Åtgärder kopplade till avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökad bostadsbebyggelse

Åtgärder kopplade till avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökad bostadsbebyggelse Organisation och styrning, ekonomisk redovisning, planering och marknadspåverkande arbete Göran Persson Emelie Grind Mats O Johansson Robert Jägare

2 (13) 1. BAKGRUND Kommunstyrelsen gav i samband med godkännande av avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökad bostadsbebyggelse i mars 2014 kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att innan halvårsskiftet 2014 återkomma till kommunstyrelsen med förslag till upplägg för genomförande av åtgärderna organisation och styrning, ekonomisk redovisning, behov av tillägg till den fördjupade översiktsplanen för Barkarbystaden samt detaljplanering och utvecklat marknadspåverkande arbete. I denna rapport beskrivs hur kommunstyrelseförvaltningen avser att arbeta vidare inom de olika områdena för att uppnå de åtaganden som avtalet om utbyggd tunnelbana och ökat bostadsbyggande medför för kommunen. 2. SYFTE Syftet med denna rapport är beskriva vilka insatser som behöver genomföras för att förvaltningsorganisationen ska ha bästa möjliga förutsättningar att uppfylla de åtaganden som följer av avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökat bostadsbyggande. Med utgångspunkt från denna rapport avser kommundirektören genomföra åtgärder som syftar till att uppnå det som beskrivs i följande sammanställning genom förslag till särskilda beslut i nämnd t ex i samband med kommande budgetprocess eller med stöd av gällande delegationsordning. 3. REDOVISNING AV ÅTGÄRDER Nedan beskrivs inledningsvis det område som är aktuellt för särskilda insatser inom ramen för det avtal som slöts kring tunnelbanan. Därefter beskrivs identifierade förändringar inom organisation och styrning, ekonomi och avslutningsvis ett utvecklat marknadspåverkande arbete. 3.1. Planering för ökat bostadsbyggande inom tunnelbanans influensområde I samband med godkännandet av avtal för tunnelbanans utbyggnad åtar sig Järfälla kommun att uppföra 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde i en genomsnittlig takt om 825 bostäder per år fram till 2030. Tunnelbanans influensområde är inte definierat eller avgränsat i avtalet utan kan förändras under avtalstiden och påverkas av åtgärder som underlättar tillgängligheten för boende till tunnelbanan. Ett riktvärde är en radie av minst 700 meter från tunnelbanestationernas uppgångar. Kommunens bostadsbyggande följs upp tertialvis i den partssammansatta styrelsen. Kommunens bostadsbyggnadsåtagande är långtgående då 14 000 bostäder ska uppföras, inte enbart genom detaljplanering möjliggöras. Med tanke på att kommunen själv inte uppför bostäder utan är beroende av andra aktörer och med tanke på den osäkerhet som råder i marknaden, som beskrivs utförligare under rubriken Marknadspåverkande arbete, krävs att kommunen skaffar sig en god planberedskap med viss marginal över avtalsvolymen om 825 bostäder årsvis. För att skapa tillräckligt god planberedskap för att uppnå överenskommen takt i bostadsbyggandet i tunnelba-

3 (13) nans influensområde föreslås följande planering respektive utbyggnad påbörjas, fortgå och/eller påskyndas: 1. Detaljplan för Barkarbystaden I utbyggnad pågår, tidplanen för utbyggnaden ses över för att om möjligt i överenskommelse med de byggherrar som kommunen tecknat ramavtal med snabba på utbyggnaden. Planändring för Barkarbystaden I kan komma att behöva göras för att ge planstöd för tunnelbanan under mark, reglera tekniska anläggningar som justerats vid utbyggnaden i förhållande till detaljplanen samt för att utreda om byggrätt för återstående kvarter samt ändamål för markanvändning i del av planområdet kan/behöver utökas. 2. Detaljplan för Barkarbystaden II arbete med att ta fram förslag till detaljplan pågår. Beslut om plansamråd bedöms kunna tas hösten 2014. Detaljplanen ska ge stöd för utbyggnad av tunnelbana. Preliminärt bedöms området kunna inrymma 1 500 2 000 bostäder blandat med arbetsplatser. 3. Detaljplan för Barkarbystaden III området omfattas av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningen

4 (13) önskar få detaljplaneuppdrag för att inleda planarbete för denna etapp av Barkarbystaden då den inte ligger i vägen för tunnelbaneutbyggnaden och annan stadsutveckling utan bedöms kunna bredda utbudet med naturnära boende i nära anslutning till den regionala grönkilen och Västra Järvafältets naturreservat. Avgränsningen ska om möjligt utökas söderut för att ta med området mellan Barkarbystaden I, Barkarbystaden II och kyrkbyn beroende på vad som bedöms lämpligt i förhållande till fortsatt process för tunnelbanans utbyggnad. Detaljplaneområdets avgränsning på kartan är därför preliminär. 4. Detaljplan för Barkarby centrum ett planprogram för området runt Jaktvägen och Helikoptervägen i Barkarby centrum togs fram 2008. Programförslaget omfattar byggande av ett flerbostadshus med ca 40 lägenheter. Detaljplanearbetet har efter programsamrådet avstannat. En utredning över Barkarby centrum bör göras för att se hur planområdet kan utökas och hur fler bostäder i eller i anslutning till Barkarby centrum kan tillskapas. Innan planarbetet fortsätter behöver tidplanen för bussterminalens flytt från Barkarby centrum, till det nya läget för Barkarby station, läggas fast. 5. Detaljplan för Byleden förvaltningen önskar få planuppdrag för att påbörja planarbete i syfte att utveckla Byleden till en stadsgata och komplettera med bostäder med inslag av service/verksamheter på båda sidor om gatan. Området behöver få en god koppling till Barkarby station för att helt eller delvis kunna räknas in i influensområdet för tunnelbana. 6. Ormbacka ett planprogram för området finns sedan 2007. Detaljplanering för en första etapp, Ormbacka A pågår. Så fort detaljplan för den första etappen vunnit laga kraft önskar förvaltningen få i uppdrag att påbörja detaljplanering av en andra etapp, Ormbacka B. Med en god koppling till Barkarby station bedöms bostäderna i området till del kunna räknas in i tunnelbanans influensområde. 7. Bebyggelseutveckling på Söderhöjden som kopplar samman Jakobsberg och Barkarby den nya översiktsplanen beskriver en sk urban koppling här vilket fått en privat byggherre att ta fram en idéskiss över hur området skulle kunna utvecklas. Fortsatt process hänger samman med objekt nr 13 i kartbilden Barkarby trafikplats. 8. Planprogram för Veddesta förvaltningen har tagit fram ett förslag till planprogram för Veddesta som tas upp i kommunstyrelsen för beslut om samråd. Efter programsamrådet väntas området etappindelas och detaljplanering för en första etapp påbörjas. Tunnelbanans utbyggnad kan komma att kräva detaljplaneändring för en uppgång på Veddestasidan relativt snart. 9. Planprogram för Barkarbystaden som tillägg till FÖP enligt den fördjupade översiktsplanen för Barkarbystaden från 2006 ska Barkarbystadens täthet omstuderas i det fall tunnelbana blir aktuell, istället för spårväg. Förvaltningen önskar få i uppdrag att ta fram ett planprogram för

