Systemkonstruktion Z3

Relevanta dokument
Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Lösningsförslag till Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 14 augusti, 2007, kl

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Extrauppgifter Elektricitet

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

CAD-ritningar. Stegmotorer 2-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V07.10

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Stegmotorer 3-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V08.04

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Modellbygge och simulering av mätrobot

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

CAD-ritningar. Stegmotorer 3-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V08.04

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Tentamen i Mekanik II

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case

Reglerteknik AK, FRT010

Linjära ekvationer med tillämpningar

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl , RECOsorptic stl

Uppgift 2) Datum: 23 okt TENTAMEN I MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, kurskod 6H3000

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Transkript:

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Lösningsförslag till Tentamen 21 oktober 2011 Tid: 08:30-12:30, Lokal: Maskin-salar. Lärare: Jonas Fredriksson, tel 772 1359 Tentamen omfattar 25 poäng, 10 poäng motsvarar betyg tre (3), 15 poäng motsvarar betyg fyra (4) och 20 poäng motsvarar betyg fem (5). Notera att slutbetyget på kursen beror på övriga moment i kursen, tentamen är en del. Tillåtna hjälpmedel: Matematiska och fysikaliska tabeller, t ex Beta och Physics handbook. Typgodkänd kalkylator. Lösningsförslag anslås efter tentamen på avdelningens anslagstavla samt på kursens hemsida. Tentamenresultat meddelas via Ladok. Granskning av rättning sker den 7 och 8 november kl 12:30-13:15 på institutionen. Lycka till! Institutionen för signaler och system Chalmers tekniska högskola

Självgående gräsklippare Som ingenjör skall du konstruera en liten självgående gräsklippare för hemmabruk. Gräsklipparen ska utan hjälp kunna klippa en gräsyta motsvarande minst 600 m 2. Gräsklipparen består av ett chassi och ett klippaggregat. Klippaggregatet drivs med hjälp av en elmotor och framdrivningen sker med två PMDC elmotorer. Från kundundersökningar och litteraturstudier finns följande uppgifter att tillgå: Gräsklipparen ska åka i maximalt 3.6 km/h och kunna accelerera till denna hastighet på 1 sekund. Gräsklipparens vikt är bestämd till 5 kg och dess diameter är 45 cm. Vidare ska klippbredden, r 1, vara 300 mm. Fordonets energiförsörjning sker via 2 st 12V batterier på ca 14 Ah, som antingen kan serie- eller parallellkopplas. Vid klippning blir motståndet proportionellt mot hastigheten, bv, där b är 30 Ns/m och v är gräsklipparens hastighet. Motståndet innefattar både rullmotstånd och motstånd från klippningen. Hjulen har goda terrängegenskaper och deras diameter är 20 cm. I slutet av tentamenstesen finns för uppgiften relevanta datablad. 1

1 Vad är syftet med funktionsanalysen vid arbete med systematisk konstruktion? Gör en funktionsanalys för gräsklipparen? (2p) Lösning: Syftet är att specificera systemets funktioner och systemgränser. Även bryta ned i delsystem. Lösningen bör vara lösningsoberoende. Förslag på funktionsanalys för gräsklipparen: Klippa gräs. Köra klippare framåt, bakåt, svänga. Undvika hinder. Kontrollera batteriladdningsstatus. Navigera. Lösningsberoende funktionsanalys ger avdrag 0.5p! 2 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring maxhastighet, körtid (minsta tid som systemet ska kunna klara av att vara igång) och vikt. (Det kan vara nödvändigt att göra uträkningar för att komma fram till vissa krav.) (2p) Lösning: Kravspecen ska innehålla krav och önskemål på maxhastighet, vikt och körtid. Alla krav skall vara numrerade för att få full poäng. 1 Kravspecifikation systemet 1.1 Gräsklipparen skall väga minst 15 kg. 1.2 Gräsklipparens åkhastighet skall vara minst 0.1 m/s. 1.3 Gräsklipparens åkhastighet skall vara maximalt 1 m/s. 1.4 Gräsklipparens klippbredd skall vara minst 0.3m. 1.5 Gräsklipparens körtid skall vara minst 2h. 1.5 Gräsklipparens skall kunna köra autonomt. 2 Kravspecifikation klippaggregat 2.1 Klippaggregatet skall vara av roterande typ. 2

2.2 Klippaggregatets rotationshastighet skall vara minst 50 rad/s. 2.3 Klippaggregatets rotationshastighet skall vara maximalt 500 rad/s. 3 Ta fram en matematisk modell för gräsklipparen. Formulera modell som en linjär tillståndsmodell. För att förenkla modellerandet, är det rimligt att anta att hjulens tröghetsmoment är litet, i.e kraften som hjulen påverkar klipparen ges direkt från elmotormomentet, F = Mi utv /r hjul, där M är motormomentet, i utv är utväxling och r hjul är hjulradien. (4p) Lösning: Trefasmetoden ger: Strukturering: Se figur på sid 2. Till denna kan tre krafter läggas F l, F r samt bv. Dessa krafter är hjulkrafter samt motstånd. Basekvationer: Balansekvationer (Newtonslagar): m v = F l + F r bv J ω = F r r 2 /2 F l r 2 /2 Konstitutiva samband: F r = M r i utv /r hjul F l = M l i utv /r hjul Formulera tillståndsmodell: Välj tillstånd: x 1 = v och x 2 = ω ẋ = [ b m 0 0 0 ] x + i utv i utv mr hjul mr hjul i utvr 2 2Jr hjul iutvr 2 2Jr hjul [ Mr M l ] 4 För framdrivning av gräsklipparen skall elmotorer användas. Tyvärr är det ej lämpligt att köra en motorn vid så låga varvtal som det rör sig om i fallet med gräsklipparen (dålig verkningsgrad), för att lösa detta kommer en planetväxellåda att kopplas in mellan motor och drivhjul. Välj en lämplig motor ur datablad samt bestäm en lämplig utväxling! Motivera dina val! 3

(3p) Lösning: Hjulhastigheten ω = v/r = 1/0.1 = 10 rad/s 100 rpm. Alla motorer har ett nominellt varvtal under 4150 rpm. Välj utväxling: i utv = 4150/100 40 Vid konstant drift v = 1m/s kan momentet beräknas såsom (M r + M l )i utv /r hjul = m v + bv = bv = 30 1 = 30 M r = M l ger M r = M l = bvr h jul/2i utv = 30 0.1/(2 40) = 0.038 Effekten vid detta varvtal kan beräknas som P = M r ω motor = M r ωi utv = 0.038 10 40 = 15.2 Detta ger att motor SB4060 och SB4078 är lämpliga val, ty P nom 1.5P. Det nominella momentet för SB4060 är 43 mnm, vilket är högre än momentbehovet, så SB4060 är ett lämpligt val. Även under accelerationsfasen är SB4060 tillräcklig. 5 För klippaggregatet har ni kommit fram till att en elmotor skall väljas. Du står inför valet att välja en shunt eller serie kopplad DC-motor. Vilken typ av motor är lämpligast att välja för klippaggregatet? (2p) Lösning: En seriekopplad motor har inget maxvarvtal, det betyder att när gräsklipparen inte klipper gräs kommer den rotera med mycket hög hastighet. En shuntkopplad motor har i stort sett ett konstant varvtal oberoende av last. Detta betyder att motorn kommer att rotera med konstant varvtal oberoende av om den klipper gräs eller ej. 4

6 För att få gräsklipparen att autonomt kunna klippa gräset på gräsmattan behöver den förses med en styrstrategi (navigationsstrategier). Genomför en lösningssökning för denna funktion. Ge förslag på lösningar (minst 3 olika) och diskutera fördelar och nackdelar med respektive lösning. Rita även ett flödesschema för styrningen för den lösning som väljs! (4p) Lösning: Många lösningar finns, individuell prövning kommer att ske. Förslag som dödräkning, GPS, WiFi, radio, slumpad körning. 7 För att gräset skall bli så frodigt som möjligt, är det viktigt att gräset klipps av och inte slits av. Detta kan styras med hjälp av förhållandet mellan klipparens åkhastighet och klippaggregatets rotationshastighet. Givet en konstant rotationshastighet (rpm), ω agg, ges förhållandet mellan klipparens åkhastighet, v, och ett godhetstal för "klippytan", y, som y = 50(v 1.4) 2 + 0.2ω agg Klippytan önskas så bra som möjligt, ju högra godhetstal desto bättre. Samtidigt är det viktigt att få hög åkhastigheten för att på så viss få längre körtid på klipparen. a) Formulera detta som ett optimeringsproblem! Välj design variabler, design parametrar, design funktioner, målfunktion och bivillkor (om sådana finns), och formulera på formen: min subject to: f(x) x min x x max g i (x) 0 g j (x) = 0 b) Vad är maximala godhetstalet för "klippytan", då ω agg = 500 rpm? (3p) (2p) Lösning: a) Design variabel: v, design parameter: ω, design funktion: y = 50(v 1.4) 2 + 0.2ω agg. min v,ωagg 50(v 1.4) 2 0.2ω agg subject to: 0 v 1 ω agg = konstant 5

