po/iva per inv Antal bemannade IVAplatser / inv 60% 89% 67

70 Nyckeltal 2007 Operation länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker Min - Max värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal op.tillf exkl utomlän / 1000 inv 21% Antal timmar op.tid exkl utomlän / 1000 inv 15% Antal op.tillf. KIR exkl utomlän / 1000 inv -5% Antal op.tillf. ORT exkl utomlän / 1000 inv 40% Antal op.tillf. GYN exkl utomlän / 1000 inv -9% RESURSDATA Personalkostnad / invånare 13% Personalkostnad / timme op.tid 2% Antal bemannade opsalar dagtid / inv 2% Pers.kostn SSK/K oper+anest / timme op.tid -4% PRODUKTIVITETSDATA Antal timmar op.tid (sv+öv) / årsarb SSK/K 3% MEDICINSK PRAXIS Andel dagkir op.tillfällen / op.tillfällen totalt -1% Andel akuta op.tillfällen / op.tillfällen totalt -10% Andel akuta oper jourtid / op.tillfällen akut totalt Andel strykningar av antal operationer totalt 22% 74% 68

71 Nyckeltal Röntgen länsnivå %-avvik från Nysam medianvärde MIN - MAX SPRIDNING -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Ant rtg us tot (exkl mam) / 1000 inv 0% Ant mam-screen / 1000 kvinnor 40 år+ 31% Ant MRT us / 1000 inv 21% Ant CT us / 1000 inv 6% RESURSDATA Ant rtg us rum (exkl mam) / inv Ant årsarb läkare (inkl mam) / inv länet 30% 30% Ant annan HoS-pers kärngr (inkl mam) / inv* Personalkostn kärnpersonal (inkl mam) / inv 0% 4% Pers kostn kärnpers (inkl mam) / röntgenpoäng 8% PRODUKTIVITETSDATA Ant rtg us totalt (exkl mam) / läkare -4% Ant 1000 rtg-poäng (exkl mam) / läkare -12% Ant rtg us tot / annan HoS-pers kärngr (exkl mam)* 0% Ant 1000 rtg-poäng / annan HoS-pers kärngr (exkl mam)* -3% Ant MRT us / ant MRT kamror -42% Ant CT us / ant CT utrustningar -3% MEDICINSK PRAXIS Andel rtg us på jourtid (exkl mam) * HoS-pers = annan hälso- och sjukvårdspersonal 11% 69

72 Nyckeltal 2007 Logopedi länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Min - Max värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal insatser egna lt / inv -35% Antal inkomna remisser / inv -26% RESURSDATA Personalkostnad / inv 22% Personalkostnad / insats 76% Pers kostn / arbetad timme all personal -1% Antal personal totalt / inv 33% Antal logopeder / inv 28% Antal adm.pers / logoped 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal insatser totalt / logoped Antal nybesök / logoped Antal inkomna remisser / logoped -49% -46% -47% MEDICINSK PRAXIS Andelen nybesök av antal insatser totalt -5% 70

73 Nyckeltal 2007 Laboratoriemedicin %-avvik från Nysam-medianvärde Min - Max värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% KLINISK KEMI Antal analyser -78% Vägd poängvärde per analys -2% Kostnader (pers + omkostn) per analyspoäng 35% Antal analyspoäng per årsarb personal -22% BLODCENTRAL Antal prestationer totalt -84% Antal prestationspoäng per prestation Kostnad (pers+omkostn) per prest.poäng 14% 57 Antal prestationspoäng per årsarbetare -29% KLINISK MIKROBIOLOGI Antal analyser -80% Vägd medelvärde per analys Kostnad (pers+omkostn) per analyspoäng -11% 50% Kostnad (pers+omkostn) per inv (egenprod) 7% Antal analyspoäng per årsarb personal -40% PATOLOGI OCH CYTOLOGI Antal analyser/ motsvarande Antal analyser per 1000 inv Personalkostnad per inv Personalkostnad per analys Ant analyser (histo+övr cyt+obd) per årsarb läkare Antal analyser totalt per årsarb övrig personal 71

74 7. Psykiatri Med psykiatri avses såväl vuxenpsykiatri som barn- och ungdomspsykiatri. Vuxenpsykiatri Nyckeltal för vuxenpsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker / driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Utvecklingsgruppen arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla frågorna och definitionerna. Detta ger ett visst utrymme för olika tolkningar, vilket kan leda till att inrapporteringen för år 2007 kan variera lite från landsting till landsting. Materialet är under utveckling och bör användas med en viss försiktighet. Utvecklingsgruppen för vuxenpsykiatri har fortsatt arbetet med GAF-mätningar. Materialet publiceras i separata rapporter till deltagande enheter. Barn- och ungdomspsykiatri Nyckeltal för barn- och ungdomspsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker / driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Med enhetsnivå avses mottagningar, avdelningar etc. Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård har oftast det primära ansvaret för ett bestämt upptagningsområde vilket gör det intressant att fokusera på de enskilda enheterna och inte på kliniknivån. För utvecklingsgruppen har det varit viktigt att fastslå att alla enheter kan redovisa de olika typerna av beslutade och definierade prestationer. Därför kan te x vårdavdelningar redovisa sin produktion i form av såväl vårddagar, besök, prestationsbesök och dagvårdsbesök. Det viktiga är således vad som utförs, inte var. 72

75 7.1 Vuxenpsykiatri Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal VTF totalt per inv 18 år+ VGR-Skaraborg VGR-Kungälv 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal VTF (totalt) per 1000 inv 18 år+ 16 MEDIAN MIN MAX Antal VTF

