Hälso- och sjukvård. Delrapport kirurgi,mm / urologi

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi,,,,,,, Sörmland, Uppsala,, Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nyckeltal 2005 Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader kirurgi,mm/urologi sida 3 2. Vårdkonsumtion kirurgi,mm/urologi sida Somatisk sjukvård kirurgi,mm/urologi sida Landstingsprofiler kirurgi,mm/urologi sida Kvalitetsdata från nationella register sida 46 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 1

3 Nyckeltalssamverkan 2005 För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

4 1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per ånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro Sida 3

5 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per ånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 737 4% % % % % % % % % Örebro % % % % Örebro Nyckeltal Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per ånare Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 4

6 I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Basår är år OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 30% 18% 63% 26% 33% 21% 57% 28% 34% 27% 53% 15% 33% 25% 75% 12% 43% 36% 31% 65% 25% 26% 16% 60% 17% 32% 18% 93% 16% Västra Götaland 28% Örebro 24% 12% 66% 27% Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2005 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per ånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad) Sida 5

7 Vem har producerat vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per ånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per ånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård % % % % % % % % % % Örebro % Nyckeltal Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per ånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 6

8 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per ånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per ånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per ånare år Medicin mm (1) Barnmedicin Habilitering S:a med vård Andel med vård (%) 51% 56% 57% 58% 49% 57% 54% 56% 59% Kirurgi mm (2) Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH (3) S:a kirurgisk vård Andel kir vård (%) 49% 44% 43% 42% 51% 43% 46% 44% 41% Somatisk vård totalt I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 7

9 Nyckeltal Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och ånare Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och ånare KK ingår i Kirurgi mm Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Sida 8

10 Kostnader i kronor per ånare 2005 Kirurgi mm I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. Sida 9

11 2. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Under åren har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata. På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för ånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 ånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10

12 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal VTF per 1000 per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård US US US Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal läkarbesök per 1000 per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård PV US US Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 11

13 Vårdkonsumtion Kirurgi,mm Antal vårdtillfällen per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland Vårdkonsumtion Kirurgi, mm Vårdtid i dagar per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland Sida 12

14 Vårdkonsumtion Kirurgi,mm Antal läkarbesök per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland Sida 13

15 3. Somatisk sjukvård kirurgi,mm / urologi Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök) omfattar all personalkostnad minus kr per årstjänst sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per , med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Sida 14

16 Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2005 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Klinikspecifiktaion kirurgi, mm sjukhuset i Karlskrona och Karlshamn Gemensam länsövergripande kirurgklinik Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej I finns två kirurgkliniker- Falun/Avesta/Ludvika samt Mora. Det föreligger ett länsövergripande samarbete såtillvida att kärlkirurgi, tyreoideakirurgi, obesitaskirurgi och större urologi skickas till Falun medan till Mora skickas gallkirurgi, antirefluxkirurgi, bråckkirurgi i sluten vård samt en del proktologi. Falun Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Mora Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 15

17 Visby Ett sjukhus Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Nysam Gävle Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Bollnäs Planerade operationer för hela länet - dagkirurgi för södra Hälsingland Jourordning för läkare : nej Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Hudiksvall Viss kirurgi vid Hudiksvalls sjh för länet Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : us Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej 3 sjukhus : Länssjukhuset i Halmstad, Varbergs lasarett och Närsjukvården Kungsbacka. Halmstad kirurgi Pågår strukturutredning, f n ej strukturerat samarbete Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Halmstad urologi Har varit länsklinik, men delad mellan sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad sen Samarbete inom delar av öppenvårdsverksamheten. Jourordning för läkare : ingen jour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Östersund Ett länssjukhus Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 16

