Nysam. Nyckeltal Hälso- och sjukvård Gotland. Nyckeltalssamverkan

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Nyckeltal 2010 Hälso- och sjukvård Nysam arbetar för ökad medlemsnytta genom att utveckla och ta fram nyckeltal som ger möjlighet till jämförelser och analys inom hälso- och sjukvård. April 2011

2

3 Nyckeltal 2010 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 4 2. Landstingens kostnader sida Vårdkonsumtion sida Primärvård sida Somatisk sjukvård sida Psykiatri sida Habilitering sida Medicinsk service sida 58

4 Nyckeltalssamverkan 2010 Nysam Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom hälso- och sjukvård mellan landsting och regioner. Nyckeltal används som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning samt prioritering av aktiviteter och resurser. Ansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen i verksamheten för att kunna göra nödvändiga förändringar. Varje landsting/region ska också kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting och regioner. Varje år presenterar Nysam nyckeltal för hälso- och sjukvård i en generell huvudrapport, en landstingsspecifik huvudrapport per deltagande landsting samt specialitetsrapporter. Av rapporterna framgår vilka landsting/regioner, kliniker och verksamheter som deltar inom de olika områdena. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens, psykiatrins och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Landstingen har tagit fram, kvalitetssäkrat och levererat verksamhetsstatistik för år 2010, baserat på enhetliga definitioner. Nysam har för deltagande landsting och regioner utvecklats till ett generellt system för uppföljning av och jämförelser inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. I utvecklingsarbetet har gemensamma krav på ett sådant system definitioner, metoder, registreringsrutiner med mera diskuterats och formulerats. Viktiga utvecklingsområden för Nysam är kvalitetsdata och data för effekter av hälso- och sjukvårdens insatser. Sjukvårdens verksamhet beskrivs ofta i form av konsumtionsdata, aktiviteter, resursinsatser och produktivitetsmått men genom att komplettera med indikatorer om kvalitet och hälsoförhållanden införs en ny dimension. För Nysams styrgrupp Bengt Malmqvist (ordförande) Karin Jonsson, Christer Svensson (Nysams arbetsutskott) Dag Gjesteby (operatör Helseplan) Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga Nysamlandsting och Helseplan. Nyckeltalen presenteras i följande specialitetsrapporter: Ekonomi/kostnader, vårdkonsumtion med individdata och diagnoskapitel, primärvård, barnrespektive vuxenpsykiatri, medicin, infektion, onkologi, hudsjukvård, barn- och ungdomsmedicin, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögonsjukvård, ÖNH-sjukvård, barnrespektive vuxenhabilitering, logopedi, operation/anestesi, IVA/postop, radiologi, blodcentral, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi samt patologi och cytologi, akutmottagning, tolkverksamhet, syncentral, hörselvård, hjälpmedelscentral och ambulansverksamhet. 1

5 Kort om Nysam Landstingets kostnader 2010 Landstingens totala kostnader varierar mellan landstingen/regionerna från kronor till kronor per invånare. För region var kostnaden kronor per invånare och 8,4 % högre än medianvärde. Totala nettokostnader 2010 (inklusive läkemedelskostnad) Landstingets avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde (23 338) Kostnader för Hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet, men inklusive läkemedel varierar mellan landstingen/regionerna från kronor till kronor per invånare. För region var kostnaden kronor per invånare och 9,2 % högre än medianvärdet. Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2010 (exkl tandvård och politisk verksamhet, inkl läkemedel) Avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde ( kr)

6 Vårdkonsumtion Befolkningens konsumtion av vård per invånare, egenproducerad och köpt vård: Nysam Vårdkonsumtion Länsnivå 2010 % avvikelse från Nysam medianen 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% VTF Medicinska spec Vårdtid Medicinska spec VTF Kirurgiska spec 20% 12% 9,2% Vårdtid Kirurgiska spec 14% VTF Psykiatriska spec 45% Vårdtid Psykiatriska spec 27% Läkarbesök Medicinska spec Läkarbesök Kirurgiska spec Besök totalt Psykiatriska spec 41% 12% 29% Läkarbesök Primärvård 9,2% Antal vårdplatser Antal disponibla vårdplatser per landsting inklusive vård som sålts till andra landsting men exklusive IVA/UVA-platser varierar mellan landstingen/regionerna från 220 till 308 vårdplatser per invånare. Region hade totalt 243 disponibla vårdplatser under året och avvek från medianvärde med: totalt -5 % medicinska specialiteter +21 %, kirurgiska specialiteter -41 % psykiatriska specialiteter -21 % Antal disp vårdplatser per invånare år 2010 (inkl vpl såld vård) 350 Psykiatriska specialiteter Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter

7 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Nysam Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har tydligt utvecklats under de senaste decennierna. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god hälsa i befolkningen samt erbjuda en hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, medicinska resultat och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och är snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av utvecklingsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Gruppens arbete har tidigare redovisats bl.a. i en återkommande delrapport - Befolkningens Hälsa. Eftersom det skett en utveckling där så gott som alla landsting idag har en egen redovisning av befolkningsdata utifrån epidemiologiska register och egna befolkningsundersökningar så har behovet av denna redovisning minskat. Samtidigt har nya nationella redovisningar kommit till stånd. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen genomför regelbundet rapporteringar inom ramen för Öppna jämförelser. Kapitlet Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen där nationella jämförbara data finns redovisade. Syftet är att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. Här ges en kortfattad sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. Tidigare har data från Folkhälsoinstitutets befolkningsenkät Hälsa på lika villkor redovisats. På grund av små urval har dessa nationella data visat sig stämma dåligt med landstingens egna undersökningar, med stora urval. Av denna anledning redovisas inga data från Folkhälsoinstitutets nationella enkät. Bakgrundsfaktorer De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Detta är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i förevarande kapitel, som handlar om befolkningens hälsa, ska tolkas. Variabler som redovisas är antal kommuner och befolkningsstorlek som varierar mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och därför redovisas andelen barn och andelen äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som visar den sociala strukturen i befolkningen. Ett nyckeltal som kan användas för att beskriva den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. 4

8 Antal kommuner Antalet kommuner i landstingen varierar, alltifrån som endast består av en kommun, till med 16 kommuner.,,,, samt Sörmland har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2010 av 88 kommuner, vilket motsvarar 30 procent av samtliga 290 kommuner i Sverige och 23 procent av Sveriges befolkning. Folkmängd Landsting Antal Antal kvinnor Antal män Totalt kommuner Sörmland Totalt Nysam Källa: SCB Folkmängd Totalt bor 2.2 miljoner människor i Nysamlandstingen. är minst med en befolkning på drygt Förutom, och har de övriga landstingen ungefär till invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken. Siffrorna rörande bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Alla landsting har ökat sin folkmängd jämfört med året innan. Andel barn Antalet nyfödda varierar mellan landstingen och över tid. Behovet av hälso- och sjukvård varierar därefter. Andelen barn 0-6 år i riket år 2010 var 8,2 %, andelen 7-12 år var 6,3 % och andelen år var 5,9 %. En femtedel av befolkningen var således under 18 år. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser (differensen mellan aktuellt Nysamlän och riket) från riket och inte procentuella avvikelser. Flickor Pojkar ,5-1 -0,5 0 0,5 1 1, ,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 Andel 0-6 år, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB 5

9 Av Nysamlandstingen var det som hade störst andel barn 0-6 år i befolkningen. hade lika stor andel flickor och pojkar som riket. Övriga landsting hade en lägre andel av pojkar och flickor än riket. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen har fortsatt på 2000-talet. Ökningen stoppades dock från 2006, till stor del beroende på det stora antalet nyfödda. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2010 var för kvinnor 10,1 procent och för män 6,8. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet åringar. Runt år 2020 börjar den äldre åldersgruppen att öka i antal. Kvinnor Män 2,2-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1, ,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 Andel 75 år och äldre, Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Alla Nysamlandstingen hade en större andel äldre i befolkningen jämfört med riket. Störst andel hade,,, och. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2009 hade nära en fjärdedel av befolkningen (24,2 % av männen och 20,6 % av kvinnorna), år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män Andel med endast förgymnasial utbildning år 2009, år. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB 6

10 Alla landsting utom har en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor fanns i Sörmland med 3,4 procentenheter och för män i med 4,1 procentenheter. Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten hjärtinfarktincidens och cancerincidens. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och åtgärdbar dödlighet. Hjärtinfarkt Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till död och en av de vanligaste orsakerna till invaliditet i Sverige. Akut hjärtinfarkt, som 2008 drabbade närmare individer, är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomarna. Vården av akut hjärtinfarkt har genomgått snabba förändringar under den senaste tioårsperioden, vilket medfört en påtagligt minskad dödlighet. År 2008 var incidensen för akut hjärtinfarkt i åldrarna år i riket 27,6 per kvinnor och 38,8 per män. Kvinnor Män Incidens per Incidens per Hjärtinfarktincidens per , 2008 Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Hjärtinfarktregistret, Socialstyrelsen. Högst incidens hade med en avvikelse på 11,9 per kvinnor och 18,6 per män. Lägst incidens hade bland kvinnorna med minus 3,1 och bland männen med minus 5,0. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancerfallen har ökat under de två senaste decennierna med i genomsnitt 1,9 procent för män och 1,3 procent för kvinnor. Ökningen förklaras till viss del av förändring i befolkningens åldersstruktur men även av screening och förbättrade diagnostiska metoder. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 procent av de diagnostiserade fallen. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för bröstcancer har varit 1,2 procent under de senaste tjugo åren. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer som svarar för 36 procent av fallen under Incidensen av prostatacancer har i genomsnitt ökat med 2.7 procent per år sett över de senaste 20 åren. De senaste fyra årens nedåtgående trend bryts i år och nu observeras åter en ökning. Incidensen av prostatacancer är relaterad till användningen av PSA-test i vården och således är det oklart hur incidenstrenden kommer utvecklas de kommande åren. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2009 var incidensen i riket 49,7 per kvinnor och 64,9 per män. 7

