Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kronobergs län
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Sammanfattning... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 6 Näringsgrenar och yrken... 12 Utbudet av arbetskraft... 22 Öppet arbetslösa och sökande i program... 24 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 29 Yrkesbarometer... 36 Om prognosen... 36 Källor... 36 Diagrambilaga... 37
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kronobergs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Sammanfattning Tillväxtutsikterna för världsekonomin skrevs ner under den senare delen av 2011 och även Sveriges ekonomi mattades av under vinterhalvåret 2011-2012. Den svaga globala tillväxten dämpade utrikeshandeln men hämmade även den inhemska konsumtionen. Denna avmattning har även fått genomslag på konjunkturen i länet och för många arbetsgivare har vinterhalvåret 2011-2012 varit tufft. Under den senare delen av våren har det dock funnits tecken på att en vändning kan vara i antågande då bland annat Konjunkturinstitutets olika konfidensindikatorer stadigt ökat. I vårens intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört ser man tydligt den inbromsning som skett under det senaste halvåret men man ser också en växande tilltro inför framtiden med förväntningar om en allt starkare efterfrågeutveckling på länets varor och tjänster. Det kan dock urskiljas en viss osäkerhet i företagens bedömningar då de inte alls är lika starka som vid tidigare undersökningar. Man anger även att kapacitetsutnyttjandet har sjunkit det senaste året samt att rekryteringsbehoven inte är lika stora som tidigare. Trots detta så har efterfrågan på arbetskraft varit god under årets första fyra månader och bristsituationen kvarstår för vissa yrkeskompetenser. Länets sysselsättning minskar men stiger igen under 2013 Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) uppgick antalet sysselsatta i Kronobergs län till 91 300 personer (16-64 år) under 2010. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta minskar med 0,8 procent under 2012, mycket beroende på en försvagad industrikonjunktur. Under 2013 bedöms dock länets sysselsättning åter ta fart och öka 0,7 procent. I riket som helhet förväntas sysselsättningen att öka svagt 2012 (+0,2 procent) för att sedan öka ytterligare under 2013 (+0,8 procent). Arbetslösheten ökar under 2012 men vänder och minskar under 2013 I april i år uppgick antalet totalt inskrivna arbetslösa i länet till 8 000 personer. Under det sista kvartalet 2011 var det beräknade kvartalsgenomsnittet för länets arbetslöshet 7 750 personer. Fram till kvartal fyra 2012 förväntas arbetslösheten öka med 900 personer till 8650 för att sedan minska med 300 personer fram till och med det fjärde kvartalet 2013. Utmaningar på länets arbetsmarknad Konkurrensen på länets arbetsmarknad förväntas vara fortsatt hård och arbetsgivarnas kompetenskrav på de arbetssökande ökar. Det betyder att de grupper som har det svårare att komma ut i arbete upplever en allt tuffare situation. 61 procent av de totalt 8 000 som i april var inskrivna som arbetslösa utgjordes av utsatta grupper 1. Många av de personer som tillhör någon av de utsatta grupperna har också långa sammanlagda tider i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har, tillsammans med andra aktörer och näringslivet, en stor utmaning framöver att på olika sätt stötta dessa arbetssökande och 1 Till utsatta grupper räknas utomeuropeiskt födda personer, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med högst förgymnasial utbildning och personer äldre än 55 år
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 5 skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den ekonomiska oron som slog till i världen under hösten 2011, med bland annat börsfall, bank- och skuldkriser samt nedreviderade tillväxtprognoser som följd, har till viss del fortsatt under den första delen av 2012. Världsekonomin har med avseende på tillväxten skrivits ner för nästan samtliga viktiga länder. Det finns dock ljuspunkter. Även om tillväxtekonomierna och ekonomierna i Sydostasien med Kina i spetsen bedöms bromsa in under prognosperioden så ligger den ekonomiska aktiviteten här på en hög nivå och beräknas kunna hjälpa upp världsekonomin. Ett annat positivt tecken är att försvagningen av den amerikanska konjunkturen i skrivande stund tycks ha upphört och istället gått in i en återhämtningsperiod. Här har hushållens konsumtion och framtidstro till stor del bidragit till förstärkningen. Även sysselsättningen i USA har ökat något och arbetslösheten har minskat. Arbetslösheten ligger dock fortfarande högt över det historiska genomsnittet. USA:s underliggande ekonomiska problem med ett stort budgetunderskott, växande statsskuld och underskott i handelsbalansen kvarstår dock vilket gör återhämtningen mycket bräcklig. Den ekonomiska turbulensen och politiska oron i Eurozonen samt krisen kring Euron skapar också en osäkerhet som sannolikt kommer att beröra de flesta europeiska ekonomierna under en tid tills problemen har lösts. Utvecklingen har dock under de senaste åren skiljt sig något mellan de olika delarna av Europa. Sannolikt kommer ovan nämnda osäkerhet medföra en dämpad tillväxt inom Eurozonen det närmaste året vilket också kan sätta sina spår på arbetsmarknaden i form av en minskad sysselsättning och stigande arbetslöshet. Osäkerheten i Eurozonen riskerar även att påverka den amerikanska återhämtningen och kan också komma att påverka världshandeln i stort. För Sveriges del blev det en svag avslutning på 2011 och BNP