18 Länets två kirurgkliniker är organiserade under en gemensam sjukhusledning som självständiga kliniker. Vissa specialiteter är koncentrarade till Växjö, exempelvis kärlkirurgiska ingrepp, lever, pancreas ingrepp, stötvågsbehandling av njursten, större urologiska ingrepp såsom cystectomier etc och barnkirurgi. Till Ljungby har microvågsbehandling av benign prostata förstoring förlagts. Växjö För de vanligaste diagnoserna finns en gemensam väntelista Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Ljungby Kirurgiska kliniken i Ljungby är organiserad i fyra sektioner omfattande allmän kirurgi, urologi, ortopedkirurgi samt gynekologi och obstetrik. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Eskilstuna/Katrineholm kir/uro Kärlkirurgi och bröstcancerkirurgi är koncentrerad till MSE Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Nyköping Endokrin- och obesitaskirurgi är koncentrerad till Nyköping Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Uppsala Det finns ett samarbetsavtal mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Vad som inkluderas i begreppet länskir är spec i form av sjukdomsgr inom spec kir, ort och uro. Till detta kan även läggas handkirurgi. Avtalet omfattar både sluten och öppenvård och rör ånare i hela länet. Verksamhetsvolymerna är angivna. En länsövergripande styrgrupp finns med repr från de berörda verksamheter där verksamheten regelbundet stäms av inkl disk om planerad utveckling. Samarbete finns även i professionella "tvärgrupper" i vilka man kommer överens om gemensamma bedömningskriterier och behandlingsriktlinjer. Gemensamma väntelistor finns inom några sjukdomsgrupper. Akademiska sjukhuset Uppsala har ej levererat data 2005 Enköping Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 17

19 Umeå kirurgi Traditionell uppdelning mellan läns- och länsdelssjukvård, viss gemensam köverksamhet. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå urologi Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå Hjärt/thorax ej inrapporterat 2005 Jourordning för läkare : primär+bakjour Umeå Neurokir Länssamarbete via remisser Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå Hand-/plastik Begränsad kirurgi i Lycksele och Skellefteå, övrig länsverksamhet från Umeå Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Lycksele Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : - Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Skellefteå Tre kliniker fördelat på tre lasarett. Gemensamma planeringsträffar, chefsträffar och ledningsgruppsträffar. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Västerås kirurgi Länsklinik Jourordning för läkare : : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Västerås urologi Jourordning för läkare : ja Västerås kärl All verksamhet i Västerås Jourordning för läkare : ja Sida 18

20 Figurer Kirurgi,mm / urologi länsnivå Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter US Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal VTF egna lt / Exkl regionsspecialiteter f.o.m Sida 19

21 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal vårddagar egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter US Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal VDG egna lt / Exkl regionsspecialiteter f.o.m Sida 20

22 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal läkarbesök egna lt / Exkl regionsspecialiteter f.o.m Sida 21

23 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal sköterskebesök per 1000 Exkl regionsspecialiteter Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal sköterskebesök / Exkl regionsspecialiteter f.o.m Sida 22

24 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / Exkl regionsspecialiteter f.o.m Sida 23

25 Nyckeltal Kirurgi/urologi Andel op.tillfällen dagkirurgi / op.tillfällen totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op tillfällen (slutenvård + öppenvård) per 1000 fördelat på operationskategori OBS! Ej justerat för utomlänspatienter) Exkl regionsspecialiteter TURP/TUMT Radikal prostatektomi Övrig urologi Ljumskbråck Kolecystektomi Appendektomi Mastektomi Colonresektion Rektumamputation/-resektion Kärl (öppna + endovask) Varicer Thyreoidea/parathyreoidea Subcutan inj.port Op på hud och subcutan vävnad Annat Sida 24

26 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal urologiska operationer per 1000 TURP/TUMT Radikal prostatektomi Övr urolog op Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. ljumskbråck per ,5 1 1,5 2 2,5 3 Sida 25

27 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. kolecystektomi per ,5 1 1,5 2 Nyckeltal Kirurgi/urologi Andel laparaskopisk kolecystektomi av kolecystektomi totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% Sida 26

28 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf dagkir laparaskopisk kolecystektomi per ,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Andel lap kolecystektomi av kolecystektomi totalt och Andel lap appendektomi av appendektomi totalt Appendektomi Kolecystektomi 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 27

29 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. appendektomi per ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1,75 Nyckeltal Kirurgi/urologi Andel laparaskopisk appendektomi av appendektomi totalt 100% 80% 60% 40% 20% 0% Sida 28

30 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. mastektomi per 1000 kvinnor 15 år+ 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal op.tillfällen mastektomi / 1000 totalt 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0, Sida 29

31 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. varicer per ,5 1 1,5 2 2,5 3 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. kärl (öppna + endovask.) per ,5 1 1,5 2 2,5 Sida 30

32 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. colonresektion och rektumamputation/-resektion per 1000 Colonresektion Rektumamputation/-resektion 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf thyreoidea / parathyreoidea per ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Sida 31