11 Kvinnor Män 10, Incidens per Incidens per Cancerincidens per , 2009 Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009, Socialstyrelsen. Nysamlandstingen avviker något från rikets incidens. hade den högsta incidensen för kvinnor med en avvikelse från riket på 9,4 per och hade den högsta incidensen för män med en avvikelse på 10,5 per Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var minus 7,4 per I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var minus 8,8 per De två vanligaste cancerformerna är bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män. Skillnaderna i total cancerincidens kan till stor del förklaras i skillnaderna i dessa cancerformer. År 2009 var incidensen i riket för bröstcancer 14,5 per kvinnor och prostatacancer 22,4 per män. Bröst, Kvinnor Incidens per Prostata, Män Incidens per Cancerincidens per , 2009, bröstcancer och prostatacancer. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2009, Socialstyrelsen. hade den högsta incidensen av bröstcancer med en avvikelse från riket på 2,7 per och hade den högsta incidensen av prostatacancer med en avvikelse på 6,2 per Lägst incidens för bröstcancer var det i med minus 3,1 per och för prostatacancer var lägst med minus 4,2 per Medellivslängd Medellivslängden (förväntad medellivslängd vid 0 års ålder) i Sverige har ökat under en längre tid. För kvinnorna var 5-årsmedelvärdet i riket år ,3 år och för männen 79,1 år. Detta är en ökning på 1,5 år för kvinnorna och 2,2 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. För dem som uppnått 65 års ålder var den förväntade återstående livslängden år ,9 år för kvinnorna och 18,0 år för männen. Detta är en ökning med 0,9 år för kvinnorna och 1,6 år för männen, i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. En viss del av den ökande medellivslängden hänger alltså samman med en ökad överlevnad i åldersgrupperna under 65 år. 8

12 Kvinnor Män Sörmland Sörmland ,5 0 0,5 1 År År avvikelse vid födelsen År avvikelse vid 65 års ålder -1-0,5 0 0,5 1 År År avvikelse vid födelsen År avvikelse vid 65 års ålder Förväntad medellivslängd vid 0 och 65 års ålder, 2010 Avvikelser från rikets medellivslängd. Källa: SCB Trenddiagrammen för medellivslängden mellan åren visar att det är och som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket medan, och hela tiden har legat under rikets medellivslängd. En mindre positiv utveckling uppvisar, där medellivslängden inte ökar i samma takt som för riket som helhet. Åtgärdbar dödlighet Sedan mitten av 1980-talet har ett arbete bedrivits inom EU med jämförelser av hälso- och sjukvården i medlemsländerna med hjälp av ett mått på så kallad åtgärdbar dödlighet. Med åtgärdbar dödlighet menas dödsfall som skulle ha kunnat åtgärdas med hjälp av medicinska insatser eller hälsopolitiska insatser. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. Sjukvårdsindikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med medicinska insatser är dödlighet i diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-79 år var i riket för sjukvårdsindikatorer 37,9 för kvinnor och 54.8 för män. Kvinnor Män Sörmland Antal per inv Sörmland Antal per inv Sjukvårdsindikatorer, avvikelser från riket, dödstal per i åldern 1-79 år , ålderstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Sörmland hade högst andel åtgärdbara dödsfall bland kvinnorna och hade högst för männen. I fanns de lägsta dödstalen för båda könen. 9

13 Hälsopolitiska indikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser är dödlighet i lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Fyraårsmedelvärdet år för dödstal per invånare i åldern 1-79 år var för riket vid hälsopolitiska indikatorer 34,4 för kvinnor och 54,8 för män. Kvinnor Män Sörmland Sörmland Antal per inv Antal per inv Hälsopolitiska indikatorer, avvikelser från riket, dödstal per i åldern 1-79 år , ålderstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen hade högst andel åtgärdbara dödsfall bland kvinnor och och Sörmland bland män. hade lägst dödstal bland kvinnor och bland män. 10

14 2. Landstingens kostnader Nysam I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknade. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelskostnaderna på olika nivåer och olika specialitetsområden inom organisationen. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i rapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på om landstingen valt att endast medverka på en övergripande nivå eller om landstingen ej har möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi se rapport ekonomi. Kostnader per huvudområde I tabellen nedan redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling/omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Nettokostnad, kronor per invånare år 2010, inklusive läkemedelskostnad. Totalt och per delområde. Landsting Total nettokostnad Varav Hälso- och sjukvård inkl tandvård o politisk verksamhet Avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet

15 Kostnader - Hälso- och sjukvård per delområde Nysam De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabellen nedan på hälso- och sjukvård exkl tandvård samt politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten Politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År Landsting Totala kostnader hälsooch sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Nysam - Totala kostnader hälso- och sjukvård Kronor per invånare (exkl tandvård och politisk verksamhet, inkl läkemedel) Nysam-median Min Max Kronor per inv

16 Läkemedel Landstingens kostnader - Läkemedel Kostnad i kronor per invånare Nysam Tandvård Landstingens kostnader - Tandvård Kostnad i kronor per invånare Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Landstingens kostnader - Politisk verksamhet Kostnad i kronor per invånare

17 I tabellen nedan framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Nysam Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet år 2010 men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt HoS i kronor per invånare. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Nyckeltal Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde inklusive läkemedelskostnad, exkl tandvård och politisk verksamhet Kronor per invånare Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt HoS 14

18 Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader somatik (inkl läkemedel) Nysam-median somatik Min Max Kronor per inv Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader primärvård (inkl läkemedel) Nysam-median primärvård Min Max Kronor per inv

19 Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader psykiatri (inkl läkemedel) Nysam-median psykiatri Min Max Kronor per inv Nysam - Kostnadsutveckling Totala kostnader övrigt hälso- och sjukvård Nysam-median Min Max Kronor per inv

