Åtgärdsprogram. för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö

Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö

Titel: Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län ISBN: 978-91-85587-55-1 Layout: Reklambyrån Pendit AB Omslagsbild: Pierre Mens

Förord Regeringen har gett Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att upprätta ett förslag till och sedan fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa. Luftsituationen vad gäller kvävedioxid håller på att förbättras i Malmö. Malmö stad och Skånetrafiken har redan vidtagit eller beslutat om åtgärder som kommer att sänka kvävedioxidhalterna i centrala Malmö. De åtgärder som är bindande i åtgärdsprogrammet har till syfte att på kort tid förbättra luftmiljön på de gator där miljökvalitetsnormen överskrids, trots vidtagna åtgärder. Luftmiljön ska bli bättre genom åtgärder som bl a dämpar trafiken samt ökar attraktiviteten hos andra transportmedel än bilen. Målet är att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas senast vid utgången av år 2008. Därefter ska trafikströmmarna hållas på en sådan nivå att miljökvalitetsnormen inte överskrids på nytt. I dokumentet beskrivs de bindande åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet, vem som är ansvarig för respektive åtgärd samt kostnader i de fall dessa kunnat uppskattas. Dessutom beskrivs ett antal önskvärda åtgärder som långsiktigt syftar till ett hållbart transportsystem i Malmö och Skåne. Stora delar av åtgärdsprogrammets innehåll har framställts av den projektgrupp som ansvarat för den operativa delen av arbetet med programmet. En referensgrupp har också varit knuten till arbetet. Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats: www.m.lst.se/miljokvalitetsnormer Åtgärdsprogrammet har fastställts av Länsstyrelsens styrelse den 29 juni 2007.

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 1. Inledning 8 Bakgrund 8 Miljökvalitetsnormer 8 Vad händer när en miljökvalitetsnorm överskrids? 9 Åtgärdsprogram 9 Miljöbedömning 9 Hälsoeffekter av kvävedioxid 9 Genomförande 10 Läsanvisning 11 2. Förutsättningar 12 Om Malmö 12 Transportsystemet 12 Malmö stads planer, strategier och program 13 En skånsk angelägenhet men ett gemensamt ansvar 14 3. Problembeskrivning 17 Mätningar och simuleringar 18 Var överskrids miljökvalitetsnormen? 18 Människors exponering för kvävedioxidhalter i Malmö 20 4. Redan genomförda och beslutade åtgärder 23 5. Bindande åtgärder 24 Cykeltrafik 26 1. Statushöjande åtgärder för cykeltrafik 26 Kollektivtrafik 27 1. Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 27 2. Införande av Smart card 27 3. Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö 28 4. Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan 28 5. Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen 28 Biltrafik 30 1. Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem 30 2. Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan 31

3. Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan 32 4. Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan 33 5. Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering 33 6. Motverka fri arbetsplatsparkering 34 7. Fler miljöbilar i offentliga verksamheter 35 8. Ny resepolicy för Malmö stads anställda 35 Godstrafik 36 1. Utvidgad miljözon 36 2. Miljökrav vid upphandling av entreprenad och tjänster 37 3. Effektivare varudistribution 37 Mobility management (beteendepåverkan) 38 1. Mobility Management i Malmö 38 2. Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö 40 Uppnås miljökvalitetsnormen? 40 Uppföljning 41 6. Önskvärda åtgärder på längre sikt (ej bindande) 42 Åtgärd: Påskynda utbyggnad av Södra stambanan mellan Malmö och Lund (etapp Arlöv-Flackarp) till fyra spår 42 Åtgärd: Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik 42 Åtgärd: Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne 43 Åtgärd: Gröna transportplaner för verksamheter och företag 43 Åtgärd: Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet 43 Åtgärd: Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum 43 Åtgärd: Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter 44 7. Konsekvenser 45 Konsekvenser av bindande åtgärder 46 Miljökonsekvenser och risk för betydande miljöpåverkan 46 Påverkan på miljömålen 46 8. Särskild sammanställning av miljöbedömningen enligt 6 kap 16 miljöbalken 47 9. Uppföljning och fortsatta mätningar på ett övergripande plan 48 10. Hållbart transportsystem och hållbar stadsutveckling 49 11. Samråd 50

