Miljökrav för tandvården i Kungsbacka Miljö & Hälsoskydd Teknik 2008 KUNGSBACKA KOMMUN
Inledning Miljökrav för tandvården i Kungsbacka riktar sig till alla som är verksamma inom tandvården i Kungsbacka och är avsedd som ett verktyg för tandvårdsmottagningar för att minska den miljöpåverkan som verksamheten kan orsaka En tandvårdsverksamhet är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Genom att känna till lagstiftningen och miljökraven kan du få ett väl fungerande miljöarbete på din klinik. I Kungsbacka kommuns miljöprogram finns ett miljömål att utsläpp av kvicksilver ska minska och att verksamheter med utsläpp av kvicksilver ska få information om krav på hantering av verksamhetsavfall och sanering. I miljöbalken finns regler om ansvarsfördelningen för byggnader som är förorenade. Dessa regler gäller för t.ex. kvicksilver-/amalgamförorenade avloppsrör från tandvårdsverksamheter. Miljökraven tar upp förekomst och hanteringen av kvicksilver. När vi skriver kvicksilver är det i många fall i form av amalgam, som också innehåller koppar, tenn och silver. Arbetsmiljöfrågor tas endast upp i undantagsfall eftersom det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för dessa frågor. Mer information finns i AFS 1989:7 Kvicksilver och amalgam inom tandvården. Miljökraven finns även tillgängliga på kommunens hemsida www.kungsbacka.se 2
Innehåll Kungsbackas miljöprogram... 4 Tandvårdens påverkan på miljön... 4 Varför är kvicksilver farligt?... 4 Användningen av kvicksilver inom tandvården... 5 Miljöbalken... 5 Hänsynsreglerna... 5 Anmälan vid nyetablering... 5 Överträdelser... 5 Tillsynsbesök... 5 Amalgamavskiljare... 6 Godkända avskiljare... 6 Amalgamavskiljare även vid diskbänk... 6 Skötsel av amalgamavskiljare m.m...6 Amalgam och kvicksilver i avloppsrör... 6 Olika material i avloppsrören innebär olika problem... 7 Ansvar för kvicksilverförorenade avloppsrör... 7 Anmälan vid demontering och sanering av avloppsrör... 8 Kemikaliehantering... 8 Farligt avfall... 8 Vad är farligt avfall?... 8 Kvicksilverhaltigt avfall... 8 Övrigt farligt avfall... 8 Egenkontroll och journalföring... 9 3
Kungsbackas miljöprogram I Kungsbackas miljöprogram är ett av målen att utsläpp av kvicksilver ska minska. För att nå detta ska kommunen informera verksamheter med utsläpp av kvicksilver om gällande krav på hantering av verksamhetsavfall och sanering. Indikator för uppföljning är kvicksilverhalten i avloppsslam. Mycket kvicksilver finns i våra tänder även om användningen av amalgam som tandlagningsmaterial nästan har upphört. Halten av tungmetaller i det slam som produceras i våra avloppsreningsverk minskar för de flesta tungmetaller utom för kvicksilver där halten är konstant. I Kungsbacka kommun pågår ett kontinuerligt kvalitetsarbete för att bland annat minska halterna av tungmetaller i avloppsslammet. Avloppsslammet är näringsrikt (fosfor) och målsättningen är att slammet ska ha en sådan kvalité att näringen kan återföras till jordbruket. Ett slam med låga halter tungmetaller kan återföras till jordbruket Du hittar miljöprogrammet på kommunens hemsida www.kungsbacka.se Tandvårdens påverkan på miljön Kvicksilvers orsak till både miljö- och hälsoproblem är väl känt. Även om utsläppen av kvicksilver minskar är de utsläpp som finns kvar inte obetydliga. Ytterst få kliniker har nollutsläpp av kvicksilver. En trolig förklaring till att halten kvicksilver i vårt avloppsslam inte minskar är att det också finns en miljöskuld i form av kvicksilver som finns kvar i avloppsnätet. Här försöker vi belysa olika problem och åtgärder med anknytning till kvicksilver och amalgam. Andra kemiska produkter med negativa miljöegenskaper är viktiga men ofta lättare att hantera rätt. Varför är kvicksilver