TiIganglighetsanpassning på Sköldinge skola. terminsstarten hösten 2008 til en kostnad på kronor.

Dnr KS/2008:203-223 Handläggare: Katarina Nilsson TiIganglighetsanpassning på Sköldinge skola Ordförandes förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen ger Katrineholms Fastighets AB i uppdrag att i enlighet med redovisad kalkyl genomföra installation rullstolshiss, dörröppnare, ramper samt låsbara tryckkappslådor i Sköldinge skola. 2. Den ökade kostnaden för investeringarna får Katrineholms Fastighets AB i uppdrag att lägga på hyran för Sköldinge skola. 3. Kommunstyrelsen uppdrar til Katrineholms Fastighets AB att påbörja projektering och upphandling snarast fòr att arbetet skall vara fårdigställt til läsårsstarten hösten 2008. 4. Lokalresursplaneraren bemyndigas att kunna göra ett återtagande av uppdragen ovan om förutsättningarna förändras. Ärendebeskrivning Bildningsnämnden har inkommit med en begäran til kommunstyrelsen att en tilgänglighetsanpassning ordnas då en rullstolsbunden elev börjar på Sköldinge skola höstterminen 2008. Lokalresursplaneraren har tilsammans med Katrineholms Fastighets AB och bildningsförvaltningen handlagt ärendet och kommit fram til att en rullstolshiss, ramper, dörröppnare och låsbara tryckkappslådor bör installeras til terminsstarten hösten 2008 til en kostnad på 360 900 kronor. Inkomna yftranden Lokalresursplaneraren föreslår i sitt ytrande att kommunstyrelsen ger Katrineholms Fastighets AB i uppdrag att genomföra installationen av ovan nämnda fòrslag samt lägga den ökade kostnaden för ovanstående investeringar på hyran för Sköldinge skola. Dessutom anser lokalresursplaneraren att Katrineholms Fastighets AB bör få i uppdrag att påbörja projektering och upphandling snarast för att arbetet skall vara fårdigställt til läsårsstaren hösten 2008. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, 2008-04-01, 28 Lokalresursplanerarens skrivelse, 2008-04-18 2m-OR kn

IZatrineholms kommun \. Bildnngsnämden 2008-04-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunl!tyrelsen Z008-04- 0 7 ndläggare Dnr Handläggare: Hansgösta Installation av rullstolshiss m.m. Sköldinge skola, på fastigheten Skalunda 7:2, Katrineholms kommun Bakgrund Rektor Eva Landelius har inkommit med en begäran att en handikappanpassning ordnas fòr en elev som kommer att börja på Sköldinge skola til läsåret 2008/2009. Eleven har drabbats av en sjukdom som gör henne rullstolsburen i de fiesta tilfållen. Eleven går idag i Flodafors skola och kommer til hösten att fiyta över til Sköldinge skola. Ärendebeskrivning Lokalresursplaneraren tilsamans med KF AB har handlagt frågan och kommt fram til att en rullstolshiss, dörröppnare, ramper samt låsbara trckkappslådor bör installeras til läsårsstaren 2008/2009 Kostnaden har beräkats til 360 900 kr Förslag til beslut Bildnngsfòrvaltnngen föreslår bildningsnämden besluta att fòreslå kommunstyelsen tilstyka ovanstående förslag att installera en rullstolshiss i Sköldinge skola til en kostnad av 360 900 kr att föreslå att kommunstyelsen ger KF AB i uppdrag att påbörja projektering och upphandling fòr att arbetet skall vara fårdigställt til läsårsstaren 2008. Under bildningsnämdens överläggning ytar sig Hansgösta Wester, Lars Härström och Carna Börk -Andersson. Bildningsnämnden beslutar i enlighet med förslaget Justerandes sign ' /)zo::/ Utdragsbestyrkande.. -Z.~ -:~~.;'.:'.\ Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akt L.

-II Katrineholms kommun "' KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Staben Vår handlårrare Lokalresursplanerare Gunnar Berglund Direkttn 0150-570 08 Datum Vår beteckning 2008-04-18 KS/2008:203-223 Ert detum Kommunstyrelsen Er beteckninr 1 (1) KATRINEHOLMS KoriM " \f Kommunstyrelsen 200B -04-1 8 Yttrande om installation av rullstolshiss m.m. i Sköldinge skola Bildngsfòrvaltnigen har i en skrvelse f6reslagit installation rulstolshiss, dörröppnare, ramper samt låsbara trckkappslådor i Sköldige skola. Lokalanpassningar inför läsåret 2008/09 I samband med att det til höstterminen 2008 kommer en elev til Sköldinge skola som til största delen är rulstolsburen, är det nödvändigt med vissa tillgänglighetsanpassnigar i skolan huvudbyggnad. För att eleven ska kua ta sig til alia vångsplan behöver en rulstolshiss installeras i trapphuset. Katrneholms Fastighets AB har tagit fram en kalkyl (bilaga 1) som bygger på en avskrvngstid på 5 år. Enligt kalkylen kommer nuvarande årshyra på 1 299 904 kronor att öka med 93 834 kronor år 1. Lokalresursplaneraren har tilsaman med Hansgösta Wester, bildngsfòrvaltnigen och Chrster Drevin, Katreholms Fastighets AB varit delakig i framtagandet av ovanstående fòrslag. Lokalresursplaneraren föreslår Kommunstyelsen fòreslås besluta ge Katreholms Fastighets AB i uppdrag att i enlighet med bifogad kalyl genomfòra installation rulstolshiss, dörröppnare, ramper samt låsbara trckkappslådor i Sköldige skola. Den ökade kostnaden fòr ovanstående investerigar fòreslås Katreholms Fastighets AB lägga på hyran fòr Sköldinge skola. Kommunstyelsen fòreslås ge Katreholms Fastighets AB i uppdrag att påbörja projekterig och upphandling snarast fòr att arbetet skall vara fårdigställt til läsårsstaren hösten 2008. ~~?Æ: För kommunedngsfòrvaltnigen Gunar Berglund 08-203 GB Ytlande om intallation av ruustolshiss nim i Sköldinge skola KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Postadress: 64180 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telafon: 0150-570 00 VX Telefax: 0150-57025 kommun~katrjneholm.se Postgiro Bankgiro Org.nummer 30941-9 392-2630 212000-0340

. "1J /t&/t 1 2008-03-13 Sk61dlnge skola trapphlss Beräknlngsgrund: Ombyggnadskostad 360 900 kr Avskrivningstid Rãnta 6,00 5 år Tidpunkt Skuldbeloøø Rint Amortlna I Arkosnad r 1 36090 21 654 72 180 93 834 lf2 288720 17 323 72180 89 503 r3 216 540 12 992 72180 85 172 r4 144 36 8662 72 180 80 84 r5 72 180 4331 72180 76 511 64 962 360 900 425 862 Gäller år 1 Driftkostnader UnderhàU Kr/m2 Area Summa 290 0 Okr 80 0 Okr

