Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård

Transkript

1 Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Västerbotten Kontaktpersoner s AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: / Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

2 Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader primärvård sida 3 2. Vårdkonsumtion primärvård sida Primärvård sida Befolkningstal sida Definitioner och bearbetningar sida Primärvårdsprofil sida Utvecklingsfrågor sida Primärvård 2004 figurer länsnivå sida 17 Tabellbilaga Länsnivå Tabellbilaga Kommunnivå Sida 1

3 Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

4 1. Landstingens kostnader - primärvård I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 3

5 - Nyckeltal Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård och politiker) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Kronor per inv I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge % % % % Dalarna % % % % Gotland % % % % Gävleborg % % % % Halland % % % % Jämtland % % % % Kronoberg % % % 949 7% Södermanland % % % % Västerbotten % % % % Västmanland % % % % Örebro % % % % Sida 4

6 Nyckeltal Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Halland Kronoberg Södermanland Västmanland Västerbotten Örebro Jämtland Blekinge Gävleborg Dalarna Gotland Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren % Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Sörmland Västra Götaland Västmanland Örebro Sida 5

7 Nyckeltal Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Vem har producerat primärvården? I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 7: Kostnader beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge % Dalarna % Gotland % Gävleborg % Halland % Jämtland % Kronoberg % Södermanland % Västerbotten % Västmanland % Örebro % Sida 6

8 Nyckeltal Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro Kronoberg Södermanland Gotland Västmanland Halland Blekinge Västerbotten Dalarna Jämtland Gävleborg Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Primärvård - arbetsmaterial Ekonomgruppen har under året utvecklat fördelningen av kostnader inom primärvården med att dela upp kostnaderna enligt verksamhetsindelningen VI2000. Uppgifterna får ses som preliminära. Tabell 12: Kostnader primärvård per delområde. Kronor per invånare år Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanlanbotten Väster- VC gemensamt Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet PV-sluten hemsjukv Sluten primärvård Övrig primärvård Primärvård Sida 7

9 Totalkostnadsfördeling Primärvård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanland Västerbotten Totalkostnadsfördeling Primärvård Övrig primärvård Sluten primärvård PV-sluten hemsjukv Jourverksamhet Arbetsterapi Sjukgymnastik Barnhälsovård Mödrahälsovård Sjuksköterskevård Allmänläkarvård VC gemensamt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanland Västerbotten Sida 8

10 Totalkostnadsfördeling Primärvård Dalarna Gotland Gävleborg Kronoberg VC gemensamt Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet PV-ansluten hemsjv Sluten primärvård Övrig primärvård Sida 9

11 2. Vårdkonsumtion - primärvård Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10

12 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Ej PV Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 11

13 Vårdkonsumtion Primärvård Antal läkarbesök per 1000 inv Sörmland Västerbotten Uppsala Kronoberg Gotland Örebro Dalarna Jämtland Gävleborg Blekinge Västmanland Västra Götaland Halland Vårdkonsumtion Primärvård Antal sjuksköterskebesök per 1000 inv Uppsala Sörmland Örebro Västra Götaland Kronoberg Halland Gotland Jämtland Västmanland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna Sida 12

14 3. Primärvård Primärvården redovisas på länsnivå i denna rapport och på läns- och kommunnivå i delrapport Primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. NYSAM och Sveriges kommuner och landsting har ett samarbete i syfte att rationalisera statistikarbetet och förenkla datainsamlingen för primärvården. NYSAM ansluter sig därmed till den verksamhetsindelningen (VI2000). De landsting som deltar i NYSAM lämnar en del ytterligare uppgifter som grund för nyckeltalsberäkningarna. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, dvs allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Redovisning av verksamheterna sker med följande indelning: På länsnivå redovisas distriktsläkarverksamhet inklusive distriktssköterskeverksamhet [innehåller allmänläkarvård (ALV), sjuksköterskevård (SSV) och hemsjukvård (HSV)], barnhälsovård (BHV), mödrahälsovård (MHV), jourverksamhet (JOU), övrig primärvård (ÖPV) och sluten primärvård (SPV) sammanslaget. Dessutom finns delverksamheterna inom primärvården redovisade var för sig (exklusive sluten primärvård och övrig primärvård). På kommunnivå redovisas på motsvarande sätt delområdena som på länsnivå. Primärvårdsgruppen i har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Beskrivningen redovisas i avsnitt 3.3. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Datastruktur primärvård : Primärvård Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdens hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Sida 13

