Kulturellt och socialt anpassat stöd till hälsosam livsstilsförändring 1. Problemanalys Typ 2 diabetes har nått epidemiska proportioner världen över. Det medför nedsatt livskvalitet och stora kostnader för sjukvården. Vi vet att en bra livsstil, inklusive fysisk aktivitet och förändrade kostvanor, är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra ett insjuknande, särskilt när man har ärftlighet för typ 2 diabetes. Malmökommissionen (Kommission för ett socialt hållbart Malmö) har analyserat risken för en kraftig ökning av diabetes typ 2 i Malmö och vilka faktorer som driver fram en sådan ökning 1. De primära orsakerna till fetma och därmed risken att få typ 2 diabetes är låg fysisk aktivitet och/eller ett för stort energiintag. Förekomsten av dessa faktorer är mer frekvent bland kvinnor med låg utbildningsgrad och svag anknytning till arbetsmarknaden, samt i vissa grupper med utomeuropeisk bakgrund. Detta avspeglas också av att den faktiska uppkomsten av diabetes typ 2 är stor och växande bland dessa grupper. Malmö är en stad där ca 30 % av stadens 300 000 invånare är födda utomlands. Den största andelen av dessa Malmöbor är födda i Irak. På nationell nivå utgör gruppen som är födda i Irak den näst största i Sverige. Åren 2010 2012 har MEDIM studien (betydelsen av Migration och Etnicitet för Diabetesutvecklingen I Malmö) genomförts vid medicinska fakulteten Lunds Universitet. Studien är riktad till kvinnor och män födda i Irak respektive Sverige, 30 till 75 år gamla. I studien ser man dubbelt så hög förekomst av typ 2 diabetes hos de som är födda i Irak jämfört med de som är födda i Sverige (12 vs 6%), vilket kopplas till ärftlighet för diabetes men framför allt till övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Andra studier har även visat att den förändring i livssituation som migration innebär i sig också ökar risken för hjärt- kärlsjukdom och diabetes, vilket är i linje med resultat från MEDIM som visar en högre diabetesförekomst ibland invandrade från Irak jämfört med diabetesförekomsten i deras hemland (12 vs 7%). Även om flera resurser för livsstilsförändring är tillgängliga i primärvården idag, tillämpas dessa program inte i den kliniska vardagen, i synnerhet inte när individen är av utomeuropeisk bakgrund. Orsaken är sannolikt att dessa program är västerländskt anpassade och inte anpassade efter de sociala och kulturella normerna som råder utanför Europa såsom exempelvis Mellanöstern. Senare studier visar att det finns flera hinder till livsstilsförändring som måste adresseras och som är av kulturell och social karaktär för att man skall kunna nå en framgångsrik livsstilsförändring. T.ex. måste fysisk aktivitet vara anpassad efter individens egna önskemål, men också efter rådande kulturella och sociala normer vilket omfattar könsanpassade motionsgrupper och sportklädsel som de sociala normerna tillåter. Det finns också rädslor för fysisk aktivitet kopplade till felaktiga föreställningar om 1 Se slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2013.
fysisk aktivitet. Ytterligare faktorer som hindrar fysisk aktivitet är ekonomin vilket bidrar till att inköp av gymkort/gymnastikkort, sportkläder och skor inte prioriteras. Det finns också en hel del okunskap från vårdgivarnas sida om t.ex. arabisk kost, hur den tillagas och vad den innehåller, vilket medför att dietister och andra vårdgivare oftast inte kan ge riktiga kostråd och stötta till en hälsosam förändring av kostvanorna. I projektet kommer effekterna av dietistrådgivning anpassad till den arabiska kosten att studeras. Vidare har studier visat att framgångsrik stöttning till livsstilsförändring leds av multidisciplinära team bestående av t.ex. hälsocoach, dietist, sjukgymnast, sköterskor och läkare. Men framförallt är det viktigt att livsstilsinterventioner ger stöd till beteendeförändring och att stärka individens tro på sig själv till livsstilsförändring (self- empowerment). Istället för att bara vänta på att högriskindivider för diabetes skall utveckla sjukdomen och i nästa steg hjärt- kärlsjukdom vill vi, i samarbete med Lunds Universitet, bland annat praktiskt testa en teoretisk modell som utarbetats för att optimera de förebyggande åtgärderna och bidra till permanenta livsstilsförändringar hos högriskindivider för diabetes med Mellanösternbakgrund. 