Lokalförsörjningsplan för Vård och äldreomsorgsnämnden 2014 1 Inledning Nämnden ansvarar för att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg i. Idag finns fyra större äldreboenden, Brunnsgården, Bjärkegården, Hagagården och Tuvegården, som även inrymmer kost- och samlingslokaler. Dessutom finns korttidsboende och rehabilitering på Kvarnbackens Rehabcentrum. Det finns även ett antal mindre enheter med äldreboenden. Samtliga äldreboenden redovisas i förteckningen i avsnitt 2. Nämnden har flera verksamheter som drivs på entreprenad och införde LOV 1 i hemtjänsten 2006. Hösten 2012 tog kommunfullmäktige beslutet att ge Vård- och äldreomsorgsnämnden tillåtelse att införa valfrihetssystem för särskilda boendeformer för äldre. Vård och äldreomsorgsnämnden har utrett frågan men valt att avvakta ytterligare utredningar innan riktlinjer tas fram. Med även externa aktörer som utförare har kommunen numera ett förändrat ansvar för beställning och uppföljning av utförandet. 1.1 Förändring över tid - från serviceboende till gruppboende Äldrevården har förändrats över tid. Många av de nuvarande fastigheterna byggdes under en tid då de personer som beviljades plats på äldreboende var friskare än idag. Lägenheterna utformades som en ordinär lägenhet med eget kök osv. Flertalet av de boende hade möjlighet att ta sig till matsal på egen hand. De tankar och riktlinjer för statliga bidrag som då var rådande var att bygga bra bostäder, så kallade servicelägenheter, med tillgång till bl a restaurang för att på så vis klara kvarboende även med större funktionshinder. Med den utveckling som varit de senaste 20 åren har det visat sig att byggnadernas utformning inte motsvarar de behov som finns idag. Dagens särskilda boendeformer är förbehållna personer som oftast är mycket vårdoch omsorgskrävande. Det handlar om fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och behov av ständig tillsyn av personal. Vårdbehovet kräver specialutrustning som lyftanordningar, larm, lås m.m. samt möjlighet 1 Lagen om valfrihetssystem 2008:962 Postadress: 441 81 Alingsås Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:
till mat och gemenskap nära lägenheten. För personer med demensdiagnos finns behov av särskild anpassning för att boendet skall bli tryggt. Trycket på framförallt bostäder i gruppboendemiljö har ökat under senare år och en fortsatt ökning är att vänta. Ombyggnationer har skett löpande för att befintliga äldreboenden ska passa bättre för behoven. 1.2 Kvarboende Idag är tendensen att fler äldre får stöd av hemtjänsten och därmed kan klara att bo kvar i en vanlig bostad. Trygghetsboende (se punkt 2.3) och så kallat seniorboende är former av ordinärt boende som gynnar kvarboende. Seniorboende är när fastighetsägare bygger för en specifik målgrupp, vanligtvis brukar man tala om 55+. Lägenheter i dessa båda bostadsformer brukar i regel vara lättillgängliga. I kommunen pågår arbete med att anpassa nuvarande fastighetsbestånd för att få det mer tillgängligt och möjliggöra kvarboende. Ett exempel på denna typ av anpassning är Alingsåshems arbete med projekt Brogården, där vård och äldreomsorgsförvaltningen samverkar vid planering av social träffpunkt för de boende i området. 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Anpassning inför framtida behov Brunnsgården och Tuvegården har ett stort antal servicelägenheter vilka inte motsvarar dagens eller framtidens behov av vård- och omsorgsboende fullt ut. Frågan kvarstår för nämnda boenden vilka lösningar som kan vara aktuella. Hittills har ett större antal servicelägenheter konverterats till trygghetsboende. Att fortsätta med en sådan omvandling av befintliga bostäder blir allt svårare att genomföra utan att samtidigt tillskapa nya vårdoch omsorgsplatser. Andra faktorer som kan påverka den framtida utformningen av äldrebostäder är när den enskilde får möjlighet att fritt välja boende och om fri etableringsrätt införs. Dessutom kommer nya lagkrav på bemanning i särskilt boende. Detta kommer att påverka kostnader inom små enheter och i de hus där enheter är spridda på flera våningsplan. Arbetet med att utveckla sociala mötesplatser i vård- och äldreomsorgens lokaler kan också påverka äldre människors behov av annat boende i framtiden.