farligt? Tungmetallen kvicksilver är mycket lättrörlig i miljön och ansamlas i näringskedjan. Kvicksilvers giftverkan är beroende av i vilken kemisk form det befinner sig. I tandamalgam är kvicksilver mycket hårt bundet och som tandfyllningsmaterial fungerar det bra för de flesta. Barn och foster tar lättare skada av kvicksilver och en del personer är känsligare och tål inte amalgamfyllningar i tänderna. Kvicksilver förekommer som metalliskt, oorganiskt och organiskt kvicksilver. Mellan de olika formerna sker en ombildning med hjälp av mikroorganismer. Metalliskt kvicksilver är i rumstemperatur flytande, förångas lätt och bildar lätt legeringar med andra metaller. Drygt 80 % av inandad kvicksilverånga tas upp i kroppen via andningsorganen. Den flytande metallen kan gå rakt igenom matsmältningsapparaten utan någon synbar påverkan på kroppen. Oorganiskt kvicksilver tas upp i kroppen via andningsorganen och huden. När oorganiskt kvicksilver hamnar i naturen ombildas det med hjälp av mikroorganismer till organiska föreningar som är några av våra värsta miljögifter.
Organiskt bundet kvicksilver, framförallt metylkvicksilver, är den farligaste formen för människors hälsa och miljön. Metylkvicksilver påverkar andningsorganen och centrala nervsystemet. Det kan orsaka psykiska störningar och ge fosterskador. Metylkvicksilver kan passera moderkakan och ansamlas i fostrets hjärna. Redan låga halter misstänks kunna försämra inlärningsförmågan. Större mängder ger akut förgiftning och kan leda till döden. Användningen av kvicksilver inom tandvården Tillförseln av kvicksilver i Sverige har enligt Kemikalieinspektionen minskat från mer än 9 ton i början på 90-talet till 435 kg kvicksilver år 2003. Amalgam svarade då fortfarande för 24 % av nytillförseln. Amalgamfyllningar i tänderna hos Sveriges befolkning uppskattas innehålla 40-60 ton kvicksilver. Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en god och hälsosam miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl (från Miljöbalken SFS 1998:808, 1 ). Hänsynsreglerna I miljöbalkens andra kapitel finns hänsynsregler som kan vara bra att känna till. 1 Bevisbördsregeln: Det är verksamhetsutövaren som ska kunna visa att hänsynsreglerna följs och att tillräckliga skyddsåtgärder vidtagits. 2 Kunskapskravet: Verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön. 3 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik: Om det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada för människors hälsa eller miljön ska verksamhetsutövaren vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skadan. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. 6 Produktvalsprincipen: Om det är möjligt att ersätta en kemikalie eller produkt med en som är mindre skadlig för människors hälsa och miljön ska man göra det. 7 Skälighetsregeln: Hänsynsreglerna gäller om det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska nyttan av åtgärder jämföras med kostnaderna. 8 Skadeansvaret: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som kan medföra skada på miljön är ansvariga för att skadan avhjälps. Anmälan vid nyetablering Skriftlig anmälan ska göras till Miljö & Hälsoskydd innan en ny lokal tas i bruk för tandvårdsverksamhet. Skyldigheten att göra denna anmälan gäller för alla typer av tandvårdsverksamhet. Överträdelser Tillsynsmyndigheten är skyldig att anmäla överträdelser av bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott. Tillsynsbesök Miljö & Hälsoskydd har en skyldighet att övervaka, lämna råd och informera. Vid tillsynsbesök kontrolleras hela eller delar av verksamheten. 5
