Delrapport till Boverket för investeringsprojektet 2012-03-31 Krokslätts Fabriker Söder/Kängurun 21 Boverksnummer: 14-71-1054 9020 (Omfattande perioden 2011-01-01 tom 2011-12-31) Rapportering (SFS 2008:1407, 2011:1344 ( 22, 25-28, 30-31) Boverket ska: Besluta om utbetalning av stödet (både förskott och slutbetalning) Kontrollera att stödet används så som beslutat (tillsyn) bl.a. genom lägesrapporter Bedöma och godkänna slutrapport och ekonomisk redovisning Bedöma och besluta om avvikelser och ändringar Besluta om återkrav om villkor inte följts eller åtgärder inte genomförts T.o.m. 2012 samråda med delegationen i beslut som rör rapportering, tillsyn och återkrav Lägesrapporter, omfattande hela föregående kalenderåret, lämnas till Boverket senast 31 mars varje år. Den skall innehålla rapport om genomförandet av åtgärder och en ekonomisk lägesrapport Slutrapport skall lämnas senast 2014-12-31 Sammanfattning Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med 2011-12-31. Hållbarhetsprogrammet som togs fram inom ramen för planeringsprojektet (se separat redovisning) kommer att utgöra ett komplett underlag för den fortsatta utvecklingen av projektet och vara vägledande vad gäller besluts- och projekteringsunderlag för projektets olika delar. 1
På basis av de beslut som byggherren fattat (se under respektive Utvecklingsprojekt nedan) avseende respektive Utvecklingsprojekt har projektet tagit fram en Hållbarhetschecklista med detaljerade mål. Dels en lista som gäller för Området dvs alla delar av projektet och dels separata checklistor för respektive ny byggnad. De checklistor som gäller före respektive byggnad summeras uppåt för att uppfylla kraven i den övergripande Hållbarhetschecklistan för Området. Denna checklista bifogas sist i detta dokument.. Under 2011 har projektet fastigheten Kängurun 21 fått namnet Krokslätts Fabriker Söder som antaget namn för området. Krokslätts Fabriker Norr avser Kängurun 18 som är befintliga q-märkta fabriksområdet. KB Kreativiteten har bytt ägare till Fastighets AB Kullen Krokslätt (org.nr. 556852-1826) Vision för Krokslätt Fabriker Söder Visionen för Krokslätt Fabriker Söder är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Övergripande mål för projektet Hållbarhet på Krokslätt Fabriker Söder handlar om att samordna och optimera lösningar om energi, mobilitet, servicetjänster och delaktighet mellan verksamheter och boende genom involvering och engagemang från fastighetsägare, Mölndals Stad, näringsliv, forskning och andra intressenter. Detta medför bland annat att: Miljöbelastningen, mängd CO2 reduceras med ca 98 % Mängden inköpt energi för hela området minskas då med 10 % trots att ytorna ökar med 65 %. Ca 1600 MWh/år egen energiproduktion. Brukarmedverkan under hela processen Naturlig dagvattenhantering i och utanför byggnad En gestaltning som både berättar om miljöambition och anpassar sig till platsen. Utvecklingsområden och utvecklingsprojekt Ett större antal åtgärder som alla tillsammans syftar till att nå visionen för Krokslätt Fabriker Söder har delats upp i 5 utvecklingsområden, vilka innehåller 15 utvecklingsprojekt. Projektet har sett möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar som ger området en unik hållbarhetsprofil. För varje område har projektet tagit fram ett helhetsgrepp, metoder och tekniska lösningar som planera att genomföra i projektet. 1. Energismarta tekniska system och lokal produktion 2. Klimatanpassad arkitektur 3. Vatten och grönska 4. Hållbar mobilitet 5. Brukarmedverkan I fortsättningen redovisas endast de delar för vilka Delegationen beviljat medel. Markerade med fet stil ovan. 2