33 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Personalkostnad per Exkl regionsspecialiteter är ej justerat för utomlänspatienter Nyckeltal Kirurgi/urologi Personalkostnad / Exkl regionsspecialiteter f.o.m : är ej justerat för utomlänspatienter Sida 32

34 Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal årsarb läkare / Exkl regionsspecialiteter f.o.m : är ej justerat för utomlänspatienter Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal årsarb övrig personal / Exkl regionsspecialiteter f.o.m : är ej justerat för utomlänspatienter Sida 33

35 Nyckeltal Kirurgi, mm länsnivå Antal disp VPL per Exkl regionsspecialiteter är ej justerat för utomlänspatienter Nyckeltal Kirurgi/urologi Antal disp vårdplatser / Exkl regionsspecialiteter f.o.m : är ej justerat för utomlänspatienter Sida 34

36 Nyckeltal 2005 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal disp VPL / Exkl regionsspecialiteter -45% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 35% 45% är ej justerat för utomlänspatienter Nyckeltal 2005 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats Exkl regionsspecialiteter -45% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 35% 45% 0% Sida 35

37 4. Landstingsprofiler kirurgi,mm / urologi Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / % Antal sköterskebesök / % Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / Antal övr personal / Antal disp VPL / % 19% 15% 24% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -39% Antal VTF / årsarbet. läkare -39% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -7% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 10% Sida 36

38 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / % -29% Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / Antal övr personal / Antal disp VPL / % -5% -6% -6% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 18% Antal VTF / årsarbet. läkare 8% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -21% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -15% Sida 37

39 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker Resursdata är ej justerat för utomlänspatienter (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 US Antal VDG / 1000 US Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / % -12% -9% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / Antal övr personal / % 16% 62% Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL US Antal VTF / årsarbet. läkare US Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -45% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 US Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -32% Sida 38

40 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / % Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / % 12% RESURSDATA Personalkostnad / -1% Antal årsarb läkare / % Antal övr personal / % Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 5% Antal VTF / årsarbet. läkare -1% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 17% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 2% Sida 39

41 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / % Antal sköterskebesök / % Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / % 0% Antal övr personal / % Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 0% Antal VTF / årsarbet. läkare 2% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 12% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 20% Sida 40

42 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / % 171% Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / Antal övr personal / Antal disp VPL / % 10% 10% 9% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -8% Antal VTF / årsarbet. läkare -11% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 7% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -2% Sida 41

43 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / % 18% Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / Antal övr personal / % -14% -7% Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -19% Antal VTF / årsarbet. läkare 3% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 49% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -11% -12% Sida 42

44 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / % -23% -12% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare / % 0% Antal övr personal / % Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -1% Antal VTF / årsarbet. läkare -22% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -16% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 0% 2% Sida 43

45 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / % -15% Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / 0% Antal årsarb läkare / Antal övr personal / % 1% Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 12% Antal VTF / årsarbet. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -8% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 4% 5% Sida 44

46 Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / % Antal VDG / % Antal läkarbesök / % Antal sköterskebesök / % Antal op.tillf (sv+öv) / % RESURSDATA Personalkostnad / 13% Antal årsarb läkare / Antal övr personal / % 2% Antal disp VPL / % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 31% Antal VTF / årsarbet. läkare 23% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 9% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / % Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -20% Sida 45