5 (13) Barkarbystaden där förutom tätheten även bl a kapacitet i offentlig service och övrig infrastruktur ses över. 10. Barkarby handelsplats flera fastighetsägare har framfört önskemål om att utveckla sina fastigheter. Förvaltningen önskar återkomma med förslag till upplägg för att samlat studera hur handelsplatsen kan utvecklas och förstärkas som ett regionalt besöksmål, bredda sitt innehåll och tillföra den lokala platsen utökade värden, integreras med den regionala stadskärnan och samtidigt stärka kopplingen mellan Jakobsberg och Barkarby. 11. Utbyggnad av tunnelbana från Akalla till Barkarby bygger på en nära samverkan med landstinget, övriga kommuner och staten för att projektet ska hålla tidplan, budget och i så hög grad som möjligt tillföra värden och synergier till stadsutvecklingen. Just nu pågår arbete med att ta fram en utredning över stationslägen och sträckningsdragningar som avses skickas ut på samråd i höst. 12. Barkarby station/stockholm Väst är en kollektivtrafiknod och regional omstigningspunkt för pendeltåg, tunnelbana, regionaltåg, bussar (varav flera stombusslinjer), cykel- och gångtrafik samt bil/taxi. Regionaltågsfunktionen är inte finansierad inom ramen för gällande infrastrukturinvesteringsplan. Som en del av tunnelbaneutbyggnaden arbetar förvaltningen ihop med trafikverket och landstinget med hur Stockholm Väst kan utformas för att stödja stadsutvecklingen, fylla en betydelsefull regional funktion och ge goda förutsättningar för framtida utbyggnad. 13. Barkarby trafikplats trafikplatsen vid E18 behöver förstärkas och behovet är än större med tunnelbaneavtalet och de 14 000 bostäder kommunen har åtagit sig att uppföra. Förvaltningen för dialog med trafikverket om detta. En ny trafikplats Barkarby i ett sydligare läge finns illustrerad i översiktsplanen. 14. Hjulsta trafikplats kopplingar till Förbifart Stockholm i den fördjupade översiktsplanen för Barkarbystaden finns en anslutning direkt till Hjulsta trafikplats illustrerad. Med uppdaterade planeringsförutsättningar ser trafikverket kapacitetsproblem i Hjulsta trafikplats med illustrerad anslutning. Förvaltningen arbetar med en trafikanalys tillsammans med trafikverket, trafikförvaltningen och Stockholms stad som ska utreda alternativa kopplingar mellan Barkarbystaden, Förbifart Stockholm och Stockholms stads pågående programarbete för den s.k. Stockholmsporten. Ovanstående sammanställning ska ligga till grund för förvaltningens fortsatta arbete med stadsutveckling inom tunnelbanans influensområde. Projekten kan komma att förändras och nya kan tillkomma. Samtliga projekt förutsätter kommunstyrelsens ställningstagande i varje enskilt fall. 3.2. Organisation och styrning Sedan tidigare finns ett antal viktiga komponenter inom organisation och styrning av förvaltningsorganisationen definierade i Järfälla finns sedan tidigare såväl en be-

6 (13) skrivning av samhällsplaneringsprocessen 1 som en allmänt spridd gemensam projektmodell som strukturerar arbetet inom samhällsplaneringsområdet. 2 År 2007 fastställde kommundirektören en kommungemensam projektmodell. 3 Modellen ger en gemensam struktur för samhällsplaneringsområdet som ofta innefattar personer med många olika kompetenser och bakgrunder. Ett antal sätt att anpassa modellen har identifierats som bedöms ge en mer effektiv och sammanhållen process vilket beskrivs i det följande. Samhällsplaneringsprocessen i Järfälla kan övergripande beskrivas bestå av följande steg: Idé/initiativ Förstudie Plan Genomförande Utvärdering De tidiga skedena i samhällsplaneringsprocessen är ett ansvar för kommunstyrelsen liksom ansvaret för att hålla samman helheten och ansvara för det slutliga resultatet, i en tidigare översyn av samhällsplaneringen uttrycktes kommunstyrelsens (och därmed dåvarande kommunledningskontorets) ansvar på följande sätt: Ett sammanhållande ansvar ska ligga på kommunledningskontoret som svarar för förstudieskedet och utvärderingsskedet och som dessutom har ett övergripande och samordnande ansvar för planläggnings- och genomförandeskedena. I detta ansvar ingår ett övergripande resultatansvar, det vill säga ansvaret för att de enskilda projekten ger det förväntade ekonomiska och samhälleliga utfallet. (Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Dnr Kst 2002/504, s.4) Sedan citatet skrevs har dessutom kommunstyrelsen övertagit ansvaret för planfrågor enligt Plan- och bygglagen. Tekniska nämnden ansvarar för genomförandefrågor och bidrar med kunnande kring genomförandefrågor i de tidiga skedena av planeringen. Miljö- och bygglovsnämnden medverkar via sitt ansvar för bygglov och miljötillsyn. Kommunens övriga nämnder medverkar också i processen för att tillgodose respektive områdes behov av lokaler som blir en viktig innehållslig komponent i byggandet av ett samhälle. 3.2.1. Modell för huvudprojektledare En modell med en så kallad huvudprojektledare har under tid vuxit fram vid planeringen av Barkarbystaden I och II. Modellen innebär att en projektledare får ett övergripande ansvar för såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt resultat inklusive uppföljning och utvärdering genom hela projektet. Huvudprojektledarens roll kan sägas vara att hålla ett helhetsperspektiv och leda kommunens experter inom olika delområden med stöd av de utgångspunkter som har beslutats kring de olika projekten. Modellen med huvudprojektledare ska tillämpas för stora projekt med hög grad av komplexitet. 1 Samhällsplaneringsprocessen finns beskriven i sin moderna form i utredningen översyn av samhällsplaneringsprocessen 2010, dnr kst 2013/293. 2 Modellen finns beskriven på kommunens intranät och kan också återfinnas i diariet med diarienummer Kst 2007/111. 3 Modellen är generell och kan tillämpas för alla områden i kommunen där arbete bedrivs i projektform.