I tabellen nedan visas en sammanställning av antal boendeplatser i särskilt boende uppdelat på driftsansvar och kategori våren 2014. Verksamhet Namn Grupp Grupp Service fysiskt demens boende sjuka sjuka Korttids platser Totalt Vilande per gård Äldreboendeavdelningen Brunnsgården 29 30 18 77 Brunnen 26 26 Tuvegården 40 12 52 Hemsjögården 16 18 34 Hagagården 40 40 Noltorpsgården 30 8 38 Bjärkegården 11 20 18 49 Kvarnbacken 30 30 Antal lägenheter/platser: 106 66 126 30 18 346 Vilande platser på Brunnsgården är servicelägenheter som planeras att byggas om till gruppbostäder. Entreprenaddrift och köpta platser Attendo Care AB Ängabogården 32 7 39 Attendo Care AB Kaptenen 24 24 Bräcke Diakoni Ginstgården 24 24 Köpta platser Salstad m. fl. 2 2 Antal lägenheter/platser: 0 32 55 2 0 89 Förteckningen nedan visar vilka boenden förvaltningen hyr idag. Hyreskostnaden är preliminär och avser 2013. Gårdsnamn Antal kvm Kostnad Kostnad/kvm Brunnsgården 5 638 9 166 000 1625 Brunnen 1 861 1 542 000 829 Tuvegården 4 572 5 934 000 1298 Ängabogården 2 357 3 002 000 1274 Kaptenen 973 1 596 000 1640 Hemsjögården 2 231 3 745 000 1678 Hagagården 4 572 7 327 000 1602 Noltorpsgården 2 357 3 676 000 1560 Kvarnbacken 4 400 4 402 000 1000 Bjärkegården 4 422 5 990 000 1354 Ginstgården 1 325 2 826 000 2132
Av dessa äldreboenden är vissa berättigade till avdrag av moms s.k. Ludvikamoms. Den totala hyran har justerats ovan för denna moms och den totala hyran minskats. 2.2 Statistik Alingsås Kommuns befolkningsutveckling från år 2013 och framåt visar att andelen äldre ökar. Fram till 2021 ser vi en sakta ökning av antal äldre. Åldersgrupp 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 65-79 5 990 6 165 6 360 6 515 6 680 6 820 6 895 6 965 7 090 80-w 2 135 2 140 2 155 2 175 2 200 2 225 2 275 2 345 2 400 Summa 8 125 8 305 8 515 8 690 8 880 9 045 9 170 9 310 9 490 Källa: Befolkningsprognos, Kommunportalen, Alingsås Kommun De senaste årens statistik över inflyttning till kommunen har visat en tendens till en ökning av antalet äldre personer som valt att flytta till kommunen än tidigare år. Fortsätter denna trend kommer andelen äldre att bli högre än beräknat i ovanstående prognos. Om man räknar med att behovet av hjälp med omvårdnadsinsatser börjar uppstå runt 80-årsåldern, så kommer det totala antalet vårdberoende att skjuta i höjden någonstans runt 2020-2025. Det är också vid den tidpunkten ett tydligt behov av ytterligare bostäder i särskilt boende förväntas uppstå. Nedanstående trendprognos på kommunnivå visar att antalet äldre över 80 år ökar markant från cirka år 2020 och framåt.