Baskrav Förutom av de projektspecifika målen som framgår av checklistor så omfattas all utveckling av Krokslätt Fabriker Söder av följande baskrav: De nationella miljökvalitetsmålen Miljöklassad byggnad nivå GULD samt Green Buildingklassning Mölndals stads miljöpolicy Samtliga material skall vara godkända enligt byggvarubedömningen. Mål på nationell nivå Miljökvalitetsmål Projektet kommer genom de föreslagna åtgärderna samt uppfyllandet av baskraven att följande Nationella miljökvalitetsmål; 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Sociala mål I projektet utgår vi från De nationella folkhälsomålen när vi lägger ambitionsnivån och utvärderar våra mål avseende social hållbarhet. Av de elva nationella målen ser vi att följande kommer att uppfyllas i projektet; 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 9. Ökad fysisk aktivitet Ekonomiska mål Ekonomi och hållbar stadsutveckling har många kopplingar där även den privata aktören måste ha en effektiv markanvändning, minimerad energianvändning och minskad materialanvändning. Varje projekt bygger på strategiska bedömningar av miljöaspekterna. Husvärden är övertygade om att detta ger en långsiktig samhällsekonomisk och privatekonomisk försvarbar investering. 3
Bred samverkan mellan olika aktörer Projektet genomförs i bred samverkan mellan olika aktörer näringsliv, offentlig sektor och forskning. Metoder för brukarmedverkan kommer att arbetas fram i samarbete med akademin. Samarbete med forskningsaktörer, såsom Mistra Urban Futures, Chalmers och Sveriges lantbruksuniversitet, ger tillgång till spetskompetens och kanaler för att sprida kunskap nationellt och internationellt. Forskarna får möjlighet att prova olika idéer i praktiken och en arena där forskningsresultat kan nå näringslivsaktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Utvecklingen i linje med strategi för regionalutveckling Krokslätts Fabriker Söder ligger 600 meter från Mölndals centrum och 12 minuter med spårvagn från centrala Göteborg. Området är mitt i ett av de stråk där förtätning och utveckling är önskad enligt den strukturbild för hållbar utveckling som kommunerna i Göteborgsregionen har enats kring. PROJEKTBESKRIVNING Krokslätts Fabriker är idag ett dynamiskt företagarområde med ca 80 företag i de restaurerade och kulturhistoriskt värdefulla äldre fabriksbyggnaderna kompletterade med nybyggda kontorshus. Dagens Krokslätts Fabriker är ett område starkt präglat av sin forna textilindustri som ger området sin identitet och charm. Byggnaderna ingår i Kulturmiljövårdsprogram för Mölndals Stad 2000. Under årens lopp har lokalerna visat sig vara mycket robusta och klarat av att möta krav från olika sorters företag i takt med att en förädling av bebyggelsen ägt rum. Den kulturhistoriskt rika miljön har nyligen kompletterats med ett antal kontorshus av samtida, hög arkitektonisk kvalitet. Genom blandningen av gammalt och nytt skapas ett mycket attraktivt område med en stark, egen identitet för boende och verksamma. Nybyggnationen innebär även chans för de befintliga byggnaderna att utvecklas och uppgraderas vad gäller energifrågor. Området ligger vid det centrala stråket mellan Mölndal och Göteborg, med 5 respektive 15 minuters spårvagnsresa till vartdera centrum, och samtidigt i direkt anslutning till Safjällets naturreservat som bjuder på drygt 90 hektar tätorstnära rekreationsmöjligheter i skog och bergsmiljö. 4
Projektet Krokslätts Fabriker Söder omfattar fastigheten Kängurun 21 samt integrering med befintliga Krokslätts Fabriker Norr på Kängurun 18. Projektet omfattar nyproduktion av bostäder med olika ägar- och upplåtelseformer, som kontor och lokaler om totalt cirka 45000 m². Utvecklingsområden KROKSLÄTTS FABRIKER Utöver en hög basnivå gällande hållbarhet har projektet valt ut fem områden där hållbarhetsfrågor belyses och där nya lösningar skall utvecklas. Varje utvecklingsområde är uppdelat i ett antal utvecklingsprojekt. Hållbarhetsmål har beräknats i utvecklingsprojekten och sammanfattats i hållbarhetschecklistan dels för Området övergripande och dels också nedbrutet för varje byggnad. Dessa kostnadsberäkningar och beräkningar av hållbarhetsmål har därefter legat som underlag till byggherrens beslut. 5
Byggherren har också skapat en organisation enligt nedan. Inom Styrgruppen Hållbara Städer finns dels en hållbarhetssamordnare, dels en energisamordnare, dels en miljösamordnare, för projektet som kommer att medverka från ax till limpa. Byggherren har självklart sista ordet dock har hittills alla utvecklingsprojekt beslutats att vara kvar även om de som inte fått bidrag av delegationen. I denna rapport redovisas i fortsättningen endast de bidragsberättigade utvecklingsprojekten. 6