47 5. Kvalitetsdata från nationella register kirurgklinikerna i Nysam Administrativa vårdregister kan ge uppgift om verksamheten i form av antal ingrepp, besök, vårddagar, väntetider osv men sällan om medicinsk resultatkvalitet. Det finns ett stort antal nationella kvalitetsregister och kirurgklinikerna medverkar i många sådana register. Där kan man finna uppgift om behandlingsresultat. Det finns flera skäl för kirurgklinikerna att använda medicinska kvalitetsdata. Når kliniken de uppsatta målvärdena? Om man gör det, förmår man vidmakthålla dem över tid? Finns det anledning att på något sätt ändra organisationen inom kliniken för att förbättra de medicinska resultaten? Skall vissa ingrepp koncentreras till vissa kirurger? Skall vissa ingrepp koncentreras till vissa kliniker?? Allt fler register redovisar numera öppet specifika medicinska resultat per namngivet sjukhus. Tre register som gör detta inom kirurgin är Bråckregistret, Cancer-recti-registret och kärlregistret Swedvasc. Här nedan visas exempel ur dessa register för de kliniker som ingår i Nysam. Upgifterna är offentliga men registerhållarna har också medgivit att de publiceras i detta sammanhang. Ljumskbråck Ljumskbråck är en vanlig sjukdom som bäst botas med operation. Ett ökat intresse för teknik och resultat under de senaste 15 åren har lett till standardisering av operationstekniken och betydligt förbättrade resultat. Detta förbättringsarbete har i hög utsträckning initierats av Bråckregistret och de resultat detta redovisat. Väntetid till operation för ljumskbråck 2004 (medel 4,1 månader) Karls-hamn Mora Öster-sund Karls-krona Skellefteå Ljungby Enköping Umeå Falun Lycksele Hudiks-vall Västerås Nyköping Varberg Bollnäs Eskils-tuna Visby Växjö Katrine-holm Gävle Väntetid är inget medicinsk resultatmått men det är givet att lång väntetid ökar risken för komplikationer med inklämning och behov av akutoperation. Endast en minoritet av Nysamklinikerna håller vårdgarantins 3 månaders väntetid. Sida 46

48 Medicinsk kvalitet kan dock ses i de två mått som visas i nästa diagram. Andelen omoperationer är ett mått på kirurgisk kvalitet på lång sikt. Omopererade patienters föregående operation har ju inte varaktigt botat patientens bråck. För femton år sedan var det inte ovanligt att en femtedel av bråckoperationerna var omoperationer. Det är inte orimligt att kräva ett värde under tio procent som uttryck för god långtidseffekt av tidigare års operationer. Omoperationer efter op för ljumskbråck 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 andel omoperationer risk omop.3 år Karls-hamn Eskils-tuna Ljungby Skellefteå Bollnäs Falun Umeå Mora Karls-krona Öster-sund Nyköping Katrine-holm Varberg Lycksele Hudiks-vall Gävle Visby Enköping Västerås Växjö Bråckregistret redovisar också omoperationsfrekvensen hos de bråck som tidigare bokförts i form av en riskkurva enligt Kaplan-Meier. Risken för omoperation för hela registret är 2,6% inom tre år. Ungefär hälften av nysamklinikerna har en ännu lägre risk. Detaljerad redovisning för varje deltagande sjukhus finns att se på bråckregistrets hemsida: Sida 47

49 Ändtarmscancer Tjock-och ändtarmscancer är vanliga tumörformer där den enda säkra boten är en omfattande och inte riskfri operation. Detta gäller särskilt ändtarmscancer där en mycket noggrann och försiktig operationsteknik under senare år avsevärt förbättrat resultaten. Cancer-rectiregistret redovisar öppet sjukhusspecifika data räknade på flera års operationer. Trettiodagarsmortalitet och reoperationer utgår från åren och lokala återfall från åren Död i samband med operationen och behov av reoperation kan sägas vara kvalitetsmått på själva genomförandet av operationen medan återfallsfrekvensen anger långtidseffekten vad gäller lokal cancerbot. Det är mycket angeläget att undvika lokalrecidiv eftersom dessa innebär ett plågsamt och eländigt tillstånd för patienten. Det är intressant att två av kvalitetsmåtten samvarierar: Hög reoperationsfrekvens samvarierar med låg risk för lokalrecidiv. Kan det förklaras av att en mer radikal operation ger större risk för blödningar som kräver reoperation samtidigt som chansen till lokal bot ökar? Ca Recti-operationer , procent mort30 reop lokalrec 5 0 Karls-hamn Hudiks-vall Karls-krona Falun Mora Väster-ås Växjö Umeå Halm-stad Gävle Eskils-tuna Nyköping Var-berg Öster-sund Skellef-teå Visby Riksgenomsnitten för mortalitet inom 30 dagar är 2,3%, reoperationsfrekvensen 10% och lokalrecidiv 8,6%. Vissa av nysamklinikerna har värden över snittet för reoperation eller lokalrecidiv medan operationsmortaliteten ligger på låga värden. Registrets hemsida har denna adress: Sida 48