2. Behovs- och omvärldsanalys Malmös mångetniska befolkning kan vara intressant för verksamhetsutveckling och forskning om såväl fysisk aktivitet som kost när det gäller att minska risken för typ 2 diabetes. Internationell forskning ger vid handen att många länder, bland dem Kina, Indien och arabländerna, har en befolkning som genetiskt är mer benägen att med en västerländsk livsstil utveckla typ 2 diabetes än det som gäller idag för befolkningen i västvärlden 2. Man befarar att 10 % av befolkningen i Kina kommer att få diabetes mot ca 5 % av befolkningen i västvärlden. I Förenade Arabemiraten beräknar man att kombinationen av genetiska förutsättningar och växande överflöd med effekter på kosthållningen kommer att leda till att diabetes skulle bli fem gånger vanligare än i Sverige. Ökad kunskap om hur samhället kan stötta kvinnor till ökad fysisk aktivitet och förbättrad kost för att minska risken för fetma och diabetes behövs och vid Lunds Universitet finns genom MEDIM studien en teoretisk modell framtagen som behöver utvärderas i praktiken. Modellen har utarbetat grupper som leds av en hälsocoach och dietist där man i samtalsgrupperna - som riktar sig till kvinnor med ursprung från Mellanöstern- tar hänsyn till rådande kulturella och sociala normer i arbetet med att stötta till beteendeförändring med bättre kost och ökad motion. Ökad kunskap om hur kvinnor ska träna för att undvika sjukdom är en vinst såväl för individen som för samhälle. Men man vet inte vilken typ av träning som är mest effektiv och ej heller vad som är mest effektiv för kvinnor. En viktig fråga är också att den fysiska aktiviteten blir bestående så att individerna fortsätter att träna. 2 För forskning om den snabbt ökande frekvensen av diabetes i Kina mm se The Lancet June 2013 Rapid health transition in China, 1990 2010: findings from the Global Burden of Disease Study 2010 (Prof Gonghuan Yang MD, Yu Wang MD, Yixin Zeng MD, George F Gao PhD, Xiaofeng Liang PhD, Maigeng Zhou PhD and others).
Intressant är också att fysisk aktivitet och ändrad kost kan kombineras och förstärka varandras effekter på hälsa och underlätta att livsstilsförändringen blir bestående. Det underliggande behovet och projektidén identifierades vid en diskussion mellan enheter inom Region Skåne i samband med implementeringen av den regionala innovationsstrategin och mer specifikt hur man kan bredda synen på innovation och utveckla det systemiska ledarskapet. Det aktuella projektet tar sin utgångspunkt i dessa frågeställningar, i bakgrundsbeskrivningen ovan samt i den kunskap och de erfarenheter som skapats och kommer att skapas inom den relaterade MEDIM studien. Med det multietniska Malmö som lärmiljö, med avstamp i aktuell forskning vid Lunds Universitet och i samverkan med primärvården och andra relevanta aktörer kommer projektet att utveckla och utvärdera en eller flera metoder för att nå en så framgångsrik hälsosam förändring av levnadsvanorna som möjligt hos kvinnor med ursprung från Mellanöstern vilka representerar en stor andel av den svenska befolkningen. I projektet kommer forskare från forskningsprojektet MEDIM vid Lunds Universitet att ingå. Projektet kommer i sin slutfas, i de fall de testade metoderna ger nöjaktiga resultat, bidra till kunskapsöverföring till och processutveckling inom relaterade verksamheter. 