föll med 1,1 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Nu tycks ett antal indikatorer ha bottnat för att åter vända uppåt igen. Hushållens samt företagens förtroende för ekonomin har stärkts under de första månaderna av 2012 och Konjunkturinstitutets barometerindikator låg i april något över det historiska genomsnittet vilket för tillfället indikerade en viss tillväxt i svensk ekonomi. En betydande osäkerhet och oenighet om hur statsskuldkrisen inom Eurozonen ska lösas samt en rädsla för fallande börser och sjunkande kreditvärdighet bland sydeuropeiska banker har påverkat konjunkturutvecklingen och satt sina spår på arbetsmarknaden med bland annat en stigande arbetslöshet under årets första månader. Dessa tecken samt en dämpad utveckling i viktiga exportländer förväntas ge en långsam återhämtning i Sverige och Kronoberg. Företagarna och Swedbank publicerade den 3 maj en småföretagarbarometer för Kronobergs län som visade på en avmattad konjunktur med minskande orderingång och en fallande sysselsättning, då främst inom industrin, under det kommande året. Minskande efterfrågan men försiktig optimism inför framtiden i Kronobergs län I Arbetsförmedlingens undersökning av arbetsmarknadsutsikterna inom det privata näringslivet gör företagen bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen. Dessa bedömningar redovisas som nettotal. När konjunkturläget stärks och företagen tror på bättre tider redovisas positiva och starka nettotal och således det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen är
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 7 en av de faktorer som är viktiga för deras agerande när det gäller exempelvis investeringar och nyrekryteringar. I tabellen nedan kan man utläsa att länets företag känt av höstens oroligheter då man anger att man upplevt en avmattning i efterfrågan de senaste 6 månaderna och redovisar ett nettotal på 9, vilket får bedömas som svagt. Länets industri tycks har upplevt den starkaste inbromsningen under den senaste tiden då det är fler företag som angett en minskning av efterfrågan än vad det är som har angett en ökning, vilket ger ett negativt nettotal. Byggverksamheten har dock inte upplevt den kraftiga tillbakagång som man spådde i höstas och redovisar den starkaste efterfrågebedömningen för de senaste 6 månaderna med siffran 27. Företagens uppskattningar om marknadsutvecklingen under det kommande halvåret har under vårens undersökning vänt uppåt jämfört med hösten 2011 men är svagare än samma bedömning för ett år sedan. Länets nettotal på 30 ligger också under riksgenomsnittet. Företagens bedömningar för de kommande 6 12 månaderna har också stärkts betydligt från hösten 2011 men även här bedöms framtiden för länet med större försiktighet än i riket. Framtidsbedömningarna skiljer sig ifrån bransch till bransch där byggbranschen på kort sikt har den starkaste framtidstron. Om man tittar på lite längre sikt (6-12 månader) så är industrin och den privata tjänstenäringen de branscher i länet som ser framtiden an med mest tillförsikt. Sammantaget visar vårens undersökning, som Arbetsförmedlingen genomfört, att den privata sektorn i länet haft ett relativt tungt halvår bakom sig med en fallande efterfrågan. Företagen i länet tycks dock under våren ha lämnat detta bakom sig och har nu en spirande framtidsoptimism med en positiv syn på marknadsutvecklingen under det kommande året. Länets totala bedömning på både 6 och 6-12 månader framåt är dock lägre än riksgenomsnittet men också lägre än motsvarande bedömning för ett år sedan vilket indikerar en osäker och svårbedömd framtid. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 57 14 13 14 57 13 43 29 25 Byggnadsverksamhet 31 36 27 66-27 39 34-6 30 Industri 41 26-8 48-3 24 46 12 35 Privata tjänster 36 26 16 51 27 33 53 32 34 Totalt 38 27 9 51 11 30 48 20 34 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Lediga platser Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets Arbetsförmedlingar är en indikator på läget i konjunkturen och en god mätare på hur efterfrågan på arbetskraft förändras över tid. Sedan nedgången 2008-2009 har antalet anmälda lediga platser märkbart ökat i samband med återhämtningen i konjunkturen. Varje månad under 2011 anmäldes fler platser till länets arbetsförmedlingar jämfört med motsvarande månad året innan. Detta förlopp fortsatte under de två första månaderna 2012 men trenden bröts och under mars månad anmäldes färre platser jämfört med mars månad 2011. Totalt sett ligger antalet platser som anmälts i länet under 2012 fortfarande på en hög nivå. Under årets 4 första månader anmäldes nästan 4 300 platser i säsongsrensade värden. Det är en siffra som är i paritet med länets platsstatistik ifjol. Det är då också viktigt att påpeka att 2011 var ett år med många anmälda platser till länets arbetsförmedlingar. Av de 4300 nyanmälda platserna i Kronobergs län låg 47 procent inom vård, omsorg och utbildning, 43 procent inom den privata tjänstesektorn och 4 procent inom industrin. Den största delen av de anmälda platserna inom den privata tjänstesektorn utgjordes av finansiell verksamhet och företagstjänster, följt av handel. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 I Arbetsförmedlingens undersökning svarar företagen på hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med den befintliga arbetskraften innan de behöver rekrytera ytterligare personal. Det kallas kapacitetsutnyttjande och används som en viktig indikator när det gäller bedömning av konjunkturläget samt företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. Ett högt värde på ledig kapacitet tyder på att företagen kan möta en uppgång av efterfrågan med de outnyttjade produktionsresurserna som finns. Ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 9 I vårens undersökning uppgav 17 procent av arbetsställena att de inte kan öka sin produktion alls utan att anställa nya medarbetare. Hösten 2011 var samma siffra 21 procent och våren 2011 låg siffran på 23 procent. Samtidigt uppgav 38 procent (27+11) av arbetsställena att man kan klara av en produktionsökning på minst 11 procent innan man måste rekrytera ytterligare personal, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med i höstas. Den outnyttjade kapaciteten bland länets företag har alltså ökat vilket indikerar att fler företag än tidigare kan möta en viss efterfrågeuppgång med den befintliga personalstyrkan. Det finns dock skillnader mellan olika branscher i länet. Inom byggnadsverksamheten är kapacitetsutnyttjandet som högst och 39 procent av de tillfrågade arbetsställena upplevde att de inte kunde öka produktionen alls utan att behöva nyrekrytera. Motsvarande siffra för hösten 2011 var 49 procent. Många av företagen inom denna bransch är dock små och trots att de skulle kunna anställa fler för att öka sin produktion så anger ett stort antal att de är nöjda med den marknadssituation man har och önskar inte att expandera. Vårens undersökning visar på ett lägre kapacitetsutnyttjande i länet i jämförelse med riket. Att den outnyttjade kapaciteten i länet ökar indikerar också på att en eventuell sysselsättningsuppgång kan komma att skjutas på framtiden. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 12 50 25 13 Byggnadsverksamhet 39 40 15 6 Industri 12 54 28 7 Privata tjänster 16 38 31 15 Totalt 17 45 27 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 11 Rekryteringsproblem Rekryteringsproblem redovisas som andelen arbetsställen som angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste sex månaderna. Vårens undersökning visar att bristtalet fortfarande ligger kvar på samma nivå som hösten 2011, trots att konjunkturen bromsat in och efterfrågan på arbetskraft minskat. Att länets totala bristtal fortfarande ligger kvar på 27 kan förklaras med att den upplevda bristen inom den offentliga verksamheten stigit kraftigt i vårens undersökning. Inom det privata näringslivet har bristtalet för länet minskat från höstens siffra på 25 till nuvarande 22 procent och ligger nu i nivå med riksgenomsnittet. När konjunkturen bromsar in och efterfrågan på arbetskraft minskar tenderar även den upplevda bristen att sjunka. Länets arbetsgivare har historiskt sett, och då främst inom det privata näringslivet, redovisat höga bristtal som också legat över riksgenomsnittet. Under högkonjunkturen 2007 upplevde nästan varannan arbetsgivare brist på arbetskraft vid rekrytering vilket kan jämföras med vårens resultat på 22 procent. Att den upplevda bristen fortfarande ligger kvar på en relativt hög nivå tyder på en saknad av vissa kompetenser
även om konjunkturläget mattas av och den totala efterfrågan på arbetskraft minskar. Det är samtidigt viktigt att påpeka att arbetslösheten fortfarande är hög och att ledig arbetskraft finns. Problemet med att arbetskraftens kompetens inte motsvarar arbetsmarknadens krav kvarstår dock. Särskilt svårt att komma in i arbetslivet får då de grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Det här är en viktig utmaning för alla parter; att ta in och agera på de signaler som finns om brist på kompetens. Detta för att i framtiden minska kompetensglappet och öka chanserna för att skapa ökad sysselsättning. Exempel på bristyrken som angetts i undersökningen är läkare, sjuksköterskor inom akutsjukvård, betongarbetare, civilingenjörer, IT-specialister, specialpedagoger, förskollärare med flera andra. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Riket Våren 2012 Jord- och skogsbruk 29 29 12 17 Byggnadsverksamhet 34 33 30 24 Industri 24 27 23 23 Privata tjänster 20 21 21 21 Offentliga tjänster 36 39 47 36 Totalt 26 27 27 24 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Under finanskrisen 2008/2009 steg antalet varslade personer kraftigt i Kronobergs län men har sedan dess sjunkit och låg under 2011 i nivå med de konjunkturstarka åren innan ovan nämnda lågkonjunktur. Varsel skall i första hand ses som en temperaturmätare på konjunkturläget. Alla som varslas inte blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Trots de konjunkturella oroligheterna under den senare delen av 2011 ligger Kronobergs varseltal hittills i år på en relativt låg nivå även om det har ökat i jämförelse med 2011. Under årets fyra första månader har totalt 350 personer varslats om uppsägning vilket kan jämföras med siffrorna 125 respektive 500 personer för motsvarande period 2011 och 2010. Oron i världsekonomin har till synes ännu inte fått genomslag på arbetsmarknaden i länet i form av ökade varsel. Däremot kommer det signaler om att inhyrd personal släpps, att planerade rekryteringar skjuts på framtiden samt att visstidsanställda inte får anställningar förlängda.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 11 Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 1100 2003 1300 2004 1700 2005 600 2006 1000 2007 600 2008 2400 2009 2700 2010 1100 2011 790 2012 (t.om. april) 350 Källa: Arbetsförmedlingen
Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Under lågkonjunkturen 08/09 var Kronoberg ett av de län som drabbades hårdast av nedgången och sysselsättningen minskade kraftigt. Mellan 2008 och 2009 sjönk antalet sysselsatta i Kronobergs län med 4 400 personer till 89 600 personer 2. Det var framförallt länets industri som drabbades hårt av denna nedgång. Under 2010 tog konjunkturen fart igen och länets sysselsättning steg med 1,9 procent eller 1700 personer 2 och då stod industrin och finansiell verksamhet och företagstjänster för en stor del av uppgången. I riket som helhet ökade sysselsättningen under samma period med 2,6 procent. Eftersom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) släpar efter så finns det inga exakta sysselsättningssiffror efter 2010. Olika statistikkällor, däribland SCB och arbetsförmedlingens egna undersökningar, har dock visat på att inledningen av 2011 var fortsatt stark men att denna uppgång kom av sig under sensommaren och hösten i och med oron i Sydeuropa och börsfallen. Under vinterhalvåret 2011-12 har ett flertal branscher gett tecken på en avmattning i konjunkturen och sysselsättningen i länet bedöms ha minskat. Framtiden är dock oviss i och med omvärldsbilden och den svaga konjunkturen i Eurozonen. I vårens undersökning som Arbetsförmedlingen genomfört ser dock företagen framtiden med en viss optimism samtidigt som man anger att den outnyttjade kapaciteten bland länets företag ökat. Med detta i åtanke bedömer arbetsförmedlingen att länets sysselsättning minskar med 0,8 procent under 2012, men att sysselsättningstappet som skett under årets första del avtar under hösten. Den konjunkturuppgång som företagen förutspår beräknas få genomslag på länets sysselsättning först i slutet av 2012 samt under 2013 och då öka med 0,7 procent. Utvecklingen i riket som helhet är att sysselsättningen ökar svagt (0,2 procent) under 2012 och då är det främst Stockholms- och Västra Götalandsregionen som uppvisar den starkaste sysselsättningsutvecklingen. Under 2013 bedöms rikets sysselsättning öka med 0,8 procent. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen i Kronoberg under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt -0,8% 0,7% Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk De areella näringarna i Kronoberg sysselsätter drygt 3 2 procent av samtliga sysselsatta i länet och omfattar utöver arbete med jord- och skogsbruk även uppfödning 2 Antal förvärvsarbetande i länet enligt RAMS 2010, dagbefolkning, 16+ år.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 13 och skötsel av djur samt fiske med mera. Branschen är mansdominerad där nästan 4 av 5 sysselsatta är män. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter vilket innebär att mindre enheter går ihop och bildar större enheter för att på så sätt öka lönsamheten. Man anger även att investeringar i maskiner är önskvärt för att effektivisera och öka produktionen ytterligare. Det finns även signaler på att branschen utvecklar fler sidoverksamheter inom bland annat turism och entreprenadverksamhet. Lantbruksföretagen har här även visat ett ökat intresse för energiproduktion och då inom vindkraft. Inom skogsbruket i länet finns ett växande behov av röjningsarbeten och skogsvårdande åtgärder efter stormarna Gudrun och Per. Det kommer att medföra ett ökat behov av så kallade manuellarbetare, något som de större skogsföretagen förväntas lägga ut på entreprenad. Man uppger också att man vid behov kommer ta in utländsk arbetskraft, från till exempel Polen, för att utföra dessa arbeten. Många sågverk runt om i landet och även här i länet har under de senaste åren haft stora problem med lönsamheten. En stark svensk valuta bedöms ha påverkat exporten negativt men huvudproblemet har varit en svag efterfrågan inom bland annat EU och från andra delar av världen. Vårens undersökning visar på en oförändrad till svag optimism inför framtiden. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har minskat sedan de två senaste prognoserna och någon större förändring av sysselsättningen i branschen kommer sannolikt inte att ske. Djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare upplevs här som bristyrken. Industri 2010 uppgick antalet sysselsatta inom industrin i Kronoberg till 20 000 personer enligt Statistiska centralbyrån 2. Det motsvarar 22 procent av den totala sysselsättningen och är en viktig del av länets arbetsmarknad. Industriföretagens betydelse för den totala sysselsättningen bedöms emellertid vara betydligt större då man köper mycket tjänster från andra branscher. De kommuner i Kronoberg som har störst andel sysselsatta inom industrin är Uppvidinge och Markaryd. Lägst andel sysselsatta inom industrin har Växjö och Älmhults kommun. Branschen är också tydligt mansdominerad då nästan 80 procent av de sysselsatta är män. Länets industri har under 2010-11 befunnit sig i en återhämtningsfas som under hösten 2011 avtog i styrka då optimism byttes ut mot osäkerhet och en uppskattad efterfrågeminskning (se diagram 2). Vårens undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster har minskat det senaste halvåret och att utfallet blev något lägre än vad företagen förväntade sig i höstas. Företagen bekräftar också detta då man anger att orderingångarna minskat något. Samtidigt säger många att förfrågningar finns men att det tar längre tid för ordrarna att falla på plats. Företagen andas dock optimism inför framtiden då den bedömda efterfrågeutvecklingen, det så kallade nettotalet, för de kommande 6 månaderna landade på värdet 24. Det är en betydligt mer positiv bedömning jämfört med i höstas om än något svagare än våren 2011. Av de drygt 100 tillfrågade företagen inom industrin så svarade hälften att efterfrågan förväntades vara oförändrad det kommande halvåret medan 37 procent svarade ökning och endast 13 procent räknade med en minskning.
Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar På lite längre sikt (6-12 månader) så tenderar företagen i branschen att vara ytterligare något mer optimistiska vad det gäller efterfrågeförväntningarna. Man är dock något mer försiktig i jämförelse med tidigare bedömningar under 2010 och början av 2011. Många företag berättar emellertid om förkortade ledtider och ryckighet i produktionen vilket gör det svårt att se in i framtiden. Jämfört med höstens undersökning har andelen företag med ett stort produktionsutrymme ökat. Andelen företag som anger att de kan öka produktionen med minst 11 procent är nu 35 procent jämfört med 28 procent hösten 2011. Samtidigt har andelen företag som anger att de inte kan öka sin produktion alls utan att behöva rekrytera ny personal minskat från 15 till 12 procent på ett år. Det visar på att den lediga kapaciteten bland länets industriföretag ökat, vilket innebär att företagen i större utsträckning än innan kan öka produktionen utan att ny personal behöver rekryteras. I Arbetsförmedlingens undersökning bedömer företagen även sitt rekryteringsbehov för de senaste 6 samt kommande 6 månaderna. I båda fallen visar länets företag på negativa siffror, dvs. antalet avgångar överstiger antalet rekryteringar. Under de kommande 6 månaderna bedömer företagen att man har ett rekryteringsbehov på 180 personer. Det kan jämföras med motsvarande siffra som låg på drygt 400 personer för våren 2011 Ny teknik införs kontinuerligt för att effektivisera och rationalisera verksamheterna. När industrin återanställer efter en konjunkturnedgång har produktionsprocessen ofta moderniserats. Det medför höjda kompetenskrav som kan innebära att tidigare anställd personal inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. I vårens intervjuundersökning uppger 23 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt brist på arbetskraft. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med hösten 2011, vilket innebär att man nu ligger i nivå med riksgenomsnittet. Den minskade aktiviteten under hösten har sannolikt bidragit till att rekryteringsbehoven minskat vilket då även gör att bristsituationen minskar.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 15 Yrkeskategorier som företagen angett vara svåra att rekrytera det senaste halvåret är verktygsmaskinoperatörer, licenssvetsare samt maskiningenjörer och maskintekniker. Andra bristyrken som nämns är bland annat kyltekniker, diverse inriktningar av civilingenjörer, produktionstekniker och CNC-operatörer med programmeringskunskaper. Under 2012 så bedöms sysselsättningen minska något. Detta är en följd av den avmattning som skett under vinterhalvåret 2011-12 samt av att länets företag har kapaciteten att möta eventuella produktionstoppar med befintlig personal. Arbetsförmedlingen bedömer dock att den spirande optimismen bland länets industriföretag kommer få ett genomslag i form av en ökande sysselsättning men först mot slutet av 2012 eller under 2013. Byggnadsverksamhet Byggbranschen är en mansdominerad verksamhet som utgör 6 procent av den totala sysselsättningen i Kronobergs län. Mer än 90 procent av de anställda är män. Branschen omfattar bland annat nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och reparationer såväl som anläggnings- och byggnadsarbete. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamheten steg kraftigt under mars månad men förblev oförändrad i april och ligger nu klart över det historiska genomsnittet. Arbetsförmedlingens undersökning under våren 2012 visar på en avmattad efterfrågeutveckling det senaste halvåret. Nedgången blev dock inte så djup som branschen befarade under hösten, då företagens bedömningar gav ett negativt nettotal. I vårens undersökning uppger 42 procent av de tillfrågade företagen en ökning av efterfrågan de senaste sex månaderna och endast 15 procent säger sig haft en minskning, vilket ger ett nettotal på +27 jämfört med höstens -27. Byggföretagens bedömningar om utvecklingen det kommande året har i jämförelse med höstens negativa siffror förändrats rejält. En negativ framtidstro har förbytts till optimism där företagen nu tror på en förbättrad marknadsutveckling och ökad orderingång. Här är det framförallt anläggningssektorn som drar upp siffrorna med rapporter om ökad beläggning, högre anbudspriser och en eventuellt utökad personalstyrka. Något mer försiktiga är småhusbyggarna och företag som genomför nybyggnationer av flerbostadshus. Det bekräftas också av statistik som pekar på att nybyggnationer i Kronobergs län minskat under första kvartalet 2012. Förutom tron på en stigande byggkonjunktur så kan en viss säsongseffekt också ligga bakom vårens mer positiva värden då byggföretagen tenderar att redovisa starkare siffror under vår- och sommarhalvåret om man jämför med mätningar som sker under hösten.
Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 60 40 20 0-20 -40-60 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Branschens upplevda brist på arbetskraft i länet har minskat jämfört med de två senaste prognoserna, men är fortfarande relativt hög. Av de tillfrågade företagen anger 30 procent brist på arbetskraft, en siffra som nu ligger 6 procentenheter över riksgenomsnittet. Bristen på kvalificerad arbetskraft gäller för många yrkeskategorier och då är det främst personer med erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. På listan av bristyrken som uppges finns bland annat byggnadsplåtslagare, ventilationsmontörer, betongarbetare och erfarna golvläggare och grävmaskinister. Sveriges byggindustriers prognos bedömer att den försämrade tillväxttakten i ekonomin kommer att påverka bland annat efterfrågan på ROT-tjänster, något som till större del påverkar de mindre företagen. Inom branschen är man ändå positiv trots att man känner en viss osäkerhet inför framtiden. Offentliga lokalinvesteringar och renoveringar är relativt goda även om ett antal skjutits på framtiden i väntan på att konjunkturläget förbättras. Totalt sett bedöms bygginvesteringarna i riket sjunka med 1 procent i år för att 2013 vända och åter visa positiva siffror. Sammantaget förväntas sysselsättningen att vara oförändrad under 2012 för att sedan öka något under slutet av prognosperioden. Privata tjänster Drygt 36 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn. Här står männen för nästan 58 procent av de sysselsatta och kvinnorna står för resterande 42. Den privata tjänstesektorn är en bred och heterogen bransch som omfattar många olika delbranscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Sett ur ett nationellt perspektiv så har Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstenäringen stigit sedan februari i år men föll kraftigt under maj månad och ligger nu åter under det historiska genomsnittet. Utvecklingen ser dock lite olika ut för olika områden. De som i maj månad såg ljusast på framtiden med en stigande efterfråge- samt sysselsättningsutveckling var restauranger, livsmedelshan-
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 17 deln, datakonsulter, tekniska konsulter, arkitekter samt personaluthyrning och rekryteringsfirmor. I Arbetsförmedlingens undersökning är den privata tjänstesektorn vanligtvis den bransch som totalt visar på de mest positiva så kallade nettotalen. Vårens undersökning i Kronobergs län var inget undantag och i diagram 4 nedan redovisas företagens förväntningar om framtiden. Optimismen inför framtiden har stärkts något jämfört med undersökningen i höstas men är betydligt mer försiktig i jämförelse med tidigare undersökningar efter lågkonjunkturen 08-09. Då ska man också ha i åtanke att företagen ofta tenderar att redovisa starkare bedömningar under vårundersökningarna än under hösten. Även i Arbetsförmedlingens undersökning ser utvecklingen olika ut mellan de olika delbranscherna. De starkaste bedömningarna görs av hotell- och restaurangverksamheten samt handeln. Även företag inom den finansiella verksamheten och företagstjänster ser med tillförsikt på framtiden. Den outnyttjade kapaciteten i sektorn har ökat jämfört med förra hösten. 15 procent av företagen i vårens undersökning har uppgett att man kan öka produktionen med mer än 30 procent innan man behöver nyrekrytera vilket kan jämföras med 7 procent i höstas och 9 procent våren 2011. Privata tjänster har här, i jämförelse med andra sektorer, en relativt stor potential att förbättra kapacitetsutnyttjandet med den befintliga personalen (se tabell 2). Arbetsförmedlingens bedömning är att den totala sysselsättningen för den privata tjänstesektorn kommer att öka under prognosperioden 2012 0ch 2013. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation Inom denna näringsgren ryms bland annat finans- och försäkringsverksamhet, företagstjänster så som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt data- och ITkonsulter och service inom exempelvis ekonomi, teknik, och juridik. 13 procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna bransch.
Finansiella verksamheter och företagstjänster samt information och kommunikation tillhör de mer expansiva näringarna på länets arbetsmarknad. Många av företagen säljer någon form av tjänster till andra företag och därför är branschen starkt kopplad till marknadsutvecklingen i andra branscher och deras efterfrågan på tjänster. Ett exempel på företag som återfinns här är bemanningsföretagen. Deras tjänster nyttjas exempelvis av industrin, byggverksamheten och IT-sektorn. I vårens undersökning har dock många av arbetsgivarna angett att höstens avmattning i konjunkturen medfört att man minskat på den inhyrda personalen vilket haft en dämpande effekt även hos bemanningsföretagen. Vårens undersökning visar att branscherna känt av en tydlig efterfrågeminskning det senaste året. Företagens syn gällande den framtida efterfrågeutvecklingen skiljer sig åt något. Företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster är optimistiska om än något försiktigare på lite längre sikt medan företagen inom information och kommunikation har en betydligt mer positiv syn på framtiden med förväntningar på en kraftigt stigande efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har minskat något under våren men är fortfarande högt. 4 av 5 företag säger att de inte kan öka sin produktion med mer än tio procent utan att behöva rekrytera ny personal. Bristsituationen i branschen ligger högt och 41 procent av företagen uppger att de upplevt brist vid rekrytering under senaste halvåret. Det är främst företag inom IT och dataprogrammering som upplevt det svårare att rekrytera under våren och de säger också att man tvingats ta in konsulter för att få arbetet utfört. Bristyrken som anges är bland annat IT-arkitekter, erfarna programmerare, tekniska konsulter, erfarna ekonomiassistenter med lönekompetens och systemutvecklare. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i branschen som helhet kommer att öka något under prognosperioden. Handel Branschen omfattar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon och den uppgår till 12 procent av länets totala antal sysselsatta. Utvecklingen inom handeln har dämpats under hösten och länets företag har känt av en tydlig avmattning i efterfrågan det senaste året. Under maj månad steg Konjunkturinstitutets konfidensindikator för detaljhandeln samtidigt som hushållens syn på den egna ekonomin försvagades något. Hushållens indikator ligger dock fortfarande över det historiska genomsnittet. Ett större antal hushåll anser att det nu är rätt tid för att köpa kapitalvaror men samtidigt uppger allt fler att man planerar att minska sina inköp av dessa varor de kommande tolv månaderna. Länets handelsföretag är trots allt optimistiska om utvecklingen framöver. Hela 46 procent av företagen i länet tror på en ökning av efterfrågan de kommande sex månaderna och den siffran stiger ytterligare 4 procentenheter vid deras efterfrågebedömning på längre sikt. Nyetableringar och tillbyggnader av olika handelsområden, köpcentra och gallerior har gjorts och fler pågår bland annat i länets västra region. Många av dessa handelsområden ligger dock något utanför stadskärnorna och farhågor finns över huruvida det sker en överetablering av fack- och dagligvaruhandeln i länet samt om detta påverkar den traditionella centrumhandeln negativt.