76 Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal vårddagar totalt per inv 18 år+ VGR-Skaraborg VGR-Kungälv Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal disp vårdplatser per inv 18 år+ VGR-Skaraborg VGR-Kungälv

77 Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal besök per inv 18 år+ VGR-Skaraborg Antal läkarbesök / 1000 inv 18 år+ Antal besök övrig personal / 1000 inv 18 år+ VGR-Kungälv Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal besök (läkare + övrig personal) per 1000 inv 18 år+ 700 MEDIAN MIN MAX Antal besök

78 Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal årsarbetare totalt per inv 18 år+ VGR-Skaraborg VGR-Kungälv Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Personalkostnader i kronor per invånare 18 år+ VGR-Skaraborg VGR-Kungälv

79 Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal VTF totalt per disp vårdplats VGR-Skaraborg VGR-Kungälv Nyckeltal Vuxenpsykiatri länsnivå Antal besök övrig personal per läkarbesök VGR-Kungälv VGR-Skaraborg

80 7.2 Barn- och ungdomspsykiatri Nyckeltal BUP länsnivå Antal besök egna lt / 1000 inv VGR - Kungälv, mfl Nysam BUP länsdata Antal besök totalt per inv 0-17 år 350 MEDIAN MIN MAX Antal besök

81 Nyckeltal BUP länsnivå Antal årsarbetare totalt / inv VGR - Kungälv, mfl Nysam BUP länsdata Antal årsarbetare totalt per inv 0-17 år 24 MEDIAN MIN MAX 20 Antal årsarbetare

82 Nysam BUP länsdata Personalkostnad per invånare 1200 MEDIAN MIN MAX Kronor Nysam BUP länsdata Antal disp vårdplatser per inv 25 MEDIAN MIN MAX 20 Antal vårdplatser

83 8. Habilitering i Nysam Nysam Representanter för habiliteringsverksamheten i Sverige har en längre tid arbetat med att ta fram enhetliga upplysningar för att beskriva habiliteringsområdet. Som en naturlig del av detta arbete sändes ett förslag till Nysam om att etablera habilitering som ett eget område. Nysam beslutade 2002 att etablera "habilitering" som ett eget statistik- och uppföljningsområde. Nysamlandsting och andra landsting utanför Nysam kan delta i arbetet som är organiserat via en utvecklingsgrupp. Ett samarbete mellan Nysam och Sveriges samlade habiliteringsverksamhet har etablerats. Habiliteringsverksamheten är delvis en icke verksamhetsbunden verksamhet, och området är olika organiserat från landsting till landsting vilket försvårar framtagning av enhetliga upplysningar/ statistik utan ett grundligt förarbete. Målsättningen är därför att ta fram ett system för att kunna beskriva habiliteringsfunktionen på mesta möjliga likartade sätt från landsting till landsting, trots stora olikheter i organisationsformer. Det är ett mål att kunna ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsfunktionen som är gemensam, samt att beskriva det övriga på mesta möjliga enhetliga sätt. Det ska bli möjligt att jämföra sin habiliteringsfunktion (gemensamma delen) med motsvarande i de övriga landstingen. P g a den olika organiseringen har man fortfarande problem med att få en enhetlig redovisning. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18år+) som barn- och ungdomshabilitering (0-17 år). Utvecklingsgruppen har under perioden utarbetat definitioner och nyckeltal för habiliteringsverksamheten. Materialet publiceras i separat delrapport f o m 2005-materialet. På enhetsnivå är data produktionsrelaterat, medan data på länsnivå är relaterat till befolkningsunderlaget. Nysam Habilitering 40 Antal brukare totalt per 1000 inv 0-17 år Antal brukare per 1000 inv 18år Kalmar Stockholm Uppsala Västra Götaland Örebro Östergötland Centrala + Västra distr Antal brukare 81

84 Nyckeltal 2007 Barn- och Ungdomshabilitering länsnivå %-avvik från Nysam medianvärde MIN - MAX SPRIDNING -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare totalt per 1000 inv 0-17år 10% RESURSDATA Antal årsarbetare totalt per inv 0-17år 24% Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per inv 0-17år 11% 12% Personalkostnad totalt per brukare 4% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarbetare totalt -10% Antal brukarkontakter per årsarbetare totalt Antal opprettade hab-planar per årsarb tot 8% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt 0% Andel nya brukare av totalt antal brukare Andel brukare med 1 vårdåtgärd under året Andel brukare med >20 vårdåtgärder under året -52% 5% 83% PERSONALRESURS Andel hab-personal (ej adm) av all personal 3% Andel adm personal av all personal -19% 82

85 Nyckeltal 2007 Vuxenhabilitering länsnivå %-avvik från Nysam medianvärde MIN - MAX SPRIDNING -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18år+ -1% RESURSDATA Antal årsarbetare totalt per inv 18år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per inv 18år+ Personalkostnad totalt per brukare -4% -6% -5% -6% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarbetare totalt 4% Antal brukarkontakter per årsarbetare totalt Antal opprettade hab-planar per årsarb tot -52% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel nya brukare av totalt antal brukare Andel brukare med 1 vårdåtgärd under året 55% Andel brukare med >20 vårdåtgärder under året -40% PERSONALRESURS Andel hab-personal (ej adm) av all personal 5% Andel adm personal av all personal -28% 83

86 Landstingen i Nysam Stockholm Sörmland Västra Götaland Uppsala Örebro Deltar i delar av Nysam Kalmar Jönköping Norrbotten Skåne Östergötland Vi samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting Nätverket Uppdrag Hälsa Vill du veta mer? Ordförande Nysam Ove Löfqvist, Landstinget Tfn Nysams operatör Helseplan Norra Källgatan Västerås Tfn e-post: helseplan@helseplan.se Nysam