2011 2012 2013 2014 2015 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Urval av åtgärder i respektive Delprojekt X Detaljerade hållbarhetsmål X Mät- och uppföljningsmetoder X Avstämning av mål, mätningar X X X X X 7
Sammanfattningsvis beskrivs mycket kortfattat samtliga utvecklingsprojekt som fått bidrag av Delegationen för Hållbara Städer Under året har alla dessa Utvecklingsprojekt formulerats i detalj och för varje projekt finns en ansvarig person och en organisation som genomfört alla de analyser, beräkningar och kalkyler som legat till grund för besluten som är fattade Detta arbete redovisades för alla i projektet vid en work-shop den 9 december 2011. Efter denna redovisning hade beställaren med denna work-shop och det digra materialet, i form av rapporter för respektive Utvecklingsprojekt, möjlighet att värdera och fatta strategiska beslut kring varje enskilt projekt. Besluten framgår nedan. Utvecklingsprojekten har detaljstuderats med avseende på värde/nytta, investeringskostnad, pay off. och LCC. Under projektets gång kan utvecklingsprojekt komma att revideras och flera utvecklingsprojekt kan tillkomma. Dessa kan initieras av medverkande aktörer såsom kommunen, högskola och näringsliv. För att initiera ett utvecklingsprojekt måste uppgifter i projektbeskrivningsmallen redovisas för Styrgruppen HSO. ENERGISMARTA TEKNISKA SYSTEM OCH LOKAL PRODUKTION Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2011 skett analyser av de förutsättningar som legat till grund för tidigare beräkningar och kalkyler. Arbetet har bedrivits nedbrutet i varje utvecklingsprojekt nedan men också i form av ett övergripande arbete att analysera de mål som satts inte bara för en byggnad utan för hela området, Krokslätt Fabriker Söder och Norr. Förutom utrednings- och projekteringsarbete har det utförts mätningar av tex bergets termiska och geotekniska egenskaper för att säkerställa att detta har de egenskaper som förutsatts i ansökan. Vidare har det under 2011 påbörjats och genomförts ombyggnader av installationssystem och övriga åtgärder inom Krokslätt Fabriker Norr som de första stegen mot att reducera energianvändningen med minst 25 % och därmed uppnå Green Building status. För detta projekt, U4, har det också gjorts en planering för de kommande tre åren så att 8
U1 utvecklingsprojekt: ENERGILAGRING Idé och syfte Inom området Krokslätts fabriker finns ett bergrum, f d skyddsrum, vilket med sina ca 800 m2 utgör ett utmärkt rum för att samla den teknik som krävs. Ur berget hämtas, via borrhål, förutom direktkyla även värme respektive kyla för att via kyl-/värmepumpsaggregatet behandla denna till de temperaturer som krävs. Detta är också ett sätt att över året ladda respektive plocka ut energi ur berget. Berget nyttjas primärt för den årstidslagring av energi som krävs i området medan ackumulatorer kan lagra den dygnsvariation som förekommer. Från bergrummet distribueras, via behovsstyrda pumpar, värme och kyla ut till byggnader och befintligt ledningsnät. Till detta ledningsnät kan även lokala produktionsenheter anslutas såsom solvärme, solceller, stirlingmotorer eller vad som i det fortsatta arbetet och i framtiden kan visa sig vara hållbara lokala produktionsenheter. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Ja! Beslutet har tagits samordnat med beslutet att även utföra Utvecklingsprojekt U4 (energieffektivisering befintliga Krokslätts Fabriker, norra delen). Projekteringsarbetet skall bedrivas i en egen grupp (pågår). Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga U2 utvecklingsprojekt: STIRLINGMOTOR Idé och syfte Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS-turbiner är efter 25 års utveckling nu produktionsmogna och har sedan några år kommit ut på marknaden. En fullt realistisk slutsats ä att år 2050 kan solkraftverk stå för halva elkraftproduktionen. Stirlingmotorn i vårt projekt levererar ca 9 kw el och för sin avkylning 27 kw värme med en temperatur av drygt 100 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla. Detta stämmer väl med effektiviteten på processen då solen lyser mest under sommaren när mest kyla behövs. För att få absorptionskylan att fungera optimalt behövs minst 90 gradigt vatten (gärna över 100 C). Denna högre temperatur är möjlig att utveckla från dagens Stirlingmotor, men en forskningsinsats behövs. 9
Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Byggherren önskar att fortsatt utredning sker gällande stirlingmotor, vilken pågår (se även nedan) Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga U3 utvecklingsprojekt: EGENPRODUCERAD EL Idé och syfte Utvecklingsprojektet avser i huvudsak produktion av el från urbana vindkraftverk och solceller. Båda teknikerna under de senaste åren utvecklats, produkterna blir bättre, priserna på produkterna lägre, metoder att analysera bästa placering blir bättre etc. Detta tillsammans med ett stigande energipris gör att man kan räkna hem investeringar av närproducerad el. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Byggherren önskar att fortsatt utredning sker gällande vindkraft och solceller, vilken pågår. Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga Smart grid inte bara EL utan även Kapa effekttoppar, mellan t.ex. 06.00 09.00, Värme och Kyla i kombination med genom att köpa billigt under natten och lagra inom området Smart IT 10
U4 utvecklingsprojekt: ENERGIEFFEKTIVISERING BEFINTLIGA KROKSLÄTTS FABRIKER Idé och syfte Green-Building-klassning av de befintliga byggnaderna. Framtidens utmaning att får ner energianvändningen ligger i att hitta lösningar för att få ner förbrukningen i det befintliga beståndet. Redan idag är ca 75 % av det fastighetsbestånd som kommer att finnas år 2050, då vi skall ha minskat förbrukningen till 50 %, redan byggt. Som en viktig del i detta projekt kommer de befintliga byggnaderna att Green Buildingklassas, vilket innebär en reducerad energianvändning med minst 25 %. Utmaningen för Krokslätt Fabriker Söder ligger inte bara i att nå det målet utan att klara att utföra det i ett område som också är byggnadsminne. Varsamma åtgärder måste utföras som t.ex. att byta ut befintliga aggregat utan återvinning till nya med hög återvinningsgrad, tilläggsisolera liksom att driftoptimera nya och befintliga anläggningar. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Ja (pågår)! Beslutet har tagits samordnat med beslutet att även utföra Utvecklingsprojekt U1 (energilagring). Avrapportering sker till Husvärdens förvaltare som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga U6 utvecklingsprojekt: SOLVÄRME FÖR VARMVATTENPRODUKTION Idé och syfte I området kommer det att finnas ett antal relativt stora förbrukare av varmvatten. De centrala distributionsnäten är uppbyggda för att kunna ta emot energi från olika lokala produktionsenheter. Initialt planeras solvärmeproduktion för något/några av de nya bostadshusen och på restaurangbyggnad inom Krokslätts Fabriker. Systemen är utformade så att det i framtiden går att ansluta fler enheter om förutsättningarna förändras. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Byggherren önskar att fortsatt utredning sker gällande solvärme för varmvattenproduktion, vilken pågår. Byggherren önskar placering på B21:1 och inom befintligt område (norra delen). Den arkitektoniska aspekten skall utredas i U9. 11
Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga VATTEN OCH GRÖNSKA Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2011 skett analyser av de förutsättningar som legat till grund för tidigare beräkningar och kalkyler. Arbetet har bedrivits nedbrutet i varje utvecklingsprojektet nedan men också i form av ett Förutom utrednings- och projekteringsarbete har det utförts ett projekt i syfte att pröva delar av de metoder som avses att användas för att fördröja dagvattnets tillrinning till Mölndalsån. Projektet som genomförts är en ombyggnad av det nya entrétorget och stod färdigt i december 2011. Där prövas också en typ av grönytor som avses att användas