15 3.1 Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till hela länets befolkning per Folkmängd Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Totalt Källa: SCB 3.2 Definitioner och bearbetningar Materialet har insamlats och registrerats av respektive landstings kontaktperson. I huvudsak har varje primärvårdsenhet själva fyllt i formulären men det förekommer att vissa landsting har valt att fylla i formulären på central- eller förvaltningsnivå. Efter inregistrering har kontrollblanketter tagits fram för respektive landsting. I arbetet med att bearbeta det material som inkommit från landstingen har bland annat följande manuella justeringar gjorts. Personalkostnaderna för landstingsdriven primärvård har beräknats genom att den angivna summan för personalkostnader justerats med köpta och sålda vårdtjänster. Personalkostnader för privat primärvård har beräknats genom att 50 % av den angivna bruttoersättningen inklusive patientintäkten antagits vara personalkostnader. Denna summa har i förekommande fall reducerats med intäkten av sålda vårdtjänster. Personalresursen uttrycks i antalet årsarbetare och bygger på antalet arbetade timmar. En årsarbetare har bestämts till 1760 arbetade timmar. Verksamhet som bassänger med tillhörande personal, ambulanser, samt specialistmottagningar som till exempel hud-, barn- och psykiatri och annat som ej kan betraktas som reguljär primärvårdsverksamhet har plockats bort och överförts till sjukhusverksamheten. Denna sortering har gjorts av landstingen själva. Sida 14

16 3.3 Primärvårdsprofil Primärvårdsprofilen avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen och redovisas nedan eftersom dessa uppgifter kan ha betydelse vid tolkning av de uppgifter som sedan följer. Landsting Växlades hemsjukvården över till kommunerna i ÄDEL-växlingen? Används undersköterskor i hemsjukvården? Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis Blekinge X X Dalarna X X Gästrikland X X Hälsingland X X Halland X 1 X Gotland X 2 X 2 Jämtland X 5 X Kronoberg X X Sörmland X 3 X Uppsala X 4 X Västmanland X X Västerbotten X 2 X 1) Bistånd för hemtjänst gräns för sjukvårdshuvudmannaskapet. 2) Särskilt boende inom äldreomsorgen i övrigt inom primärvården. 3) Sjuksköterskor (distriktssköterskor), sjukgymnaster och terapeuter för hemsjukvård i eget boende kvar hos primärvården. 4) Växlat all hemsjukvård utom för barn upp till 16 år samt distriktsköterskebesök. 5) Jämtland växlade delvis = läkarmedverkan kvar i primärvården Landsting Hur stor andel av läkarbesöken i MHV svarar allmänläkare för Antal jourutbudspunkter totalt Varav allmänläkar-bemannade Andel besök hos privata sjukgymnaster Andel besök hos privata allmänläkare Är lab en fri nyttighet? Är röntgen en fri nyttighet? Blekinge 0% % 16% Nej Nej Dalarna 100% % 5% Gästrikland 0% ,90% Nej Nej Hälsingland 31% % 13% Nej Nej Halland 0% % 21% Gotland 0% 1 läk/ 3 ssk/dsk 1 0% Nej Ja Jämtland % Kronoberg 0% % 3% Ja Ja Sörmland 20% % 20% Nej Nej Uppsala 20% % 18% Nej Nej Västmanland Helt kostnadsansv % 48% Nej Ja Västerbotten Ja Ja Tre landsting, Blekinge, Dalarna och Västmanland behöll hela hemsjukvården vid ÄDEL-växlingen till kommunerna. I Halland, Uppsala, Gävleborg, Gotland, Jämtland och Västerbotten har man kvar vissa delar av hemsjukvården medan övriga växlade över helt så att kommunerna har ansvaret. Detta återspeglas fram för allt på nyckeltal (arbetat tid, aktiviteter och personalkostnad) som gäller sjuksköterskor/distriktssköterskor och undersköterskor på distriktsläkarmottagning och distriktssköterskemottagning. Antal jourutbudspunkter varierar från 10 till 2. Att bemanna en jourmottagning kvällstid och hela helger kräver drygt tre läkartjänster i omräknad tid. Det innebär att landsting med många Sida 15