Amalgamavskiljare Godkända avskiljare Naturvårdsverket, Landstingsförbundet, Sveriges tandläkarförbund och Svensk dentalbranschförening träffade 1979 en överenskommelse om installation av amalgamavskiljare för avloppsvattnet från tandläkarstolarna. Enligt denna överenskommelse ska alla behandlingsstolar som används vid arbeten med amalgam vara anslutna till en godkänd amalgamavskiljare senast den 1 januari 1985. Med godkända avskiljare menas nu att de ska uppfylla svensk standard SS-EN-ISO 11143:1999 Tandvård- amalgamavskiljare, alternativt tysk testmetod från Institut für Bautechnik 1989. Det finns även en dansk testmetod, och avskiljare som klarar testresultaten i denna betraktas också som godkända. Om amalgamavskiljaren inte är godkänd enligt någon av dessa tre metoder ska den bytas ut till en godkänd avskiljare. Amalgamavskiljare även vid diskbänk Amalgamavskiljare ska installeras även vid diskbänk. Att avskiljare ska finnas vid vask har koncessionsnämnden för miljöskydd slagit fast i en dom som får anses utgöra praxis inom området (nr B77/98). I domen har koncessionsnämnden ansett att det är skäligt att det ska finnas en godkänd avskiljare vid diskho eller motsvarande för rengöring av kontaminerad utrustning. Minst 6 kliniker i Kungsbacka saknade detta enligt enkätsvar som erhölls 2005. I Göteborg minskade halterna kvicksilver i rötslammet med 40 % efter att alla kliniker i Göteborg installerat amalgamavskiljare vid vask. Skötsel av amalgamavskiljare m.m. Det är viktigt att amalgamavskiljaren sköts på rätt sätt för att inte funktionen ska försämras. Följ tillverkarens instruktioner om service och underhåll. Daglig desinfektion Bakterietillväxt i sugsystemet kan ge upphov till driftstörningar. Bakterieflockar har också en förmåga att lyfta amalgampartiklarna så att de inte sedimenterar i avskiljaren utan rinner rakt ut i avloppet. Alla amalgamavskiljare kräver därför en regelbunden dosering av miljöanpassat desinfektionsmedel för att amalgam ska avskiljas i godkänd grad. Tömning av avskiljare Amalgamavskiljaren ska tömmas så ofta att den fungerar effektivt. En gång om året är ett minimum även om den inte utnyttjas under hela året. Föreskriver tillverkaren tätare tömning ska dessa föreskrifter följas. Innehållet ska hanteras som farligt avfall. Funktionskontroll bör göras minst en gång per halvår, eftersom en full avskiljare har sämre avskiljningsgrad. Eventuell bufferttank eller utjämningstank bör inspekteras invändigt en gång om året. Tanken bör tömmas och rengöras med ett intervall av vart 3:e till 5:e år om inga störningar i systemet förekommit. Innehållet ska hanteras som kvicksilverförorenat farligt avfall. Amalgam och kvicksilver i avloppsrör Erfarenheter från sanering av avloppsrör efter tandläkarmottagningar visar att stora mängder amalgamslam kan finnas i dessa. I Stockholm hittade man under ett projekt som startade runt millenniumskiftet ca 250 kg kvicksilver. När folktandvården i Fjärås flyttade till nya lokaler sanerades avloppsrör och sugsystem. Kliniken har haft verksamhet sedan 1980. Totalt hittade man 1047 g kvicksilver. Mycket av amalgamet man hittar härrör från tiden innan amalgamavskiljare installerades. Även kliniker som har haft amalgamavskiljare från start kan ha betydande mängder i stammarna. Avskiljarna fungerar inte alltid optimalt, installationen kan vara bristfällig eller så har man brustit i skötsel och desinfektion. Detta innebär att man idag får utgå från att det finns kvicksilver i alla avloppsrör som har varit anslutna till en tandläkarstol eller diskbänk. 6