Dnr KS/2008:187-042 Handläggare: Lina Widlund Planeringsförutsättningar för 2009 med plan för 2010-2011 Ordförandens förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen antar de fòreslagna planeringsfòrutsättningarna för 2009 med plan för 2010-2011. 2. Kommunstyrelsen uppdrar til kommunledningsfòrvaltningen att ta fram ett projektdirektiv för en ny styr- och planeringsmodell. Projektdirektivet ska redovisas på kommunstyrelsens sammanträde senast i augusti 2008. Planeringsförutsättningarna kommer efter beslut att redovisas som kommunstyrelsens handling. Ärendebeskrivning Ett tjänstemanaunderlag til planeringsförutsättningar för 2009 med plan för 2010-2011 har upprättats och delats ut på kommunstyrelsens informationssammanträde den 27 mars 2008. Med utgångspunt i detta förslag har majoriteten arbetat fram ett nyt förslag som redo visas i bilagda handlingar. Enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen ska närnderna inkomma med underlag fòr den övergripande planeringen senast den 31 augusti. Ärendets handlingar Majoritetens fòrslag til planeringsfòrutsättningar med uppdragsbilaga, 2008-04- 21 (bifogas handlingara separat) IR7-0R Iw

Dnr KS/2008: 1 00-609 Handläggare: Katarina Nilsson Yttrande över departementspromemorian - En ny betygskala Ordförandes förslag til beslut Kommunstyrelsen antar som sitt eget bildningsförvaltningens och viadidakts gemensamma förslag til yttrande och lämnar över det til regeringskansliet som Katrineholms kommuns yttrande över departementspromemorian - En ny betygsskala. Ärendebeskrivning I mars 2007 tilsatte statsrådet Jan Björklund en arbetsgrupp, den så kallade Betygsutredningen för att utreda en ny betygsskala och komma med fòrslag på hur antalet betygssteg ska kunna ökas. Betygsberedningen föreslår att en sexgradig skala infòrs, fern betygssteg fòr godkända A-E och F fòr icke godkänt resultat. Betygsutredningen eftersträvar i nya förslaget en hållbarhet över tid som ska kuna användas även om det sker fòrändringar i andra delar av betygssystemet. Då genomgripande reformer planeras för såväl grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har förslaget skickats ut til olika berörda instanser på remiss och Katrineholms kommun har givits en möjlighet att yttra sig. Den inkomna remissen har i ärendeberedningen skickats vidare på remiss til bildningsnämnden och den gemensamma nämnden för vuxenutbildning integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker. Inkomna yttranden Bildningsnämden har för sin del överlåtit til bildningsfòrvaltningen att tilsammans med Viadidakt avge ett yttrande i ärendet. Bildningsförvaltningen och Viadidakt har inkommit med ett gemensamt yttrande med synpunkter på departementspromemorians fòrslag. Bland annat trycker förvaltningarna på nödvändigheten med breda och långsiktiga politiska överenskommelser i betygsfrågan då det tar lång tid att infòra ett nyt system och implementera ett sådant på ett för eleverna rättssäkert sätt. Förvaltningarna ställer sig positiva til att frågan om en ny betygsskala kopplas til övriga reformer, att internationell överensstämmelse av betygsskalan eftersträvas och att utredningen ser hela utbildningssystemet inklusive vuxenutbildningen som en helhet. Ärendets handlingar Deparementspromemorian En ny betygsskala, 2008-02-13 (finns att läsa på http://ww.regeringen.se/content/ 1 I c6/09178/961 ef4 2d29b. pdt) Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll, 2008-04-01, 35 Remissvar från bildningsförvaltningen och viadidakt, 2008-04-14 too-or kn

IZatrineholms kommun \. Remissvar 1 (3) BILDNINGSFÖRVAL TNINGENNIADIDAKT Datum 2008-04-14 Vår beteckning Vår handlårrare Lars-Olaf Allard, Bildningsförvaltningen Jan Berthelsen, Viadidakt Ert datum Kommunledn ingsförvaltn ingen Er beteckninq K8/2008:100-609 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrslsen 2008-04'" 'i 5 Remiss - en ny betygsskala Kart sammanfatlning I mars 2007 tillsatte statsrådet Jan Björklund en arbetsgrpp, den s.k. Betygsutredningen för att utreda en ny betygsskala Dch komma med fòrslag, hur antalet betygssteg skall kuna ökas. Betygsberedningen fòreslår att en sexgradig skala infòrs, fern betygssteg fòr godkända betyg A - E, Dch F fòr icke godkänt resultat. Om betygsunderlag sakas, skall betyg inte sättas utan en streckmarkering skall användas. Arbetsgrppens utgångspunter skulle b1.a. vara följande:. utarbeta modell fòr bedömnngskrterier. ge exempel på sådana krterier. fòreslå implementeringsinsatser och kompetensutvecklingsinsatser och särskilt beaka att rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättingen skall öka. De lärargrpper i den obligatoriska sko1an som inte tidigare satt betyg skall särskilt beakas. redovisa ekonomiska konsekvenser och fòrslag til finansiering. lämna förslag hur betyg enligt den nya skalan skall kuna ges från åk 6 i grdskolan eller från och med årskurs 7 i specialskolan. Förutsäftningar Eftersom genomgrpande reformer planeras av såväl grdskolan, gymasieskolan som vuxenutbildningen bör dessa reformer ges tilfålle att påverka hur en ny betygsskala lämpligast bör tillämpas. Ett nyt betygssystem är vida mer omfattande än den reform som fòreslås i utredningen "En ny betygsskala". Ett betygssystem omfattar hela det regelverk som gäller betyg, när betyg skall ges, vad som gäller för olika skolformer, på vilka grder betyg skall sättas etc. Det betonas att arbetsgrppens uppdrag endast omfattar endast fòrslag till en ny betygsskala. Arbetsgrppen lämar inga fòrfattningsförslag om när betyg tidigast skall sättas. Den behandlar inte heller behovet av insatser för implementering och kompetensutveckling. Dokument i KATRINEHOLMS KOMMUN Bildningsförvaltningen Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Drottninggatan 19 Telefon: 0150-572 70 Telefax: 0150-488200 bildningsforvaltningen~katrineholm.se Postgiro Bankgiro Org.nummer 30941-9 392-2630 212000-0340

