Från lärandemål till samordnad kursbeskrivning 30.10.2015 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet
UniPeda3-deltagares förväntningar och målsättningar om undervisningsplanering Lära planera, genomföra och utvärdera min undervisning Ny utbildningslinje och nya forskningsrön innebär omplanering eller nya kurser Skapa en mera allmängiltig bild av planering och upplägg för kurser Planering av större kurshelheter, planera så helheten blir fungerande Räkna ut arbetsmängd för studerande Analysera planeringens olika delar Planera tidsåtgången för studerande och lärare Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 2
På forskning baserad planering Planering baserad på forskning och teoretiska tankemodeller Konferensen NU2014 gav idéer och impulser http://sites.upc.umu.se/ Begrepp eller perspektiv som framfördes i många föredrag och också diskuterades livligt var Lärande, lärandemål och lärandestrategier Ytinlärning och djupinlärning Studenten i centrum Kreativitet Förkortningar som förekom var CA (Constructive Alignment), CDIO (Conceive, Design, Implement, Operate), NPM (New Public Management) Begreppen definieras och modeller för den egna verksamheten utvecklas med dem som grund Ger en gemensam terminologi och förståelse inom lärosätet Styrka vid utveckling av utbildning och undervisning, eftersom personal och studerande är införstådda med vad som eftersträvas. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 3
Lärandemål för denna dag Efter dagens utbildning förväntas deltagaren kunna Skapa en tydlig och samordnad kursbeskrivning Revidera en tidigare kursbeskrivning Formulera lärandemål i relation till undervisning och examination Använda sig av en kunskapstaxonomi vid formulering av lärandemål för att pröva lägre respektive högre nivåer av lärande Beräkna studerandes arbetsinsats Pröva samordningen av kursbeskrivningens olika delar Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 4
Innehåll idag 1. Helhetsplanering av lärandemål och kursbeskrivningar 1.1. Yttre ramar: European Standards and Guidelines 1.2. Inre ramar: ES, EB och God lärandemiljö 1.3. Teoretiska referensramar Exemplifiering genom Kvalitetslärande i högre utbildning (Pettersen 2008, sid. 273-295) Blooms taxonomi 2. Samordnade och tydliga kursbeskrivningar 3. Kursbeskrivningens olika delar 4. Verktyg för att pröva samordningen 5. Information Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 5
1.1. Yttre ramar: European Standards and Guidelines,ESG Reviderad 14-15.5.2015, https://revisionesg.wordpress.com/ Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 6
Design and approval of programmes (ESG s. 8-9) Guidelines: Study programmes are at the core of the higher education institutions teaching mission. They provide students with both academic knowledge and skills including those that are transferable, which may influence their personal development and may be applied in their future careers. Programmes are designed with overall programme objectives that are in line with the institutional strategy and have explicit intended learning outcomes; are designed by involving students and other stakeholders in the work; benefit from external expertise and reference points; reflect the four purposes of higher education of the Council of Europe (cf. Scope and Concepts); are designed so that they enable smooth student progression; define the expected student workload, e.g. in ECTS; include well-structured placement opportunities where appropriate; are subject to a formal institutional approval process. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 7
1.2. Inre ramar: ES och EB: Begrepp och definitioner Kurs- och undervisningsplanering - vem, när, vad, hur? Gemensam grund för planering vid akademin: Styrelsen har fastslagit examensstadgan [ES] och instruktion för examination och bedömning [EB] (9.6.2015) Rektor har fastslagit bedömningskriterier och bedömningsgrunder för god lärandemiljö (10.6.2015) Rektor har fastslagit principer för schemaläggning (9.4.2015) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 8