Kvicksilvret är ofta inte jämnt spritt i avloppssystemet. Det kan ligga samlat i en lågpunkt eller skarv i rörsystemet. Olika material i avloppsrören innebär olika problem Gjutjärnsrör. Speciellt äldre gjutjärnsrör med muff har förmåga att lagra stora mängder sediment. De går inte att få helt rena vid normal högtrycksspolning. Kopparrör har ibland använts i så kallade våta sugsystem. Kopparrör går inte att fullständigt sanera eftersom koppar bildar legering med kvicksilver. Avloppsrör av koppar bör därför avlägsnas och lämnas som farligt avfall. Rostfria rör och plaströr är enklast att sanera. Undantag är plaströr från 60-talet som inte är åldersbeständiga. Dessa rör är spröda och tål inte högtryckspolning. Keramikrör är inte så vanliga. Insidan är glatt, men däremot kan muffar utgöra en fälla för amalgam. Cement- och betongrör används som stamledningar i källargolv eller avloppsledningar i mark. Rören har porig yta och rörskarvar där amalgam kan ansamlas. Avloppsrören och innehållet är farligt avfall och ska märkas med varningsetikett. Ansvar för kvicksilverförorenade avloppsrör Verksamhetsutövaren är den som brukar eller äger en tandvårdsklinik men kan även vara fastighetsägaren då avloppsrören ska bytas eller rensas, till exempel vid ett avloppsstopp. Verksamhetsutövaren har ett stort ansvar för avloppsrörens framtida skötsel och hantering. Verksamhetsutövarens ansvar Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för avloppsrören och de gamla kvicksilverföroreningarna. Detta gäller även om den nuvarande verksamheten inte har bidragit med några föroreningar. Den nuvarande verksamhetsutövaren har ansvar för den pågående verksamheten. Det är viktigt att känna till att användningen av rören utgör en potentiell risk att föroreningar (även gamla) sprids vidare. Omhändertagande och hantering av förorenade vattenlås och avloppsrör som ligger fritt monterade är verksamhetsutövarens ansvar. Konstaterade föroreningar ska alltid rapporteras till tillsynsmyndigheten enligt 10 kap 9 miljöbalken. Att spola ut avlagringar av amalgam och kvicksilver eller demontera rören och inte se till att de tas om hand som farligt avfall är förbjudet. Nuvarande och tidigare verksamhetsutövare är ansvarig för sin del av föroreningarna. Tillsynsmyndigheten kan vända sig till vem som helst av dessa med krav på åtgärder eller utredning. Om verksamhet fortfarande bedrivs i kliniken ställs kraven i regel på den nuvarande verksamhetsutövaren. Den som driver en tandvårdsmottagning ska informera fastighetsägaren om att avloppsrören i fastigheten kan innehålla amalgam och kvicksilver. Rören bör märkas så att det uppmärksammas att avloppsvattnet innehåller kvicksilver om arbeten på avloppssystemet ska utföras. Varningsetiketter finns att få från Teknik/VAavdelningen Fastighetsägarens ansvar I de fall stamrenovering utförs eller avloppsstammarna högtryckspolas, har fastighetsägaren ett ansvar för att föroreningarna samlas upp och tas om hand som farligt avfall. 7
Anmälan vid demontering och sanering av avloppsrör Avlägsnandet av föroreningar ska föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 28 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Innan spolning, byte eller rivning av avloppsledningar ska utföras, inom eller utanför kliniken, ska anmälan ske till Miljö & Hälsoskydd och Teknik. Anmälningsblankett finns hos Miljö & Hälsoskydd. Anmälan ska bland annat innehålla ett åtgärdsförslag om hur man avser att hantera de förorenade avloppsrören. Slam, spolvatten och kasserade rör ska omhändertas som farligt avfall. Arbetet ska inte påbörjas innan ni fått respons på anmälan. Kemikaliehantering Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga för alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter som hanteras på kliniken. Kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter får inte användas enligt produktvalsprincipen i 2 kap 6 miljöbalken. Kemiska produkter ska lagras så att det inte finns risk för spridning till avlopp. Exempel på ett låst, ventilerat skåp för