Hälso- och sjukvård Delrapport ÖNH / audiologi/hc

Transkript

1 Nysam Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport ÖNH / audiologi/hc Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, (Uppsala), Västerbotten, Västmanland Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nysam Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport ÖNH / audiologi/hc 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader sida 3 2. Vårdkonsumtion sida 9 3. Somatisk sjukvård - ÖNH/audiologi/HC sida Landstingsprofiler sida 27 BILAGA : Tabellbilaga ÖNH/audiologi/HC länsnivå Tabellbilaga ÖNH kliniknivå Tabellbilaga Audiologi/HC kliniknivå Nyckeltalsenkät ÖNH 2004 Sida 1

3 Nysam Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

4 Nysam 1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 3

5 Nysam I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge % % % % Dalarna % % % % Gotland % % % % Gävleborg % % % % Halland % % % % Jämtland % % % % Kronoberg % % % 949 7% Södermanland % % % % Västerbotten % % % % Västmanland % % % % Örebro % % % % Nyckeltal Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Halland Kronoberg Södermanland Västmanland Västerbotten Örebro Jämtland Blekinge Gävleborg Dalarna Gotland Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 4

6 Nysam I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren % Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Sörmland Västra Götaland Västmanland Örebro Nyckeltal Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Sida 5

7 Nysam Vem har producerat somatiska vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Kronoberg % Södermanland % Västerbotten % Västmanland % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Halland Jämtland Gävleborg Västmanland Kronoberg Västerbotten Södermanland Dalarna Örebro Blekinge Gotland Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 6

8 Nysam Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per invånare år Blekinge Dalarna Gotland Halland Västmanland Gävleborg Södermanland Västerbotten Kronoberg Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 50% 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 50% 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 7

9 Nysam Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare Gävleborg Kronoberg Västerbotten Västmanland Södermanland Dalarna Halland Blekinge Gotland Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Kostnader i kronor per invånare 2004 ÖNH Halland Västerbotten Blekinge Västmanland Gävleborg Dalarna Södermanland Gotland Kronoberg Observera : I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 8

10 Nysam 2. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 9

11 Nysam Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Ej PV Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 10

12 Nysam Vårdkonsumtion ÖNH Antal läkarbesök per 1000 inv Kronoberg Sörmland Halland Blekinge Gävleborg Gotland Västmanland Uppsala Dalarna Västerbotten Jämtland Vårdkonsumtion ÖNH Antal vårdtillfällen per 1000 inv Dalarna Gotland Halland Jämtland Blekinge Västmanland Kronoberg Gävleborg Sörmland Västerbotten Uppsala Sida 11

13 Nysam Vårdkonsumtion ÖNH Vårdtid i dagar per 1000 inv Gotland Dalarna Halland Sörmland Blekinge Kronoberg Gävleborg Västmanland Jämtland Uppsala Västerbotten Sida 12

14 Nysam 3. Somatisk sjukvård ÖNH / audiologi/hc Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök) omfattar all personalkostnad minus kr per årstjänst sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård.. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurs- krävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Sida 13

15 Nysam Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2004 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Utvecklingsgruppen för ÖNH har medsänt följande kommentarer: Det måste uppmärksammas att sammanställningen ej är baserad på direkt jämförbara basfakta. Det finns stora skillnader i organisationen i landstingen. Operationsavdelning, hörcentral, pedagogisk hörselvård, balans- och matstrupslaboratorier, allergimottagning, endoskopienhet, är exempel på enheter som vid vissa landsting organisatoriskt hör till ÖNH-kliniken och vid andra tillhör de ett annat verksamhetsområde. Detta påverkar t ex personalkostnaderna. Under rubrikerna resursdata respektive kostnadsdata beräknas t ex personalkostnad/invånare, personalkostnad läkare + övrig personal sv/vtf. Personalkostnad läkare + övrig personal öv/läkarbesök och dessa tal kan alltså inte direkt jämföras. Nyckeltal och definitioner har primärt varit utarbetat med tanke på ÖNH-kliniker. Från och med Nyckeltal 2000 är det gjort vissa förändringar i förhållande till audiologi/hörcentral och logopedi. Audiologi/hörcentral har fått en egen blankett utarbetad och egna nyckeltal på kliniknivå. Nyckeltalen agregeras med ÖNH på länsnivå. Logopedi er borttaget från ÖNH. Det är redovisat som separat specialitet inom området Medicinsk service. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till hela länets befolkning per Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Källa: SCB Sida 14