b) Derivera målfunktionen map v och sätt lika med 0: dy dv = 100(v 1.4) = 0 v = 1.4 Då detta är större än tillåtet v, då funktionens maximum ligger utanför tillåtet område kontrolleras randvillkoren för att hitta maximum. Detta ger att maximala godhetstalet ges för v = 1, y = 50(1 1.4) 2 + 100 = 92 8 För att kunna styra gräsklipparen med hjälp av en tillståndsåterkoppling behöver tillgång till systemets två tillståndsvariabler, v och ω. Behöver man mäta bägge dessa variabler eller är det möjligt att estimera den ena eller den andra med hjälp av en observatör? (3p) Ledning: Systemet dynamik kan antas ha formen ẋ = Ax + Bu, där x = [v ω] T och A = [ 10 0 0 0 ] Lösning: Observerbarhetsmatrisen ges som O = C CA CA 2. CA n 1 Om O har full rang är systemet observerbart. För vårt system är C = [1 0] eller C = [0 1] beroende på om vi mäter v eller ω. Detta ger: [ ] [ ] 10 0 0 0 O v = O 0 0 ω = 0 0 Vi noterar att ingen av dessa observerbarhetsmatriser har full rang, dvs vi måste mäta båda signalerna, v och ω. Det är ej möjligt att observera den ena eller den andra signalen från mätning av en signal. 6

Ø40mm 5-40 W SB40 DC servomotor SB40 DC servo motor M4x8 5 DC motorer med servoegenskaper. Keramiska magneter. Finns med kullager, andra lindningar, olika axelutförande och med encoder. DC motor with servo performance. Ceramic magnets. Available with ballbearings, other windings, different shaft configurations and with encoder. Tekniska data Specification Typ av magnet Magnet type Nominell effekt Rated power Nominellt moment Rated torque Nominellt varvtal Rated speed Startmoment Stall torque Tomgångsvarvtal No load speed Lutning vartalskonstant Speed regulation constant Tröghetsmoment rotor Rotor inertia Mechanisk tidskonstant Mechanical time constant Termisk tidskonstant Thermal time constant rotor-stator Termisk resistans rotor-stator stator-omgivning Thermal resistance stator-ambient Vikt Mass Längd Length SB4045 SB4060 SB4078 SB4085 Keramisk / Ceramic W 10,4 23,6 mnm 17 43 rpm 5 850 5 250 mnm 100 300 rpm 7 000 6 200 rpm/mnm gcm 2 ms 68 22 18,8 41,7 14 9 29,1 67 4 150 38,2 81 4 500 440 560 4 900 5 300 11 10 72 84,7 9 9 min 7,2 11,4 13,5 13,8 C/W 14,0 8,7 7,2 5,7 9,5 7,7 6,3 5,5 kg 0,2 0,29 0,39 0,44 mm 46,3 61 77,5 85,2 Nominell spänning Rated voltage Moment konstant Torque constant Mot EMK konstant Back EMF constant Resistans Resistance Induktans Inductance Tomgångsström No load current Start ström Stall current V 12 24 48 mnm/a 15,5 31,5 62 V/krpm 1,6 3,3 6,5 ohm 1,9 7,1 29,2 mh 1,2 4,6 18,6 A 0,32 0,16 0,08 A 6,2 3,3 1,6 12 18,3 1,9 0,8 0,6 0,33 14,5 24 48 36,2 73 3,8 7,6 3 11,5 2,5 10 0,16 0,08 8,1 4,2 12 24 48 22,9 45,8 2,4 4,8 0,7 0,7 0,33 16,9 2,5 2,6 0,16 92,5 9,7 9,7 10,7 0,08 9,6 4,9 12 24 48 21,2 42,4 83,7 2,2 4,4 8,8 0,6 1,9 7 0,5 2 7,7 0,36 0,18 0,09 21,7 13 6,9 www.allmotion.se - Stockholm 08-732 68 30 - Eksjö 0381-120 70 - Oslo 22 68 96 12 17