20 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård och barnoch ungdomsmedicin. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (inklusive läkemedelskostnad) Kronor per invånare år 2010 Medicin mm (1) Hud (5) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 54% 57% 54% 56% 54% 64% 58% 57% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi (3) Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (4) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 46% 43% 46% 44% 46% 36% 42% 43% 43% Somatisk vård totalt I medicin m.m. inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik 2. I kirurgi m.m. inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi samt neurokirurgi 3. I ortopedi ingår Handkirurgi 4. I ÖNH inkluderas logopedi och audiologi 5. redovisar hud inkluderat i medicin mm 17

21 Kostnader medicinsk vård 2010 Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare Hud ingår här i Medicin mm Medicin mm Hud Barn- och ungdomsmedicin Habilitering Kostnader kirurgisk vård 2010 Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Ett av landstingen,, särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. 18

22 Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år *På finns en integrerad barn- och ungdoms och vuxenpsykiatrisk klinik Nyckeltal Kostnader psykiatrisk vård Kostnader i kronor per psykiatrisk huvudspecialitet och invånare inkl BUP Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik I tabellen nedan redovisas nettokostnaderna per invånare för primärvård. Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, primärvård. Kronor per invånare år * Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Psykogeriatrik Psykiatri totalt Primärvård Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen, t.ex inom hemsjukvård. 19

23 Nyckeltal Kostnader primärvård Kostnader i kronor per invånare Primärvård Profil hälso- och sjukvårdskostnader 2010 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2010 (inklusive läkemedelskostnad) Avvikelse i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (för de 10 landsting som ingår på specialitetsnivå) Medianvärde i parantes Primärvård (5011) Medicin mm (6082) Hud (126) Barn- o ungdomsmed (880) Habilitering (302) Kirurgi mm (2320) Ortopedi (1516) Kvinnosjukvård (876) Ögon (364) ÖNH (486) Vuxenpsykiatri (1619) Barn- o ungdomspsykiatri (294) Övrig hälso- och sjukvård (1601) Ingår i medicin, mm Ingår i vuxenpsyk

24 3. Vårdkonsumtion Materialet belyser befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Den hälso- och sjukvård som primärkommunerna ansvarar för ingår ej. Redovisning av vårdtid, vårdtillfällen, dagsjukvård, besök läkare, besök sjuksköterska samt besök hos annan hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgifterna redovisas separat för vård producerat vid landstingets egna enheter och köpt vård totalt, d.v.s. vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Materialet är ej åldersstandardiserat. 14% 12% Vårdkonsumtion Antal VTF per 1000 invånare % andel köpt vård % 8% 6% 4% 2% 0% 45% 40% Vårdkonsumtion Antal läkarbesök per 1000 invånare % andel köpt vård % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 21

25 Vårdkonsumtion 2010 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Egenprod vård Köpt vård Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtillfällen per 1000 inv MEDIAN MIN MAX

26 Vårdkonsumtion 2010 Vårdtid i dagar per 1000 inv alla specialiteter Egenprod Köpt totalt Vårdkonsumtion totalt Antal vårdtid i dagar per 1000 inv MEDIAN MIN MAX

27 Vårdkonsumtion 2010 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Läkarbesök sjukhus Läkarbesök primärvård Vårdkonsumtion totalt Antal läkarbesök per 1000 inv MEDIAN MIN MAX

28 4. Primärvård Nysam Primärvården redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kommunnivå i rapport primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. Nysams utvecklingsgrupp primärvård arbetar med att utveckla verksamhetsstatistiken inom ramen för Nysamlandstingen. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, d.v.s. allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Primärvårdsgruppen i Nysam har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen, t.ex. inom hemsjukvård. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Primärvård 2010 Nedan visas ett urval av nyckeltal på länsnivå. Vid analys och jämförelser av primärvård, hänvisning till Nysams primärvårdsprofil (finns i rapport primärvård), som visar väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Primärvård ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal läkarbesök totalt per 1000 invånare US US US 25

29 Primärvård ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal SSK+DSK+BM+USK-besök totalt per 1000 invånare US US US Primärvård 2010 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare / årsarb. spec i allmänmedicin Antal invånare / årsarb. läkare totalt US

30 Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Personalkostnad i kronor per inv ånare Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Antal läkarbesök per årsarbetande läkare US US US Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Andel (%) besök som resulterer i remiss till annan specialist US Primärvård 2010 Distriktsläkar- / Distriktssköterskeverksamhet Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal jourläkarbesök/ 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott och i hemmet / 1000 inv Antal hemsjukvårdsbesök av SSK+DSK+USK / 1000 inv 0% 5% 10% 15% 20% 25%

31 5. Somatisk sjukvård Somatisk sjukhusvård redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på länsoch kliniknivå/motsvarande i respektive specialitetsrapporter. Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik/motsvarande i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I grundmaterialet finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå/motsvarande för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter: medicin mm/infektion, infektion, onkologi, hud, barn- och ungdomsmedicin, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon och ÖNH/ audiologi/ HC. På kliniknivå är data produktionsrelaterat, medan data (exklusive utomlänspatienter) på länsnivå är relaterad till länets befolkning. Rapportstruktur: Somatisk sjukvård Medicin mm Kirurgi mm Infektion Ortopedi Onkologi Kvinnosjukvård Hud Ögonsjukvård Barn och Ungdomsmedicin ÖNH / Audio Det finns rapporter inom respektive specialitet där nyckeltal framgår både på länsnivå och på kliniknivå/motsvarande. Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per , med undantag av barn (antal barn 0-17 år) och kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+). 28