16 Nysam Figurer ÖNH / Audiologi/HC länsnivå Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 inv Dalarna Västmanland Halland Jämtland Blekinge Kronoberg Gotland Gävleborg Västerbotten Södermanland Nyckeltal ÖNH Antal vårdtillfällen egna lt / 1000 inv 6 5,5 5 4,5 4 3, Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 15

17 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal vårddagar egna lt per 1000 inv Halland Dalarna Västmanland Södermanland Kronoberg Jämtland Gotland Gävleborg Västerbotten Blekinge Nyckeltal ÖNH Antal vårddagar egna lt / 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 16

18 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv OBS! Ej justerat för utomlänspatienter Kronoberg Södermanland Halland Gävleborg Gotland Västmanland Blekinge Västerbotten Dalarna Jämtland Läkarbesök exkl privata Läkarbesök audiologi/hc Läkarbesök privata spec Nyckeltal ÖNH Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 17

19 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal audionombesök egna lt per inv Blekinge Dalarna Kronoberg Halland Västmanland Gävleborg Gotland Västerbotten Södermanland Jämtland Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Antal audionombesök egna lt / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 18

20 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal op tillfällen (sv+öv) egna lt per 1000 inv Blekinge Västmanland Västerbotten Södermanland Kronoberg Halland Jämtland Dalarna Gävleborg Gotland Slutenvård Dagkirurgi Övrig öppenvårdskirurgi 0 2,5 5 7, ,5 15 Nyckeltal ÖNH Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 19

21 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Hörapparater per inv Dalarna Halland Blekinge Gotland Södermanland Västerbotten Gävleborg Västmanland Jämtland Kronoberg Antal som fått sitt första hörapparat / inv Antal utlämnade hörapparater / inv Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Antal utlämnade hörapparater / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 20

22 Nysam Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Antal som fått sitt första hörapparat / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Personalkostnader totalt och Personalkostnader exkl hörselvård per inv Personalkostnad exkl hörselvård / inv Personalkostnad inkl hörselvård/ inv Dalarna Blekinge Västmanland Halland Kronoberg Gävleborg Södermanland Jämtland Gotland Västerbotten Sida 21

23 Nysam Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Nyckeltal 2004 ÖNH länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per invånare -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 22

24 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal årsarb läkare / inv Kronoberg Gävleborg Västmanland Södermanland Gotland Blekinge Västerbotten Halland Dalarna Jämtland Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Antal årsarb läkare totalt / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland #Referens! Västerbotten Västmanland #Referens! Sida 23

25 Nysam Nyckeltal ÖNH / audiologi/hc Antal årsarb övrig personal (exkl audiologi) / inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal årsarb audionomer / inv Dalarna Halland Södermanland Kronoberg Västmanland Jämtland Gotland Västerbotten Gävleborg Blekinge Sida 24

26 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal op tillfällen, besök och vårdtillfällen per årsarb läkare Halland Kronoberg Södermanland Dalarna Gotland Blekinge Västmanland Gävleborg Jämtland Västerbotten Antal optillf (sv+öv) Antal läkarbesök Antal VTF Nyckeltal 2004 ÖNH länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal läkarbesök per årsarb läkare -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Sida 25

27 Nysam Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC kliniknivå Antal läkarbesök per individ till läkarbesök Hudiksvall 1,7 Umeå, Lycksele, Skellefteå Eskilstuna/ Katrineholm Falun BLS Karlskrona 1,6 1,6 1,6 1,6 Västerås (länsklinik) Nyköping Ljungby Visby BLS Karlshamn 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Kungsbacka 1,4 Östersund Mora 1,3 1,3 Gävle 1,2 0 0,5 1 1,5 2 Nyckeltal ÖNH/Audiologi/HC länsnivå Antal audionombesök per audionom Blekinge Västmanland Gävleborg Kronoberg Dalarna Gotland Västerbotten Halland Jämtland Södermanland Sida 26