Rem issvar Datum 2008-04-14 Vår beteckning 2 (3) Det har varit viktigt att betygsskalan skall vara generell och fristående från övriga delar av betygssystemet. I möjligaste mån skall kunskap och erfarenheter från nuvarande betygssystem tas tilvara, eftersom det tar lång tid att utveckla fòrtrogenhet med ett betygssystem. Arbetsgrppen föreslår vidare att den elev i grndskolan som fàr ett F även skall fà ett skrftigt omdöme om sin kuskapsutveckling. Streck, d.v.s. betygsunderlag sakas, skall användas med restriktivitet. Vidare föreslås att nationella betygskrterier skall finnas för det lägsta, högsta och mellersta betyget. Inom grndsärsko1an, gymasiesärskolan och särvx fòreslås, när betyg sätts, att fem godkända steg skall tilämpas. Betygsvärdet bör enligt arbetsgrppen fastställas til 10 för E. Därefter ökar värdet for vare högre betygssteg med 2,5, varför det högsta betygsvärdet fòr ett betyg blir 20. Det maximala betygsvärdet blir detsamma som tidigare, men arbetsgrppen pekar på att de nya betygen inte helt motsvarar de gamla. Det övergrpande syftet har vart att bättre kua differentiera och precisera inom nuvarande betygssystem. Genom att högsta betygssteget fortfarande är 20 understryks att syftet inte är att yterligare höja ribban. Arbetsgrppen konstaterar att den nya betygsskalan kräver långsiktiga och strategiska insatser fòr implementering och kompetensutveckling och att nuvarande kursplaner måste ses över. Slutligen konstateras att förlag om tidpunt fòr ikraftträdande av den nya betygsskalan inte kan lämnas. Först när övriga reformer beslutats och Skolverket fàtt i uppdrag att utarbeta reviderade kursplaner går det att bedöma när betygsskalan kan träda i kraft. Synpunkter Vi anser. att flera betygssteg i en betygsskala inte per automatik medför en högre grad av rättvisa eller rättssäkerhet. att flera steg kan vara til gagn för samtlga skolformer inklusive kommunal vuxenutbildnng och SFI, under förutsättning att betygskrterier skrvs på ett sådant sätt, att såväl e1ever, som fòräldrar och lärare, betraktar dessa som klargörande. att kursplaner med angivna mål måste finnas för vare kurs. att en omfattande kompetensutveckling måste komma til stånd för de lärargrpper som ej tidigare satt betyg. att tid och resurser för implementering måste avsättas. att trots kravet på generell betygsskala betyget F (Icke godkänt) ej bör fòrekomma i grndskolan som en obligatorisk skola - men däremot inom grndläggande vuxenutbildning.. att beteckningen fòr F "Icke godkänt" bör ändras till Lex. "Änu icke godkänt" för grndskolan Dokument I

Remissvar Datum 2008-04-14 Vår beteckning 3 (3). att det är positivt att endast godkända betyg föreslås för grdsärskolan, fòr gymasiesärskolan och vuxenutbildnng fòr utvecklingsstörda. att det är positivt att endast tre betygsnivåer definieras och att mellanliggande nivåer hanteras genomjämfòrelser med de definierade nivåema. att det genom kompetensutveckling går att nå en likvärdighet i betygsättningen även vid användande av de icke definierade nivåerna. att det är positivt att genomfòrandet av en ny betygsskala liksom frågan om när betyg skall sättas kopplas til övrga reformer. att det är positivt att internationell överensstämelse av betygsskalan eftersträvas så långt det är möjligt. att det är positivt att utredningen ser hela utbildnngssystemet inklusive kommunal vuxenutbildning som en helhet. att det är nödvändigt med breda och långsiktiga politiska överenskommelser i betygsfrågan, eftersom det tar lång tid att införa ett nytt system och implementera detta på ett fòr eleverna rättssäkert sätt Katrneholm 2008-04-14 För Bildningsnämden: ~o~iih T.f. gymasiechef ~~~ F~~liaddakd2 V Jan Berthelsen Rektor Dokument I

Dnr KS/2007:551-200 Handläggare: Marie Sandström Koski Exploateringsprocessen i Katrineholms kommunanvisning Ordförandens förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen har inget att erinra mot dokumentet "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning" och uppdrar åt biträdande kommunchef, med kommunchef som ersättare, att efter samråd med ekonomichef och exploateringschefkontinuerligt upprätta och revidera riktlinjer kring exploateringsprocessen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt ekonomichefen att kontinuerligt utarbeta, fastställa och revidera kommunövergripande riktlnjer som rör ekonomisk hushållning ( 5 Kommunstyrelsens reglemente). 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att uppdatera delegationsordningen i enlighet med ovanstående be slut. Ärendebeskrivning I inledningen til "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning" beskrivs bakgrunden til förslaget. "De senaste åren har kommunen genomfört ett antal större exploateringsprojekt. Kommunens befolkningsmål och faktiska tilväxt samt attraktiva läge i förhållande til den överhettade Stockholmsregionen indikerar behov av och möjligheter til tilväxt. Kommunen är, som en följd av ovanstående, i behov av anvisningar och regler för exploateringsredovisningen. " I förslaget ges bland annat anvisningar fòr avtal, kalkyl och budget, redovisning samt ansvars- och befogenhetsfördelning mellan berörda nämnder avseende exploateringsprocessens olika delar. Kommunledningsfòrvaltningen skriver i ett yttande bland anat fòljande. " Dokumentet "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning" innehåller delar som innebär ett förtydligande av respektive nämnds/funktions ansvarsområde och roll i exploateringsprocessen men också detaljerade anvisningar för til exempel löpande redovisning och slutredovisning av exploateringsproj ekt. Kommunledningsförvaltningen har under hösten 2007 påbörjat en sammanställning av alla de politiskt fastställda styrdokument som finns i kommunen. Det finns för närvarande ett stort antal reglementen och policydokument. Det är positivt att ha regler och riktlinjer för verksamheten men det finns också en risk att policydokument "glöms bort", inte hålls uppdaterade och så vi dare om de blir för många. Det finns också en risk att den här typen av dokument leder til inlåsningseffekter om de innehåller alltför 551-07 msk

detaljerade riktlinjer som inte kan revideras utan att det fattas ett nyt politiskt beslut. Från tjänstemannahåll menar vi mot bakgrund av ovanstående att det vore bra om biträdande kommunchefen, med kommunchefen som ersättare, ges delegation att efter samråd med ekonomichefen och exploateringschefen kontinuerligt upprätta och revidera riktlinjer kring exploateringsprocessen samt att ekonomichefen ges utökad delegation att utarbeta, fastställa och revidera kommunövergripande policydokument som rör ekonomisk hushållning. Om kommunstyrelsen godkänner en utökad delegation innebär det bland anat att kommunstyrelsen får ett meddelande varje gång ett policydokument som antagits på delegation revideras". Ärendets handlingar. Förslag til anvisningar för exploateringsprocessen i Katrineholms kommun, oktober 2007 (reviderad april 2008).. Yttrande från kommunledningsförvaltningen 2008-01-25. 551~07 msk

Katrineholms kommwl \. Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - Anvisning- - Oktober 2008 (reviderad april 2008)

Katreholms kommwl. '\ Innehållsförteckning 1. INLED NIN G.......................................... 3 1.1 DEFINITION... 3 1.2 A VGRÄNSNING...3 2. A VT AL........................... 3 2.1 A VT ALENS OMF A TTNING... 3 2.2 MARKNSKAFFNING...3 2. ESLUT 3 OM B OVERFORIG......4 3. KALKYL OCH BUDGET...4 3.1 FÖRKLKYL...4 3.2 BUDGETKALKYL...4 3.3 EXPLOATERIG I KOMMUENS BUDGETPROCESS...4 4. REDO vis NIN G... 5 4.1 Löp ANDE BOKFÖRIG...5 4.2 RÄNTEBERÄKNING...5 4.3 VERKIGT v ÄRDE...5 4.4 Löp ANDE UPPFÖLJNING...5 4.5 SLUTREDOVISNING...5 4.6 A VSKRVNINGAR...6 4.7 A VGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHT...6 5. ANSV ARS OCH BEFOGENHETSFÖRDELNING... 6 Kommunfullmäktige...6 Kommunstyrelsen...........................6 Stadsarkitektkontoret.....................6 Mark och exploatering (NäT)...6 Ekonomikontoret........................... 7 Service- och tekniliörvaltningen.............................. 7 BILAGOR...8 2