50 Kärlkirurgi Swedvasc redovisar sedan ett par år öppet vissa medicinska resultatmått för varje deltagande sjukhus. Tre viktiga patientgrupper inom kärlkirurgin är de som har carotisstenos, aortaaneurysm och benartärsjukdom. De två första grupperna opereras förebyggande. Vid carotisstenos (trång halspulsåder) kan hotande slaganfall undvikas genom att kärlförträngningen opereras bort. Aortaaneurysm (pulsåderbråck i buken) kan brista och leda till en livshotande inre blödning. Den risken undanröjes genom att en konstgjord åder ersätter den sjukligt vidgade. Både dessa ingrepp för med sig viss risk för slaganfall och eller död i anslutning till operationen. Man anser att den ej bör överstiga 4% vid carotisoperation och inte 6% vid aortaingrepp. Vid måttlig grad av benartärsjukdom(claudicatio, fönstertittarsjuka ) bör minst 90% vara förbättrade efter operationen. Vid svårare sjukdom (kritisk ischemi, hotande kallbrand) med risk för amputation bör minst 76% vara förbättrade en månad efter ingreppet. Genom att resultatmåtten räknas på de senaste 50 operationerna av varje slag kan man jämföra sjukhus som gör många ingrepp varje år med de som gör färre på ett rättvist sätt. Bra resultat senaste 50 op, procent Carotis Aortaaneurysm Claudicatio Kritisk ischemi 0 Eskilstuna Halmstad Umeå Västerås Växjö Gävle sjukhuset Falun Östersund Visby Varberg Skellefteå Nyköping De sjukhus i Nysam som har redovisat minst 50 operationer av de olika slagen ses i diagrammet ovan. Komplikationsfria ingrepp för carotisstenos och aortaaneurysm genomförs i hög grad medan några kliniker har en bit kvar innan de når normvärdena för operation av benartärsjukdom. Detaljerad årsrapport för Swedvasc finns på registrets hemsida: (Uppgifterna har sammanställts för Nysams Kirurggrupp av Thomas Troäng) Sida 49

51 BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ

52 4.2.1 Kirurgi / urologi 2005 länsnivå Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Uppsala 2) Antal VTF egna lt / Antal VDG egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal sköterskebesök / ,7 15 Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / Antal op.tillf. TURP/TUMT / ,5 0,72 0,77 0,8 0,75 1 1,1 0,58 1,1 1 Antal op.tillf radikal prostatektomi / ,29 0,16 0,12 0,07 0,39 0,14 0,09 0,25 0,29 0,17 Antal op.tillf övriga urologiska operationer / ,9 3,3 2,7 3,5 3,3 2 3,1 2,5 3,5 2,8 Antal op.tillf. ljumskbråck / ,9 1,5 2,4 2,4 2,1 2,7 2,3 2,1 2,3 2,4 Antal op.tillf. kolecystektomi totalt / ,5 1,6 1,8 1,6 0,97 1,9 1,6 1,3 1,7 1,7 Andel op.tillf. laparaskopisk kolecystektomi av kolecystektomi totalt 79% 71% 80% 69% 78% 87% 75% 82% 63% 91% Antal op.tillf. dagkir laparaskopisk kolecystektomi / , ,34 0,05 0 0,52 0,01 0,1 0,77 Andel op.tillf. dagkir laparaskopisk kolecystektomi av laparaskopisk 1,1% 0% 0% 30% 6,4% 0% 43% 0,72% 9,6% 48% Antal op.tillf. appendektomi totalt / ,82 1 1,5 0,94 1 1,4 1,2 0,87 1,2 0,95 Andel op.tillf. laparaskopisk appendektomi av appendektomi totalt 17% 9,5% 2,3% 3,8% 15% 0,57% 5,2% 34% 1,2% 75% Antal op.tillf. mastektomi / ,77 1 0,71 0,92 0,95 0,65 0,98 0,87 0,62 0,31 Antal op.tillf. mastektomi / 1000 kv 15+ 1,8 2,5 1,7 2,2 2,3 1,5 2,4 2,1 1,5 0,75 Antal op.tillf. colonresektion / ,5 0,66 0,68 0,78 0,6 0,42 0,3 0,45 0,57 0,31 Antal op.tillf. rektumamputation/-resektion / ,23 0,16 0,16 0,16 0,22 0,17 0,18 0,24 0,23 0,17 Antal op.tillf. kärl (öppna + endovask) / ,1 1,4 1,5 1,3 2,1 1,3 2,4 1,2 1,9 1,5 Antal op.tillf. varicer / ,21 1,3 0,68 0,37 0,54 1,2 1,8 0,21 0,78 2,6 Antal op.tillf thyreoidea/parathyreoidea / ,3 0,28 0,1 0,31 0,28 0,17 0,39 0,26 0,26 0,46 RESURSDATA Personalkostnad / 1) Personalkostnad läkare / 1) Antal årsarb. läkare totalt / ) Antal övrig personal / ) Antal övrig personal / årsarbet. läkare 3,6 3,6 2,2 4,4 4,2 3,8 4,4 3,4 3,7 3,8 Antal disp VPL / ) PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,53 0,46 0,53 0,36 0,44 0,56 0,4 0,41 0,42 Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt 45% 35% 28% 42% 49% 40% 36% 42% 43% 33% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot 62% 49% 48% 53% 49% 54% 66% 54% 57% 56% Andel SSK av sum ssk+usk+bitr 66% 50% 57% 63% 61% 71% 58% 59% 57% 59% 1) : Ej justerat för utomlänspatienter 2) Endast Enköping inrapporterat