Källa: Befolkningsprognos, Kommunportalen, Alingsås Kommun Under perioden för kommunens flerårsstrategi, 2014-2016, är dock ökningen inte så stor. Vård och äldreomsorgen beräknar att volymtillväxten av personer som kommer att behöva insatser från kommunen kommer att uppgå till 1,5 % per år under ovanstående period. Av dessa beräknas en tredjedel av dessa personer behöva särskilt boende, främst i form av gruppboende. Det motsvarar en utökning med 5-6 platser per år fram till 2016. De övriga två tredjedelarna beräknas ha behov av insatser i form av hemtjänst och hemsjukvård. 2.3 Trygghetsboende Med trygghetsboende avses bostadslägenheter som präglas av en hög grad av fysisk tillgänglighet för de boende. Gemensamhetslokaler ska finnas i anslutning till bostaden och trygghetslarm ska kunna erbjudas. Boendeformen har utvecklats utifrån att många äldre, trots olika insatser, känner otrygghet i sin bostad. Trygghetsboendet är tänkt att överbrygga glappet mellan det ordinära boendet och det särskilda boendet, där ett biståndsbeslut krävs. Trygghetsboendet är en slags mellanboendeform där begreppet trygghet ska vara utmärkande. En studie (Pressmeddelande Socialdepartementet 26 nov 2009) visar att sannolikheten att flytta till ett boende med heldygnsomsorg är dubbelt så hög för äldre som bor i ordinärt boende, jämfört med äldre som bor i trygghetsboende. I termer av god ekonomisk hushållning bör därför trygghetsboende vara en prioriterad boendeform att arbeta vidare med i kommunen. I Alingsås finns boendeformen redan idag på flera ställen. Inom AB Alingsåshems bostadsbestånd finns trygghetsbostäder på Brunnsgatan,
Badhusvägen, Noltorps centrum samt på Centrumgatan i Sollebrunn. Samtliga trygghetsbostäder ligger i anslutning till servicehus. Lägenheterna förmedlas av Alingsåshem och vård och äldreomsorgsförvaltningen har anvisningsrätt. Totalt finns 66 lägenheter. Trygghetsboende i Alingsås Namn Antal lägenheter Drivs av Brunnsbo 8 AB Alingsåshem Tuvebo 12 AB Alingsåshem Hagabo 35 AB Alingsåshem Bjärkebo 11 AB Alingsåshem Summa 66 Ett nytt trygghetsboende med 24 lägenheter är under uppbyggnad på den så kallade Afzeliitomten i centrala Alingsås. Fastigheten ägs numera av Sigillet Fastighets AB. Inflyttning beräknas ske under 2014. Under 2011 utarbetades en Alingsåsmodell för trygghetsboende i samband med den planerade byggnationen på Afzeliitomten. För att definieras som trygghetsboende ska följande vara uppfyllt: Boendet ska ha en målgrupp på personer 65 år och äldre. Upplåtelseformen ska vara hyresrätt. Servicetjänster ska kunna erbjudas kontaktvägarna ska vara enkla. Kommunen ska ges möjlighet till anvisningsrätt. Trygghetslarm ska erbjudas. Gemensamhetslokal med pentry och toalett (1,5-2 kvm per hyresgäst) ska finnas. Lägenheter och gemensamhetslokal ska uppföras enligt SS 914221:2006. Boverkets byggregler för entré ska uppfyllas. Dörrautomatik till förråd och entré ska finnas. Förråd för gånghjälpmedel i anslutning till entrén ska finnas. Hiss ska finnas i byggnader med två våningsplan eller fler. God tillgänglighet i gemensamma utrymmen, såsom till exempel i tvättstuga.