i fortsättningen. U7 utvecklingsprojekt: KOMBINERADE DAGVATTENMAGASIN OCH VEGETATIONSYTOR Idé och syfte Krokslätts Fabriker ska kunna fördröja och rena dagvatten dels från de stora hårdgjorda ytorna på Krokslätts Fabriker och dels från bergen i naturreservatet Safjället ovanför. Därför avses att utveckla utformning av vattenmagasin kombinerade med planteringsytor för förtätning i stadsmiljö där behov av både vattenfördröjning och vegetation finns. Kravet som ställs på vattenmagasinen/planteringsytorna är att de ska kunna fungera optimalt även i kalla klimat och ha en stadsmässig utformning som passar i kulturmiljön i Krokslätts fabriker. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Ja, omfattning gäller Krokslätts Fabriker Söder och norra delen utanför BY9! Entrétorg färdigställt! Övergripande projekteringsarbete skall bedrivas i en egen grupp (pågår). Detaljprojektering skall bedrivas i projekten K21 och B21 (pågår)! Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga 12
BRUKARMEDVERKAN U15 utvecklingsprojekt: METODER FÖR BRUKARMEDVERKAN Idé och syfte I Krokslätts fabriker söder kommer brukarmedverkan genomföras i byggprojekt i syfte att hitta en effektiv och relevant metod. Behovet av att hitta en bra metod är angelägen då brukarmedverkan blir allt vanligare i byggprocessen. Att involvera brukare kan dock leda till att mycket tid läggs på att samla in synpunkter från de boende och att informationen sedan inte används och arbetas in i lösningar för projektet. Vi ser brukarmedverkan som en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Stad och byggnader skall utformas utefter faktiska människor och deras behov snarare än en mall om standardfamiljen. Projektet syftar till att vara en föregångare för branschen. Metoder och processer för brukarmedverkan kommer att utvecklas och genomsyra hela projektet Nya Krokslätt. Mål Ekologiska Metod för att väva in ekologiska aspekter i processer med brukarmedverkan Ekonomiska Metod för brukarmedverkan för effektiv planering Samutnyttja resurser för en bättre privatekonomi Sociala Förankring av projektet hos de befintliga och kommande brukare En bättre förståelse och kommunikation mellan medverkande parter Processen Under hösten 2011 lanserades en ny kundinriktad hemsida för projektet. Syftet var att stämma av intresset på marknaden och samla in en skara intressenter till området för att där utav skapa ett brukarråd. Ambitionen var att skapa ett brukarråd på ca 15-20 personer som avspeglade gruppen intressenter avseende de parametrar vi kände till; ålder, familjesituation och önskad upplåtelseform i området. Att i så tidigt skede hitta de faktiska köparna är i stort sett omöjligt, men hade vi väntat till säljstart för att vara säkra på att få en grupp av de som tecknat avtal för en bostad, hade vi varit för sent ute för att kunna påverka projektet. Brukarrådet kom slutligen att bestå av 10 personer inkl 2 personer från projektorganisationen. Det visade sig vara svårt att få människor att vilja avsätta tid för att engagera sig i projektet på så tidigt stadie. De flesta som söker bostad har för avsikt att flytta inom en 12-månaders period. 13
Vi har även en student som deltar i våra möten. Hon läser på Chalmers som gör sitt examensarbete om brukarmedverkan och ska bland annat studera våra möten och analysera dessa. Genomförande Brukarrådet har träffats vid fyra tillfällen under januari till mars. Varje tillfälle hade ett tema att förhålla sig till avseende aspekten hållbarhet; yttre gemensamma utrymmen, inre gemensamma utrymmen samt service. Arbetet genomfördes kvällstid under 2,5 timmar i workshopmodell. Vårt incitament till brukarrådet för att vilja delta, utöver eget intresse, var att vid varje tillfälle få mat och dryck. De flesta kom direkt från jobbet och förutsättningen var att investera 4 x 2,5 timmar på kvällstid, av sin fritid. Vi utlovade även presentkort på Järnia motsvarande 1000 kronor för de som valde/ hade möjlighet att delta vid minst tre av fyra tillfällen.sista träffen höll vi på Ekocentrum där gruppen även fick en guidad tur av