God lärandmiljö: kursbeskrivning och kursers lärandemål Bedömningskriterier och bedömningsgrunder för en inarbetad nivå: 3.1. Detaljplanering av kurser Utarbetas enligt gemensamma anvisningar UL-specifika riktlinjer för lärarens arbetsinsats i tillägg till ÅA-gemensamma 3.2. Kursinnehåll, lärandemål och samordning inom kursen så att undervisning och examination stöder lärandemålen och inlärningen Kursbeskrivningarna detaljerade och tydliga Lärandemålen är genomtänkta, tydligt formulerade och lätta att bedöma Kontroll har gjorts att beskrivningarna är samordnade 3.3. Belastningsanalys för studentens arbetsinsats Finns för alla kursbeskrivningar 3.3. Samarbete mellan lärare, arbete i lärarteam och lärares framförhållning Lärarna samarbetar och granskar att överlappningar inte förekommer Personalen samarbetar flitigt för ett gemensamt mål över ämnesgränser Lärarnas aktiviteter och arbetsinsatser tydliggörs Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 9
1.3. Teoretiska referensramar: Blooms taxonomi (Pettersen 2008, sid. 275) Klassificeringssystem för att göra det lättare för lärare att samarbeta Utveckla tentamensfrågor för olika ämnen Tvärs över utbildningar och ämnesdicipliner Klassificering av lärandemål i tre lär- eller målområden Kunskapsmål inom det kognitiva området (intellektuella funktioner) Färdighetsmål, gäller handling och utövning Attitydmål, gäller känslor, inställning och värdering Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 10
Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 11
Kunskapsmål (efter Pettersen 2008 s.276) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 12
Färdighetsmål (efter Pettersen 2008 s.276) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 13
Attitydmål (efter Pettersen 2008,s. 276) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 14
2. Samordnade och tydliga kursbeskrivning 2.1. Vad är en kursbeskrivning? 2.2. Nyckelord Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 15
2.1. Vad är en kursbeskrivning? Dokument med flera funktioner Arbets- och styrredskap för lärare och universitet Information och dokumentation om studierna för studerande och personal Synliggör krav på kunskaper/kunnande, färdigheter och attityder/värderingssätt/förhållningssätt för studerande och arbetsgivare Marknadsför innehållet för arbetsgivare och potentiella sökande Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 16
Pedagogiskt förhållningssätt Lärarcentrerad undervisning Fokus på vad lärarens ska ge Innehåll och målsättningar > undervisning > examination Studentcentrerad undervisning Fokus på vad studenten ska kunna Lärandemål <> läraktiviteter och undervisning <> allmänfärdigheter <>examination och bedömning <>utvärdering Lärandemål synliggör för studenten vad som krävs eller förväntas Jfr Constructive alignment Biggs & Tang 2011 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 17
Gemensam kursdatabas Dokumentationen i kursbeskrivningen i kursdatabasen juridisk grund Informationen tillgänglig och lika för alla Finns sparad i elektroniskt arkiv Jfr. Instruktion för examination och bedömning Svensk version och engelsk version Kursinformation på webben: www.abo.fi/student/kurser Motsvarande webbsida för engelskspråkiga kurser Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 18
2.2.Nyckelord Nyckelord för en välskriven kursbeskrivning: Samordning Delarna i en kursbeskrivning är som en cirkellinje eller länkar i en kedja Start- och slutpunkt möts Kedjans avsnitt konstrueras så de länkas ihop och samordnas Samordningen prövas genom att man går fram och tillbaka längs cirkellinjen Tydlighet Förutsättning att de begrepp som används är entydigt definierade Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 19
Samordning Kursbeskrivningarna har fyra huvudavsnitt Grunddata Anordnande enhet, grunduppgifter, förkunskapskrav, kursen hör till... Beskrivning Målsättningar och innehåll, lärandemål, allmänfärdigheter, undervisningsformer, examinationsformer, kursutvärderingens utfall och nuvarande utvärdering, litteratur länkad till bibliotekets databaser... Arbete Kursens arbetsformer och arbetsmängd, tentamensrätt... Undervisning Läsår, termin, förhandsanmälan, examinator... Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 20