Katrineholms kommull \. 1. Inledning De senaste åren har kommunen genomfòrt ett antal större exploateringsprojekt. Kommunens befolkningsmål och faktiska tilväxt samt attraktiva läge i förhållande til den överhettade Stockholmsregionen indikerar behov av och möjligheter för tilväxt. Kommunen är, som en följd av ovanstående, i behov av anvisningar och regler fòr exploateringsredovisningen. 1.1 Definition Med exploateringsverksamhet avses åtgärder fòr att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads-, affårs- och industriändamål. I exploateringsverksamheten ingår också att bygga gemensamma anläggningar inom området som exempelvis gator, grönområden, VA och el anläggningar, Förvaltningen Näringsliv och Tilväxt (NäT) är ansvarig för verkställgheten av exploateringarna. 1.2 A vgränsning Exploateringsområdet ska klart avgränsas. Detaljerad karta ska ligga som underlag. Huvudregeln är att aktüell detaljplan ska finnas vid exploateringsstart. Detaljplanen ska vara avgiftsfinansierad. Exploatering kan ske i egen regi eller via extern exploatör. Tomtpriset ska belastas med anläggningsutgifter som är specifika för området exempelvis gator som betjänar exploateringsområdet. A vgiftsfinansierad verksamhet t ex V A ska inte ingå i underlaget för beräkning av tomtpriset. Däremot ingår kostnaderna i förkalkyl och exploateringsredovisning under projektets gång. 2. A vtal 2.1 A vtalens omfattning I exploateringsavtal ska samtliga åtaganden regleras som utförs av kommunen och exploatören. A vtalet bör bl a behandla. Reglering av åtaganden och ansvarsfördelning. Exploateringsområdets avgränsning, eventuell etappindelning. Fördelning av utgifter och inkomster för exploateringens genomfòrande. Fördelning av kostnader för exploateringsområdets framtida underhåll. Exploateringens utbyggnadstakt och tidpunkt för fårdigställande. Påfòljdsklausuler gentemot exploatör om avtalet inte följs. Ekonomisk garanti/säkerhet för avtalets fullföljande. Anslutningsavgifter för Va Kommunens samlade exploateringsverksamhet bör ske utan kostnad fòr kommunen. I de fall där exploatering sker via exploateringsavtal är kommunens åtaganden avslutade när exploateringsavtalet tecknats bortsett från eventuella åtaganden enl avtalet. 2.2 Markanskaffning När exploateringsmarken ligger som en omsättningstilgång finns inget krav på uppdelning i byggnadsvärde och markvärde. Markanskaffning sker genom att mark disponeras ur den egna markreserven eller genom ett externt köp. Om markanskaffning sker genom överföring från markreserven ska fastigheten tas upp til det bokförda värdet. 3

Kattineholms kommull \, Om anskaffning sker genom externt köp bokförs denna utgift som en omsättningstilgång til ett värde som motsvarar köpeskilingen. Markanskaffningen bokförs som en omsättningstilgång om exploateringen påbörjas inom ett års tid, annars bör fòrvärvet bokföras som en anläggningstilgång (markreserv). 2.3 Beslut om överfóring Beslutsprocessen skall finnas klar dokumenterad i enlighet med dessa riktlinjer. Eventuella väsentliga avvikelser ska rapporteras til kommunstyrelsen. Underlag för beslut om överfòring från markreserv til omsättningstilgång är exploateringsavtalet. I not til balansräkningen anges motiv til de ställningstaganden som har gjorts i samband med överföringen til exploateringsobjekt. Kostnader som lagts ned i ett område som blir föremål fòr exploatering ska ingå i det bokförda värdet för exploateringsobjektet vid överföring från exempelvis markreserven. Vid överföring av del av markområde skall värdering göras i förhållande til det bokförda värdet och arealen som tas i anspråk. Sker förändring av områdets användning vid ett senare tilfålle bör markområdet föras tilbaka til anläggningstilgångar. 3. Kalkyl och budget 3.1 Förkalkyl Det ska alltid finnas en kalkyl för de utgifter och inkomster som beräknas uppstå för ett exploateringsprojekt. Som underlag för projektstart ska en förkalkyl upprättas. Förkalkylen skall även bifogas genomförandebeskrivningen i samband med detaljplanearbetet. 3.2 Budgetkalkyl Den detaljerade budgetkalkylen ska upprättas när detaljplan och projektering är fårdig och ska visa exploateringsprojektets samtliga kostnader och intäkter fördelade på olika aktiviteter enligt särskild förteckning se bilaga (exempelvis markanläggning, gatuanläggning, V A anläggning, räntor, projektering). Kalkylen ligger til grund fòr kommande budgetering. I de fall kalkylen visar på ett underskott måste hänsyn til det tas i resultatbudgeten. Budgetkalkylen ska sändas til berörd förvaltning för bedömning av driftkonsekvenserna av den aktuella exploateringen. Framkommer det, före projektstar, att kostnaderna bedöms avvika mer än 25% från det budgeterade, ska ärendet åter til kommunstyrelsen fòr förnyat ställningstagande. 3.3 Exploatering i kommunens budgetprocess En exploateringsbudget ska upprättas där alla planerade och pågående exploateringsområden redovisas. Detta sker i den normala budgetprocessen och dokumenteras särskilt. Exploateringsbudgeten ska omfatta 3 år. Varje projekt redovisas med fördelning på aktivitet t ex. projektering, mark, belysning, gator, park, va anläggningar samt ränta. Prognos för innevarande år med ackumulerat utfall redovisas. Se ex 1. Sammanställning av exploateringsbudgeten per projekt ska redovisas i kommunens budgetdokument. I exploateringsbudgeten ska även ökade driftkostnader pga exploateringar redovisas. 4