kemikalieförvaring Förorenad utrustning; instrument, sugsil, slangar m.m. ska rengöras vid avlopp som är anslutet till amalgamavskiljare och måste vara helt amalgamfria innan de rengörs i diskmaskin. Farligt avfall Vad är farligt avfall? Farligt avfall är föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill eller måste göra sig av med och som har egenskaper som är farliga för hälsan eller miljön. Hanteringen av avfall hanteras i avfallsförordningen (SFS 2001:1063). I bilagan till förordningen finns markerat vad som är farligt avfall. Farligt avfall får inte blandas med varandra eller med annat avfall. Farligt avfall ska förvaras i täta emballage som inte påverkas av innehållet. Emballaget ska märkas med innehåll samt texten FARLIGT AVFALL Farligt avfall ska hämtas av transportör med tillstånd från Länsstyrelsen Vissa mängder farligt avfall får transporteras på egen hand efter anmälan till länsstyrelsen. Det gäller inte kvicksilverhaltigt avfall (34 i avfallsförordningen och 22 i förordningen om batterier.) Kvicksilverhaltigt avfall Exempel på kvicksilverhaltigt avfall är knådamalgam och kvicksilverspill, amalgammodeller, utdragna tänder med amalgamfyllningar, överbliven föramalgamiserad alloy, använda amalgamdukar, tömda amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, fasta rester och slam från behandlingsenhetens avloppssystem, bomullsoch cellstoffsrullar med amalgamrester, cellstofftork, bommullspellets, servetter o dyl. som använts för avtorkning av amalgaminstrument, kasserade slangar och ledningar som innehåller amalgamrester. Observera att vattenlåset på patienttoaletten kan innehålla kvicksilver. Övrigt farligt avfall Exempel är fixerings- och framkallningsvätska, kasserade röntgenbilder och röntgenfilm, kromhaltiga rengöringsmedel för rengöring av framkallningsmaskiner, blyfolie från röntgen samt smittförande avfall. 8
En rekommendation är att göra en rutin för avfallshatering, tex: Amalgam Composite Riskavfall Apoteksavfall Fotografiska avfall Egenkontroll och journalföring För varje verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken. Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning mm för drift och kontroll hålls i gott skick. Detta ska dokumenteras. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Detta ska dokumenteras. Inträffar en driftstörning eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Verksamhetsutövaren ska dokumentera de kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Riskerna med kemikalier ska också bedömas enligt AFS 2000:4. Läs mer om egenkontroll i Förordning (1998:901) om verksamheters egenkontroll och Naturvårdsverkets handbok 2001:3 Egenkontroll en fortlöpande process. Inköpta mängder kemikalier som amalgam, framkallningsvätska och röntgenfilm ska journalföras eller fakturor sparas. En journal ska föras och fakturor sparas över tömning och utbyte av amalgamavskiljare, tömning av vattenlås och bufferttank. En verksamhetsutövare ska genom dokumentation kunna styrka att farligt avfall lämnats på ett korrekt sätt. Transportören och mottagaren ska vara godkänd. Avfallslämnaren ska föra anteckningar om den mängd och typ av farligt avfall som uppkommer, var det har transporterats och av vem. Avfallslämnaren ska få en bekräftelse på mottagandet. Transportdokument eller kopior på fakturor ska sparas och kunna uppvisas på uppmaning från tillsynsmyndigheten Journal ska finnas tillgänglig på kliniken för tillsynsmyndigheten i fem år. Miljömål, handlingsplaner för ständig förbättring samt miljöutbildning för personalen är tips på saker som kan underlätta miljöarbetet. 9
Mer information lämnas av Teknik, VA: 0300-834690 Miljö & Hälsoskydd: 0300-834973 Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se 10