Tydlighet Stöder Bolognaprocessens mål i Europa: Gemensamt europeiskt område för högre utbildning Nyckelord: Rörlighet (mobility), anställningsbarhet (employability), konkurrenskraft för Europa (competitiveness) Utgångspunkter: jämförbarhet och transparens Pedagogisk reform: Fokus på studerandes lärande Lärarnas viktigaste uppgift att stöda lärandet Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 21
3. Kursbeskrivningens olika delar 3.1. Målsättningar och innehåll 3.2. Lärandemål 3.3. Arbetsformer och arbetsmängd 3.4. Allmänfärdigheter 3.5. Examinationsformer och bedömning Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 22
3.1. Målsättningar och innehåll Ämnets synvinkel Vad är syftet med kursen? Varför hålls kursen? Av vilka delar är kursen uppbyggd? Vid själva formuleringen kan följande användas: Gör en förteckning på Begrepp, teorier, metoder som ska behandlas Kärnstoffet och innehållet Beskriv och berätta om Innehållet utifrån en större helhet Varför detta specifika innehåll har valts Gärna i relation till målsättningen för en helhet Hur kursen bygger på tidigare studier och/eller på forskning som utförs vid akademin och ämnet Hur de allmänfärdigheter som uppövas relateras till målsättningen för hela utbildningen eller en viss nivå Kursen ger yrkesmässig beredskap eller speciella arbetslivsfärdigheter Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 23
3.2. Lärandemål Studerandeperspektiv Vad ska studenten uppnå? Vad krävs av studenten? Efter godkänd kurs kan studenten... Allmänfärdighet kan vara lärandemål Examinationen utgår ifrån lärandemålen Alla lärandemål ska kunna examineras Ska gärna kräva reflektion också över egen inlärning Lärandemålet gräns för godkänd prestation Alla lärandemål ska vara godkända Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 24
Lärandemål vid akademin Infördes vid ÅA mera systematiskt 2009 för alla kurser 2011-12 Lärandemålen beskriver vad studenterna förväntas kunna efter kursen och påverkar därför kursinnehållet, undervisningsformerna och aktiviteter under kursen och studenternas utvärdering Utgör grunden för examinationen Prestationerna skall vara mätbara, dvs. kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen Lärandemål för helheter och examina borde också finnas Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 25
Nyttan med lärandemål Stöder och hjälper läraren att Utforma kurser Välja lämpliga läraraktiviteter, undervisningsformer och bedömningskriterier Förklara och förtydliga för studerande vad som förväntas av dem Stöder och hjälper studeranden att Målinrikta sitt lärande och lära sig effektivare Välja studieteknik och styra tidsanvändningen Få en helhetsbild av studierna och beskriva sitt kunnande Upprätthålla en god studiemotivation Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 26
Tydliga och realistiska Tydliga lärandemål Enkla meningar Gärna flera meningar än långa och krångliga Summan av kursers lärandemål = helhetens lärandemål Ska kunna mätas och bedömas Realistiska lärandemål Kursens tidtabell, studerandes arbetsbelastning och antal timmar för kursen bör uppskattas realistiskt Kan lärandemålen uppnås inom den tid och med de resurser som finns? Relatera lärandemålen till examinationsuppgifterna Hur mäter vi och hur vet vi att studerande har uppnått lärandemålen? Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 27
Hur formuleras lärandemålen? Uppdelning enligt målområdena Kunskapsmål, färdighetsmål, attitydmål Inled med Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna och därefter 4 8 målbeskrivningar som innehåller ett aktivt verb som beskriver vad studenten bör kunna (beror på kursens syfte och nivå), t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka ett eller flera ord som anger innehållet i prestationen ett eller flera ord som anger kvaliteten på prestationen, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt Undvik verb som utåt uppvisar osynlig verksamhet, d.v.s. bekanta sig med, förstå, veta, få insikter i eftersom de i regel inte går att mäta Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 28
Lärandemål och studiehelheter Lärandemål för studiehelheter = summan av kursernas lärandemål Kurser bygger på varandra då det är nödvändigt med en logisk progression Ex mellan kandidat- och magisterstudier Upprepningar och överlappningar bör undvikas Tydliga lärandemål hjälper Flexibilitet i kursers ordningsföljd Vilka kursers förkunskaper är nödvändiga? Tydliga lärandemål hjälper Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 29