28 Nysam 4. Landstingsprofiler Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Blekinge Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 61% Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv 0% Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 27

29 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Dalarna Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv 104% 75% RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare 79% Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare 0% Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 28

30 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Gotland Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 0% 0% Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv 0% Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 29

31 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Gävleborg Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 30

32 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Halland Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare 56% Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 31

33 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Jämtland Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 0% Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare 0% Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 32

34 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Kronoberg Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 0% 53% Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 33

35 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Södermanland Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 0% Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 34

36 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Västerbotten Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 35

37 Nysam Nyckeltal 2004 ÖNH/ Audiologi / HC länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Västmanland Inv: % -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 0% 0% Antal op.tillf. (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapp. / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal op.tillf / årsarb. Läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot Sida 36

38 Nysam BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI/HC 2004

39 4.2.4 ÖNH / audiologi 2004 länsnivå Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Antal VTF egna lt / 1000 inv 4 5,4 3,7 3,5 4,3 4,2 3,8 3,4 3,4 4,3 Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv 14 7,5 7,1 7,4 8 7,6 9,4 9,8 9,9 10 Antal op.tillfällen slutenvård (inkl köpt vård) egna lt / 1000 inv 2,3 2,6 2,7 3 2,2 2,8 2,7 2,1 3,1 3,5 Antal op.tillfällen dagkirurgi (inkl köpt vård) / 1000 inv 4,2 1,5 1,6 2,6 2,6 4,8 4,1 3,7 3,9 3,5 Antal op.tillfällen övrig öppenvårdskirurgi / 1000 inv 7,7 3,4 2,8 1,8 3,2 2,6 4 2,9 3,2 Antal audionombesök egna lt / inv Antal utlämnade hörapparater / inv Antal som fått sitt första hörapparat / inv RESURSDATA Personalkostnad (exkl hörselvård) / inv Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare ÖNH/Audio / inv 5,8 4,2 5,8 6,8 5,1 4,1 7 6,1 5,2 6,3 Antal övrig personal exkl audiologi / inv Antal årsarb audionomer / inv 5,5 7,3 5,6 5,5 6,9 5,6 6,4 6,7 5,5 5,8 Antal övrig personal exkl. audiologi / årsarb. läkare 3 4,5 1,9 2,7 3,6 4,1 3,1 3 2,4 2,8 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök ÖNH/Audio / årsarb. läkare Antal operationstillfällen (sv + öv) / årsarb. läkare exkl AT-läkare Antal audionombesök /audionom MEDICINSK PRAXIS Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,6 0,5 0,72 0,86 0,51 0,63 0,74 0,63 0,87 0,79 Andel op.tillf. öv / op.tillf. tot 83% 65% 62% 59% 72% 63% 69% 78% 65% 66% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister ÖNH/Audio av årsarb. läkare ÖNH/Audio tot 98% 63% 100% 75% 87% 76% 69% 73% 60% 81% Andel SSK av sum ssk+usk+bitr 69% 48% 66% 52% 62% 62% 73% 49% 56% 63%

40 ÖNH 2004 kliniknivå Tabell sid 2 Nysam FAKTAUPPGIFTER Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län BLS Karlskrona BLS Karlshamn Falun Mora Visby Priv spec Gotland ÖNH Gävle Hudiksvall Priv spec Gävleborg ÖNH Halmstad (länsklinik) Antal vårdtillfällen (VTF) varav VTF ÖNH-barn på andra kliniker Antal VTF / individ per klinik slutenvård 1,3 1,1 1,1 1,1 1,1 1,4 Antal vårddagar (VDG) varav VDG ÖNH-barn på andra kliniker Antal läkarbesök KOSTNADSDATA Antal övrig personal / årsarb. läkare 3,1 2,7 4,6 3,3 1,9 2,5 3 3,6 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare tot Antal läkarbesök / årsarb. läkare tot Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Antal vårddagar per vårdtillfälle 2,6 2,7 3,4 3,7 2,7 3,3 Antal läkarbesök / VTF Antal läkarbesök / individer läkarbesök 1,6 1,5 1,6 1,3 1,5 1,2 1,7 1,7 Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,6 0,5 0,72 0,93 0,75 0,51 Andel op.tillf. öv / op.tillf. totalt 76% 100% 60% 100% 62% 54% 67% 68% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot 100% 94% 60% 100% 100% 100% 78% 68% 100% 82% Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 73% 56% 48% 51% 66% 56% 47% 61%