32 Medicin, mm/ Infektion länsnivå Nyckeltal Medicin, mm / Infektion Antal VTF egna lt per 1000 inv Median Min Max Nyckeltal Medicin, mm / Infektion Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Min Max Median Observera inom Medicin,mm att: redovisas exkl data Reumatologi (köpt vård Spenshult) Pers.kostnad : exkl dialysverksamheten (köpt vård Diaverum AB) Pers.kostnad : exkl Fagersta (köpt vård "Mitt hjärta") 29

33 Medicin, mm/ Infektion länsnivå Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Antal disp VPL per inv totalt Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Personalkostnad per invånare totalt Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Läkarbesök per årsarb läkare Nyckeltal 2010 Medicin,mm länsnivå Antal VTF per disp vårdplats

34 Infektion länsnivå Nyckeltal Infektion Antal VTF egna lt per 1000 inv Median Min Max Nyckeltal Infektion Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Min Max Median

35 Infektion länsnivå Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Antal vårddagar egna lt per 1000 inv Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Antal disp VPL per inv VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Personalkostnad per invånare Nyckeltal 2010 Infektion länsnivå Läkarbesök per årsarb läkare VGR-Södra Älvsborg Jönköping Skåne - Kristianstad Jönköping Skåne - Kristianstad VGR-Södra Älvsborg

36 Onkologi länsnivå Nyckeltal Onkologi Antal VTF egna lt / 1000 inv Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal individer behandlade i kliniken totalt Egna landstinget Hemmahörande annat landsting OBSERVERA! har avtal med, har avtal med

37 Onkologi länsnivå Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal disp VPL per inv Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal VTF per disp vårdplats slutenvård Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nyckeltal 2010 Onkologi länsnivå Antal vårdagar per vårdtillfälle

38 Hud länsnivå Nyckeltal - Hud länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max Nyckeltal - Hud länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nysam-median Min Max

39 Hud länsnivå Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Ant årsarb läkare per inv Antal annan HoS-personal per årsarbetande läkare Östergötland Östergötland 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Antal läkarbesök hud+std / årsarb. läkare totalt öv Nyckeltal 2010 Hud Länsnivå Antal besök hud+std + beh + tester / årsarb annan HoS pers öv Östergötland Östergötland

40 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Nysam i samarbete med BLF) Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Antal vårdtillfällen per 1000 barn 0-17 år Antal VTF barnmedicin Antal VTF icke barnmedicin Västerbotten Skåne Örebro Östergötland Norrbotten Stockholm (SöS) Kalmar Jönköping Nyckeltal Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv Min Max Median

41 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal vårdplatser per invånare Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år) Personalkostnad per invånare Östergötland Örebro Skåne Västerbotten Örebro Östergötland Skåne Västerbotten Stockholm (SöS) Jönköping Norrbotten Kalmar Jönköping Stockholm (SöS) Norrbotten Kalmar Västerbotten Skåne Östergötland Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal läkarbesök per årsarb läkare Örebro Nyckeltal 2010 Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (Barn 0-17 år) Antal vårddagar per ssk+usk/bitr/bsk Östergötland Skåne Västerbotten Örebro Kalmar Stockholm (SöS) Norrbotten Jönköping Stockholm (SöS) Kalmar Jönköping Norrbotten

42 Kirurgi / Urologi länsnivå Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal VTF egna lt per 1000 invånare 45 Min Max Nysam-median Nyckeltal - Kirurgi / urologi - länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max

43 Kirurgi / Urologi länsnivå Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 inv Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal disp vårdplatser per inv Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Personalkostnad i kronor per invånare Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal VTF per disp vårdplats

44 Ortopedi länsnivå Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal vårdtillfällen eget lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max Nyckeltal - Ortopedi länsnivå Antal läkarbesök eget lt per 1000 invånare Nysam-median Min Max

45 Ortopedi länsnivå Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal årsarb läkare per invånare Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal vårdplatser per invånare Stockholm US Stockholm US Östergötland US Uppsala Östergötland Kalmar Uppsala Kalmar Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal läkarbesök per årsarb läkare Nyckeltal 2010 Ortopedi Länsnivå Antal VTF per vårdplats Stockholm US Stockholm US Uppsala US Uppsala Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland

46 Kvinnosjukvård länsnivå Nyckeltal - Kvinnosjukvård länsnivå Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år Min Max Nysam-median Nyckeltal - Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år Min Max Nysam-median

47 Kvinnosjukvård länsnivå Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal op-tillfällen (sv+öv) per 1000 invånare Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnader per invånare Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal disp vårdplatser per invånare Nyckeltal 2010 Kvinnosjukvård länsnivå Antal vårdplatser förlossn/bb per 1000 förlossningar

48 Ögon länsnivå Nyckeltal - Ögon länsnivå Antal besök totalt (läkare + ortoptist + övr SSK) egna lt / 1000 inv Min Max Nysam-median Nyckeltal - Ögon länsnivå Antal operationstillfällen katarakt per inv Min Max Median