3.3. Arbetsformer och arbetsmängd Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 30
Arbetsformer Arbetsformer (antal timmar fylls i): Föreläsningar Gruppundervisning Laborationer, fältarbete, övningar Självstudier Tentamen Övrigt Hur göra belastningsanalys (beräkna arbetsmängd), se Karjalainen, Asko m.fl.: "Tid att tänka www.oulu.fi/w5w/tyokalut/tidatttanka.pdf På engelska: www.oulu.fi/w5w/tyokalut/get2.pdf Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 31
Arbetsmängd och studieprestation (ES 18 ) Grunden för dimensioneringen av studierna är studiepoäng. 1 600 timmar = ett läsårs studier = 60 studiepoäng. 27 timmar (à 60 min.) = 1 studiepoäng. En studieprestation är resultatet av en godkänd formell prövning av inhämtade kunskaper och färdigheter med någon av akademins examinationsformer (på kommande i uppdaterad instruktion för examination och bedömning). Studieprestationerna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver Studerandes totala arbetsbörda uträknas utgående från arbets- och undervisningsformerna, se ES 20 Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal minsta prestation inom grundutbildningen är 5 sp alla prestationer ska vara delbara med 5. Undantag kan göras vid externt samarbete och för studentaktiviteter enligt vad som fastställs i undervisningsplanen. En godkänd prestation registreras i studieprestationsregistret. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 32
3.4. Allmänfärdigheter Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 33
Vad är allmänna färdigheter? Arbetslivs- eller överförbara färdigheter, generiska kompetenser Eng. Transferable eller Generic skills Vad innebär generisk kompetens och att den är överförbar? Färdigheten eller kompetensen kan användas vidare än i just den lärandekontext under vilken den behandlas i en specifik kurs Den potentiella överförbarhet inte given, utan beror på kontext och andra andra kompetenser hos studenten (Jfr. Schwieler, UPCrapport 2007:2, s. 5-6) Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 34
Integrering eller särskilda kurser? Allmänfärdigheter inne i olika kurser Kan finnas i de flesta kurser Synliggör det som redan görs Uppmärksamgör studerande på färdigheterna Färdigheterna uppövas inom studierna Projektkunskap, grupparbete, debatteknik... Anknytning till arbetslivet Verklighet och teori knyts ihop Särskilda kurser där färdigheter uppövas RefWorks, kommunikation, språk... Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 35
Vilka kan finnas inne i kurser? Vilka färdigheter finns redan eller kan uppövas i vanliga kurser? Exempel från Arbetsforums lista över arbetslivsfärdigheter: Teoretiskt kunnande inom den egna branschen Analytiskt och systematiskt tänkesätt Kunskap i informationssökning Problemlösningsförmåga Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor Förhandlingsförmåga Förmåga att organisera och koordinera Förmanskunskaper Förmåga att hantera projekt Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 36
Särskilda kurser eller både och? Behövs det särskilda kurser eller kan färdigheterna uppövas i vanliga kurser? Exempel från Arbetsforums lista över arbetslivsfärdigheter: Kännedom om lagstiftningen Ekonomiplanering och budgetering Baskunskap i företagsverksamhet IT-kunskaper Kommunikation på finska Kommunikation på svenska Kommunikation på engelska Kommunikation på andra språk Färdighet att uppträda Undervisnings-, utbildnings- och handledningsfärdigheter Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 37
3.5. Examinationsformer och bedömning Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 38
[EB] 17 Examination Examinationsformerna synliggör hur formell prövning sker. examinationen har en omfattning som tar hänsyn till den studieprestation som examineras. formerna och deras omfattning ska alltid finnas i kursbeskrivningarna, vilka ingår i akademins undervisningsplaner. Examinationen kan vara uppbyggd av flera delar med olika examinationsformer» för att på bästa sätt kunna pröva om lärandemålen har uppfyllts. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 39