41 ÖNH 2004 kliniknivå Tabell sid 3 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) - varav VTF ÖNH-barn på andra kliniker Antal VTF / individ per klinik slutenvård Antal vårddagar (VDG) - varav VDG ÖNH-barn på andra kliniker Antal läkarbesök KOSTNADSDATA Antal övrig personal / årsarb. läkare PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare tot Antal läkarbesök / årsarb. läkare tot Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Antal vårddagar per vårdtillfälle Antal läkarbesök / VTF Antal läkarbesök / individer läkarbesök Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot Andel ssk av sum ssk+usk+bitr Kungsbacka Priv spec Halland ÖNH Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands län Östersund Priv spec ÖNH Växjö Ljungby Priv spec ÖNH Eskilstuna/ Nyköping Jämtland Kronoberg Katrineholm Priv spec Eskilstuna ÖNH ,1 1,1 1,0 1,1 1, ,6 4,1 3,3 2,4 2,9 3, ,6 2,3 3,9 3, ,4 1,3 1,9 1,5 1,6 1,5 0,63 0,72 0,98 0,6 0,72 100% 63% 67% 83% 75% 85% 100% 100% 76% 60% 76% 100% 54% 89% 100% 67% 62% 68% 98% 49% 47%

42 ÖNH 2004 kliniknivå FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) - varav VTF ÖNH-barn på andra kliniker Antal VTF / individ per klinik slutenvård Antal vårddagar (VDG) - varav VDG ÖNH-barn på andra kliniker Antal läkarbesök Priv spec Flen ÖNH Tabell sid 4 Västerbottens länvästmanlands län Umeå, Lycksele, Skellefteå Västerås (länsklinik) Priv spec Västmanland ÖNH ,2 1, Nysam KOSTNADSDATA Antal övrig personal / årsarb. läkare 2,4 2,8 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / årsarb. läkare tot Antal läkarbesök / årsarb. läkare tot Antal op.tillf. (sv+öv) / årsarb. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Antal vårddagar per vårdtillfälle Antal läkarbesök / VTF Antal läkarbesök / individer läkarbesök Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. öv / op.tillf. totalt 3,2 2, ,6 1,5 0,87 0,79 65% 66% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare tot Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 100% 60% 76% 100% 56% 63%

43 Audiologi/hörcentral 2004 kliniknivå Tabell sid 5 Nysam FAKTAUPPGIFTER Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Kronobergs län Södermanlands lä BLS Karlskrona/ Karlshamn Borlänge, Falun, Ludvika, Mora HC Visby Gävle Hudiksvall Handikappförvaltningen Halland Östersund Växjö Ljungby Eskilstuna/ Katrineholm Antal läkarbesök Antal audionombesök Antal utlämnade hörapparater under året Antal som fått sitt första hörapparat under året PRODUKTIVITETSDATA Antal audionombesök / audionom

44 Audiologi/hörcentral 2004 kliniknivå FAKTAUPPGIFTER Antal läkarbesök Antal audionombesök Antal utlämnade hörapparater under året Antal som fått sitt första hörapparat under året län Nyköping Tabell sid 6 Västerbottens länvästmanlands län Umeå, Västerås Lycksele, Skellefteå Nysam PRODUKTIVITETSDATA Antal audionombesök / audionom

45 Nysam NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC VERKSAMHETSÅRET 2004 Till alla ÖNH/Audiologi/Hörcentral-chefer i NYSAM-projektet I Utvecklingsgruppen för ÖNH har vi kommit överens om at vi behöver en enkät där varje klinik har möjlighet at beskriva sina särdrag. Anders Flodström (ÖNH) och HC Larsen/Erik Behrenth (Audiologi/HC) har tagit fram en mall som är redigarad av Connie Larsen, Helseplan. Vi önskar att använda den som komplettering vid beskrivning av verksamhetsåret Connie Larsen Sekr./ Utvecklingsgruppen ÖNH Klinik Blekingesjukhuset ÖNH/HC Falun ÖNH Falun HC Mora ÖNH Visby ÖNH/HC Visby HC Gävle ÖNH/HC Hudiksvall ÖNH/HC Halmstad ÖNH Handikappförvaltningen Halland HC Östersund ÖNH Östersund HC Växjö ÖNH/HC Ljungby ÖNH/HC Eskilstuna/Katrineholm ÖNH/HC Nyköping ÖNH/HC AS Uppsala ÖNH AS Uppsala Audiologi Hörcentralen Uppsala Västerås ÖNH/HC US Umeå/Skellefteå/Lycksele ÖNH/HC Redovisat i Nyckeltal 2004 ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja nej nej nej ja ja Enkät ÖNH 2004 ja nej ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja nej nej nej ja ja