Katrinehohns kommun \. 4. Redovisning 4.1 Löpande boldôring I den löpande bokföringen redovisas projektets kostnader och intäkter. Det är lämpligt att dela upp större exploateringsområden i genomförandeetapper. Fördelen med detta är att dessa etapper kan slutredovisas i bokföringen när avyttringen är verkställd. De projekteringskostnader som kommunen har vid planeringen av exploateringsområde ska ingå i exploateringsredovisningen. Exploateringsverksamheten redo visas som omsättningstilgång och förändringen redo visas som ökning eller minskning av exploateringsverksamheten. Erhållna avgifter för exploateringsavtal bör redovisas som förutbetald intäkt til dess att kostnader uppstår på proj ektet. 4.2 Ränteberäkning Ränta ska beräknas och påfòras exploateringsprojektet under byggtid och bör börja beräknas när de första kostnaderna påförs projektet. Den ränta som i så fall ska inräknas är i första hand ränta för specifika lån för investeringen, i den mån sådan fòrekommer. I övriga fall baseras räntan på kommunens genomsnittliga räntekostnad för perioden, En förutsättning är att komffunen har haft externa räntekostnader för perioden som minst motsvarar de räntor som aktiveras. Ränteberäkingen för kommunens exploateringsområden bör kommenteras i årsredovisningen. Räntekostnaden påfòrs projektet och krediteras de externa räntekostnaderna. 4.3 Verkligt värde Lägsta värdets princip gäller vid värdering av exploateringsprojekt. En värdering av varje exploateringsfastighet bör göras i samband med bokslut. En justering av anskaffningsvärdet til ett eventuellt lägre nettoförsäljningsvärde redovisas i resultaträkningen fòr den period til vilken justeringen hänför sig, En eventuell återfòring av en nedskrivning til följd av att nettoförsäljningsvärdet ökat redovisas som ett avdrag från den aktuella periodens kostnad för sålda varor. Värderingen skall ligga på den enhet som ansvarar för exploateringsverksamheten i samarbete med ekonomikontoret. 4.4 Löpande uppfôljning I samband med tertialuppföljningen (per 30/4), delårsrapporten (per 31/8) och årsredovisningen ska en sammanfattning göras av samtliga under året avslutade och pågående exploateringsprojekt. Sammanfattningen ska ingå i tertialuppföljningen, delårsrapporten och i årsredovisningen. 4.5 Slutredovisning Slutredovisningen ska innehålla projektets erhållna intäkter och totala kostnader i jämförelse med budget. När ett exploateringsprojekt är klart i sin helhet, eller en etapp i ett större projekt är klart skall slutredovisning ske til kommunstyrelsen. Detta sker när huvuddelen av kostnaderna för respektive etapp bokfòrts. En årlig genomgång bör göras i samband med bokslutet där en bedömning ska göras om projektet ska slutredovisas, 5

Katreholms kommun, I slutredovisningen bör varje aktivitet följas upp när gäller utgifter/inkomster. Ä ven andra kostnader som indirekt orsakas av exploateringsprojektet, t ex kostnader för översiktsplan, bör i möjligaste mån synliggöras i samband med projektets slutredovisning. Utgifter/inkomster som tilkommer efter det att ett projekt slutredovisats bokförs direkt i resultaträkningen. I årsredovisningen ska samtliga exploateringsprojekt redovisas. Redovisningen av vinsten/förlusten som uppstår ska göras genom nettoredovisning. Beloppet specificeras i en not, så att det framgår hur stora utgifter/inkomster fastigheterna har genererat. 4.6 A vskrivningar A vskrivningar är inte aktuella på exploateringsfastigheter som är omsättningstilgångar. Däremot görs avskrivningar enligt de principer som tilämpas i kommunen på anläggningstilgångar, tex. V A-ledningar och gator som betjänar området. 4.7 A vgiftsfinansierad verksamhet V A-verksamheten redovisas under exploateringens gång i förkalkylen och i exploateringsredovisningen som en särskild aktivitet, för att senare när projektet fårdigställts lyftas ur och aktiveras som anläggningstilgång. Avgiften tas ut via V A- kollektivet och redovisas som en intäkt i resultaträkingen. Detaljplaner täcks av antagen lovtaxa och ingår inte i exploateringsverksamheten. 5. Ansvars oeh befogenhetsfördelning Politisk nivå Kommunfullmäktige. Fastställer exploateringsbudgeten Kommunstyrelsen. Är ansvarig för exploateringsverksamheten. Beslutar om markinköp och markfòrsäljning. Beslutar om nytilkomna exploateringsavtal under löpande år. Fastställer definitiv projektkalkyl. Beslutar om projektstart,. Ansvarar för att behandla löpande uppföljningar av exploateringskalkylerna. Godkänner slutredovisning avexploateringsprojektet Verkställande nivå Stadsarkitektkontoret (under byggnadsnämnden). Ansvarar för framtagande av den fördjupade översiktsplanen. Ansvarar fòr framtagande av detaljplan. Rapporterar til byggnadsnämnden Mark och exploatering (NäT, under kommunstyrelsen). Ansvarar fòr verkställghet av exploateringsverksamheten. Ansvarar fòr framtagande av en grov kalkyl 6

KatrIiieholins koininull \. Ansvarar för den löpande redovisningen under det egna planeringsarbetet. Framtagande av förslag til exploateringsavtal. Framtagande av underlag för markinköp. Marknadsföring av exploateringsområden och tomter. Administration av tomtkö. Ansvarar för framtagande av tomtpriser. Ansvarar fòr försäljning av tomter. Ansvarar fòr att en detaljerad kalkyl upprättas fòr respektive exploateringsprojekt.. Uppdrar til service- och teknikförvaltningen själva projektgenomförandet. Ansvarar för den löpande redovisningen på exploateringsområdena. Ansvarar för att upprätta löpande uppföljningar av exploateringskalkylerna vid tertial- och delårsuppföljningen Ekonomikontoret (under kommunstyrelsen). Ränteberäkning på nedlagt kapital.. Stödjer Mark och exploatering i det löpande uppföljningen av projekten. Service- och tekniliörvaltningen (under service- och tekniknämnden). Framtagande av underlag för om exploateringen ska ske i egen regi eller via upphandlad entreprenör. Projektgenomförande och uppföljning för exploatering i egen regi. Upphandling och uppfòljning av entreprenörer. Löpande ekonomisk rapportering til Mark och exploatering avseende projektets genomförande.. Rapporterar til service- och tekniknämnden avseende projektets genomförande.. Samarbete med Mark och exploatering kring kostnadsunderlag för kalkyl och budget KF CST0 \ \\ Rapportering \ \ \, KS Rapportering Rapportering Bilagor: - Kontering för uppföljning av exploateringsområden - Detaljerad och sammanställd exploateringsbudget - Mall för löpande redovisning avexploateringsprojekt - Mall fòr slutredovisning av exploateringsprojekt - Redovisning 7

Katrineholms kommun \ Bilagor 11l~.I, 'I~"llílll.íJ.llf'I"lllllll'.~~ ~;;".a~jl"'kkl:tk~";:::,::",;:tlûf,,~ülfm.~.. jwj l:t$\':'''''*héh;;bh,%ni. ~l..æ.~~ När kontering sker på ett exploateringsprojekt ska följande delar i kontoplanen användas, Baskonto Objekt Frikod Typ av kostnad/intäkt Exploateringsprojektets objektnummer (serie 8xxxx) Typ av arbete som utfòrts enl förteckning nedan För varje exploateringsobjekt ska en frikod användas som talar om vilken typ av arbete som är utförda på proj ekt: Frikod 6305 Projektering 6306 Administration, övrigt 6307 Markvärde 6308 Markanläggning 6309 Gatuanläggning 6310 V A-anläggning 6311 Park, grönområde etc 6312 El, kommunikation, Fjärrärme 6313 Fastighetsbildning 6314 Räntor 6315 Andel i tidigare nedlagda kostnader 8