[EB] 17 Examinationsformer 1/3 Vid akademin finns följande examinationsformer: 1. Skriftlig uppgift: avhandling för lägre eller högre högskoleexamen, mognadsprov, uppsats, övningsuppgift, rapport, portfölj, inlärningsdagbok, hemtentamen eller annan skriftlig studieprestation som lämnas in. 2. Muntlig uppgift: föredrag, presentation, muntlig tentamen/förhör eller annan muntlig studieprestation 3. Skriftlig tentamen: ordnas i ett reserverat utrymme, varav a. Kurstentamen: ordnas under/i slutet av en kurs och läraren ger vid kursstarten information om kurstentamen b. Allmän tentamen: erbjuds samtidigt för flera olika kurser och är fyra timmar lång c. Elektronisk tentamen (e-tent): ordnas i ett specialinrett utrymme, där tidpunkt kan väljas individuellt inom vissa ramar. d. Flexibel tentamen (flextent) för studerande med specialbehov: ordnas i ett reserverat utrymme som garanterar studeranden ostördhet, längre tidsgränser eller som vid behov utrustas med dator eller annan specialutrustning Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 40
[EB] 17 Examinationsformer 2/3 4. Obligatorisk aktivitet av studerande: närvaro obligatorisk eftersom prövning av kunskaper och färdigheter sker fortlöpande under varje tillfälle, t.ex. gruppundervisning, seminarium, laborationer, fältarbete, övningar 5. Tillgodoräknande: process för prövning av sådana kunskaper och färdigheter som studerande förvärvat inom studier eller på annat sätt, antingen före eller efter antagning till nuvarande studier och som studerande önskar använda för avläggande av examen vid akademin 6. Alternativ examination: ifall vägande skäl föreligger kan den studerande ansöka om att få avvika från de i kursbeskrivningen fastställda examinationsformerna eller -tidpunkterna. Ansökan görs i samråd med egenläraren och de berörda lärarna och inlämnas till examinator. I anhållan anges önskemål om alternativ examinationsform, rätt att avvika från det stipulerade antalet tentamenstillfällen eller stipulerad inlämningstid. (ES 52) Gäller för a. Studerande som inte har avklarat hela eller delar av sina studieprestationer enligt sin personliga studieplan för läsåret och som önskar avklara dem under läsårets sista period b. Studerande som önskar avklara studieprestationer utanför läsårets perioder Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 41
[EB] 17 Examinationsformer 3/3 7. Komplettering av partiellt godkänd examination: studerande som deltagit i tentamen eller inlämnat en uppgift inom korrekt tidsgräns, men inte blivit godkänd i sin helhet eller som missat en obligatorisk aktivitet, kan av tentator ges möjlighet att komplettera examinationen inom en ny tidsgräns. Kompletteringen ska gälla lika för den aktuella examinationsuppgiftens alla partiellt godkända studerande, vara kopplad till lärandemålen och stå i proportion till den arbetsinsats för studerande som gällde för den ursprungliga uppgiften 8. Höjning av vitsord av redan godkänd examination: studerande som blivit godkänd i examination, men som strävar efter ett högre vitsord kan delta i förnyad examination förutsatt att det a. för en skriftlig tentamen finns kvar någon av de minst tre möjligheterna b. för en uppgift eller aktivitet av tentator ges rätt till komplettering inom en ny tidsgräns, där kompletteringen ska gälla lika för alla studerande, vara kopplad till lärandemålen och stå i proportion till den ursprungliga arbetsinsatsen. I regel ges alltid en möjlighet att höja vitsordet för en uppgift eller aktivitet. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 42
[EB] 28 Bedömningskriterier och bedömningsgrunder Bedömningskriterierna anger Vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål. Lärandemål formuleras och kommuniceras för varje kurs och de fungerar som skriftliga bedömningskriterier. Alla lärandemål ska vara möjliga att examinera och bedöma. I kursbeskrivningen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen. Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 43
4. Pröva samordningen 4.1. Checklista för lärandemål och examination 4.2. Granskning av samordning 4.3. Granskning av bedömningskriterier och grunder 4.4. Granskning av arbetsformer och arbetsmängd för studerande 4.5. Belastningsanalys för beräkning av studentens arbetsmängd på en kurs Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 44