46 NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC - VERKSAMHETSÅRET 2004 Enkäten fylls i av verksamhetschefen och skickas till Helseplan innan 18 maj Observera : / -box markeras genom att vänsterklicka musen. LANDSTING SJUKHUS Blekinge Blekingesjukhuset ENHET ÖVRIGT Vid enheten finns : Särskild allergienhet Esofaguslaboratorium Balanslaboratorium Sömnlaboratorium CPAP-utprovning ÖNH-KLINIK JOUR JOURFORM Beredskap A 1 SPECIALIST PRIMÄR + BAKJOUR BLANDAT JOURMOTTAGNING DAGTID : Egen mott Akut mott ÖVRIG TID : Egen mott (avd) Akut mott SLUTEN VÅRD VUXNA : Egen vårdavd Delad vårdavd Gemensam vårdenhet BARN : Egen vårdavd Delad vårdavd Barnklinik Om barnklinik, pat inskriven vid : Fall av pseudokrupp vårdas inom ÖNH-klinik ÖNH-klinik Barnklinik Barnklinik Personalkostnader/ arbetade timmar för vårdplatser vid annan klinik/ enhet har inkluderats i klinikens redovisning NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Blekinge ÖNH HC sida 1

47 SLUTENVÅRDSOP. Egen op avd C-op DAGKIRURGI Egen op avd C-op Särsk dagkir enhet ÖVR ÖPPENVÅRDSKIR Egen op avd C-op Särsk dagkir enhet Sjukhusgemensam operationspersonal? Egen operationspersonal? Enheter som servas med egen op.personal : Egen op avd C-op Ssk dagkir enhet EXTERNA RESURSER Nedanstående externa personalresurser skall inräknas i klinikens totala personalkostnad, om möjligt uttryckt i såväl arbetade timmar som kostnader : - Vårdperonal budgeterad vid annan enhet, t ex Barnklinik - Gemensam vårdenhet etc - Utnyttjad personal på C-Operation Personalkostnader för vård på IVA, Akutmottagning eller Anestesipersonal skall ej med räknas. Har personalkostnader (resp arbetade timmar) enligt detta medräknats? Ej medtaget är : Om egen operationsavdelning: Är denna personalkostnad/ arbetade timmar inräknad i klinikens redovisning? Antal privatprakt. ÖNH inom primära upptagningsområdet NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Blekinge ÖNH HC sida 2

48 AUDIOLOGI / HC Är HörCentralen(HC) organiserad inom ÖNH-klinik? Är HC en självständig basenhet (HC, Audiologisk klin)? Nedanstående verksamheter redovisas av HC/Audiologklinik : - diagnostik - HA utprovning vuxna - HA utprovning barn - pedagogisk hörselvård vuxna - pedagogisk hörselvård barn - hörselvårdstekniker/ingenjör - tolkcentral - neonatalscreening - hörselscreening av 4-åringar på BVC - hörselmätningar i skolan - Om på senaste frågan: Hur ofta testas ett barn under sin skoltid i Ert län? 1 ggr 2 ggr 3 ggr Under annan förvaltning inom landstinget ligger..... Under annan verksamhet utanför landstinget ligger Finns medicinsk audiolog? - Om : Ingår denna i ÖNH-klinikens jourverksamhet? - Redovisas prestationer, arbetstimmar och kostnader - inom ÖNH-kliniken? - inom HC/Audiologkliniken? - Om : Finns an audiologisk ansvarig ÖNH-specialist? Redovisas kostnaderna för Hörapparater & hjälpmedel? - av ÖNH-kliniken alt. HC/Audiologkliniken? - av annat landstingsorgan? Enkäten skickas innan 18 maj per till: Connie Larsen, Helseplan E-post : connie.larsen@helseplan.se NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Blekinge ÖNH HC sida 3