Katrineholms kommun \. Ex 1 ;11'~~lillillllflMi4X,r~llì"'l; ;, h"""-i~r:llii:~:,;':;';è:t"''''i':':''':':':ú~"ü'"~,:,:,,,:"'''':k"",,i_,i5~,,~:::;,:~l:r4~1\-lmi_,1 ':I."~I~lIll"'~"dd ;:"",,!1"1",:,,,,,;,;:,,;,-_~:, i..'~ll'i'~ ' ~,~,;~,;I ; Objekt 8xxxx RedovIsat Budget Budget Budget Totalt Kalkyl Luvs.iön etapp 2 tom 2007 2008 2009 2010 6305 Projektering 10 6306 Administration, övrigt 100 6307 Markvärde 450 450 450 6308 Markanläggning 6309 Gatuanläggning 3930 200 4130 4085 6310 Va-anläggning 4264 4264 3000 6311 Park grönområden etc 233 400 400 1033 1028 6312 El, kommunikation etc 987 987 870 6313 Fastighetsbildning 134 134 300 6314 Räntor 6315 Andel i tidigare nedlagda 400 450 850 850 kostnader Bokförda inkomster -3 967-3967 Kalkylerade inkomster -1900-1800 -3700-7676 Nettoresultat exkl VA 1317-450 -950-33 -17 Ovanstående detaljerade sammanställning per objekt och frikod sammanfattas i budgetdokumentet enligt nedan. Projekt RedovIsat Budget Prognos Budget Budget Budget tom 2006 2007 Utfall 2007 2008 2009 2010 Expl Lövåsen etapp 3 2194 1510 250 160-3240 100 Expl Luvsjön etapp 2 1000 50 50 250 100 0 Summa 3194 1560 300 410-3140 100 Ökade drtftskostnader 100 150 150 150 Exploateringsprojekten redovisas med objektskoder. Utgifter/inkomster avslutas vid året slut mot konto 147x "Pågående exploatering", 9

Katrinehoims kommun "".:,9Tlrltll~.'Ipt",..\;.~ atl"il.wfl...$miii'~i~ ~;'~;h. ~:H~"- "";"':""~':'.J.I~'1:,,,,,:,,,;,B1l&~'J:i::' ',_ l't~em"~";"",,,%,:,~,,,,'jji:fl,_ -J~~w;,~,,,,,:,,,:,dIBEl.~". Objekt 8xxxx Budget Redovisning Prognos Prognos avvikelse Luvsjön etapp 3 2008 From - tom budget hela projektet avvikelse 2008 6305 Projektering 0 0 6306 Administration, övrigt 1000 500 0-150 6307 Markvärde 50 20 +20 0 6308 Markanläggning 50 40-30 -50 6309 Gatuanläggning 200 100-50 -200 6310 Va-anläggning 0 50-70 -350 6311 Park grönområden etc 100 80-50 -50 6312 El, kommunikation etc 30 30 0 0 6313 F astighetsbildning 50 80-150 -150 6314 Räntor 0 0 0 6315 30 30-30 -50 Bokförda inkomster 0 Kalkylerade inkomster 0-1000 N ettoresultat 1510 930-360 -2000 Kommentarer: 10

Katrineholms kommun \..N.:~n~~IMl~:11I\._.. '.....~ljdnkij:knilmt;:.ln. :i~.).å".'jl,._g;lti.,.,ii1:'.'."....:i1i_~1iui!lli'j;i"c' Slutredovisning ska ske til Kommunfullmäktige när merparten av utgifter och inkomster redovisats på projektet. Eventuellt senare tilkommande utgifter/inkomster får redovisas i resultaträkningen Projektnamn: Redovisningen omfattar tiden: Arbetsform: Kvarvarande arbeten: Objekt xxxx Kalkyl Redovisning A vvikelse Kommentar Lövåsen etapp 3 6305 Projektering 300 510-210 6306 Administration, övrigt 200 300-100 6307 Markvärde 100 70 +30 6308 Markanläggning 400 420-20 6309 Gatuanläggning 2250 2500-250 6310 Va-anläggning 2450 2600-150 6311 Park grönområden etc 200 300-100 6312 El, kommunikation etc 200 100 +100 6313 Fastighetsbildning 350 300 +50 6314 Räntor 100 70 +30 6315 200 210-10 Bokförda inkomster -3100 +3100 Kalkylerade inkomster -6750-6750 N ettoresultat 0 4280-4280 Kommentar til avvikelser: 11

Katrineholms kommun \ Debet Kredit Ansvarig fór Bokfóringen Markanskaffning Ekonomi Överflyt av mark från egen markreserv Til exploateringsproj ektet: Markreserv B 111x Exploatering B 147x Inköp av mark för exploatering: Kassa Exploatering 147x 19xx Löpande redovisning Kostnader för projektering konteras rned nedanstående koddelar OBS! alla delar är obligatoriska. STFI Mark expl Baskonto Objekt Frikod Konteras med kostnadsslag kontoklass 4-7 Unik kod fòr varje exploateringsområde Typ av kostnad enl separat förteckning Boksluttransaktioner Ekonomi För varje års slut överförs kostnader från repektive projekt til kto 117 pågående ny- til och ombyggnad (anläggningstilgång)för de delar som när anläggningen tas i bruk ska aktiveras. Aktivering sker sedan fòrst när projektet är klart dvs när tilgången tas i bruk. Övriga delar som inte ska aktiveras överfòrs vid året slut til kto 147 (omsättningstilgång). På samma kto (147) bokfòrs ev intäkter från försålda tomter. Respektive del (V A, gator) påförs tilgångsmassan i anläggningsregistret när tilgången tas i bruk. Slutredovisning av projektet sker när huvuddelen av alla kostnader bokförts. 12