Sammanfattning Malmö stad har underrättat Naturvårdsverket om att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids på ett antal platser i centrala Malmö. Därför har regeringen gett Länsstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Vägtrafiken, arbetsmaskiner, industrier och sjöfart utgör de viktigaste utsläppskällorna till kvävedioxid. På de gator där normen överskrids är dock vägtrafiken den överlägset dominerande utsläppskällan. Länsstyrelsen har i samråd med bl a Malmö stad arbetat fram ett antal åtgärder för att normen ska uppfyllas senast vid utgången av år 2008. Förutom dessa snabba insatser innehåller åtgärdsprogrammet även åtgärder som ger effekt på längre sikt, från år 2012 och framåt. Åtgärdsprogrammet är i huvudsak inriktat mot att främja kollektivtrafiken, begränsa biltrafikens tillväxt och att utnyttja den lokala trafikplaneringens möjligheter att förbättra luftkvaliteten i centrala Malmö. Åtgärdsprogrammet ser i korthet ut som följer: Statushöjande åtgärder för cykeltrafik Genomförande av handlingsplanen Malmös nya kollektivtrafik 2015 Införande av Smart card Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Motverka fri arbetsplatsparkering Ny resepolicy för Malmö stads anställda Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Effektivare varudistribution Mobility Management i Malmö Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö

För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling av transportsystem och stadsmiljö i Malmö stad krävs dessutom insatser och strukturförändringar som verkar på mycket lång sikt. Eftersom åtgärdsprogrammet ska se till att normen uppfylls inom en snar framtid, ingår inte denna typ av insatser som bindande åtgärder i programmet. De beskrivs i ett separat avsnitt som önskvärda åtgärder på längre sikt och sammanfattas i följande lista: Påskynda utbyggnad av Södra stambanan Ta bort förmånsbeskattning av bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik Ökad tillgång till alternativa drivmedel i Skåne Gröna transportplaner för verksamheter och företag Riktlinjer vid fysisk planering för att optimera luftkvalitet Samhällsplanering som motverkar onödig trafik genom centrum Påskynda utvecklingen av system för miljöavgifter/trängselavgifter Under förutsättning att de bindande åtgärderna genomförs, gör Länsstyrelsen bedömningen att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid kan uppfyllas i Malmö stad senast vid utgången av år 2008. För situationen på Amiralsgatan samt en liten del av Södra Förstadsgatan (delen mellan Bergsgatan och Spårvägsgatan) är utgången dock osäker. För att normen säkert ska uppfyllas på hela Södra Förstadsgatan samt Amiralsgatan 2008 krävs att de övergripande åtgärderna leder till en generell trafikminskning i centrala Malmö.

1. Inledning Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Skåne län att upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö kommun (se bilaga 1). Uppdraget innebär att Länsstyrelsen i samråd med bl a Malmö stad ska finna de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna för att normen ska uppfyllas snarast, d v s innevarande eller nästkommande år. Åtgärdsprogrammet får omfatta alla verksamheter och alla åtgärder som kan påverka förutsättningarna att uppfylla normen. Åtgärderna kan vara informativa, administrativa eller ekonomiska. Åtgärdsprogrammet ska även redovisa kostnader för föreslagna åtgärder, vilka myndigheter och kommuner som är ansvariga för genomförandet, slutdatumet för åtgärderna samt en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. En mängd hänsyn ska tas vid utformandet av åtgärdsprogrammet. Bland annat ska åtgärdsprogrammet inte leda till försämrad luftkvalitet, ökade koldioxidutsläpp eller ökade bullernivåer. Behovet av fungerande transportsystem och bostadsmarknad ska också beaktas. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för luft utgår från EU:s ramdirektiv (96/62/EG) om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten. Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft, och med den infördes begreppet miljökvalitetsnormer (MKN) i svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormer har som syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer för luft anger en föroreningsnivå som inte får överskridas. Normerna avser utomhusluft och reglerar de nivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Idag finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. Sverige har en hög ambitionsnivå på området och går längre i sina åtaganden än vad Medelvärdestid Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid Får ej överskridas efter 1/1 2006 Normvärde Accepterade överskridanden Timme 90 µg/m 3 (98-percentil) 175 timmar per år Dygn 60 µg/m 3 7 dygn per år (98-percentil) År 40 µg/m 3 Inga Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid. Med percentil menas att halten får överstiga värdet en viss angiven tid (antal timmar eller dygn). 8