4.1. Checklista för lärandemål och examination Om du anser att kursbeskrivningen fungerar bra i sin nuvarande form, men du vill försäkra dig om att den är samordnad, fundera på följande: Vad kan en studerande göra efter att ha genomfört examinationsuppgifterna? Vad kan en studerande göra efter att ha läst litteraturen? Vad kan en studerande göra efter att ha deltagit i undervisningen? Baserat på Oldsjö och Ekecrantz 29.10.2009 www.abo.fi/personal/videoseminarier1 30.10.15 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 45
Praktiska råd för att formulera lärandemål och välja examinationsformer Inled med en förutsättningslös diskussion om allt som är värdefullt med kursen Granska vad som är målsättningar och innehåll, undervisningsaktiviteter och examinationsuppgifter Identifiera och formulera de lärandemål (=förväntade studieresultat) som ligger bakom innehåll, undervisning och examination Hämta inspiration i kunskapstaxonomier Jämför med andra kurser Pröva formuleringarna på studerande och kollegor Baserat på Oldsjö och Ekecrantz 29.10.2009 www.abo.fi/personal/videoseminarier1 30.10.15 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 46
4.2. Matris för granskning av lärandemål i förhållande till målområden och målnivåer Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 47
4.3. Matris för granskning av samordning 30.10.15 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 48
4.4. Matris för granskning av bedömningskriterier och -grunder 30.10.15 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 49
4.5. Matris för granskning av arbetsformer och arbetsmängd för studerande Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 50
4.5. Matris: Belastningsanalys för beräkning av studentens arbetsmängd på en kurs 1/2 * Baserad på Karjalainen, A: Tid att tänka. 2006: http://www.oulu.fi/w5w/tyokalut/tidatttanka.pdf (se s. 73) Inom ämnet psykologi räknar man för verk på modersmålet eller relativt lättläst text med 300 sidor/1 sp (ca 11 sidor/h) Kommer att behandlas i GUN under hösten 2015 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 51
Belastningsanalys för beräkning av studentens arbetsmängd på en kurs 2/2 * Baserad på Karjalainen, A: Tid att tänka. 2006: http://www.oulu.fi/w5w/tyokalut/tidatttanka.pdf (se s. 73) Inom ämnet psykologi räknar man för verk på modersmålet eller relativt lättläst text med 300 sidor/1 sp (ca 11 sidor/h) Kommer att behandlas i GUN under hösten Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 52
5. Information Styrdokument om utbildning för personal och studerande Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Definition på och kriterier för God lärandemiljö Direktiv för hantering av fusk och plagiat Anvisningar Blanketter för begäran om rättelse http://www.abo.fi/personal/stuforf http://www.abo.fi/student/regler Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 53
Uppföljningar och utvärderingar Auditering www.abo.fi/personal/auditering Utvärderingar Studieklimatundersökningar (SKU) Rapporter: www.abo.fi/student/sku_rapporter Kandidatrespons Rapporter: www.abo.fi/student/kandidatrespons_rapporter Placeringen på arbetsmarknaden Rapporter: www.abo.fi/stodenhet/placeringpaarbetsmarknaden Doktoranduppföljning Arbetsklimatundersökningar https://www.abo.fi/personal/uppfoljning_utvardering Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 54
Webbinarieserie hösten 2015 Under hösten 2015 hölls fem webbinarier om de nya bestämmelserna och SKU-resultatet, se www.abo.fi/personal/lunchseminarier. 7.9.2015 Ändringar i ES: mognadsprovet, språkgranskningen samt utbildningslinjeansvarigas uppgifter 14.9.2015 EB: examinationsformer, examinationsrätt, tidsgränser för examination 28.9.2015 EB: tillgodoräknande, bedömning, bedömningskriterier, bedömningsgrunder 12.10.2015: Kriterier för god lärandemiljö 26.10.2015: SKU2015: resultatrapport om studerandes erfarenheter av studierna och studielivet Rapport www.abo.fi/student/sku_rapporter Våren 2015 hölls fyra webbinarier om ES Se inspelningar www.abo.fi/personal/videoseminarier Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 30.10.15 55
Frågor? Får också ställas senare per mejl... Ta gärna kontakt! E-post monica.nerdrum@abo.fi 30.10.15 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 56