3. Beskriv vilka positiva effekter som projektet kommer att bidra till att minska/lösa de problem som nämnts ovan. För detta projekt finns tre viktiga utgångspunkter: - Det stora behovet av att öka kunskap om förebyggande insatser för att minska risken för typ 2 diabetes bland svenska medborgare med utomeuropeisk bakgrund i Malmö, Skåne och världen. Detta skulle kunna bidra till att positivt påverka individers livskvalitet, minska hälsorelaterade kostnader och sist men inte minst öka förutsättningarna för en mer jämlik hälsa. - Behovet att bidra till tillväxt genom att hitta aktörer som kan utveckla metoder för att förebygga diabetes och kommersialisera relaterat tjänsteutbud. Här är företag inom läkemedel, kost, livsstil och sport/motion viktiga. Dessa kommersialiseringsaktiviteter skulle ge stora möjligheter till ekonomisk utveckling i Skåne. - Behovet att skapa lärande och ökad insikt i socialt entreprenörskap. Projektet relaterar till och tar avstamp i aktuell forskning vid Lunds Universitet för ökad kunskap om förebyggande insatser för att främja hälsan bland utsatta grupper i samhället. Vi planerar att testa en modell utarbetad vid Lunds Universitet där stöttning av ökad fysisk aktivitet oh förbättring av kostvanorna är anpassad efter de kulturella och sociala normer som råder i Mellanöstern. Vi bedömer att modellen, som är unik och aldrig testats i praktiken, kommer att öka sannolikheten att vi kan stötta dessa högriskindivider till en förändrad livsstil och minskad risk att drabbas av diabetes och hjärtkärlsjukdom. Svensk export av utbildning av sjukvårdpersonal i diabetesvård växer kraftigt. Så har t ex Region Skånes bolag för vårdexpert, Skåne Care, slutit ett avtal om utbildning av studenter. Denna typ av utbildning, exempelvis som en kombination av teori och klinisk praktik för verksamma vid diabeteskliniker, bedöms
att kunna expandera kraftigt. Erfarenheter från projektet har en potential att utgöra väsentliga bidrag till denna typ av utbildningserbjudande. Många företag inom läkemedelsindustrin försöker bredda sin verksamhet till att arbeta mer med prevention och därigenom komma in på nya områden i värdekedjan. Företag som producerar livsmedel arbetar alltmer med hälsoeffekter (här var Sverige tidigt ute med functional food) och företag som är verksamma inom sport och fritid betonar alltmer hälsoeffekter. En samverkan med företag som orienterar sig mot prevention skulle kunna vara intressant i en kommersialisering av metoder att förebygga diabetes. Företagen skulle kunna bidra med såväl kapital som kunskap om olika länder och marknader. Denna aspekt skulle kunna vara av intresse då dels marknaden är stor och det dels kan vara viktigt att snabbt nå ut med dessa produkter och tjänster till stora grupper i många länder. Detta bl a mot bakgrund av att de metoder och den kunskap som utvecklas kan vara svårare att skydda med patent än vad fallet är inom produktion av nya varor (t ex nya läkemedel). Förebyggande insatser för att möta den förväntade ökningen av typ 2 diabetes kommer att ha stor betydelse för folkhälsan i alla länder i den tredje världen med växande välstånd hos hela eller delar av sin befolkning. Med en utveckling av metoder att förebygga diabetes i form av att påverka livsföring bl.a genom fysisk aktivitet och kost kan det leda till betydande export av kunskap i form av såväl utbildning som genomförande av sådana aktiviteter. De kan vara särskilt intressant att kombinera utveckling av sådana metoder med kunskaper kopplade till olika folkgruppers genetiska förutsättningar och kulturella skillnader. I den regionala innovationsstrategin för Skåne 2020 identifieras bl.a ett antal delstrategier, varav en är att vidga synen på innovation. Inom innovationsområdet Personlig Hälsa har sociala innovationer och socialt entreprenörskap relaterat till Hälsa identifierats som exempel på denna delstrategi. Projektförslaget ger flera goda idéer på hur ett socialt entreprenörskap kan skapa insatser där tidigare försök genom mer traditionella kanaler hittills inte genomförts eller misslyckats. 4. Projektmål Se Ansökan 5. Avgränsningar Projektet skall fokusera på livsstilsintervention för kvinnor med ursprung från Mellanöstern. Avgränsningen av målgruppen baseras på bland annat slutsatser från Malmökommissionen, där det påvisats att risken för diabetes typ 2 är särskilt hög. Projektet kommer eventuellt i senare fas eller i ett uppföljningsprojekt också beakta snarlika metoder med preventiv effekt på andra folksjukdomar. 6. Målgrupper Projektets primära syfte är att för fokusgruppen kvinnor invandrade från Mellanöstern utveckla effektiva och attraktiva preventionsmetoder avseende diabetes.
