KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Myran Läsåret

Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Myran Läsåret 2014-2015

Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning ). Organisation Avdelning: MYRAN barn i åldern 1-3 år Antal barn: 16 Antal pojkar: 9 Antal flickor: 7 Antal flerspråkiga barn: 5 Dessa språk är representerade: Arabiska, tamil, hindi, engelska, kannada, svenska, kroatiska. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Resultat 2013 2014: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har börjat med Min förskoleresa som vi utvecklar i Utvecklingsgruppen. Vi använder oss av gruppdokumentation. Resultat 2014-2015: Kompetensutveckling Brandutbildning 2 pers NTA luft 1 pers NTA vatten 1 pers Hörsel (föreläsning) 1 pers SAFI 1pers TAKK 1 pers Utvecklingsgruppen 1 pers Bockarna Bruse (bokläsning) 1pers Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen.

Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Arbetsplanen finns med vid planering av verksamheten Arbetslaget har deltagit i det som erbjudits i kompetensutveckling. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Vi diskuterar ofta i både arbetslaget på avdelningen och på förskolan.

Vi arbetar utifrån Barnkonventionen och reflekterar över den och olika dilemman som hänt. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Vi har en bok om kulturer och traditioner för att öka arbetslagets kunskap för att kunna arbeta med barnen på deras nivå, vilken vi behöver arbeta mer med. Vi synliggör barnens olika härkomst med flaggor och information om länderna i tamburen. Vi kommer även att arbeta med hemkultur. Genom att de äldre barnen börjat se olikheter hos varandra och börjat ställa frågor så har vi pratat mycket om olikheter och likheter, han och hon, varför vi har olika hudfärger, olika familjeförhållanden mm. Vi observerar barnen mycket för att se vad de tycker om och utformar verksamheten efter det. Men vi pedagoger presenterar gärna nya saker tex, NTA. Men vi har inte använt oss av intervjublanketterna

7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Vi uppmuntrar barnen att testa olika saker, får klä ut sig som de vill (t ex killar i kjol och klackskor), neutrala färger vid inköp av nya leksaker. Vi har arbetat med kroppen, massage och rörelselek. Jämställdhet vi arbetar kontinuerligt med jämställdhet i vardagen, vi behandlar varandra med respekt, alla är lika värda även djur. Vattenresurser vattenlek och processen vatten, snö och is. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Vi är ute minst en gång varje dag. Förmiddag, eftermiddag eller både och. Vi har deltagit i skräpplockarveckan då vi gått vår runda och även städat på gården vid förskolan. Vi pratar mycket med barnen om hur man är en bra kompis och att man kan vara olika men ändå lika mycket värda, vi har läst kompissagorna för barnen, rollspel med olika situationer.

Åtgärd: Vi kommer att arbeta med hemkultur, då vi frågar barnens vårdnadshavare hur de firar olika högtider, traditioner osv. Vi ska göra intervjuer med barnen. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Hur känner du dig när du 3 1 kommer till Negativa svar: Pojkar förskolan? Resultat: Alla känner sig glada när de kommer till förskolan Vi upplever att barnen trivs och känner sig trygga och därför är glada när de kommer. Åtgärd: Ge barnen tid att bli trygga med oss pedagoger och förskolan vid inskolningen och framåt. Även vara tydliga med information och ha en öppen dialog så att även vårdnadshavare känner sig trygga att lämna sina barn. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Vi har sammanställt en pärm med våra dokument, t ex arbetsplanen och läroplanen, uv och målblankett som vi har med vid varje veckoplanering för att de ska bli levande i verksamheten. Vi använder oss inte av portfolio, utan Min Förskoleresa Vi synliggör lärandet genom gruppdokumentation, i-pad, fotoram och väggdokumentation Vi använder de rätta orden istället för slangord. Säger barnen t ex att de vill pinka så frågar vi om de vill kissa. Vi korrigerar barnet genom att upprepa med det rätta ordet.

4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. För att få en hållbar utveckling skriver vi mål lite utifrån vad vi redan gör men utvecklar arbetssättet för att utmana oss pedagoger och barnen i verksamheten 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. Vi har arbetat med sapere under 5 temaperioder då vi arbetar mer djupgående med ett sinne i taget, t ex har vi luktburkar, smakar på olika frukter och grönsaker, känsellåda, ljudburkar, men även forskar om själva sinnet tex örats anatomi mm. Alla i arbetslaget har kunskap om och använder datorn och Ipad i dokumentationen 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet.. Vi arbetar med gruppdokumentation men är i en process för att lära oss att få den pedagogisk. Vi har under årets gång möten i utvecklingsgruppen för att utveckla vår kunskap om detta.

8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, Vi har trasat alla barn från 2 års ålder. Vi har börjat använda oss mer av tecken som stöd (TAKK) då behovet finns i gruppen. Böcker, sagor, sånger, rim och ramsor använder vi varje dag. Vi använder språkdomänerna för att förstå barnen lite bättre och få dem tryggare. Vi använder lärplattan för att söka information om olika saker tillsammans med barnen. Vi lyssnar på sagor eller använder oss av appar som tränar barnens språkförståelse. Vi använder även lärplattan mycket i samlingen. Vi har böcker som barnen själva kan läsa i och finare böcker som vi är med och läser i. Vi dokumenterar även med plattan, då kan även barnen vara delaktiga av sin egen dokumentation. Vi byter ut material och förnyar för att barnen inte ska tröttna. Vid inköp av material tänker vi medvetet på vad det ska användas till och vara

konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur utmanande för barnen i deras matematiska lärande. Barnen har tillgång till nästan allt när de vill, vissa saker får de fråga efter. Vi har även haft Barnens val 1 gång i veckan då barnen får välja på 3 olika aktiviteter, t ex rörelselek, utelek, skapande. Vi byter ut material med jämna mellanrum tex när barnen tröttnar på det som är framme. Vi utgår även utifrån deras behov och intressen Vi har flaggor med lite information om länderna i tamburen, Vi har köpt in en bok: Det tror vi på som handlar om olika kulturer på ett lätt sätt. Vi uppmärksammar olika traditioner när de infaller. Vi har använt kompissagorna, pratar när situationer uppstår hur man är som kamrat, arbetslaget dramatiserar olika situationer, barnen får tänka igenom vad de gjort och säga/göra förlåt.

och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperspektiv Vi har arbetat med NTA 1 gång i veckan minst då vi använt oss av NTA-lådorna eller gjort egna experiment. Vi erbjuder och uppmuntrar alla barn att prova på nya saker. Vi planerar aktiviteter utifrån gruppen och inte pojkar eller flickor. Åtgärd: Vi måste se till att dokumentation blir en rutin i verksamheten. Viktigt att planera aktiviteter tillsammans med UV och Mål-blankett. Vi kommer att arbeta med hemkultur, då vi frågar vårdnadshavare hur de firar tex. olika högtider, traditioner osv. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 3 1 0 0 Resultat: Barnen tycker att de har lärt sig att måla, dansa, sjunga, åka tunnel och läsa bok. Vi har erbjudit barnen ett brett val av aktiviteter. Åtgärd: Vi fortsätter att utmana barnen och oss i arbetslaget med att erbjuda många och varierande aktiviteter. Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat 2013-2014: Resultat 2014 2015:

1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Vi har intervjuat en del och observerat alla barn för att kunna utmana och ge dem en varierad verksamhet 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Genom observationer och att se till barnens behov blir verksamheten utformad för den aktuella barngruppen. Vi utmanar barnen genom frågor och motfrågor, diskuterar om vad som händer/kan hända. Vi har trivselregler på avdelningen men inte disskuterat fram dem tillsammans med barnen. Vi skulle även behöva ha gemensamma regler i huset för utomhusvistelse Vi har observerat barnen och samtalat med vårdnadshavare om vad deras barn tycker om att göra hemma och utformat miljön

efter barnens behov och intressen. Men även presenterat nya leksaker som kan fånga barnens intresse 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Vi använder lärplattan när vi dokumenterar vilket gör att barnen kan vara delaktiga vid skapandet av dokumentet och därmed får vi fram kommentarer från barnet. Man gör detta direkt och därför är händelsen aktuell för barnet. Vi sätter upp detta på anslagstavlan och sedan i pärmen Gruppdokumentation Vissa dokumentationer sparas även i barnens egna mappar (Min förskoleresa) Under höstterminen hade vi barnens val en gång i veckan då de får välja mellan tre aktiviteter. De kan få välja om de vill gå ut eller leka inne. Åtgärd: Vi ska göra barnintervjuer med alla barn Vi ska framställa trivselregler tillsammans med barnen. Vi ska framställa gemensamma trivselregler för utevistelse i hela huset. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön:

Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 3 1 0 0 Resultat: barnen har svarat att de får bestämma kläder, leka bilar och rita. Barnen tröttnar på att sitta och svara på frågor och kanske inte förstår vad de betyder. Åtgärd: Vi ser intervjuerna som en träning för framtiden. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Detta gör vi vid inskolningssamtalet Vi använder oss av metoderna vi använder oss även av Mail

3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. och SAFI Föräldraaktiv inskolning. Då vårdnadshavare varit med under hela inskolningen, tex även vid matsituationen och vila. Detta har gjort att barnen och vårdnadshavare blir tryggare, man får en inblick hur de gör hemma, vad barnen har för rutiner. Vi börjar inskolningen lika men den utvecklas utifrån barnens och vårdnadshavares behov. Vi kallar till uppföljningssamtal. Vi har en checklista som vi utgår ifrån vid föräldramöte där vi bla. presenterade läroplanen, organisationen och våra rutiner genom en powerpoint-presentation som var uppskattad av föräldrarna. Många var nyfikna och hade frågor som resulterade i diskussioner. Innan mötet finns chans att lämna in frågor i en synpunktslåda som vi tar upp på mötet. Till senaste

utvecklingssamtalet fick föräldrarna själva skriva upp sig på en tid i ett schema som satt på dörren. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Vi informerar föräldrarna att det finns möjlighet till fler samtal om behov finns. Lucia på hösten och en trivselkväll på våren Synpunktslåda sätts fram när föräldraråd närmar sig. Vi informerar på föräldramötet att synpunkter kan lämnas synpunktslådan som finns utanför FC:s kontor. Information ges på inskolningssamtalet att vårdnadshavare gärna får komma in på besök och vara med i verksamheten en stund.

12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Ja enligt plan för överlämnande Åtgärd: Vi kommer att fortsätta arbeta med föräldraaktiv inskolning då det känns tryggt för barnen, vårdnadshavare och pedagoger. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. Vi är insatta i handlingsplanen 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Vi tar del av den och lämnar åsikter om ev. förändring De håller oss uppdaterade vad som ska göras/händer på förskolan.

Åtgärd: Arbetslaget tar del av handlingsplanen men arbetar inte efter den aktivt då barnen på avdelningen är i åldern 1-3 år. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi arbetar inte med portfolio längre utan med gruppdokumentation, Lärplattan och Min Förskoleresa Vi använder gruppdokumentation, Uv och målblankett Vi tränar på att intervjua barnen, vi observerar mer för att se vad barnen har för behov. Vi har trasat alla barn över 2 års ålder och gjort en sammanställning för att se vilka behov vi har i gruppen. UV och målblankett har vi använt.

6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. På planeringsdagen i januari Dem är utskickade men är inte sammanställda och vi kan då inte utveckla verksamheten utifrån dessa än. Åtgärd: Vi ska göra intervjuer med barnen Vi kommer att ta del av föräldraenkäten och planera och utveckla verksamheten utifrån den Vi måste se till att dokumentation blir en rutin i verksamheten. Viktigt att planera aktiviteter tillsammans med UV och Mål-blankett. ( Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan Normer och värden Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Åtgärd: Vi kommer att arbeta mer med hemkultur, hur gör vårdnadshavare och barn hemma vid tex. traditioner. Vi ska lämna ut en enkät till alla vårdnadshavare där de får svara på frågor hur de tex gör vid födelsedagar, jul, fredagsmys och midsommar. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Åtgärd: Vi ska göra intervjublanketter med barnen minst en gång/termin. Barns inflytande Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen.

Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Åtgärder: Vi kommer använda oss av tydliga bilder när vi framställer trivselregler tillsammans med barnen. Vi kommer vid ett morgonmöte diskutera om gemensamma trivselregler på utegården för att sedan diskutera med barnen. Framställa tydliga regler som alla, även vikarier, kan ta del av tex, i vikariepärmen. Fagersta juli 2015