Parkeringsplatser i nära anslutning till boendet ska finnas. Sedan 2010 har statligt investeringsstöd kunnat sökas av projekt som skapar fler trygghetsbostäder genom ombyggnad eller nybyggnad efter kriterier angivna av Boverket. Det statliga investeringsstödet upphör 2014 12 31. Boverkets och kriterier för trygghetsboende skiljer sig åt på några punkter, bland annat vad gäller målgruppens ålder och upplåtelseformer. Slutsats: Vid ombyggnad av befintliga byggnader kan ovanstående Alingsåsmodell användas. Investeringsstödet utgör en liten del i den stora kostnad som en ombyggnation kräver. Vid planering av nybyggnation är det viktigt att ta hänsyn även till Boverkets riktlinjer för att stödja entreprenörers möjlighet att ansöka om investeringsstöd. Separata avtal kan upprättas med enskild entreprenör för att harmoniera med Boverkets riktlinjer och möjliggöra rätt att söka investeringsstöd. 2.4 Utveckling och effektivisering Ett antal förändringar och konverteringar inom befintligt bestånd har genomförts genom åren. För att möta kommande behov av gruppboendeplatser krävs kostnadskrävande ombyggnationer eller nybyggnation. Trycket på gruppboendeplatser beräknas fortsätta öka. Däremot bedöms behov av platser i servicelägenheter att fortsatt minska eftersom behovet av denna boendekategori är mer än väl tillgodosedd. I vissa områden har antalet servicelägenheter varit överdimensionerat. Ur strategisk synpunkt är det viktigt att vård och äldreomsorgen fortsätter med sitt arbete med en god planering inför framtiden. Detta innefattar exempelvis att medverka till att skapa fler trygghetsboenden som kan ersätta tidigare serviceboende inom äldrevården. Personalkostnader är en stor del av nämndens budget och det är viktigt att ha lokaler som stödjer en effektiv bemanning. Nya lagkrav på bemanning i särskilt boende kommer att påverka kostnadsbilden framöver. Med anledning av detta kan man förvänta sig att utvecklingen går mot att gruppbostäderna kommer att bli större i framtiden och möjligheten att driva verksamhet i små enheter minskar. Det kommer också att vara mest effektivt att bygga sammanhängande enheter där personalresurser kan samordnas.
Utformningen av lokalerna blir därför särskilt viktig för att verksamheten ska fungera på ett optimalt sätt. Äldregårdarna bör, för att vara effektiva ur bemanningshänseende, ha en viss storlek. En volym om ca 60 platser anses idag effektivt. I tre av kommunens äldregårdar förekommer servicelägenheter. Alternativ är, förutom att bygga om till gruppboendemiljöer, att konvertera till trygghetsboende eller till vanliga lägenheter. Kostnader för de olika alternativen bör vägas mot varandra. 10 servicelägenheter som byggs Bjärkegården om till 9 lägenheter i gruppbostad 2014. 11 servicelägenheter 8 6 Brunnshusallén 2-10 Brunnsgården 10 4 2 Totalt finns 48 st servicelägenheter fördelat på 3 plan och inom flera enheter 18 av dessa är vilande och planeras att byggas om till lägenheter i gruppboende på Brunnshusallén 6 och 8. Återstående konverteras till trygghetsbostäder. Totalt 40st servicelägenheter fördelat på 4 plan och inom flera enheter Tuvegården
2.4.1 Kvarnbackens Rehabcentrum Vid Kvarnbackens Rehabcentrum samordnas allt korttidsvård och rehabilitering. Rehabilitering efter sjukhusvistelse erbjudas och man arbetar med aktiv hemgång. Genom att förlägga alla korttidsplatser i samma hus kan man verksamhetsmässigt uppnå fördelar. Här inryms även platser för växelvård och avlastning. På Kvarnbacken finns kommunens Rehabenhet samlad och förråd för alla typer av hjälpmedel (rullstolar m.m.). Här finns också en verksamhetsförlagd utbildningsenhet,(kuvo), för sjuksköterskor som drivs tillsammans med Borås Högskola. Korttidsboende ses idag som en särskild boende/vårdform inom kommunen och ett samordnat korttidsboende skapar också en medvetenhet hos de boende att