Det är troligtvis primärt personal inom primärvården, exempelvis diabetessköterskor och dietister, samt privata och kommunala folkhälso- och friskvårdsaktörer och personal som bedriver allmänt socialt arbete som är de som kommer att använda sig av de utvecklade metoderna. Projektet kommer också att undersöka om det finns andra aktörer som är lämpliga målgrupper för att utnyttja eller ta lärdom av metoderna. Projektet riktar sig vidare till aktörer som ser förutsättningar att kommersialisera de resultat och den kunskap som genereras i projektet. Som nämnts ovan kan exempel på dylika aktörer vara utbildningsföretag samt företag inom läkemedelsindustrin, livsmedel och sport/fritid som ser förutsättningar för produkter och tjänster relaterat till prevention och livsstil. Syftet med det aktuella projektet är att utveckla de första bitarna i en plattform för lärande avseende livsstilsrelaterad hälsoprevention riktad mot multietniska grupper. Det är en förhoppning att denna plattform kan attrahera forskargrupper inom bland annat klinisk forskning och social innovation. Projektgruppen har inledande kontakter med vårdcentralen Törnrosen på Rosengård i Malmö, men kontakt kommer att utvecklas med andra intresserade vårdcentraler i övriga delar av Skåne. 7. Samverkan Projektet är en samverkan mellan representanter för primärvården i Skåne (initialt VC Törnrosen i Region Skåne), Regional Utveckling i Region Skåne, stiftelsen World Village of Womens Sport (WVWS) och medicinska fakulteten vid Lunds Universitet. Under projektet gång kommer kontakt etableras med ytterligare aktörer och/eller arenor som bedöms kunna bidra till projektets resultat. Regional Utveckling ansvarar för implementeringen av den regionala innovationsstrategin, där Personlig Hälsa har identifierats som ett av tre samhandlingsområden. Inom Personlig Hälsa finns ett antal insatsområden, exempelvis etjänster för Hälsa, men också orådet Sociala Innovation relaterat till Hälsa och hur sociala innovationer kan utgöra basen för nya typer av tjänster och produkter. WVWS vill, med kunskapen kring diabetes som modell, bygga upp kompetens för att vara en nationell testbädd kring personlig hälsa och fysisk aktivitet. WVWS vill också delta i att utveckla metoder för prevention av diabetes typ 2 i form av rådgivning och stöd till personer i riskgrupper. En kunskap som kan användas i Malmö och i övriga Sverige men också för export. En viktig samarbetsmöjlighet är också Öresundsområdet. Modellen för MEDIMs interventionsstudie är framtagen vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper medicinska fakulteten vid Lunds Universitet. I denna studie utvärderas inte enbart de medicinska effekterna såsom viktnedgång, ökad fysisk aktivitet och bättre metabol kontroll utan även modellens kostnadseffektivitet (mha Hälsoekonomiska institutionen vid Lunds Universitet). Projektet har också en etablerad kontakt med Lund University Diabetes Centre (LUDC). Knutet till projektet finns idag en grupp av intressenter som utgör basen för projektgruppen och för en styrgrupp. I gruppen ingår Luciano Astudillo (WVWS, tilltänkt projektledare under uppstart och därefter i
projekt- och styrgrupp avseende samhällsentreprenörskap), Louise Bennet (Medicine doktor, Lunds Universitet, Specialist i Allmänmedicin, VC Limhamn, projekt- och styrgrupp), Cecilia Person 3 (föreståndare, VC Törnrosen, styrgrupp), Marie- Louise Eriksson (RS Regional Utveckling, styrgrupp) och Bengt Ardenvik (primärvårdsstrateg Malmö/Lund sjukvårdsförvaltning, styrgrupp). En referensgrupp kommer att knytas till projektet för att säkra kvalitet på genomförande och uppföljning. 8. Riskanalys och riskhantering Se Ansökan 9. Uppföljning/utvärdering Se Ansökan 10. Projektets framtid Intressenterna bakom projektet, se avsnittet Samverkan, har alla visat ett intresse för kopplingen mellan Hälsa, sociala innovationer och social entreprenörskap. Det aktuella projektet är sprunget ur en visionsdiskussion mellan intressenterna där man samlats under den långsiktiga Visionen Att med det multietniska Malmö som lärmiljö utveckla unik kunskap och internationellt konkurrenskraftiga produkter och tjänster som kan bidra till att radikalt motverka den globala utbredningen av den livsstilsrelaterade formen av diabetes. Projektet kan också ses som ett bidrag till implementeringen av Personlig Hälsa inom den regionala innovationsstrategin. Innovationsstrategin har som mål att bidra till regional tillväxt och att positionera regionen som en