Patientsäkerhetsberättelse

6 0- / Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse omfattar skopsykolgemas verksamhet i Sollentuna kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150430 Leg psykolog Annika Ehnsiö MLA - (medicinskt ledningsansvarig)

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 8 2

Sammanfattning Under året har en vakant psykologtjänst tillsats. Det tog lång tid,( nio månader) att hitta en psykolog med den kompetens som kommunen efterfrågar. Under denna tid har verksamhetschefen delegerat uppgifter till övriga psykologer i kommunen. Verksamhetschefen har också köpt in utredningar av extern psykolog. Skolpsykologerna har haft extern och intern handledning. Den externa handledningen köps in från psykolog som inte arbetar i kommunen och handledningen äger rum en gång i månaden. Den interna hancuedningen sker inom psykologgruppen var 14:de dag, vilket är nytt för 2014. Intern handledning har tillkommit som ett komplement till den externa handledningen för att ökat såväl kvalité som för att fa likvärdiga psykologinsatser på skolorna i kommunen, såväl fristående som kommunala. Riktlinjer gällande det psykologiska utredningsförfarandet har skrivits av psykologerna och verksamhetschefen. Vårdgrannar har efter detta informerats skriftligen om hur riktlinjerna ser ut. Inga klagomål från vårdgrannar har inkommit kring detta. Fortsatta riktlinjer kring samarbete med vårdgrannar är ett ständigt pågående arbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att förbättra samarbete och att utveckla verksamheten, samt att minimera risken för vårdskador. Nya riktiinjer har skrivits vad gäller föräldrars samverkan och delaktighet i samband med utredningsförfarandet. Förtydligande har skett kring hur föräldrarnas roll ser ut vid utredningar i skolan samt hur en utredning går tillväga samt dess innehåll. Syftet har varit att öka informationen till föräldrarna inför en utredning i skolan. Samtliga skolpsykologer har utbildats i SIP (Samordnad Indviduell Plan). Detta har skett genom en halvdag där socialtjänsten har haft ett upplägg för alla kommunanställda som arbetar med barn. Detta arbete har sedan fortsatt utvecklas i den s.k. SAGA gruppen, som består av professionella nätverk inom kommunens personal som arbetar med bara och unga. Arbetet kommer att fortsätta under nästa år i syfte att implementera SIP som ett verktyg i kommunen för förenkla/öka samarbetet mellan olika vårdgrannar. Inga klagomål eller avvikelser har inkommit kring psykologernas verksamhet under 2014. 3

Övergripande mål och strategier SFS2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål 2014 Säkerställa att psykologer har adekvat utbildning. Strategier Vid anställning av psykolog kontrolleras att denne har psykologlegitimation. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Kommunens nämnd är vårdgivare för den hälso-och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Vårdgivaren ansvarar för att MLA (medicinskt ledningsansvarig) för psykologerna utses. Vårdgivaren ansvarar för att dokumentation finns för hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för att psykologerna far utbildning som är adekvat. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet som elever, föräldrar och personal skall kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen i samverkan med MLA planerar, leder, kontrollerar och dokumenterar psykologernas arbete. Medicinskt ledningsansvarig Verksamhetschefen har uppdragit åt leg. psykolog Annika Ehnsiö f.r.o.m. mars 2015 att ha det medicinska ledningsansvaret i skolhälsovården avseende den psykologiska verksamheten. 4