7 (13) En viktig förändring har pekats ut som angelägen för ekonomistyrningen i relation till arbetet som huvudprojektledare. Idag finns intäktssidan av kommunens exploateringsbudget i kommunstyrelsens budget medan utgifterna i stor utsträckning återfinns hos tekniska nämnden. För att kunna skapa en samlad exploateringsekonomi i kommunen bör såväl intäkter som utgifter finnas hos kommunstyrelsen. Innebörden i att ge huvudprojektledaren ansvar för ekonomin blir därmed att den funktionen får ansvara för att bereda budget och att följa upp samtliga delar i projektet i ekonomiskt hänseende. Modellen med huvudprojektledare bedöms kunna medföra en mer effektiv och sammanhållen process. Arbetssättet bedöms både innebära att suboptimeringar kan undvikas inom och mellan projekt och att uppföljning och utvärdering av såväl process som utfall kan förstärkas. 3.2.2. Utvecklad resursplanering i kommunens projektmodell Ett utvecklingsområde som har framkommit som konsekvens av avtalet från stockholmsförhandlingen rör att förstärka resursplaneringen i projektmodellen. Modellen innebär idag att respektive projektplan ska innehålla en övergripande resursplan för personer som medverkar i projektet där ansvarig chef godkänner de personella resurserna som planen anger. Detta verktyg, inte minst en utvecklad form för uppföljning av den planerade och nedlagda tiden, ger möjligheter till framförhållning när det gäller vilka resurser som behövs i kommunen totalt sett. Stockholmsförhandlingen innebär att olika delar av den kommunala organisationen kommer att ha olika hög belastning över tid i takt med att utbyggnaden är i olika skeden. För att kunna möta de behov som avtalet innebär i rätt tid behöver ett utvecklingsarbete komma till stånd när det gäller förmågan att på totalen beskriva vilken resursåtgång som krävs på sikt för att kunna möta behoven med egen personal eller via konsultinsatser. 3.2.3. Funktion för sammanhållning av arbetet med avtalet om tunnelbana Det avtal som har överenskommits kring stockholmsförhandlingen innebär som konstaterats att en stor mängd bostäder ska produceras under tidsperioden 2014-2030. Det innebär att flera stora projekt kommer att bedrivas parallellt vilket skapar större behov av samordning och samplanering, inte minst i genomförandeskeden. En iakttagelse som har gjorts är att detta medför att en funktion måste till som kan hålla ihop utvecklingen på Barkarbyfältet och övriga delar av tunnelbanans influensområde och därigenom säkerställa att avtalets krav kan uppfyllas från Järfällas sida. 3.2.4. Rapportering av arbetet med avtalet Arbetet med att förverkliga de intentioner som har uttryckts kring avtalet kommer att ställa höga krav på rapportering till beslutande parter. Mellan de olika avtalsslutande parterna har flera samverkans- och styrgrupper redan kommit till för att kunna föra samtal och besluta om gemensamma frågor för avtalet som helhet och för de olika delprojekten. Därtill kommer en lokal styrstruktur att behöva etableras för att diskutera frågeställningar kring arbetets bedrivande. Rapportering av arbetets utveckling föreslås inledningsvis ske till kommunstyrelsens arbetsutskott men på sikt kan ett kompletterande särskilt beredningsorgan övervägas för att löpande kunna fördjupa frågeställningar som har koppling till avtalets genomförande.