ledande global aktör 2020. Även i detta fall finns alltså en uttalad uthållighet och långsiktighet att tillvarata och vidareutveckla erfarenheter och resultat både vad gäller systemisk utveckling och utveckling av specifika metoder och lösningar. Projektet drivs tillsammans med relevanta resurspersoner från Primärvården Region Skåne och från aktörer som bedriver allmän social verksamhet, exempelvis friskvårdsinrättningar. Genom denna närhet till behovsägarna kommer projektet att ta ansvar för att lyckade resultat också fullföljs till införande/genomförande. De forskningsrelaterade delarna av projektet ingår i långsiktiga forskningsprogram vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, med fak i samarbete med Hälsoekonomiska institutionen vid Lunds Universitet. Projekt likt det föreslagna och med syfte att vidareutveckla och/eller att bredda tillämpningen av resultat från projektet har goda förutsättningar att attrahera kapital/resurser från många olika håll. Stiftelsen World Village of Womens Sports (WVWS) har en bred förankring i näringslivet. Speciellt bolag i segmentet idrott, livsstil och hälsa är knutna till WVWS. Flera av dessa skulle kunna vara intresserade av att vara med, finansiera eller stödja projektidéer inom den föreslagna lärmiljön. Genom det internationella vetenskapliga rådet och de forskare som idag är knutna till stiftelsen WVWS finns idag också goda förutsättningar att inbringa forskningsfinansiering från internationella och nationella stiftelser samt andra forskningsfinansiärer. Även stöd av mer filantropisk karaktär kan vara möjligt. 3 Cecilia Person kommer att ersättas av Victoria Boklund, också VC Törnrosen
Stiftelsen WVWS har god erfarenhet av att driva projekt i gränslandet mellan idrotten (inkl fysisk aktivitet), forskningen och näringslivet. 11. Projektet ska leverera Projektet kommer att leverera följande: En slutrapport som sammanfattar projektupplägget, genomförandet, erfarenheter, kopplingar till forskning och utvärdering/resultat samt som beskriver och analyserar projektets delmål att bidra till regional tillväxt Marknadsföringsmaterial riktat dels mot beslutsfattare inom regioner, landsting och kommun och dels mot representanter från näringsliv. Dessa material skall för respektive målgrupp beskriva plattformen för lärande avseende livsstilsrelaterad hälsoprevention riktad mot multietniska grupper och de erfarenheter som skapats Ett eller flera seminarier för spridning av erfarenheter och resultat riktat mot berörd personal och beslutsfattare inom primärvården samt mot aktörer inom social verksamhet (främst men inte uteslutande i Skåne) Införande/genomförande av lyckade resultat från projektet i primärvårdsverksamhet och eventuell annan verksamhet En eller flera förslag på uppföljningsprojekt som utnyttjar den etablerade plattformen för lärande avseende livsstilsrelaterad hälsoprevention riktad mot multietniska grupper 12. Övrig information 12.1 Projektupplägg Det föreslagna projektet är ett av de första i sitt slag och adresserar ett område där kunskapsläget är begränsat. Det är därför inte idag möjligt att i detalj specificera ett långsiktigt och övergripande genomförandeprojekt. Projektgruppen ansöker därför om medel för ett lärprojekt med en löptid på ett år med syftena att genomföra en detaljerings- och planeringsfas där ett antal alternativa angreppssätt utvecklas att i samverkan med forskare från Lunds Universitet testa en kulturellt och socialt anpassad metod i praktiken med syfte att bidra till hälsosam förändring av kost och motionsvanor att testa och verifiera ytterligare ett antal av de i projektet utvecklade angreppssätten att baserat på resultat och erfarenheter från projektet formulera ett eller flera uppföljningsprojekt 12.2 Angreppssätt i projektet utkast Målgruppen är kvinnor i Malmö och i övriga Skåne med ursprung i Mellanöstern. En aktivitet inom projektet kan börja i mindre skala och utvecklas efterhand. Redan från början bör projektet innehålla två steg: 1. Identifiera personer inom målgruppen 2. Testa en kulturellt och socialt anpassad teoretisk modell i praktiken med syfte att bidra till hälsosam förändring av kost och motionsvanor