I ;' ; ) õdß 1, A~5 IZatrineholms kommun \. KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Kommunsekretariatet Vår handläqqare Susanne Sunnermark 0150-570 04 Yttrande Datum Vår beteckning 2008-01-25 KS/2007:551 Ert datum Er beteckninq Kommunstyrelsen 1 (2) Exploateringsprocessen i Katrineholm - reflektioner och förslag kring policydokument Kommunchef Erik Hellqvist har uppdragit åt en arbetsgrupp bestående av exploateringschefbjörn Winnberg Persson, ekonomichef Ane Andersson, ekonom Sari Nilsson, service- och teknikförvaltningens chef Björnar Berg samt stadsarkitekt Ingalis Morfeldt att ta fram anvisningar fòr exploateringsprocessen i Katrineholms kommun. Kommunstyrelsen har fått information om anvisningarna på kommunstyrelsen samanträde den 21 november 2007. I inledningen til "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning" beskrivs bakgruden til att anvisningara tagits fram, "De senaste åren har kommunen genomfört ett antal större exploateringsprojekt. Kommunens befolkningsmål och faktiska tilväxt samt attraktiva läge i fòrhållande til den överhettade Stockholmsregionen indikerar behov av och möjligheter til tilväxt. Kommunen är, som en följd av ovanstående, i behov av anvisningar och regler för exploateringsredovisningen," Dokumentet "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning" innehåller delar som innebär ett fòrtydligande av respektive nämnds/funktions ansvarsområde och roll i exploateringsprocessen men också detaljerade anvisningar för til exempel löpande redovisning och slutredovisning avexploateringsprojekt. Kommunledningsförvaltningen har under hösten 2007 påbörjat en sammanstäl1ning av alla de politiskt fastställda styrdokument som finns i kommunen. Det finns för nararande ett stort antal reglementen och policydokument. Det är positivt att ha regler och riktlinjer för verksamheten men det finns också en risk att policydokument "glöms bort", inte hålls uppdaterade och så vidare om de blir för många. Det finns också en risk att den här typen av dokument leder til inlåsningseffekter om de innehåller alltför detaljerade riktlinjer som inte kan revideras utan att det fattas ett nyt politiskt beslut. Från tjänstemanahåll menar vi mot bakgrund av ovanstående att det yore bra om biträdande kommunchefen, med kommunchefen som ersättare, ges delegation att efter samråd med ekonomichefen och exploateringschefen kontinuerligt upprätta och Yttrande över exploateringsprocessen KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Postadress: 641 80 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: 0150-57000 vx Telefax: 0150-57025 kommuniækatrineholm.se Postgiro Bankgiro Org.nummer 30941-9 392-2630 212000-0340

Yttrande Datum Vår beteckning 2008-01-25 KS/2007:551 2 (2) revidera riktlinjer kring exploateringsprocessen samt att ekonomichefen ges utökad delegation att utarbeta, fastställa och revidera kommunövergripande policydokument som rör ekonomisk hushållning. Om kommunstyrelsen godkäner en utökad delegation innebär det bland anat att kommunstyrelsen får ett meddelande varje gång ett policydokument som antagits på delegation revideras. vtå F~ krtedningsfórvalirnen Mattias Jansson Biträdande kommunchef Yttrande över

Dnr KS/2008: Handläggare: Marie Sandström Koski Lokal organisation för V A1avfallsverksamhet Ordförandens förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att bilda ägarbolag fòr V Alavfallsverksamheten. 2. Kommunstyrelsen uppdras att til kommunfullmäktige återkomma med erforderligt beslutsunderlagt för att kunna fullfölja bolagsbildningen av ägarbolaget. Ärendebeskrivning Under kommunfullmäktiges sammanträde den 11 februari 2008 beslutades, "under fòrutsättning att kommunfullmäktige i Flen och Vingåker fattas motsvarande beslut" (vilket så skedde), om samverkan inom V A- och avfallsverksamheten mellan kommunerna. A v beslutet framgår att kommunfullmäktige i Katrineholm ger kommunstyrelsen i uppdrag att bland annat ta fram handlingar "för bildande av lokal organisation, exempelvis ägarbolag eller nämnd...". I klartext innebär uppdraget att belysa för- och nackdelar med organisationsformen ägarbolag eller nämnd. Kommunledningsförvaltningen redogör för detta i en rapport. I rapporten konstateras samanfattningsvis att även om alternativet med befintlig nämnd istället för ägarbolagsbildning är en möjlig ur organisationssynpunt, bedöms nackdelarna vara betydligt fier än fördelarna. Ärendets handlingar. Uppdragsrapport om lokal verksamhet för V Alavfallsverksamhet, 2008-04-22. Tidigare redovisade bilder över Ägarförhållanden, Politisk organisation, Beslutsordning och förslag Organisationsinnehåll 2007-08-17 VIHwfall

IZatrineholms kommun " 1 (4) KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Datum 2008-04-22 Vår beteckning Vår handlärqare Sören Westerlund Ert datum Er beteckninq Kommunstyrelsen Uppdragsrapport om lokal organisation för V A1avfallsverksam het Bakgrund Under Katrineholms kommunfullmäktiges sammanträde den 11 februari 2008 beslutades, "under förutsättning att kommunfullmäktige i Flen och Vingåker fattas motsvarande beslut" (vilket så skedde), om samverkan inom V A- och avfallsverksamheten mellan kommunerna, Til beslutet hör uppdrags- och samverkansavtal, bolagsordning och aktieägaravtal (KS-handlingar nr 9/2008, 10/2008 och 11/2008), A v beslutet framgår att kommunfullmäktige i Katrineholm ger kommunstyrelsen i uppdrag att bl.a. ta fram handlingar "för bildande av lokal organisation, exempelvis ägarbolag eller nämnd....". I klartext innebär uppdraget att belysa för- och nackdelar med organisationsformen ägarbolag eller nämnd. För Flen och Vingåker gäller - enligt beslut i dessa kommuner - aktiebolagsformen, som ska äga respektive kommuns fasta egendom, exv. vattenverk och ledningsnät. Vilken påverkan på uppdrags- och samverkansavtalet och kompetensbolaget har organisationsformen? I sammanhanget kan nämnas fòljande angående kommuners hantering av avfall och lagen om offentlig upphandling (LOU). I mars månad offentliggjordes en dom från regeringsrätten, som fått mycket stor uppmärksamhet i "A vfallssverige". Två kommuner i Sydsverige har - i likhet med ett flertal andra kommuner - inte följt LOU:s regelverk vad gäller upphandling av tjänst utan låtit tjänsten (mottagning och behandling av avfall) utföras av det egna del vis samägda bolaget. Att en kommun äger hela eller delar av ett bolag, har ingen betydelse i upphandlingshänseende. Mellan tvåjuridiska personer ska, enligt LOU, regelrätt upphandling av tjänst ske. Kommunerna tvingas nu upphandla tjänsten. I Katrineholms kommun har upphandling av hantering av avfall skett enligt LOU. Kommunen äger förvisso inte ett bolag (som i det relaterade fallet), som kan behandla avfall. Däremot finns en försvårande omständighet i KFV -samarbetet då det gäller administrationen av avfallsverksamheten. Ägarbolagen/nämnden kan inte med Uppdragsrapport - Lokal org VA KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Posladress: 64180 KATRINEHOLM ww.kalrineholm.se Besöksadress: Djulögalan 41 Telefon: 0150-570 00 vx Telefax: 0150-570 25 kommun~kalrineholm.se Poslgiro Bankgiro Org.nummer 30941-9 392-2630 212000-0340