8 (13) 3.3. Modell för ekonomisk redovisning För att kommunstyrelsen ska få överblick och förbättrade förutsättningar för att ta ansvar för de ekonomiska åtaganden som följer av avtalen behövs utvecklade former för sammanhållen exploateringsredovisning av projektekonomin för Barkarbystaden och dess omgivning/tunnelbanans influensområde. Syftet med en samlad projektekonomi är att samtliga investeringar och andra utgifter direkt förknippade med utveckling och förädling av kommunens markinnehav inom tunnelbanans influensområde ska balanseras med de intäkter som följer av projektets framdrift genom markanvisningar, försäljningar etc. Projektekonomin ska enkelt kunna följas upp och löpande redovisas som ett samlat resultat. Bland de utgifter och investeringar kommunen har ska föreliggande beslut om medfinansiering av tunnelbanan räknas in, ihop med andra generalkostnader för Barkarbystaden, åtaganden i samband med Mälarbanans utbyggnad, marknadsföring och utveckling av marknadspåverkande arbete samt områdesspecifika kostnader i form av anläggande av gator, parkmark och andra allmänna anläggningar. Former för rapportering och uppföljning av resultatet ska ingå i den nya ekonomiredovisningsmodellen. En övergripande kostnads- och intäktsanalys ska tas fram så fort ett underlag i form av strukturplan eller liknande för området finns framme. Uppdragen avseende ekonomisk redovisning föreslås hanteras i två delar; den ena med en modell för finansiell planering och analys, den andra delen med en sammanhållen modell för den ekonomiska redovisningen. De två delarna beskrivs närmare nedan. 3.3.1. Långsiktig finansiell planering och analys För att kunna följa den förestående expansionen behöver en mer långsiktig modell för den finansiella planeringen än vad som hittills använts införas. För närvarande finns en befolkningsprognos på 10 års sikt, en lokalförsörjningsplan på 5-10 års sikt och en ekonomisk flerårsplan på 4 års sikt. En ny modell för finansiell planering och analys bör sträcka sig fram till år 2030, dvs 15 år framåt. Frågor som behöver besvaras i en mer långsiktig modell är bland annat följande: Vilket tryck skapar en utveckling enligt befolkningsprognosen på de kommunala verksamheterna? Vad blir investeringsbehovet? Hur utvecklas de totala kostnaderna? Vilka intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning kan vi förvänta oss? Går det ihop? Behov av effektiviseringar? Hur klarar vi av att finansiera detta? Hur mycket behöver lånefinansieras? Hur stora blir avskrivningarna?

9 (13) För att göra en finansiell planering och analys ända till år 2030 behöver nuvarande prognoser över bostadsbyggande, befolkningsutveckling och lokalförsörjning förlängas till detta år. Vidare behöver nuvarande resursfördelningsmodell som används i budgetprocessen ses över. Den föreslagna modellen innebär att: Utifrån befolkningsprognosen räknas det så kallade demografiska trycket fram, både på drift- och investeringsekonomin. Kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) bedömning av löne- och prisutvecklingen. Ovanstående kompletteras med uppgifter avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster. Det ställs mot en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från utjämningssystemen. Modellen som redan prövats i ett antal kommuner kan sammanfattas i bilden nedan. Bild 1. Modell för ekonomisk planering

10 (13) 3.3.2. Redovisning Framtagande av en modell för sammanhållen exploateringsredovisning av projektekonomin för Barkarbystaden och dess omgivning/tunnelbanans influensområde föreslås ske i två steg. Som en första fas genomförs en förstudie för att klarlägga vilka förutsättningar och principer som ska gälla för den ekonomiska redovisningen. Förstudien kommer bland annat att belysa och beskriva: Vad säger praxis och god redovisningssed avseende kommunal markexploatering? Vilka redovisningsmässiga problemställningar finns kopplade till exploateringen av Barkarbystaden med tillhörande avtal om finansiering och medfinansiering? Vilka effekter kan olika ställningstaganden få för kommunens resultatredovisning över tid? Förslag till en övergripande struktur för en sammanhållen modell för ekonomisk redovisning. Hur kan en övergripande inkomst- och utgiftsanalys (exploateringskalkyl) se ut? Hur ska redovisningen organiseras för olika delprojekt för att säkerställa en god projektstyrning och rättvisande resultat och investeringsredovisning. Den struktur för redovisning som tas fram ska kunna tillämpas och gälla generellt för kommunens exploateringsverksamhet. 3.3.3. Medfinansiering av tunnelbanan för privata fastighetsägare Fastighetsägare och exploatörer inom tunnelbanans influensområde kommer att ta del av de fördelar som utbyggnaden av tunnelbanan medför såsom förbättrade kommunikationer, bättre möjlighet att förtäta och bygga stad, ökade fastighetsvärden och därtill ökade försäljningspriser av fastigheter. Kommunen är huvudsaklig markägare inom tunnelbanans influensområde och ska därför stå för huvuddelen av medfinansieringen, vilken väntas hämtas in genom framtida försäljningsintäkter. Utöver kommunen bör andra större markägare medfinansiera tunnelbanan i samband med förädling av marken genom detaljplanering och fastighetsutveckling. Kommunstyrelseförvaltningen avser i samband med tecknande av exploateringsavtal med privata fastighetsägare inom tunnelbanans influensområde söka lösningar för att föra över del av medfinansieringsåtagandet till de fastighetsägare som bedöms få en betydande värdeökning till följd av tunnelbanans utbyggnad. 3.4. Utvecklat marknadspåverkande arbete Järfälla arbetar sedan 2011 med att öka kännedomen och preferensen för Järfälla i regionen och samverkar också i nätverk med byggherrarna i Barkarbystaden och Jakobsberg för att bekantgöra stadsdelarna för regionen. Den ökade takten i bostadsbyggande innebär ett behov av att utveckla det marknadspåverkande arbetet. Konsultföretaget Evidens har i en marknadsanalys angivit att bostadsmarknaden i Järfälla med rådande förutsättningar klarar cirka 550 nya bostäder per år. Ett utvecklat marknadspåverkande arbete syftar till att skapa förbättrade marknadsförutsättningar för att nå målet om 825 bostäder per år inom influensområdet enligt avtal. I hela kommunen