49 NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC - VERKSAMHETSÅRET 2004 Enkäten fylls i av verksamhetschefen och skickas till Helseplan innan 18 maj Observera : / -box markeras genom att vänsterklicka musen. LANDSTING SJUKHUS ENHET Dalarna Mora Lasarett Öronmottagningen ÖVRIGT Vid enheten finns : Särskild allergienhet Esofaguslaboratorium Balanslaboratorium Sömnlaboratorium CPAP-utprovning ÖNH-KLINIK JOUR JOURFORM 1 SPECIALIST PRIMÄR + BAKJOUR BLANDAT JOURMOTTAGNING DAGTID : Egen mott Akut mott ÖVRIG TID : Egen mott (avd) Akut mott SLUTEN VÅRD VUXNA : Egen vårdavd Delad vårdavd Gemensam vårdenhet BARN : Egen vårdavd Delad vårdavd Barnklinik Om barnklinik, pat inskriven vid : Fall av pseudokrupp vårdas inom ÖNH-klinik ÖNH-klinik Barnklinik Barnklinik Personalkostnader/ arbetade timmar för vårdplatser vid annan klinik/ enhet har inkluderats i klinikens redovisning NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Mora ÖNH sida 1

50 SLUTENVÅRDSOP. Egen op avd C-op DAGKIRURGI Egen op avd C-op Särsk dagkir enhet ÖVR ÖPPENVÅRDSKIR Egen op avd C-op Särsk dagkir enhet Sjukhusgemensam operationspersonal? Egen operationspersonal? Enheter som servas med egen op.personal : Egen op avd C-op Ssk dagkir enhet EXTERNA RESURSER Nedanstående externa personalresurser skall inräknas i klinikens totala personalkostnad, om möjligt uttryckt i såväl arbetade timmar som kostnader : - Vårdperonal budgeterad vid annan enhet, t ex Barnklinik - Gemensam vårdenhet etc - Utnyttjad personal på C-Operation Personalkostnader för vård på IVA, Akutmottagning eller Anestesipersonal skall ej med räknas. Har personalkostnader (resp arbetade timmar) enligt detta medräknats? Ej medtaget är : Om egen operationsavdelning: Är denna personalkostnad/ arbetade timmar inräknad i klinikens redovisning? Antal privatprakt. ÖNH inom primära upptagningsområdet NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Mora ÖNH sida 2

51 AUDIOLOGI / HC Är HörCentralen(HC) organiserad inom ÖNH-klinik? Är HC en självständig basenhet (HC, Audiologisk klin)? Nedanstående verksamheter redovisas av HC/Audiologklinik : - diagnostik - HA utprovning vuxna - HA utprovning barn - pedagogisk hörselvård vuxna - pedagogisk hörselvård barn - hörselvårdstekniker/ingenjör - tolkcentral - neonatalscreening - hörselscreening av 4-åringar på BVC - hörselmätningar i skolan - Om på senaste frågan: Hur ofta testas ett barn under sin skoltid i Ert län? 1 ggr 2 ggr 3 ggr Under annan förvaltning inom landstinget ligger..... Under annan verksamhet utanför landstinget ligger Finns medicinsk audiolog? - Om : Ingår denna i ÖNH-klinikens jourverksamhet? - Redovisas prestationer, arbetstimmar och kostnader - inom ÖNH-kliniken? - inom HC/Audiologkliniken? - Om : Finns an audiologisk ansvarig ÖNH-specialist? Redovisas kostnaderna för Hörapparater & hjälpmedel? - av ÖNH-kliniken alt. HC/Audiologkliniken? - av annat landstingsorgan? Enkäten skickas innan 18 maj per till: Connie Larsen, Helseplan E-post : connie.larsen@helseplan.se NYCKELTALSENKÄT ÖNH / AUDIOLOGI / HC 2004 Mora ÖNH sida 3