49 Ögon länsnivå Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Antal besök per 1000 invånare Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Antal oper (inkl köpt vård) per inv Besök läkare Besök ortoptist Besök SSK övrigt Op.tillf katarakt Op.tillf övriga LS Kalmar LS Ryhov Kalmar Jönköping Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå Personalkostnad per inv Nyckeltal 2010 Ögon länsnivå %-avvik från medianvärde (1777 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare LS Kalmar -12% -7% -6% -6% 0% LS Ryhov 0% 2% 12% LS Kalmar 14% 16% LS Ryhov 47% % -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 46

50 ÖNH/ audiologi/hc länsnivå Nyckeltal - ÖNH länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 invånare 6 Min Max Nysam-median Nyckeltal - ÖNH länsnivå Antal läkarbesök per 1000 invånare Min Max Nysam-median

51 ÖNH/ audiologi/hc länsnivå Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal individer som fått hörapparat per inv (egen prod vård) Första hörapp Övriga Ofördelat Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal audionombesök egna lt per inv US US Nyckeltal ÖNH/Audio/HC länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) inkl köpt vård per 1000 inv Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi Nyckeltal ÖNH länsnivå %-avvik från medianvärde (1.382 besök) Antal läkarbesök per årsarb läkare -21% -9% -5% -4% -2% 2% 5% 7% 20% 30% %-30%-20%-10% 0% 10% 20% 30% 40% 48

52 6. Psykiatri Nysam Med psykiatri avses såväl vuxenpsykiatri som barn- och ungdomspsykiatri. Vuxenpsykiatri Nyckeltal för vuxenpsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker/ driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Utvecklingsgruppen arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla frågorna och definitionerna. Detta ger ett visst utrymme för olika tolkningar, vilket kan leda till att inrapporteringen för året kan variera lite från landsting till landsting. Barn- och ungdomspsykiatri Nyckeltal för barn- och ungdomspsykiatri redovisas på länsnivå, på en aggregerad enhetsnivå (alla kliniker/ driftsenheter i landstinget är summerade till en driftsenhet) och på enhetsnivå. Med enhetsnivå avses mottagningar, avdelningar etc. Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård har oftast det primära ansvaret för ett bestämt upptagningsområde vilket gör det intressant att fokusera på de enskilda enheterna och inte på kliniknivå. För utvecklingsgruppen har det varit viktigt att fastslå att alla enheter kan redovisa de olika typerna av beslutade och definierade prestationer. Därför kan te x vårdavdelningar redovisa sin produktion i form av såväl vårddagar, besök, prestationsbesök och dagvårdsbesök. Det viktiga är således vad som utförs, inte var. Landstingsprofiler psykiatri Psykiatrimaterialet presenteras uppdelat på vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri för att visa hur det enskilda landstinget skiljer sig från medianvärdena från alla Nysamlandstingen. Landstingsprofiler visar vissa nyckeltal för respektive vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri på länsnivå. För mer detaljerad information kring vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri, se separata rapporter vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. 49

53 Vuxenpsykiatri Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal vårddagar per 1000 invånare 18 år+ Vdg totalt Vdg HSL Vdg LPT Vdg LRV * * * * VGR Södra Älvsborg * VGR Kunälv * Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal VTF per inv 18 år+ MEDIAN MIN MAX exkl LRV enheter

54 Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal läkarbesök / 1000 inv 18 år+ Antal besök annan HoS personal (inkl dagsjv) / 1000 inv 18 år+ VGR Kungälv * * VGR Södra Älvsborg * * * * Nysam Vuxenpsykiatri länsdata Antal besök (läkare + annan HoS-personal) per 1000 invånare 18 år+ MEDIAN MIN MAX exkl LRV enheter

55 Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal disp vårdplatser / inv 18 år+ * * * VGR Södra Älvsborg * * VGR Kungälv * Nyceltal 2010 Vuxenpsykiatri länsnivå (*exkl rättspsyk enheter) Antal årsarb.totalt / inv 18 år+ * * * * * VGR Kungälv * VGR Södra Älvsborg

56 Barn- och ungdomspsykiatri Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Antal besök egna lt / 1000 inv VGR Kungälv * * * * * * Nysam BUP länsdata (*BUP-lt med slutenvård) Antal besök totalt per 1000 inv 0-17 år 450 MEDIAN MIN MAX

57 Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Antal årsarbetare totalt / inv VGR Kungälv * * * * * * Nysam BUP länsdata Antal årsarbetare totalt per inv 0-17 år MEDIAN MIN MAX

58 Nysam BUP länsdata Personalkostnader i kronor per invånare 0-17 år MEDIAN MIN MAX Nyceltal 2010 Barn och ungdomspsykiatri länsnivå (*BUP lt med slutenvård) Prestationsbesök totalt per årsarbetare (ex adm pers) i öv Prestationsbesök totalt per årsarbetare i öppenvård US VGR Kungälv * * * * * *