målet med vistelsen är hemgång. Vid Kvarnbacken arbetar man utifrån en modell som är en variant av s k trygghetshotell. Modellen innebär att enskilda och deras anhöriga själva kan beställa flexibel växelvård vid tidpunkter som passar dem. 2.4.2 Brunnsgården Brunnsgården är ett centralt boende, med både servicelägenheter och gruppboende för demenssjuka. Hemtjänsten för Centrum ryms också i lokalerna. Brunnsgården har också stora konferens- och restaurangutrymmen. VÄN beslutade att stänga 18 servicelägenheter vid Brunnshusallén 4 och 10 under 2013. Förvaltningen har fått i uppdrag att starta upp arbetet med projektering ombyggnation av dessa lägenheter så att behovet för de av gruppbostäder på Brunnsgården för de närmaste åren tillgodoses. Resterande servicelägenheter konverteras till trygghetsbostäder men dessförinnan måste nya gruppbostäder tillskapas. 2.4.3 Brunnen Brunnen är idag ett serviceboende med stora lägenhetsytor. Genom ombyggnation 2010 har kök tillskapats för boende på andra våning samt personalutrymmen. Efter ombyggnationen uppfyller Brunnen även normen för gruppbostad. I huskroppen intill har 8 lägenheter, som tidigare varit servicelägenheter, konverterats till trygghetsboende. 2.4.4 Hemsjögården Idag finns på Hemsjögården två gruppbostäder med inriktningen fysiskt sjuka och två gruppbostäder för demenssjuka personer. 2.4.5 Kaptenen
Kaptenen består av 24 gruppboendeplatser med inriktning mot demenssjuka. Verksamheten har upphandlats och drivs idag av Attendo Care AB. Ny upphandling av verksamheten kommer att göras under 2014. 2.4.6 Ängabogården Gården har idag 32 gruppboendeplatser med inriktning för fysiskt sjuka samt ett gruppboende med sju platser för personer med demenssjukdom. Ängabogårdens verksamhet drivs av Attendo Care AB. Ny upphandling av verksamheten kommer att göras under 2014. 2.4.7 Hagagården Sedan ombyggnationen av Hagagården utfördes för några år sedan har 11 av lägenheterna i en gruppbostad varit vilande. VÄN har beslutat att gruppboendet Rosen stängs våren 2014 och de sju boende istället erbjuds ny bostad i den ombyggda enheten. Korttidsenheten Syrenen upphör och ersätts under en övergångsperiod med sviktplatser, även dessa inom den ombyggda enheten. Förvaltningen har också fått i uppdrag att avveckla lokalerna vid Rosen och Syrenen. När förändringarna har genomförts har Hagagården 40 permanenta lägenheter för personer med demenssjukdom. Förvaltningen har ett fortsatt uppdrag att fortsätta utveckla Hagagården till att bli kommunens demenscentrum. I Hagagårdens B-hus är samtliga boendelägenheter sedan några år konverterade till trygghetsbostäder. Delar av förvaltningens hemsjukvårdsorganisation inryms idag i lokaler på Hagagården som tidigare varit en korttidsenhet. Dessa lokaler kan återskapas till en liten gruppboendeenhet som efter viss ombyggnation kan inrymma ca 10 boendeplatser. Hagagården Rosen och Syrenen hus B Lokaler för hemtjänst och hemsjukvård BV i gamla Blåvik
2.4.8 Noltorpsgården En ombyggnation på Noltorpsgården genomfördes under 2010. Gemensamhetsytor samt avdelningskök för gruppen fysiskt sjuka har byggts om för att få mer ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Boendet har efter ombyggnationen 38 platser uppdelat på tre avdelningar, varav en är ett gruppboende för demenssjuka. 2.4.9 Tuvegården Tuvegården består idag av gruppboenden för personer med demenssjukdom och en stor andel servicelägenheter. I nuläget finns det inga planer för ombyggnationer. I framtiden kan överväganden om ombyggnation till gruppboendemiljöer alternativt konvertering till trygghetsboende komma ifråga även här, eftersom behovet av servicelägenheter minskar. Tuvegårdens D-hus är sedan flera år konverterat till trygghetsboende. 