11 (13) är målet 1 000 bostäder per år enligt antagandehandling för översiktsplanen. För att förbättra förutsättningarna för att nå målet med kommunens framtida bostadsbyggande har kommunstyrelseförvaltningen identifierat tre marknadsmässiga utmaningar som behöver hanteras: 1. Behovet av att bredda marknaden för bostäder. Idag kommer den övervägande delen av bostadsköparna i kommunens nyproduktion från Järfälla med omnejd. Med de volymer som nu är aktuella så kommer den nuvarande primärmarknaden att vara för liten. Det finns en tydlig risk att den nuvarande efterfrågan inte kommer att räcka till för att möta det planerade utbudet. 2. En av målsättningarna i den kommande översiktsplanen är att fler företag ska etablera sig i Järfälla och den regionala stadskärnan. Arbetsplatser med människor som kan använda den blivande stadens service på dagtid är en av förutsättningarna för att skapa en urban miljö som vid sidan av närhet till spårtrafik utgör de viktigaste attraktionsfaktorerna för bostadsköpare, enligt Evidens. 3. Tunnelbanans influensområde, där bostäderna ska uppföras för att räknas in i de bostäder som kommunen förbinder sig att uppföra enligt avtal, är inte geografiskt definierat och kan därmed påverkas samt påverkas i sin tur av vad som händer i influensområdets omland. Svaret på hur kommunen kan möta dessa utmaningar är att kommunicera en tydlig regional position i enlighet med RUFS 2010 och besluten om en regional stadskärna, intensifiera arbetet med platsutveckling och dess platsvarumärke samt fördjupa kunskaperna om marknaden och dess förutsättningar. 3.4.1. Den regionala positionen Barkarby/Jakobsberg är utpekad som en regional stadskärna i den regionala utvecklingsplanen. Barkarby station planeras bli en framtida regionaltågstation, Stockholm väst, även om den i nuläget inte är med i den nationella investeringsplanen för infrastruktur, bland annat beroende på att det behövs fördjupade studier i form av en åtgärdsvalsstudie i enligt med trafikverkets planeringsprocess. Det planerade kollektivtrafiknavet, Stockholm Väst, och den regionala stadskärnan utgör en utgångspunkt och möjlighet för att utveckla platsens regionala position. Att tydligt kommunicera den regionala positionen förflyttar bilden av Järfälla som en plats i periferin med en koppling till Stockholm city till bilden av ett delcentrum i regionen med kopplingar till hela västra Stockholm, södra Stockholm, Östra Mellansverige, Arlanda m.m. Det blir ett delcentrum som har goda förutsättningar att möta behov hos människor och företag inte bara i Järfälla utan även i dess omland. Att kommunicera den regionala positionen och värdet för regionen ökar förutsättningarna för att etablera alla delar i ett fullt utbyggt kollektivtrafiknav med regionaltågsstation, koppling till förbifarten samt flygbussar till Bromma och Arlanda. Det skapar bättre förutsättningar för företagsetableringar, det bidrar till att förstärka marknadens uppfattning om platsen som bostadsort och livsmiljö. Järfälla kommun är en naturlig avsändare och organisation för att driva detta eftersom målpunkten, kollektivtrafiknavet och den inre kärnan Barkarby/Jakobsberg ligger i Järfälla.