59 7. Habilitering Nysam Habilitering kan ha olika omfattning, målgrupp och organisation. I NYSAM-samarbetet har vi enats om en gemensam definition för att kunna jämföra vad habilitering är. Målet för habiliteringsverksamheten är att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättningar och därigenom skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet utgör viktiga grundstenar. Förhållningssättet bygger på att den enskilde är delaktig på egna villkor i utformningen av sin habilitering. Centrala aktiviteter i habiliteringsarbetet är: Habiliteringsplanering. Den enskilde ska vara delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som innehåller kartläggning, prioritering av angelägna områden för insatser, mål för aktiviteterna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Denna överenskommelse dokumenteras i en habiliteringsplan som systematiskt utvärderas. Samverkan. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samverkan med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det innebär att man har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del. Rådgivning och annat personligt stöd som riktar sig till föräldrar, anhöriga, brukaren och innefattar information, kunskapsöverföring och vägledning. Behandling vilket även inkluderar förskrivning av hjälpmedel. Habiliteringsverksamheten är delvis en icke verksamhetsbunden verksamhet, och området är olika organiserat från landsting till landsting vilket försvårar framtagning av enhetliga upplysningar/ statistik. Det är ett mål att ta fram data och nyckeltal för de delar av habiliteringsfunktionen som är gemensam, samt att beskriva det övriga på mesta möjliga enhetliga sätt. I Nysam är data på enhetsnivå produktionsrelaterat, medan data på länsnivå dessutom är relaterat till befolkningsunderlaget. Med habilitering avses såväl vuxenhabilitering (18år och äldre) som barnoch ungdomshabilitering (0-17 år). Nyckeltal Habilitering länsnivå Antal brukare barn totalt per 1000 inv 0-17 år Antal brukare vuxna totalt per 1000 inv 18år Östergötland Centrala + Västra Örebro Västerbotten Kalmar Uppsala Västra Götaland Stockholm Ej aktuellt Ej aktuellt 56

60 Profil - Nyckeltal Barn- och Ungdomshab %-avvik från Nysam-median Inv = 0-17 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal brukare totalt per 1000 inv 0-17år 38% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 0-17år Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -22% -30% 2% 11% VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avslutade sin kontakt Andel nya brukare -36% 8% 36% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -23% 30% Profil - Nyckeltal Vuxenhab %-avvik från Nysam-median Inv = 18 år och äldre -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal brukare per 1000 inv 18år+ 5% RESURSDATA Antal årsarb totalt per inv 18år+ Antal arbetade timmar totalt per brukare Personalkostnad totalt per brukare Personalkostnad per brukarkontakt -10% 7% 0% US VERKSAMHETSPRAXIS Antal brukarkontakter per brukare Andel brukare som avsluttade sin kontakt Andel nya brukare -100% 60% 119% PRODUKTIVITETSDATA Antal brukare per årsarb hab.pers Antal brukarkontakter per årsarb hab.pers -9% U 57

61 8. Medicinsk service Medicinska servicespecialiteter redovisas på länsnivå i den landstingsspecifika huvudrapporten och på läns- och kliniknivå i respektive rapporter. Under rubriken Medicinsk service redovisas akutmottagning, röntgen/mammografi, operation/ anestesi, IVA/postop/UVA, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi och cytologi, blodcentral och logopedi på länsnivå och kliniknivå. På länsnivå är data relaterat till befolkningsunderlaget medan data på kliniknivå är produktionsrelaterat. Det finns egna delrapporter inom respektive specialitet där nyckeltal framgår både på länsnivå och på kliniknivå, utom för laboratoriemedicin där nyckeltalen presenteras endast på länsnivå. För mer detaljerad information kring medicinska servicespecialiteter - se respektive rapport. Rapportstruktur : Medicinsk service Röntgen / Mammografi Akutmottagning Klinisk kemi IVA/postop/UVA Klinisk mikrobiologi Operation/Anestesi Klinisk patologi och cytologi Logopedi Blodcentraler 58

62 Nyckeltal Akutmottagning länsnivå %-avvikelse från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal individer akutmott.besök egna lt/1000 inv Antal akutmott.besök egna lt/1000 inv 5% 13% RESURSDATA Pers.kostn akutmott ex ITA och läkare / inv Pers.kostn ex läkare och ITA / akutmott.besök Pers.kostn SSK/USK ex ITA / akutmott.besök Antal årsarb personal totalt ex läkare / inv Antal årsarb SSK/USK totalt / inv Antal årsarb receptionist/läkarsekr totalt / inv Antal arb timmar ex läkare och ITA / akutmott.besök 0% -10% -5% -19% -15% 3% 44% PRODUKTIVITETSDATA Antal akutmott.besök/pers ex läkare och ITA 18% VERKSAMHETSPRAXIS Andel läkarbesök av läkarbesök/sköterskebesök Andel sköterskebesök av läkarbesök/sköterskebesök -50% 1% Profil - Nyckeltal Logopedi %-avvik från Nysam-median och redovisar "insatser" exkl slutenvård -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal insatser egna lt / inv Antal inkomna remisser / inv -8% -15% RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnad / insats Pers.kostn / arbetad timme pers. totalt Antal personal totalt / inv Antal logopeder / inv Antal adm.pers / logoped -10% 45% 39% 1% 48% 49% PRODUKTIVITETSDATA Antal insatser totalt / logoped Antal nybesök / logoped -27% -57% MEDICINSK PRAXIS Andelen nybesök av antal insatser totalt -26% 59