Identifieringssteget bedöms erfarenhetsmässigt inte utgöra ett problem. Vi behov kan specifika mötesplatser utnyttjas där man söka upp/identifiera personer inom målgruppen, exempelvis: - - - - Citygross (t ex i samverkan med företaget och i samband med information från vårdpersonal) BVC/Öppna förskolan Barnomsorgen (t ex i samverkan med företaget och i samband med information från vårdpersonal) Föreningslivet (t ex i samverkan med företaget och i samband med information från vårdpersonal) Man kan också skapa kontakt med mer otraditionella metoder t ex i samband med en bussresa till Ullared. Då har man möjlighet att knyta kontakter och informera på bussen dit och bussen hem. Viktiga frågor att belysa i början av projektet: - Vilket är vårdcentralernas insats? - Vad kan stadsdelen bistå med? - Näringslivet/företagen (t ex AstraZeneca, Citygross, http://www.oatly.com/, Victoria Park, MKB) - Vilken roll kan Region Skånes respektive Malmö Stads näringslivsfrämjande verksamhet ha? Några studiegrupper formas (i tillägg till men ej i konflikt med MEDIMs interventionsstudie, se nedan), som testar olika typer av ändrad kost och fysisk aktivitet. En kontrollgrupp formas för att kunna få en jämförelse. Viktiga frågor som kan studeras är bl a: - Är teoretiskt framtagna program för stöttning av förändring av levnadsvanorna tillämpbara i praktiken? Det vill säga går kvinnorna ner i vikt? Ökar de sin fysiska aktivitet? Får de bättre kostvanor? Går det att få fram program för fysisk aktivitet med målet att förebygga diabetes för grupper som inte är fysiskt aktiva? Går det att applicera träningsprogram på kvinnor med bakgrund i Mellanöstern? Vilken typ av fysisk aktivitet är mest framgångsrik både med avseende på deltagande/fullföljande och effekt på diabetesfrekvens? - Hur kan kostvanor påverkas? Vilken effekt har olika kostvanor på hälsa främst diabetes typ 2? Vilken effekt har olika kostvanor i kombination med fysisk aktivitet vad avser hälsa främst diabetes typ 2? - Går det att förebygga diabetes genom att generalisera den kunskap som WVWS får fram? 12.3 Beskrivning av metod för MEDIMs Här beskrivs hur den teoretiska modellen är uppbyggd som vi nu planerar att testa i praktiken. I MEDIM studien som avslutades 2012 identifierats en hög andel med hög risk för diabetes genom att de är obesa (BMI>30) och eller har förstadier till diabetes. Ett kulturellt och socialt anpassat levnadsvaneprogram har utarbetats för att stötta dessa högriskindivider till förbättrade levnadsvanor och ökade förutsättningar till bättre hälsa. Detta program har inte testats i praktiken tidigare.
Kvinnor med hög risk för diabetes erbjudas att delta i programmet som kommer bestå av en Interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Vi förväntar oss att kunna rekrytera 150 deltagare till kontrollgrupp och 150 deltagare till interventionsgrupp. Målet är att nå 5% viktnedgång; att öka sin fysiska aktivitet till 30 minuter per dag; att högst 30% av totala energibehovet kommer från fett. Kontrollgruppen erhåller det stöd som ges i vården idag dvs de får informationen muntligen av sköterskan att de har fetma och/eller förstadier till diabetes och att måste lägga om sina kost och motionsvanor för att gå ner i vikt men de får inget stöd för övrigt. Interventionsgruppen får under en period av 6 månader delta i regelbundna könsspecifika gruppträffar som leds av en hälsocoach och tillgång till dietist med Mellanösternbakgrund. Gruppträffarna sker var annan till var tredje vecka och vi har ca 15 deltagare i varje grupp. I gruppträffarna diskuteras nuvarande levnadsvanor, vad som är hälsosamma levnadsvanor, levnadsvanor som ökar risken för hjärt- kärlsjukdom och diabetes. Hälsocoachen stöttar till att hitta strategier till att hantera hinder till förändring av levnadsvanorna genom att arbeta med stöttning till beteendeförändring och motivation. Parallellt deltar deltagarna i interventionsgruppen i fysisk aktivitet som erbjuds via exempelvis Hälsans hus (Rosengård), Skåneidrotten, Friskis och Svettis eller andra aktörer. Dessa aktiviteter skall vara gratis för deltagarna. Fysisk aktivitet mäts med aktivitetsmätare. Sammanlagt är det 10 gruppträffar under 6 månader För att utvärdera effekten av levnadsvaneprogrammet kommer deltagarna i interventions- respektive kontrollgrupp före och efter studien att genomgå hälsoundersökning för att följa deltagarnas viktförändring, motionsförändring och kostförändring i jämförelse med kontrollgruppen. Referenser 1. Saha S, Leijon M, Gerdtham U, Sundquist K, Sundquist J, Arvidsson D, Bennet, L. A culturally adapted lifestyle intervention addressing a Middle Eastern immigrant population at risk of diabetes, the MEDIM (impact of Migration and Ethnicity on Diabetes In Malmo): study protocol for a randomized controlled trial. Trials 2013; 14:279.