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 19 Bristen på arbetskraft har ökat något (+1 procentenhet) jämfört med siffran för hösten 2011 men länets handelsföretag har i allmänhet ändå lättare att rekrytera arbetskraft än andra branscher. Som bristyrken nämner företagen erfarna inköpare, och tekniska säljare inom olika områden. Personliga egenskaper och social kompetens är kvaliteter, som utöver formell kompetens, värderas högt vid rekrytering inom handeln. Transport I Kronobergs län jobbar 5 procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom transportnäringen. Branschen är klart mansdominerad då 79 procent av de sysselsatta är män. Branschen inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post- och budverksamhet. Transportnäringen är mycket konjunkturberoende och påverkas av utvecklingen i andra branscher såsom bygg, industri och handel. Vid en konjunkturuppgång, när industri, bygg eller handel går bra, ökar således behovet av transporter. Transportbranschen är försiktigt optimistisk men känner av en betydande osäkerhet inför det kommande året och redovisar därför endast svagt positiva nettotal för marknadsutvecklingen på lite längre sikt. Den outnyttjade kapaciteten inom branschen har ökat och bristen på arbetskraft har minskat till följd av företagens minskande rekryteringsbehov. En ökande utlandskonkurrens samt ett stort behov av att ersätta kommande pensionsavgångar är dock några av utmaningarna branschen står inför de kommande åren. Branschen har också uppgett att det i framtiden, i och med kommande pensionsavgångar, kan komma att saknas förare med giltiga YrkesKompetensBevis (YKBchaufförer). Bland kommande rekryteringar nämner arbetsgivarna bussförare, erfarna lastbilsförare och transportledare. Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Branscherna hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster innefattar bland annat hotellverksamhet samt annan form av tillfällig logi, restaurang- cateringoch barverksamhet, kultur, nöjen, skönhetsvård och sport. 6 procent av länets sysselsatta är verksamma inom dessa två branscher. Delar av branschen är säsongsbetonad med en större efterfrågan under sommarmånaderna. Majoriteten av de företag som deltagit i vårens undersökning har känt av höstens konjunkturavmattning men ser med tillförsikt på framtiden och bedömer kommande marknadsutveckling som starkt stigande eller oförändrad. Bristtalet inom hotell och restaurang har legat stilla sedan höstens undersökning då 31 procent av arbetsgivarna upplevde brist på arbetskraft vid rekrytering. Bristyrken som anges är bland annat kvalificerade och erfarna kockar och serveringspersonal samt hovmästare med erfarenhet.
Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Närmare 27 500 personer är sysselsatta i den offentliga verksamheten vilket motsvarar 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är en klart kvinnodominerad bransch där nästan 80 procent av de yrkesverksamma är kvinnor. Många av verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Bakom oss har vi haft ett par goda år med relativt goda skatteprognoser samt överskott i resultaträkningarna vid slutet av åren. Detta har gett verksamheterna mer pengar att röra sig med. När konjunkturen mattades av under slutet av 2011 så påverkades också skatteprognoserna för 2012. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar så kommer kommunernas ekonomier att försvagas under de kommande åren. Snaran om redan hårt ansatta verksamheter dras då åt och besparingar måste göras på flera håll i länet. Inom många verksamheter har det lagts in årliga sparkrav för att först 2015 få en budget i balans. Arbetsförmedlingens undersökning som genomförts under våren visar att antalet anställda inom stat, kommun och landsting i länet varit i princip oförändrat det senaste året. Det redovisas dock nu en övertalighet på 124 personer i förhållande till budgetarna. Här är det framförallt grund- och gymnasieskolan som redovisar höga siffror men även inom den kommunala vården och omsorgen finns en tydlig övertalighet i förhållande till budget. Under det kommande halvåret uppger den kommunala grundskoleverksamheten även att antalet personalavgångar kommer överstiga antalet rekryteringar. Den upplevda arbetskraftsbristen är i vårens undersökning mycket hög där nästan vartannat arbetsställe angett brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna (se diagrambilaga). Vårens siffra för länet ligger klart över riksgenomsnittet där 36 procent av arbetsställena anger brist. En förklaring till det höga bristtalet i länet är att många av de tillfrågade arbetsgivarna har brist på samma yrkeskategorier. Utbildningssektorn är i mångt och mycket styrd av demografiska effekter och jobben inom utbildning finns till stor del inom den offentliga sektorn. Etableringen av friskolor är dock mycket hög i länet och konkurrensen mellan kommunala utbildningar och privata aktörer är hård. Övergångar till privata alternativ inom utbildningsväsendet medför dock inte några stora förändringar av den totala sysselsättningen inom detta område. Undersökningen visar dock på att kommunen kommer behöva omfördela resurser till en växande barn- och äldreomsorg. Samtidigt anger grundskolan samt gymnasie- och vuxenutbildningen att de kommer minska sina verksamheter. Här anger man en minskande efterfrågan och krympande elevkullar som orsak. Många kommuner talar också om svårigheter att rekrytera bland annat förskollärare, gymnasielärare inom vissa yrkesämnen samt skolpsykologer. Jobb inom vård och omsorg finns till största delen inom kommun och landsting. Det fria vårdvalet har inneburit en etablering av privata vårdcentraler och att konkurrensen inom länet har ökat. Landstinget uppskattar att cirka 25 procent gått över till privata aktörer. Det sker en påtaglig generationsväxling inom landstinget de närmaste åren med 900 beräknade pensionsavgångar fram till 2015. Bristen på bland annat specialistläkare och olika specialistsjuksköterskor förväntas därför vara fortsatt