12 (13) Illustrationen nedan visar förflyttningen från periferi till en position som regionalt delcentrum. Att kommunicera den regionala positionen bedöms skapa goda lokala förutsättningarna för Järfällas medborgare och företag. Det blir Järfällas bidrag till en växande storstadsregion och innebär flerkärnighet på riktigt i enlighet med den regionala utvecklingsplanen och översiktsplanen. Arbetsnamnet på den planerade regionaltågstationen, Stockholm väst, utgör i sammanhanget en intressant kommunikativ möjlighet för att tydligöra den regionala positionen. Det är ett begrepp som tydligt kommunicerar stad och urbanitet och som också placerar platsen geografiskt. Detta ska studeras vidare. 3.4.2. Platsutveckling Genom att ge den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg en sammanhållen stadsmässig identitet med utgångspunkt från Stockholm Väst kan bostadsbyggande, samhällsplanering och näringsliv i de olika delarna förstärka och komplettera varandra. Platsen ska kännetecknas av ekonomisk, social och hållbar tillväxt. Lokal och regional samverkan och dialog med både privata och offentliga intressenter för att identifiera platsens konkurrensfördelar och därigenom bredda platsens erbjudande och Järfällas bidrag till regionens utbud är avgörande. Järfälla kommun har sökt medel från tillväxtverket för att arbeta med platsutveckling med utgångspunkt från den regionala stadskärnan och kollektivtrafiknavet Stockholm Väst. Arbetsprocessen kommer att bedrivas genom ett antal workshops/seminarier där medarbetare, förtroendevalda, företagare, investerare och Järfällabor medverkar liksom regionala och nationella företrädare. Målet är att få fram ett förslag till program för platsutveckling för politisk behandling under 2015. Programmet syftar till att skapa en målbild, strategi, aktivitetsplan och organisation för den fortsatta platsutvecklingen. Projektet bygger vidare på översiktsplanen och utgör ett viktigt steg för att möta marknadens behov och förutsättningar. 3.4.3. Kunskap om marknaden Järfälla genomför årligen en mätning av kännedom och preferens som bostadsort i stockholmsregionen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att mätningen tydligare ska följa hur väl människor associerar de faktorer som påverkar bostäders attraktivitet. Evidens har genomfört en studie i stockholmsregionen för att undersöka vilka faktorer som förklarar attraktiviteten och människors betalningsvilja för bostadsrätter. Studien pekar på åtta faktorer som förklarar 90 procent av attraktiviteten: närhet-

13 (13) en till stationer för spårbunden trafik, graden av urbanitet, kvartersstruktur, parker, närhet till vatten med mera. Resultatet är även applicerbart på hyresrätter. I översiktsplanen anges en tydlig riktning att arbeta för att skapa en regional stadskärna med ovanstående kvaliteter. Faktorerna utgör ett viktigt underlag i valet av budskap under själva kommunikationsarbetet, och det är centralt att också följa omvärldens bild av detta. En liknande studie finns för kontorsmarknaden och eftersom det också finns en målbild om fler företag i Järfälla så föreslås regelbundna mätningar av kännedom, preferens och association även i målgruppen företag i stockholmsregionen. Förutom denna mätning föreslås ett antal nyckeltal: in- och utflyttning, tidigare bostadsort, kön, ålder, inkomst. Prisutvecklingen för bostadsrätter liksom kötiden för hyresrätter. För att få mer kvalitativ information föreslås också återkommande fokusgrupper och djupintervjuer med de som flyttat in och ut. Och de som övervägt någon del av Järfälla men har valt ett annat bostadsområde. 4. SLUTSATSER Efter implementering av ovanstående förslag till åtgärder bedömer kommunstyrelseförvaltningen att kommunen har en god grund att stå på för att uppnå de åtaganden som följer från kommunens sida inom ramen för avtal om utbyggnad av tunnelbana samt ökad bostadsbebyggelse. Flera riskfaktorer finns dock bl a förutsättningen att rekrytera tillräckligt med personella resurser med rådande konkurrens på arbetsmarknaden samt andra externa faktorer såsom konjukturläge och finansoro. Riskerna avses identifieras och prioriteras att hanteras inom ramen för kommunstyrelseförvaltningens arbete med internkontrollplan.