17 jourutbudspunkter förbrukar mer allmänläkartid utanför dagtid. I en bristsituation begränsar det tillgängligheten under den tid den största besöksvolymen efterfrågas nämligen dagtid, vardagar. Andelen privata vårdgivare varierar också mycket mellan landstingen. Det som inte framkommer i tabellen ovan eller i nyckeltalstabellerna är den skillnad i åtagande som finns mellan privata allmänläkare i de olika landstingen. En del landsting som Uppsala och Västmanland har ett helhetsåtagande oberoende av driftsform medan andra endast har taxeanslutna läkare med ett begränsat ansvar för primärvårdens totala verksamhetsområden. 3.4 Utvecklingfrågor Primärvårdsgruppen har under året fortsatt arbetet med nyckeltal för en rad utvecklingsområden, såväl aktivitetsdata som diagnosrelaterade nyckeltal för diabetes, astma/kol och hypertoni. Dessa uppgifter presenteras enbart i delrapport Primärvård. Successiv kvalitetsförbättring av dessa uppgifter gör att man nu valt att redovisa några av dessa nyckeltal i form av grafer i rapporten. Det krävs emellertid ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete samt bättre verktyg för att hämta denna typ av uppgifter från olika journalsystem. Under har utvecklingsgruppen för primärvård genomfört ett pilotprojekt inom ämnesområdet diabetes i primärvård. Syftet har varit att testa möjligheterna att, utifrån befintliga journalsystem, fånga vårdens innehåll och kvalitet, utan omfattande manuellt arbete, och kombinera detta med ett patientperspektiv i form av enkäter och en kortfattad beskrivning av diabetesvårdens lokala organisation. Vi kan bl. a. konstatera följande: *Diagnosregistrering vid patientens kontakter med primärvård sker fortfarande i mycket varierande omfattning. Detta omöjliggör ofta att avgränsa den population man önskar studera. *Mer systematisk registrering av olika uppgifter är nödvändig, för att senare kunna hämta data från journalsystemen ( F.n. är som regel endast laboratorieundersökningar och i ökande utsträckning läkemedelsförskrivning systematiskt registrerade och därmed tillgängliga vid olika typer av uppföljning). *Patientenkäter upplevs som mycket tidskrävande men samtidigt mycket angelägna, som komplement till vårdorganisationens eget perspektiv på hälso- och sjukvårdens kvaliteter. Ovanstående punkter förutsätter en hög grad av delaktighet från den dagliga verksamhetens sida, i alla skeden, i såväl projekt- som löpande utvecklingsarbete. Projektet Diabetes i primärvård har sammanställts i en rapport. Denna ligger till grund för att stimulera fortsatt arbete att utveckla instrument för att beskriva vårdkvalitet och effekter inom olika kliniska ämnesområden. Sida 16

18 3.5 Primärvård 2004 Nedan visas ett urval av nyckeltal i figurer på länsnivå. Södermanland Uppsala Kronoberg Västerbotten Jämtland Västmanland Gotland Halland Gävleborg Blekinge Dalarna Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal besök per 1000 invånare Läkarbesök SSK+DSK+BM+K besök Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Personalkostnad i kronor per inv (exkl jour) Jämtland Södermanland Uppsala Kronoberg Västerbotten Halland Västmanland Gotland Blekinge Dalarna Gävleborg Sida 17

19 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande läkare (dag+jour) Södermanland Jämtland Kronoberg Gävleborg Uppsala Gotland Västmanland Västerbotten Dalarna Halland Blekinge Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande övrig personal totalt Södermanland Gävleborg Dalarna Blekinge Jämtland Gotland Halland Kronoberg Västerbotten Uppsala Västmanland Sida 18

20 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal årsarbetande läkare till jourverksamhet Gotland Södermanland Västmanland Blekinge Halland Dalarna Västerbotten Kronoberg Jämtland Gävleborg Uppsala Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal jourläkarbesök / 1000 inv SSK+DSK+K-besök i pat hem / 1000 inv Södermanland Kronoberg Uppsala Gotland Jämtland Västerbotten Halland Västmanland Gävleborg Blekinge Dalarna Sida 19

21 Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök på mottagning per inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten Median Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök per inv Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median Sida 20

22 Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök / årsarb läkare Södermanland Kronoberg Västerbotten Jämtland Uppsala Gävleborg Dalarna Blekinge Halland Gotland Västmanland Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal läkarbesök per årsarb läkare Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median Sida 21

23 Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök / årsarb SSK+DSK Kronoberg Södermanland Blekinge Västmanland Gävleborg Gotland Dalarna Jämtland Västerbotten Halland Uppsala Nyckeltal Primärvård DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök per årsarb SSK+DSK Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median Sida 22

24 Nyckeltal Primärvård DLM / DSM -medianvärde - utvecklingen över tid - besök per inv Besök läkare Besök SSK+DSK på mott Besök SSK+DSK+K i patientens hem Primärvård DLM / DSM Andel remisser till annan specialist av samtl besök Västerbotten Södermanland Kronoberg Gotland Jämtland Blekinge Halland Uppsala Gävleborg Västmanland Dalarna 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sida 23

25 Primärvård DLM / DSM Köpta laboratorie- och radiologiska kostnader / läkarbesök Jämtland Södermanland Kronoberg Västmanland Gotland Västerbotten Uppsala Halland Blekinge Gävleborg Dalarna Primärvård Sjukgymnastik Antal besök sjukgymnastik per 1000 inv Sörmland Kronoberg Jämtland Dalarna Gotland Uppsala Blekinge Västmanland Gävleborg Västerbotten Halland Sida 24

26 Primärvård Arbetsterapi Antal besök arbetsterapi per 1000 inv Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Gävleborg Västerbotten Blekinge Dalarna Halland Gotland Nyckeltal Primärvård Utvecklingsfrågor - Diabetespatienter %-andel diabetespatienter med senaste HbA1c under 6,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Sida 25

27 Nyckeltal Primärvård Utvecklingsfrågor - Diabetespatienter %-andel diabetespatienter med insulinbehandling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Nyckeltal Primärvård Utvecklingsfrågor - Astma/KOL-patienter Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Sida 26

28 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Blekinge -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -68% 53% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Dalarna -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv 57% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Gotland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 27

29 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Gävleborg -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Halland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -50% Personalkostnad exkl jour/ inv 0% Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Jämtland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 28

30 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Kronoberg -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal 0% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Södermanland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Kommentar från landstinget: "Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004" Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Uppsala -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal inv / årsarb. läkare jourverk. Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 29

31 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Västerbotten -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal 0% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Västmanland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -96% 56% Personalkostnad exkl jour/ inv 0% Sida 30

32 BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KOMMUNNIVÅ

33 3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 1 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland ALV / SSV / BHV/MHV/Jour / Hemsjukvård/ Sluten primärv / Övrig hemsjukvård Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal SSK+DSK+BM+K besök totalt / 1000 inv RESURSDATA PERSONAL Antal invånare / årsarb. läkare totalt (dagtid + jourtid) Antal inv / årsarb. spec i allmänmedicin Antal invånare / årsarb. läkare jourverksamhet Antal årsarbetande läkare jourverksamhet 3,5 7,8 12 5, ,49 Antal övrig personal(ssk+dsk+bm+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 4,5 4,1 3,1 4 3,3 2,6 2,4 2,4 2,8 2,6 Antal invånare / antal övrig personal Personalkostnad exklusive jour/ inv Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal jourläkarbesök/ 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv , RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+dsk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 3,9 3,8 2,8 3,8 2,7 2,2 2,4 1,9 2,4 2,5 Personalkostnad / inv Köpta laboratorie- och radiologiska kostnader / läkarbesök , PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök 15% 20% 13% 16% 15% 14% 5,6% 16% 16%

34 3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 2 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid 1,2 2,5 1,7 1,6 0,8 0,7 1,1 0,3 Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid 7, Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnastik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv Antal sjukskötersketelefonsamtal med patient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet 81% 84% 67% 75% 62% 89% DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% 53% 50% 59% 60% 59% 53% 38% Andel (%) med insulinbehandling 17% 20% 50% 21% 26% 23% 15%

35 3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 3 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 38% 18% 30% 20% 13% 15% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt % 38% 41% 77% 67% 83% 24% 82% 45% 64% 68% 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004.

36 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Tabell sid 4 Blekinge län Dalarnas län Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv 3, Antal läkarbesök / individ 1,9 1,9 2,1 1,7 2 RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 3,5 3,2 6,8 4,9 3,5 3 5,6 3,5 3,8 2,9 Personalkostnad / inv Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök Röntgenkostnader / läkarbesök PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök 18% 14% 17% 16% 13% 15% 20% 24% 21% 22% UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt 63% 72% 86% 89% 74% 77% 81% 87% 82% 88% Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare 100% 69% 55% 71% 61% 54% 55% 59% 64% 48% 59% Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid 0,67 0,95 0,65 Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid 9,8 12 9,8 8,8

37 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Tabell sid 5 Blekinge län Dalarnas län Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv 0, Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet 70% 82% 94% 91% 84% 80% 89% 98% 77% 77% DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 1, diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% 60% 61% 39% 74% 64% 54% 46% 46% 49% 43% 51% Andel (%) med insulinbehandling 22% 14% 15% 24% 26% 6,6% 16% 26% 21% 20% 14% ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 1, astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 12% 20% 43% 3,0% 62% 39% 23% 5,5% 3,8% 22% 5,5% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 3, hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen 71% 81% 64% 55% 92% 19% 40% 21% 21% 60% 21% Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 56% 92% 88% 64% 96% 71% 36% 14% 14% 43% 11% 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004.

38 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv Antal läkarbesök / individ RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare Personalkostnad / inv Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök Röntgenkostnader / läkarbesök PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid Tabell sid 6 Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjeback en Gotlands län Säter Vansbro Älvdalen Gotland ,4 1,6 1,6 1,3 1,5 1,3 1, ,7 3,1 4,6 3,2 2,9 5 3,1 4,4 2,8 14 2, % 13% 20% 21% 20% 22% 35% 22% 20% 13% 13% 85% 87% 78% 61% 66% 77% 93% 86% 85% 69% 85% 57% 68% 50% 78% 34% 51% 44% 51% 60% 69% 46% ,7 1,8 2,6 1,5 1,7 0,65 1,2 1,4 2,

39 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% Andel (%) med insulinbehandling ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor Tabell sid 7 Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjeback en Gotlands län Säter Vansbro Älvdalen Gotland % 58% 100% 99% 67% 61% 64% 120% 79% 120% 67% % 61% 54% 55% 47% 53% 46% 49% 48% 52% 59% 22% 16% 22% 20% 14% 21% 8,6% 21% 34% 17% 50% 9, , ,7% 78% 23% 9,4% 11% 6,6% 7,2% 35% 6,4% 9,1% 30% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i ,8% 110% 64% 15% 45% 30% 52% 44% 29% 20% 1,8% 88% 47% 7,2% 22% 18% 24% 42% 20% 22% 82%

40 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv Antal läkarbesök / individ RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare Personalkostnad / inv Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök Röntgenkostnader / läkarbesök PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid Tabell sid 8 Gävleborgs län Bollnäs Gästrikland Gävle Gävleborgs län Hofors Hudiksvall Hälsingland Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker , ,6 1,7 1,4 1,6 1,8 1,8 2 1, ,3 29 4,2 3,6 3,6 4,1 1,6 3,6 4, % 16% 20% 17% 15% 12% 13% 18% 88% 100% 81% 88% 98% 96% 95% 84% 94% 56% 100% 65% 56% 58% 8,4% 56% 100% 68% 61% ,

41 3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% Andel (%) med insulinbehandling Tabell sid 9 Gävleborgs län Bollnäs Gästrikland Gävle Gävleborgs län Hofors Hudiksvall Hälsingland Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker , % 72% 94% 25% 97% 49% 99% % 58% 63% 46% 64% 61% 24% 18% 10% 16% 24% 36% ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i , % 19% 4,7% 7,1% 2,9% % 70% 53% 41% 100%