53 Kirurgi, mm 2005 kliniknivå Tabell sid 2 Nysam FAKTAUPPGIFTER BLS Karlskrona Kirurgi BLS Karlshamn Kirurgi Falun Kirurgi Mora Kirurgi Visby Kirurgi Gävle Kirurgi Bollnäs Kirurgi Hudiksvall Kirurgi Priv spec Kirurgi Gävle Antal vårdtillfällen (VTF) Antal vårddagar (VDG) Antal läkarbesök Antal operationstillfällen totalt (sv+dagkir) Halmstad Kirurgi KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF Pers.kostnad övr pers sv / VDG Pers.kostnad läkare / läkarbesök Antal övriga personal / årsarbet. läkare tot 3,4 4,2 4,2 2,6 2,2 4,6 4,5 4,1 4,8 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VDG / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare tot Antal läkarbesök / årsarbet. läkare tot Antal op.tillf. (sv+dagkir) / årsarbet. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF 55% 82% 71% 61% 72% 0,55% 84% 53% Antal vårddagar per vårdtillfälle 7,4 7,4 4 4,4 5,9 2,4 5,7 5,5 Andelen vårddagar till med. ferdigbehandlade pat. 0% 7,0% 0,51% 0% 1,4% Antal läkarbesök / VTF 4,6 9,1 3,7 2 4,1 7,3 4 3,6 Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,48 0,64 0,52 0,35 0,49 1,1 0,47 0,32 Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt 37% 56% 36% 30% 28% 42% 52% 35% 54% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot 55% 75% 58% 35% 48% 52% 72% 42% 100% 34% Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 68% 61% 46% 60% 57% 68% 77% 54% 63%

54 Kirurgi, mm 2005 kliniknivå Tabell sid 3 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) Antal vårddagar (VDG) Antal läkarbesök Antal operationstillfällen totalt (sv+dagkir) KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF Pers.kostnad övr pers sv / VDG Pers.kostnad läkare / läkarbesök Antal övriga personal / årsarbet. läkare tot PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VDG / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare tot Antal läkarbesök / årsarbet. läkare tot Antal op.tillf. (sv+dagkir) / årsarbet. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF Antal vårddagar per vårdtillfälle Andelen vårddagar till med. ferdigbehandlade pat. Antal läkarbesök / VTF Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot Andel ssk av sum ssk+usk+bitr Kungsbacka Kirurgi Varberg Kirurgi Priv spec Östersund Kirurgi Kirurgi Växjö Kirurgi Ljungby Eskilstuna/ Kirurgi Katrineholm Privat spec Kirurgi Nyköping Kirurgi Kirurgi/ Urologi Kirurgi privat Eskilstuna ,6 4 3,8 4,5 4,3 3,4 3, % 77% 69% 54% 68% 72% 2,1 5,5 5,7 6 5,1 5,5 5,2 0,35% 0,92% 5,1% 2,2% 79 3,8 5 4,6 6,2 4,6 4,4 1 0,37 0,44 0,55 0,6 0,41 0,4 89% 40% 40% 34% 40% 44% 39% 100% 46% 100% 53% 68% 47% 100% 57% 47% 100% 62% 60% 71% 58% 59% 62% 55%