Tentamen Systemkonstruktion

Relevanta dokument
Tentamen Systemkonstruktion Lösningar och kommentarer

Tentamen Systemdesign Lösningar och kommentarer

Deltentamen 2 Systemkonstruktion

Tentamen Systemkonstruktion. Lösningar och kommentarer

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen PC-teknik 5 p

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Institutionen för elektrisk mätteknik

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

5 OP-förstärkare och filter

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Laboration - Operationsfo rsta rkare

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Experiment med schmittrigger

Laboration II Elektronik

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Spänningsstyrd Oscillator

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Operationsförstärkaren

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laborationshandledning för mätteknik

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

Krets- och mätteknik, fk

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektroteknikens Grunder (MIE012)

Laboration ( ELEKTRO

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

7HQWDPHQLNRQVWUXNWLRQVPHWRGHU 'HOWHQWDPHQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen EDAA05 Datorer i system

Tentamensinstruktioner

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Undersökning av logiknivåer (V I

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Bruksanvisning DENVER PBA-2600

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Digital Design

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

Videoförstärkare med bipolära transistorer

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Isolationsförstärkare

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Introduktion till logik

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

IE1204/IE1205 Digital Design

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Tentamen Elenergiteknik

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Transkript:

Tentamen Systemkonstruktion Namn:. Program: Elektroteknik, Mikrodatorsystem Datum: 07-12-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal A0323 Hjälpmedel: Linjal, Miniräknare Bilaga: Ingen Examinator: Anders Arvidsson Telefon: 0707-76 28 86 Examinatorn besöker tentamen. Uppgifterna redovisas direkt i frågebladet, eller vid platsbrist på separata ark, vilka då ska numreras och hänvisas till från uppgiftsbladet samt förses med namn. Max poäng: 25 Betyg Poäng 3 10 4 15 5 20 1 (7)

Tentamensfrågor 1. För 20 30 år sedan kunde elektroingenjörerna hantera en konstruktion genom att utgå från transistorer, grindar etc. och bygga upp en konstruktion från grunden. Utgångspunkten för konstruktionsarbetet var ofta tillgängliga komponenter och dess begränsningar. Konstruktionen kunde beskrivas genom schema etc. och storleken på arket avgjorde hur många transistorer som fick plats. Man kunde alltid utöka storleken vid behov. Vad är anledningen till att detta arbetssätt inte fungerar längre och blir allt besvärligare från år till år? Vilka två principiellt skilda medel står till buds för att hantera dagens situation? (Frågan handlar inte om utvecklingsmodeller eller specifikationer, utan mer generella principer.) (3 p) 2. I många kompilatorer, t ex dem från IAR, kan man hitta någon kryssruta som handlar om MISRA. Vad är MISRA och vad är syftet med det? (2 p) 2 (7)

3. I kursbokens avsnitt om realtidsoperativsystem kan man läsa om Pre-emptive och Cooperative scheduling. Beskriv kort principerna bakom respektive schemaläggningsprincip, speciellt det som skiljer dem. (2 p) 4. USB använder sig av bitstuffing. Förklara principiellt hur bitstuffing fungerar (både i sändar- och mottagaränden) och vad det syftar till i USB. (2 p) 3 (7)

5. När man ansluter något till datorns serieport (eller andra apparaters serieport) är det viktigt att hålla reda på begreppen DTE och DCE. Förklara vad begreppen står för (exemplifiera, skriv inte bara ut förkortningarna) och förklara varför det är viktigt att hålla isär begreppen. (2 p) 6. Besvara följande påståenden angående CE-märkning. 3 rätt => 1 p. (2 p) Endast apparater ska CE-märkas, inte komponenter. En överensstämmelsedeklaration är inte obligatorisk att ha, men kan ändå vara bra att kunna visa upp om produkten visar sig stråla för mycket. Tillverkaren kan, om harmoniserade standarder finns, CE-märka en apparat utan radiosändare helt utan myndigheters inblandning. CE-märket kan tryckas i valfri storlek och valfritt typsnitt så länge det är beständigt mot nötning. Sant Falskt 4 (7)

7. Även en apparat i en skärmande plåtlåda, t ex en kortläsare, kan drabbas av funktionsstörningar vid elektrostatiska urladdningar mot höljet. Förklara, gärna med en skiss, hur det kan komma sig och hur man kan göra konstruktionen mindre känslig.(2 p) Plats för skiss: 8. Vid beräkningar på lågfrekvent analog elektronik utgår vi ofta från att kondensatorn är ideal, men ofta måste vi ta hänsyn till någon ytterligare parameter. Rita upp en skiss för en verklig kondensator (fyra komponenter) och ställ sedan upp en formel för kondensatorns självresonansfrekvens. (2 p) 5 (7)

9. Nedan används en OP-förstärkare som klarar enkelmatning och har en utgång som kan gå rail-to-rail. (2 p) Ange spänningen över RL vid inspänningarna nedan. Bifogas beräkningar på separat ark finns viss möjlighet till tröstpoäng. Uin = 6,5 V => U RL = Uin = 9 V => U RL = 10. Rita en OP-koppling som adderar och förstärker två signaler 100 ggr. Kopplingen ska ha en ingång som kallas A, en som kallas B och utgången X. Utsignalen ska (inklusive rätt tecken) vara X = 100*(A + B). För att konstruktionen inte ska bli för känslig för smuts på kortet får inget resistorvärde överstiga 100 kω, samtidigt måste inresistansen på respektive ingång överstiga 10 kω. Mer än en OP får användas, men eftersom konstuktionen ska kunna förstärka små signaler med en billig OP får inte brus som genererats i en OP förstärkas onödigt mycket. Bifoga gärna motivering till lösningen. _(2 p) 6 (7)

11. Beskriv skillnaden mellan en tyristor och en triac (utifrån användningen). (2 p) 12. Beskriv tre olika sätt på vilka en tyristor kan fås att börja leda (både normala och oönskade sätt accepteras). (2 p) 7 (7)