63 Nyckeltal 2010 Röntgen länsnivå (Exklusive mammografi) % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Ant rtg us tot / 1000 inv Ant MRT us / 1000 inv Ant CT us / 1000 inv 3% 11% 4% RESURSDATA Ant rtg us rum / inv Ant årsarb läkare / inv länet Ant årsarb annan HoS pers. kärngr / inv Pers.kostn kärnpers. / inv Pers.kostn kärnpers / röntgenpoäng 32% 20% 3% 0% 4% PRODUKTIVITETSDATA Ant rtg us totalt / läkare Antal 1000 rtg poäng / läkare Ant rtg us tot / annan HoS personal kärngrupp Ant 1000 rtg poäng / annan HoS pers kärngr Ant MRT us / ant MRT kameror Ant CT us / ant CT utrustningar 4% 17% 5% 63% 4% 8% Nyckeltal 2010 Mammografi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Ant mammografi screeningar / 1000 kvinnor 40+ 0% RESURSDATA Ant årsarb läkare / kvinnor 40+ Ant årsarb annan HoS pers kärngr / kvinnor 40+ Pers.kostn kärnpers / kvinna 40+ Pers.kostn. kärngrupp per röntgenpoäng Pers kostn kärngrupp / rtg us totalt 18% 7% US 7% 7% PRODUKTIVITETSDATA Ant 1000 rtg poäng per årsarb annan HoS pers. kärngr Ant rtg us totalt / annan HoS personal kärngrupp 3% 1% 60

64 Nyckeltal Operation / Anestesi länsnivå %-avvik från Nysam-median -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal timmar op.tid / 1000 inv Antal timmar patienttid / 1000 inv Antal anestesier / 1000 inv -1% US US RESURSDATA Pers.kostn SSK operation / inv Pers.kostn SSK anestesi / inv Pers.kostn an.läkare exkl IVA / inv Antal årsarb an.läkare exkl IVA / inv Antal årsarb SSK anestesi / inv Antal årsarb SSK operation / inv Antal bem. opsalar dagtid / inv -18% -15% 4% 18% 17% 16% 0% Resursdata anestesi är ej justerat för utomlänspatienter PRODUKTIVITETSDATA Antal tim op.tid / årsarb op/an tot ex IVA-läkare Antal tim op.tid / årsarb SSK operation -9% 7% MEDICINSK PRAXIS Andel dagkir op.tillf. / op.tillf. totalt Andel akuta op.tillf. / op.tillf. totalt -2% -5% Nyckeltal IVA/postop/UVA länsnivå %-avvik från Nysam-median AKTIVITETSDATA -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% Vårdtimmar IVA (exkl HIA)/ 1000 inv Vårdtimmar postop/uva/ 1000 inv -19% 55% RESURSDATA Pers.kostnad totalt / inv Pers.kostnader läkare IVA/ inv Pers.kostn SSK/USK IVA/Postop/UVA totalt / inv Antal årsarb läkare IVA / inv Antal årsarb SSK/USK IVA/ Po/UVA totalt / inv Antal bemannade IVA-platser / inv Antal bemannade Po/UVA-platser dagtid / inv 57% 64% 51% 65% 47% 49% 0% PERSONALRESURS Andel SSK av SSK/USK på IVA/Po/UVA totalt -6% 61

65 Nyckeltal 2010 Klinisk Kemi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Sum antal analyser grupp % RESURSER (kronor, analysgrupp 1 9) Personalkostnad totalt per analys Personalkostnad totalt per analyspoäng Kostnader (pers + omkostn) per analyspoäng Omkostnader per analys 7% 14% 30% 44% PRODUKTIVITET Antal analyser per årsarbetande personal totalt Antal analyspoäng per årsarbetande personal totalt 21% 25% MEDICINSK PRAXIS Vägt poängvärde per analys (grupp 1 9) 2% UTBILDNINGSGRAD Andel läkare av personal totalt 97% Nyckeltal 2010 Blodcentraler länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Antal prestationer totalt Antal prestationspoäng totalt Antal som gett blod under året per inv Antal nya blodgivare per inv Antal transfusioner per inv 78% 77% 4% 38% 2% RESURSER (kronor) Personalkostnad totalt per prestationspoäng Omkostnader per prestationspoäng Kostnad (pers+omkostn) per prest.poäng Antal årsarbetande läkare 94% 23% 60% 39% PRODUKTIVITET Antal prestationspoäng per årsarbetare totalt 14% MEDICINSK PRAXIS Antal prestationspoäng per prestation 3% 62

66 Nyckeltal 2010 Klinisk Mikrobiologi länsnivå % avvikelse från Nysam medianvärde 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITET Sum antal analyser grupp 1 7 Totalt antal analyspoäng 83% 84% RESURSER (kronor) Personalkostnad totalt per analys Personalkostnad totalt per analyspoäng Kostnad (pers+omkostn) per analys Kostnad (pers+omkostn) per analyspoäng Omkostnader per analys Antal årsarbetande läkare 98% 33% 38% 17% 23% 2% PRODUKTIVITET Antal analyser per årsarbetande personal totalt Antal analyspoäng per årsarbetande personal totalt 30% 31% MEDICINSK PRAXIS Vägt medelvärde per analys 0% 63

67 Vill du veta mer? Ordförande Nysam Bengt Malmqvist, Landstinget E-post: Nysams operatör Helseplan Nysam AB Gamla Brogatan Stockholm E-post: