Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Relevanta dokument
10 Tillgång till fritidshus

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter

Boende och boendemiljö

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Partipolitiska aktiviteter

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

8 Dator och Internet i hemmet

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

Områdesbeskrivning 2017

Fackliga aktiviteter

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Områdesbeskrivning 2017

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Informations- och kommunikationsteknik

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Områdesbeskrivning 2017

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Områdesbeskrivning 2017

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Det svenska föreningslivet

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Diagram 9.1. Semesterresande minst en vecka under en 12 månadersperiod Män och kvinnor år år för utlandsresande.

Områdesbeskrivning 2017

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Närområdesprofil Område: Kista

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

Områdesbeskrivning 2017

Statistiska centralbyrån 201

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Områdesbeskrivning 2017

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Hushållens ekonomiska standard

Euro-sympatier maj 2011

7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.

Hushållens ekonomiska standard 2013

DEL 2. Politiska organisationer

Övriga medborgerliga aktiviteter

DEL 6. Livsstilsföreningar

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Hushållens ekonomiska standard

Bo tryggt. - att bo tryggt är hög standard. Kristina Mårtensson/När

6. Barn vars föräldrar avlidit

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

DEL 4. Solidaritetsrörelser

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg

Hushållens boende 2012

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN

risk för utrikes födda

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

HUSHÅLL och BOSTÄDER. En passformsanalys

2001:4 Uppdatering av immigrationsuppgifter med anpassning till den nya RTB-strukturen. 2001:5 Flergenerationsregistret The Multi-Generation Register

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Offer för stöld eller skadegörelse

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Idrott och motion Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

med krav på tre års yrkeserfarenhet eller två års praktik/lärlingsubildning. 3) I yrken där en innehavare kan arbeta med varueller

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Storstadspolitik 2:2005

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Levnadsförhållanden ett urval av indikatorer

Mortaliteten i Stockholms län :

Gruppen lågutbildade i Sverige

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Hushållsstatistik 2012

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Boverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Deltagande i förskola

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning år

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Transkript:

1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) med data fram till 2002: Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter. I den finns en rad för oss intressanta uppgifter, som vi bör ta till oss. Sedan 1975 har andelen personer i åldern 16-74 år i hyresrätt minskat från knappt 43 procent till drygt 32 procent, medan andelen i de övriga upplåtelseformerna ökat. Eftersom ULF är en urvalsundersökning är procentsiffrorna inte exakta utan skattningar. Det betyder att SCB i sina trendberäkningar anger medelvärdet för åren 2001 och 2002, vilket då är 33,3 procent i hyresrätt. Som framgår av diagrammet nedan är andelen i både hyresrätt och äganderätt i stort oförändrade sedan mitten på 1980-talet, medan andelen i bostadsrätt är i svagt stigande. Andel av befolkningen 16-74 år i upplåtelseform 60 50 45,4 51,6 40 42,7 Procent 30 32,4 20 10 11,9 15,2 0 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Äga Borätt Hyra

2 (5) Fr.o.m.1980 redovisar ULF siffror för befolkningen i åldern 16-84 år. I bilagan längst bak i denna PM återfinns en rad siffror. De förändringar som är markerade med asterisk är signifikanta, det vill säga statistiskt säkra. I testen tar jag endast upp sådana förändringar. Sedan 1980 har andelen i åldern 25-34 år i hyresrätt ökat, medan andelarna i de äldre åldersgrupperna, 45-54 år, 55-64 år, 65-74 år och 75-84 år minskat kraftigt. Andelen av de ensamboende i åldern 16-84 år som bor i hyresrätt har under samma period minskat kraftigt, men är ändå 58 procent år 2001-2002. Andelen av de ensamstående med barn i hyresrätt är i stort oförändrad, nämligen 62 procent. Särskild stora minskningar av andelen i hyresrätt finns bland samboende utan barn, där andelen skattas till 25 procent år 2001-2002, vilket är en minskning med drygt 10 procent sedan 1980 och bland äldre barnlösa samboende 45-64 år, där andelen i hyresrätt år 2001-2002 skattas till 14 procent, vilket är en halvering sedan 1980. En majoritet av de utrikesfödda bor 2001-2002 i hyresrätt, 51 procent, men andelen har minskat sedan 1980. Andelen i hyresrätt har minskat mer bland dem med eftergymnasial utbildning än bland dem med bara förgymnasial utbildning. Andelen i hyresrätt har ökat bland dem i hushåll i kvartilen med den lägsta disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, medan andelen har minskat i de två kvartilerna med de högsta inkomsterna. År 2001-2002 var andelen i hyresrätt i den lägsta inkomstkvartilen 50 procent, vilket kan jämföras med 34 procent bland dem i äganderätt (en minskning med drygt 13 procent sedan 1980) och 13 procent bland dem i bostadsrätt (oförändrad). De socioekonomiska skillnaderna mellan boende i hyresrätt och dem i äganderätt har således ökat kraftigt. Man kan också notera den kraftiga minskningen av antalet personer i åldern 16-84 år i hyresrätt i Stockholmsregionen (minus drygt 13 procent).