utställningen. Utvärdering och uppföljning Efter avslutade träffar med brukarrådet befinner vi oss nu i utvärderings- och uppföljningsfasen, av vad vi vill se som första delen av brukarmedverkan. Vi har sammanställt resultaten och presenterat för projektets styrgrupp och nu ska vissa önskemål utredas vidare för att kunna fatta beslut om vilka förslag som ska tillämpas då dessa ska föras in i projekteringen. Vår student från Chalmers ska i maj presentera sitt arbete och vi kommer då att bjuda in brukarrådet att delta. Brukarrådet ska även hållas informerade om vilka av deras förslag och idéer vi har gått vidare med och kommer att implementera. Även de förslag som eventuellt inte går att genomföra ska redovisas med orsak. Fortsättningsvis behåller vi kontakten med brukarrådet och utvärderar andra möjligheter att jobba med brukarmedverkan i senare skeenden av projektet. Byggherrens beslut och kommentar: Investeringsbeslut: Ja! Övergripande utredningsarbete skall bedrivas i en egen grupp Detaljprojektering skall bedrivas i projekten K21 och B21. Avrapportering sker till Projektledaren som ansvarar för den övergripande samordningen med övriga grupper och aktörer. Mål: Se hållbarhetschecklista som ligger som bilaga 14
Utvecklingsprojekt och andra intressanta resultat som tillkommit under projektets gång. Nytt stöd har sökts för utveckling av Stirlingmotorn. En mera detaljerad information kring detta projekt finns att läsa i slutrapporten avseende Planeringsprojektet. Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS,turbin är efter 25 års utveckling nu redo för produktion i större serier och har sedan några år funnits på marknaden. Ett fullt rimligt påstående är att år 2050 kan solkraftverk stå för halva jordens elkraftproduktion och denna teknik bedöms ha en stor potential med sin relativt låga underhållskostnader. Stirlingmotorn från Cleanergy levererar ca 9 kw el och kylningen av motorn ger upp till 27 kw värme med en temperatur av drygt 70 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla via en absorptionkylmaskin. Detta är mycket tilltalande då solen lyser mest under sommaren när mest kyla behövs. Vår avsikt är tillsammans med Cleanergy AB, med vilka Husvärden har ett samarbetsavtal utreda och forska fram den optimala temperaturen i kombination med kylmaskin för att få en komplett enhet som kan leverera el, värme och/eller kyla. Stirlingmotor Produktion av el och varmvatten. Varmvattnet kan användas för värmning och kylning - sorptionskylare Nytt stöd har sökts för energilagring lokalt inom fastigheter för optimal fjärrvärmeanvändning En mera detaljerad information kring detta projekt finns att läsa i slutrapporten avseende Planeringsprojektet. Denna ansökan gäller bidrag för att utveckla en modell för samarbete mellan energibolag (i detta fall Mölndal Energi) och fastighetsägare för att på ett så miljövänligt sätt som möjligt låta lokala system för uppvärmning samverka med fjärrvärmenäten. 15
Förstudier ihop me Mölndal Energi kring incitament/taxor, win win och modeller för optimerad miljövänlig energi- /effektanvändning samt systemutformning Samarbetsprojekt med Mistra Urban Futures avseende belåningsvärde Energieffektiva byggnader Bakgrund och utgångspunkter De senaste åren har byggandet av energieffektiva byggnader ökat kraftigt i Sverige. Ett antal klassificerings- och certifieringssystem har införts. Alltfler företag inför miljöledningssystem i sina verksamheter. En grön profil blir allt viktigare även för varumärket och produktlansering. Fastighetsägare och Byggbranschen ställer nu om för att på allvar kunna bidra till en hållbar stadsutveckling. Certifieringssystem som Green Building och Miljöbyggnad syftar i första hand till att åstadkomma energieffektiva byggnader. En lägre energiförbrukning i förvaltningsskedet kan också förväntas ge avsevärt lägre driftskostnader i framtiden i takt med att energipriserna stiger. I byggskedet måste dock en större investering göras för att bygga energieffektivt. För närvarande ligger byggkostnaden för en energieffektiv och miljöklassad byggnad ca 5 % över en