Datum 2008-04-22 Vår beteckning 2 (4) automatik lägga över exempelvis fakturering och kundtjänst på kompetensbolaget (skildajuridiska personer). Upphandling måste genomfòras. Verksamheten V A (och energiförsörjning) är undantagen från upphandlingskravet Förslaget til organisation för V Alavfall-samarbetet med Flen och Vingåker är uppbyggt i princip som i Dala Vatten och Avfall AB samt MittSverige Vatten AB. I fòrstnämda organisation ingår kommunerna Rättvik, Leksand och Gagnef. I sistnämnda bolag ingår kommunerna Sundsvall, Timrå och Nordanstig. F ör att vinna erfarenhet i här aktuella frågor har kontakt tagits med VD för Dala Vatten och Avfall AB, där en kommun (Gagnef) av de tre i bolaget har organisationsformen nämnd, övriga har bildat ägarbolag - samt med ekonomichefen i MittSverige Vatten AB, där alla tre kommunerna bildat ägarbolag. För- och nackdelar med nämnd Fördelar Om nuvarande nämnd även fortsättningsvis ansvarar för V A i Katrineholm, blir det inte aktuellt med ändring av ägarförhållandet av de fasta anläggningarna och däred blir det heller inte aktuellt med stämpelavgifter (lagfartskostnader). Nackdelar Eftersom VD:n i ägarbolagen i Flen och Vingåker inte får en position i Katrineholms beslutande organ (nämnden) uppstår problem att föra ärenden genom den politiska organisationen. Övertar förvaltningschefen ansvaret för ärendet när det lämnat kompetensbolaget och föredragits i nämnden? Var går ansvarsgränsen mellan VD och förvaltningschef? Vad betyder det att den med Flen och Vingåker gemensamma VD:n får merarbete p.g.a. att Katrineholm inte bildar ägarbolag - hur förhåller sig de två kommunerna til denna omständlighet? I anledning av sistnämnda fråga kan fòljande noteras. De tre kommunerna har tidigt i utredningen om V A/avfallssamarbetet samlats kring en huvudlinje där ägarbolag utgör en del av organisationens helhet. I fallet med nämndorganisation i Katrineholm och ägarbolag i Flen och Vingåker får VD:n, som ovan antytts, en annorlunda roll, som negativt kan påverka den total a verksamhetens rationalitet m.m. Efter hörande hos kommunalråd och oppositionsråd i respektive kommun ges en samfålld bild av nämndalternativet som mindre eller inte alls önskvärd med hänvisning til bedömda för- och nackdelar. All kompetens inom V Alavfallsområdet finns i kompetensbolaget med dess YD. Inom nämnden - med sin förvaltningschef - finns inte denna kompetens kvar men nämnden ska likväl behandla ärenden kopplat til V Alavfall. Hur upprätthåller och förbättrar förvaltningschefen sin kompetens? Kommunen kräver ett särskilt system fòr ekonomisk redovisning, bolagen en annan (d.v,s. Flen och Vingåker). Det betyder att bolagsredovisningen måste transformeras ljnndrar!\rannort - Lokal om

Datum 2008-04-22 Vår beteckning 3 (4) för att passa den kommunala redovisningen. Olika ekonomiska dataprogram försvårar redovisningsarbetet och vid byte av system. Allt detta innebär merarbete til högre kostnader (dubbelarbete) och risk för redovisningsfel och sammanblandning med den kommunala ekonomin för Katrineholms del. Beslut om uppdrag från ägarna til kompetensbolaget måste ske i treenighet då det gäller gemensamma frågor. Mot bakgrund av att VD:n har sina befogenheter endast i bolagen kan här komplikationer uppstå. Utan gott samspel kan "krockar" inträffa med andra uppdrag som de två ägarbolagen med gemensam VD tar fram. Ärenden som skulle kunna föredras gemensamt med tre ägarbolag, måste dras i två omgångar. Härtil kommer att service- och tekniknämnden har ett arbetsutskott, d.v,s. ytterligare ett forum. Kostnader för V A/avfall ska strikt hållas isär från annan kommunal verksamhet. Hur ska kostnaderna täckas/fördelas för nämndens och förvaltningschefens arbete? Här uppstår svåra gränsdragningar. Nämndens ledamöter har många ärenden att behandla p.g.a. stor och bred verksamhet. V A/avfallsärendena är inte många p.g.a, att verksamheterna inte är av politiska karaktär utan lagstyrda, men de ärenden som ska behandlas riskerar att inte få tilräckligt fokus. För- och nackdelar med ägarbolag Fördelar Den så viktiga ansvarsfrågan fòr VD:n blir klar och tydlig över hela linjen. Verksamhetsstyrningen blir effektivare med ägarbolag i alla tre kommunerna. Information från ägara, via VD:n, til driftledning och -personal blir tydligare utan risk fòr missförstånd p.g,a. information från olika källor vid olika tidpunkter. I bolagsformen finns möjlighet för kommunen som ägare att ta ut medel som ersättning där skattekollektivet haft del av finansieringen i t.ex, infrastrukturen (ledningsnätet). Möjligheten ska inte behöva tas i bruk, eftersom Katrineholms kommun alltid varit noggran att skilja på V A- och skattekollektivet vad avser finansiering. Enklare beslutsvägar med effektivt administrativt arbete i bolagsform VD:n med sina styrelseledamöter ide tre kommunerna kan på ett enkelt sätt samlas för behandling av gemensamma frågor utan att ta hänsyn til nämndens schema och dess stora antal ledamöter (30 inkl. ersättare) Nackdelar Til ägarbolagen ska överföras de fasta tilgångama i respektive kommun. Denna åtgärd är förknippad med stämpelavgifter, som dock kan begränsas genom vissa åtgärder och är av engångskaraktär. I Joodral1sraooort - Lokal OfI1

Datum 2008-04-22 Vår beteckning 4 (4) Påverkan på uppdrags- och samarbetsavtalet Om ett ägarbolag inte bildas i Katrineholm påverkas uppdrags- och samverkansavtalet i marginell omfattning. Vissa omskrivningar i avtalet måste dock göras. Påverkan på kompetensbolaget En försvårande omständighet är att två chefer, VD och förvaltningschef, agerar inom sama område. Var finns gränssnittet för ansvar? Övrigt Demokratiaspekterna kan tilgodoses i båda fallen, liksom kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Genom bolagsordningar och klara ägardirektiv skapas insyn i verksamheterna. En möjlighet att tydliggöra demokratiaspekterna är att en begränsad del av nuvarande nämndsammansättning utgör styrelse i ägarbolaget. Katrineholm står inför att uppfòra nyt vattenverk. Det är särskilt angeläget att marken för ändamålet förs över til ägarbolaget (om detta bildas) innan byggnationen kommit alltför långt. Detta fòr att minimera lagfartskostnaderna. Sammanfattning Ä ven om alternativet med befintlig nämnd istället fòr ägarbolagsbildning är en möjlig ur organisationssynpunkt, bedöms nackdelarna vara betydligt fier än fördelarna. llnndrausraooort - Lokal Of!!

o ~o c Q) -0 Cct r- c ~ E E ọ i ~ CD.i.ca C) c :; ~ ~..... ~ m c( - :ë #. ~ ọ. -.c uo c( ~.. j.m ~? ' (I (I ~~ ōct.c ~ :0 '+ '-ct 0) : c: c ~ m '#?f ~ c( C) - (I E (I E.. 'Š 0 ~.c c( ::..:,!. U) U c: C 0.i C) - CD c( ~ cci -LL c :s EE.s Ul.E.s o CD.~ c ~ ': o C) Q.. ~ p: ~ In c( - i ~.c u 0 c( ~ E Õ.c CD.- c J: ~ - '# M M ~i.