2.4.10 Bjärkegården Idag består gården av trygghetsbostäder, servicelägenheter, gruppboende för demenssjuka och gruppboende med inriktning mot fysisk sjuka. För delar av Bjärkegården planeras för ombyggnation. Detta gäller främst den avdelning i hus G som har haft 10 platser vilande. Avdelningen består av servicelägenheter som kräver ombyggnation för att kunna användas som gruppboende. En ombyggnation underlättar för verksamheten att planera sin verksamhet och samordna sina personalresurser. När ombyggnationen är klar, erbjuds de nya lägenheterna till de boende från hus B, som kommer att övertas av AB Alingsåshem och byggas om till ordinära lägenheter inom deras bostadsbestånd. Efter konvertering av 11 lägenheter till trygghetsbostäder, under hösten 2012, återstår endast 11 servicelägenheter i hus C. 2.4.11 Ginstgården Ginstgården uppfördes och togs i drift 2004. Gården inrymmer tre gruppboenden för demenssjuka som drivs av Bräcke Diakoni. I byggnaden finns också kommunens dagcentral för demenssjuka och gemensamhetslokaler delas även med förskolan Ginsten. 3 Skatteeffekter
När ombyggnationer sker i befintliga äldreboenden är det viktigt att ta hänsyn till skatteeffekter. De fastigheter som idag skattemässigt klassificeras som vårdbyggnader är befriade från fastighetsskatt. För att ett äldreboende fortsättningsvis ska kunna klassas som vårdbyggnad krävs att den övervägande delen av den totala byggnadsytan fortsätter att vara särskilt boende. Ombyggnationer av serviceboende till trygghetsboende eller annan verksamhet ska därför ske med max 40 % av den totala byggnadsytan. 3.1 Lag (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting (s. k. Ludvikamoms) Sedan det svenska EU-inträdet 1995 måste kommuner och landsting betala moms även för så kallade icke-skattepliktiga verksamheter. Dessa pengar skall emellertid betalas tillbaka till kommun- och landstingssektorn via ett komplicerat system med olika momsavgifter. Detta system brukar i dagligt tal benämnas "Ludvikamomsen". En kommun har rätt till återbetalning från kommunkontosystemet för sådan mervärdesskatt som är hänförlig till kostnader avseende boendeformer enligt SOL och LSS. I den mån en kommun hyr sådana bostäder från annan fastighetsägare/kommunalt bolag har kommunen rätt till kompensation med 18 % av lokalkostnaden. Äldregårdarna i Alingsås ägs framförallt av AB Alingsåshem med undantag för Hemsjögården och Kaptenen. I dagsläget får förvaltningen 18 procent i Ludvikamomsavdrag för cirka 73 procent av den totala hyreskostnaden. 4 Förslag till åtgärder Plan tas fram över de äldreboenden som står på tur för ombyggnation från serviceboende till gruppboende för fysiskt sjuka eller demenssjukdom. Om byggnaderna inte är lämpade för ombyggnation p.g.a. storlek, utformning eller dyl. bör man avväga en konvertering till trygghetsboende eller annan verksamhet. Enligt den tidigare strukturplanen bör man arbeta vidare med strategier för att minska beroendet av särskilt boende. Ett exempel på detta är trygghetsboende. Där har, som tidigare nämnts, studier visat att behovet av särskilt boende minskar med 50 % om man bor i ett trygghetsboende. Förvaltningen har getts i uppdrag att utreda trygghetsboende vid Brunnsgården. På sikt kommer behoven att öka och antalet platser kommer troligtvis inte att räcka även om åtgärder görs för att minska beroendet av
särskilt boende. Det är därför viktigt att det är behovet som styr tillskapandet av nya platser inom äldreomsorgen, inte minst med tanke på LOV inom särskilt boende. Arbete pågår kring vilka åtgärder som bör vidtas för restaurangerna på gårdarna. Nuvarande kosthantering, med vissa undantag, bygger på att varje enhet äter på respektive avdelning. Kosthanteringen är idag upphandlad och ISS driver verksamheten. De avgränsade kökslokalerna är ISS ansvarsområde. Avtalet med ISS löper t o m 2014-06-30. De senaste årens förändringar i förvaltningens organisation jämte kommande framtida utmaningar, kommer så småningom