3 (5) Kategori % år 2001-2002 Trend 80-02 1) Hyra Äga Borätt Hyra Äga Borätt 16-74 år 33,3 51,1 14,8-4,2 0,6 3,8 16-84 år 33,7 49,9 15,4-4,4 0,4 4,3 ÅLDERSGRUPPER 16-24 år 46,0 40,9 11,1 0,1-1,7 2,5 25-34 år 50,2 29,5 19,2 3,0-12,3 8,9 35-44 år 29,7 58,1 11,8 1,6-4,7 3,1 45-54 år 23,9 62,2 13,5-6,6 3,0 4,0 55-64 år 22,9 61,6 15,3-10,1 9,2 1,1 65-74 år 26,9 53,3 18,7-10,6 8,2 2,8 75-84 år 38,8 37,6 21,7-8,8 1,9 8,2 FAMILJETYP Ensamstående utan barn 49,4 30,2 18,4 0,3-6,4 7,2 - Ensamstående varav ensamboende 58,2 17,1 23,2-6,9-0,8 7,8 Ensamstående med barn 61,7 24,0 14,3-1,2 3,3-2,2 Sammanboende utan barn 25,3 57,8 16,5-10,5 7,5 3,1 Sammanboende med barn 21,1 68,8 9,9-6,1 4,5 1,6 FAMILJECYKEL Ungdomar 16-24år kvarboende hos föräldrarna 23,7 68,1 7,6 0,0-0,8 2,6 Ungdomar 16-24år Ensamstående 80,0 1,0 13,1 2,3-2,6 0,3 Ungdomar 16-24år Samboende 71,6 5,6 22,8-3,8-1,2 6,5 Yngre barnlösa 25-44år Samboende 48,4 26,9 24,4-4,0-9,6 13,4 Yngre barnlösa 25-44år Ensamstående 63,0 13,7 20,7 0,4-9,4 9,1 Småbarnsföräldrar (barn 0-6år) Samboende 27,3 60,7 11,5-6,2 3,2 2,7 Småbarnsföräldrar (barn 0-6år) Ensamstående 69,3 17,0 13,6-4,0 5,3-1,6 Föräldrar, äldre barn (7-18 år) Samboende 15,8 75,4 8,7-4,9 3,8 1,3 Föräldrar, äldre barn (7-18 år) Ensamstående 58,8 26,9 14,3 1,3 2,1-3,2 Äldre barnlösa 45-64år Samboende 14,4 72,7 12,8-14,1 14,2 0,0 Äldre barnlösa 45-64år Ensamstående 50,0 25,3 23,6-3,8-4,2 9,0 Pensionärer 65-84år Samboende 22,3 59,3 17,3-9,7 8,0 1,8 Pensionärer 65-84år Ensamstående 46,6 27,4 23,9-6,0-2,2 9,7 UTLÄNDSK BAKGRUND Utrikes födda 51,3 31,4 16,0-9,1 2,2 6,4 Inrikes födda, med två utrikes födda föräldrar 43,5 39,2 16,8-8,1 8,1 0,9 SVENSK BAKGRUND Inrikes födda, med en inr./en utr. född 38,9 45,3 14,7-10,5 2,0 8,9 förälder Inrikes födda, med två inrikes födda föräldrar 30,6 53,2 15,3-4,1 0,3 4,1 UTBILDNING Förgymnasial utbildning 34,0 51,0 13,6-2,4-0,3 2,8 Gymnasial utbildning 34,2 50,0 15,0-4,1 0,8 3,3 Eftergymnasial utbildning 32,5 49,3 17,6-5,5-2,6 8,2 DISPONIBEL INKOMST/ PER KE (4) Lägsta kvartil 49,7 34,1 13,3 10,2-13,5 2,2 Lägre median kvartil 38,5 46,4 14,2-2,2 0,6 1,3 Högre median kvartil 32,4 49,4 17,9-10,1 7,3 2,6 Högsta kvartil 25,4 56,4 17,8-6,2 1,7 4,2

4 (5) SOCIOEKONOMISKGRUPP Arbetare, ej facklärda 42,2 42,1 14,6-2,6 1,6 1,1 Arbetare, facklärda 33,8 51,6 14,0-9,2 6,5 3,1 Arbetare 38,6 46,1 14,4-5,6 4,1 1,8 Lägre tjänstemän 30,7 48,9 19,6-9,6 4,4 4,9 Tjänstemän, mellannivå 26,7 55,4 17,5-6,8 2,6 4,3 Högre tjänstemän 25,5 54,4 19,7-3,4-6,8 10,2 Mellan, högre tjänstemän 26,2 55,0 18,4-5,5-1,1 6,6 Lägre tjänstemän 27,6 53,2 18,7-7,7 1,8 5,9 Företagare (exkl akademikeryrken) 23,7 63,3 12,2-1,2-4,8 6,0 Lantbrukare 13,6 74,9 3,1-0,2-3,1 0,3 Förvärvsarbetande 30,5 53,8 15,0-6,4 2,5 4,2 Hemarbetande 39,4 48,3 11,6 6,1-12,0 5,5 Ålderspensionärer 32,2 46,1 20,2-10,6 6,9 4,1 Förtidspens, långv.arbetslösa 45,0 39,1 15,3-4,1-0,9 5,8 Studerande 46,6 41,6 10,5 8,2-11,6 4,8 H-REGION Stockholm (H1) 41,7 32,4 24,6-13,5 3,0 10,2 Göteborg & Malmö (H2) 39,0 41,8 18,7-2,8 0,8 2,3 varav - Göteborg (H2) 40,1 44,3 14,9-1,8 1,0 1,5 varav - Malmö (H2) 37,1 37,5 25,0-4,6 0,3 4,2 Större städer (H3) 33,7 51,4 14,3-3,7 1,6 2,7 Södra mellanbygden (H4) 25,9 64,3 8,5-3,1 1,7 1,0 Norra tätbygden (H5) 25,7 61,7 12,0-3,7 3,1 2 Norra glesbygden (H6) 23,2 70,5 5,1-3,4 1,6 2,8 1) Fet stil anger signifikant, dvs. statistiskt säker förändring

5 (5)