konventionell byggnad som uppfyller dagens byggnormer. Denna högre investeringskostnad uppvägs dock av högre årliga driftsnetton under byggnadens livscykel vilket totalt sett ger en positiv avkastningskalkyl för fastighetsägaren. Fastighetsägare och byggherrar som vill investera i energiklassade byggnader kan idag inte tillgodoräkna sig ett högre belåningsvärde som matchar den högre investeringen. Låneinstitutens kalkylmodeller tar inte hänsyn till de framtida lägre energikostnadernas effekt på fastighetsvärdet. Detta missgynnar en satsning på energieffektivt byggande. Delegationen för hållbara städer har uppmärksammat tre projekt i Göteborgsregionen som ligger i framkant när det gäller att bygga framtidens bostads- och verksamhetsområden Kongahälla i Kungälv, Nya Krokslätt i Mölndal samt Kvillebäcken i Göteborg. Bidrag lämnas från delegationen för att täcka en del av merkostnaden för att utveckla och investera i framtidens hållbara byggnader och områden. Avsikten är att kunna sprida och överföra erfarenheterna från dessa pilotprojekt så att de kan tillämpas mera allmängiltigt i skapandet och omställningen av framtidens hållbara städer. Byggande och fastighetsägande måste därvid kunna räknas hem rent företagsekonomiskt utan att vara beroende av statliga bidrag. 16
Ekonomiska modeller för kalkylering och fastighetvärdering som grund för långivarnas avvägningar och beslut blir i detta sammanhang viktiga pusselbitar. Förslag till Uppdrag/Projekt Forskare och praktiker föreslås tillsammans se över nuvarande utgångspunkter och förutsättningar för fastighetsvärdering av energiklassade byggnader enligt de vanligast förekommande certifieringssystemen i Sverige samt föreslå hur kalkyl och värderingsmodeller bör se ut för att underlätta nybyggnad och ombyggnad av bostäder och lokaler som blir ett viktigt bidrag till en hållbar stadsutveckling. Ovan nämnda tre K-projekt kan då utgöra praktiska exempel. Ändringar jämfört med ansökan. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga, ekonomiska och tidsmässiga avvikelser från ansökan. Är förändringarna stora kan stödet enligt 30 i förordning om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2008:1407) komma att krävas tillbaka. Det är viktigt att eventuella förseningar meddelas till Boverket snarast möjligt. Dessbättre kan konstateras att inga ändringar har vidtagits utifrån ambitionerna i ansökan för investeringsprojektet däremot har det tillkommit intressanta utvecklingsprojekt under planeringstiden som redovisats ovan 17
Ekonomisk uppföljning. När vi erhållit bidrag till Investeringsprojektet skapades en organisation enligt ovan för att hantera alla de uppgifter som krävs för att genomföra ett projekt av den storleksordning och komplexitet Krokslätts Fabriker Söder utgör. Utöver att bilda denna styrgrupp har det skett en mängd aktiviteter som alla syftar till att dels fördjupa och detaljera alla de beräkningar, kalkyler, åtgärder och mål som föreslogs i ansökan men också till att sprida kunskap och inhämta kunskap som kvalitetssäkrar detta arbete. Under 2011 har så som framgår av Uppföljningsplanen, daterad 2011-01 31, största delen av arbetet, relaterat till bidragen, avsett urval av åtgärder inom respektive utvecklingsområde/-projekt men också att kalkylera och beräkna de hållbarhetsmål som skall ligga till grund för den detaljprojektering som skall ske och uppföljning av de hållbarhetsmål som definierats. Kostnadsslag Beviljat stöd DHS Toalt fakturerat Utnyttjat stöd Husvärdens egen insatts Energismarta tekniska system och lokal produktion (Totalt och resp Utvecklingsområde) 2011-01-01 till- 2011-12-31 2011-01-01 till- 2011-12-31 2011-01-01 till 2011-12-31 1 672 000 500 000 1 172 000 Vatten och grönska 570 000 170 000 400 000 Brukarmedverkan 150 000 45 000 105 000 Total kostnad 2 392 000 715 000 1 677 000 Återstående Belopp att utbetala Redovisas vid slutrapporteringen Skillnaden mellan totalkostnaden och erhållet stöd från DHS har finansierats av Krokslätts Fabriker Söder /FastighetsAB Kullen Krokslätt. 18
BILAGOR (HÅLLABRHETSCHECKLISTOR) 19
20
21
22