att medföra ett behov att hitta mer anpassade lokaler för både hemtjänstorganisationen och hälso- och sjukvårdsavdelningen. All hemtjänst och hemsjukvård är i dagsläget lokaliserade ute på äldregårdarna. En planering av andra lokaler för dessa verksamheter kan antingen bli aktuell när LOViseringen av kommunens äldreboenden sker, eller i samband med att behov av ett nytt äldreboende uppstår. I tabellen nedan beskrivs alla nu kända åtgärder för lokalförsörjning som planeras eller förväntas kräva planering. Planen kompletteras i takt med att förslag till åtgärder tas fram. Lokalförändringar VÄN Nybyggnationer samt större ombyggnationer/tillbyggnationer och tillfälliga lokallösningar Verksamhet Åtgärd som utreds Ny- Omb. Tillf. Färdigställt Kommentar bygg. Tillb. lokal 13 14 15 16 17 Bjärkegården Ombyggnation X X Hagagården Öppna vilande gruppboende med 11 X lägenheter Brunnsgården Ombyggnation av 18 servicelägenheter till gruppbostäder Hagagården Ombyggnation f d Blåvik X X Tidigast 2016. Utökning av personalbudget krävs. Likaså ersättningslokaler för hemtjänst och hemsjukvård. Övrig planering Nytt äldreboende ca 60 platser X Behovet påverkas av takten på konverteringar av kommunens befintliga äldreboenden. Förmodad etablering av vårdföretag enligt
Nytt äldreboende kommande LOV-riktlinjer Behov påverkas av takten på konverteringar av kommunens befintliga äldreboenden samt befolkningsutvecklingen i gruppen 90 år och äldre. Behovet förväntas först uppstå i Bjärke. Tidigast ca 2020? 5 Sammanfattning Andelen äldre i samhället ökar samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder minskar. Ett ökat antal vårdberoende skall försörjas med minskade resurser. För detta krävs att vård och äldreomsorgsförvaltningen fortsätter att ha en god framförhållning och en god beredskap. De som idag beviljas plats i särskilt boende är framförallt de som har behov av gruppbostäder för fysiskt sjuka eller gruppboende för demenssjuka. Nuvarande serviceboenden håller därför på att minska mer och mer. I dagens samhälle har trygghetsboendet i mångt och mycket kommit att ersätta den tidigare formen av serviceboende. Det kommande behovet av gruppbostäder tillsammans med fortsatt konvertering av servicelägenheter till trygghetsboende medför troligtvis att ett nytt äldreboende kommer att behöva tas i drift cirka 2018. I och med LOV är det sannolikt att det är privata företag som kommer att etablera sig och starta nya äldreboenden i kommunen för att möta dessa behov. Vilka slutsatser kan vi dra av Strategi för framtidens äldreomsorg? Hur vård och äldreomsorgen skall utformas det närmaste tiotalet år är en fråga som har diskuterats i framtagandet av vård och äldreomsorgsnämndens Strategi för framtidens äldreomsorg. Arbetet med att utforma strategin har präglats av hög delaktighet från olika aktörer såsom pensionärsorganisationer, brukare, anhöriga och politik. Dokumentet skall tjäna som ett portaldokument för vård och äldreomsorgsnämndens utveckling de närmaste tio åren. Strategin skall vara vägledande och följas av mer konkreta planer inom olika områden. Planeringen för var och när nya äldreboenden skall byggas och hur äldregårdarna skall nyttjas i framtiden kommer att vara ett viktigt sådant område. Vilka slutsatser kan vi dra av projektet Trygga bostäder för äldre? Det kommunövergripande projektet om Trygga bostäder för äldre i Alingsås har under 2011 tagit fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet med att öka antalet trygga bostäder i Alingsås. Genom projektet har behov kartlagts och i en handlingsplan finns förslag till åtgärder framtagna.
Hur kommunen i framtiden skall kunna möta ett ökat behov av bostäder som tilltalar äldre personer är en angelägen utmaning. Äldres boende är ytterst en bostadsförsörjningsfråga med fokus på tillgänglighet och service och en viktig kommunal angelägenhet.