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Psykologmöten två gånger per månad med intern handledning, samt extern handlednin. Skapande av övergripande utredningsrutiner som gäller psykologerna i kommunen men som också vårdgrannar skall ha kännedom kring. Kontorsdagar en gång i månaden tillsammans med övriga professioner på kontoret. Planeringsdagar med hela avdelningen en gång per termin. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Kontroll av journalsystemet sker genom stickprover som görs av MLA. Kontroll av utredningar sker på samma sätt genom stickprover av MLA. Utvärdering av psykologernas jobb görs en gång per år i psykologgruppen. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 En vakant psykologtjänst har tillsats av behörig psykolog. Nya test har köps in för att utveckla arbetet kring patientsäkerhetsarbetet. Planeringsdagar (3 stycken) har genomförts i psykologgruppen för att säkerhetsställa riktlinjer som är kommungemensamma. Under det gångna året har ett arbete gjorts med att öka patentesäkerheten inför neuropsykiatriska utredningar. Kommunen har inte i uppdrag att göra neuropsykiatriska utredningar. Enbart begåvnmgsutredningar där begåvningen är den primära frågeställningen åligger kommunen. Det har tidigare funnits en tradition i kommunen att göra delade utredningar, sk. basutredningar inför neuropsykiatrisk utredning hos BUP. Detta är inte ett patientsäkert arbete då kommun och landsting inte har något samarbete i dessa frågor. Om kommunen gör en sk basutredning, dvs ett WISC-test, som sedan används i ett led i de fortsatt neuropsykiatriska utredningen medför detta att mycket information kring den kliniska bilden aldrig kommer fram till extern handledning för psykologerna har ägt rum. Kommunen har bestämt att de inte kommer göra några basutredningar där 5

frågeställningen är neuropsykiatrisk, om kommunen inte befarar att det är begåningsnivån som är den primära orsaken till problematiken. Samtliga psykologer har deltagit i SIP-utbildning (samverkan,individuell plan) Samverkan for att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7kap. 3 p 3 Under det gångna året har ett arbete gjorts med att öka patientesäkerheten inför neuropsykiatriska utredningar. Riktlinjer har tagits fram av kommunens psykologer kring hur en psykologutredning i skolan skall göras och när det är skolan som skall göra den. Dessa riktlinjer har skriftligen delgivits vårdgrannar som inte har invänta mot dem. Skolans psykologer skall göra en bedömning kring barnets kognitiva förmågor inför ADHD-utredningar. Hur bedömningen går till/vilken metod som används väljer psykologen själv. Vid frågeställning kring autism kopplas inte skolpsykologen in då kognitiva svårigheter ofta är en del i autism och därmed bör utredas av landstinget på specialistnivå. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rektor och skolpsykolog ansvarar för att identifiera och rapportera till MLA vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. MLA ansvarar för att tillsammans med berörda professioner gör en bedömning/riskanalys och informerar rektor och verksamhetschef för åtgärder och återförande till verksamheten lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Under 2014 har inga avvikelse inkommit. 6

Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3,7kap2 p6 Verksamhetschef och rektor tar emot och utreder synpunkter. I frågor som rör patientsäkerhet är MLA en stödjande funktion. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit 2014. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Verksamhetschef och MLA går regelbundet igenom aktuella avvikelser och klagomål och sammanställer och återför resultatet till verksamheten och vårdgivaren. Inga klagomål eller avvikelser har rapporteras under 2014. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I utredningsförfarandet kring elever är föräldrarna alltid delaktiga. Det finns tydliga riktlinjer för hur en ufredning går till och vilka delar som skall finnas med. Föräldrarna kontaktas alltid innan utredning startas och måste skriftligen samtycka till att utredning startas. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p3 Strukturmått Psykologerna i kommunen har haft tillgång till extern handledning en gång i månaden. På de gemensamma psykologträffarna, som sker var 14:e dag, sker utbyte av erfarenheter, samt intern handledning inom psykologgruppen i kommunen. 7

Processmått Den kollegiala granskningen av rutiner vid ansökningar om psykologutredning i skolan visar att utvecklingen gått framåt och delar för fortbildning har identifierats. Resultatmått Målet för bemanningen har uppnåtts då ny psykolog tillsats i Edsbergsområdet under 2014. Måluppfyllelse Samtliga skolpsykologtjänster är tillsatta 2014 Övergripande mål och strategier för kommande år. Mål Samtliga psykologer skall dokumentera i det nya journalsystemet, ProRenata. En utökning av testmaterial, som är relaterat till inlärning kommer att ske. Fortsatt implemeteringsarbete kring SIP kommer att fortgå. 8