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Kronobergs län 21 stor. Andra rapporterade bristyrken är till exempel tandläkare och distriktssköterskor. Här handlar det främst om ersättningsrekryteringar då det inte finns något utrymme för att utöka verksamheterna. Inom landstinget bedöms sysselsättningen att ligga oförändrad till att eventuellt sjunka något 2013 och då beräknas det främst ske nedskärningar inom den administrativa sidan. De statliga verksamheterna visar på en efterfrågeutveckling som är oförändrad nu men som kommer att minska under 2013. De statliga verksamheterna är generellt stabila och många efterfrågar mycket högutbildad arbetskraft. Yrkeskategorier som uppges vara svåra att rekrytera till är till exempel professorer och chefsåklagare. Sparbeting, omorganisationer och verksamheter som flyttar är vanligt men sammantaget förväntas sysselsättningen vara oförändrad till något minskande under prognosperioden. Sammantaget bedöms sysselsättningen för den offentliga sektorn att minska under 2012, dock inte tillräckligt för att markeras med en neråtgående pil i tabell 5. Under 2013 bedöms sysselsättningen minska ytterligare. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 -40 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras här som antalet förvärvsarbetande plus summan av antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som lönebidrag, anställningsstöd samt nystarts- och instegsjobb räknas in i gruppen förvärvsarbetare. Utbudet av arbetskraft påverkas av en rad olika faktorer som bland annat befolknings- och sysselsättningsutveckling, studier, pensionsavgångar och sjukskrivningstal. I konjunkturuppgångar tenderar arbetskraften att öka då det bland annat blir ett tillskott av personer från utbildningssystemet och personer som är latent arbetssökande och omvänt gäller följaktligen vid lågkonjunkturer. Vid 2011 års slut uppgick länets befolkning 16-64 år till 114 700 personer enligt SCB:s befolkningsstatistik. De senaste två åren har befolkningsnivån legat kvar på en i princip oförändrad nivå, där den endast minskat marginellt. Antalet personer som tillträtt i arbetskraften har under senaste åren minskat och varit lägre än antalet äldre som gick i pension och därför lämnat arbetskraften. Den trenden antas fortsatta ett antal år framöver. I rapporten Generationsväxlingen- arbetskraftens förändring per län, som släpptes under 2010 av Arbetsförmedlingen, beräknades att Kronoberg kommer minska sin arbetskraft med 3 200 personer fram till 2025. Fram till 2025 bedöms även länets befolkning i åldrarna 16-64 år att minska med ungefär 4 000 personer. Under denna period förväntas den svenskfödda delen av befolkningen att minska med 7 700 personer medan den utrikesfödda beräknas att öka med 3 700 personer. Kronobergs län följer här samma mönster som riket som helhet, med undantag för storstadslänen. Sjuk- och ohälsotalen har sjunkit i hela landet under det gångna året och så även i Kronobergs län. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat med nästan 500 personer från april 2011 till april 2012. Att även ohälsotalet i länet har sjunkit stadigt under den senare delen av 2000-talet har också genererat ett positivt tillskott till arbetskraften. I april 2012 uppgick ohälsotalet till 26,3 sjukdagar per sjukförsäkrad. Det är en minskning med nästan en hel dag per sjukförsäkrad på ett år och den fjärde lägsta länsnoteringen i Sverige då mätningen gjordes. Motsvarande siffra för riket som helhet var 27,3. Personer från kortare sjukskrivningar samt utförsäkrade utgör alltså ett värdefullt tillskott till länets arbetsmarknad men det kan dröja innan de går ifrån arbetslöshet till arbete. Antalet pågående sjukfall per månad ökar dock i länet och bedömningen är att tillförseln från sjukförsäkringen till arbetskraften kommer vara liten under 2012 och 2013. En annan faktor som påverkar det regionala arbetskraftsutbudet är arbetspendlingen. Statistik från SCB 3 visar att Kronobergs län har en positiv nettopendling på nästan 3 700 personer. Det betyder att länets arbetskraft ökar då det är fler människor utanför länets gränser som väljer att resa till och arbeta i länet än tvärtom. De största pendlingsströmmarna går mellan de till Kronoberg angränsande länen Skåne, Kalmar och Jönköping. Det finns också en viss pendling till storstadsregionerna men då är det mer utpendling än inpendling det rör sig om. Antalet personer som studerar påverkar också arbetskraften och antalet personer som väljer att studera följer delvis konjunkturen. När konjunkturen försvagas tende- 3 Enlig RAMS 2010.