som omedelbart följer av EU:s ramdirektiv. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (Tabell 1) trädde i kraft i Sverige redan den 1 januari 2006 trots att normen enligt EU:s direktiv skall vara uppnådd först år 2010. Vidare är det svenska timvärdet betydligt strängare än den skyldighet som följer av direktivet. Dessutom har Sverige, förutom normer för timvärde och årsvärde, även en norm för dygnsvärde. Vad händer när en miljökvalitetsnorm överskrids? Enligt miljöbalken ska myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls när de meddelar föreskrifter, utövar tillsyn eller prövar bl a tillstånd och anmälningar. Tillstånd, godkännande eller dispens får inte meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Vid planering och planläggning ska kommuner iaktta miljökvalitetsnormer. Myndigheter och kommuner är skyldiga enligt miljöbalken att vidta åtgärder så att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Skyldigheterna, som gäller oavsett om det finns ett fastställt åtgärdsprogram eller inte, följer bl a av bestämmelserna i 5 kap 3 och 16 kap 5 miljöbalken samt skall enligt 2 kap 7 miljöbalken också beaktas vid tilllämpningen av hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Även verksamhetsutövare och de som vidtar åtgärder har ett ansvar att begränsa störningarna i syfte att nå miljökvalitetsnormer. I praktiken innebär detta att överskridande av en miljökvalitetsnorm kan innebära hinder mot exempelvis förtätningar i en tätort, etablering av nya industrier etc. Det är med andra ord av största intresse att miljökvalitetsnormer uppfylls, inte bara för att skydda människors hälsa utan även ur ett bredare samhällsperspektiv. Åtgärdsprogram Av miljöbalken följer att ett åtgärdsprogram ska upprättas om man befarar att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. Programmet upprättas av regeringen eller av en eller flera myndigheter eller kommuner/kommunalförbund som regeringen utser. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Miljöbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken skall det göras en miljöbedömning av sådana planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Länsstyrelsen har under arbetet med åtgärdsprogrammet bedömt att det inte går att utesluta att programmet kan medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 eller 5 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. En miljöbedömning har därför genomförts. I en miljöbedömning ingår bl a att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen samt att information om beslutet lämnas. Hälsoeffekter av kvävedioxid De dominerande lokala luftföroreningskällorna i Skåne är motorfordonstrafik och arbetsmaskiner. Utsläpp från förbränningsprocesser innehåller ett stort antal föroreningar. Av praktiska skäl väljer man att mäta något eller några av dessa ämnen, som får tjäna som indikatorer på den samlade mängden av föroreningar. Kvävedioxid i utomhusluft är en bra indikator på luftföroreningssituationen orsakad av utsläpp från biltrafiken, inte minst därför att kvävedioxidhalter även speglar 9

halterna av de allra minsta partiklarna, som man i dag tror gör störst skada på människors hälsa. När kvävedioxidhalterna reduceras betyder det att halterna av andra hälsofarliga luftföroreningar från trafiken samtidigt minskar. Halterna av luftföroreningar i Sverige har sjunkit markant under de senaste decennierna, även om minskningen under de senaste åren verkar ha avstannat. Samtidigt har forskarna kunnat påvisa negativa skadeverkningar vid allt lägre nivåer. Det är väl belagt att det dagliga antalet sjukhusinläggningar och dödsfall stiger när kvävedioxidhalterna stiger. En europeisk riskuppskattning, baserad på observationer i europeiska storstäder, anger att antalet dödsfall ökar med 3-5% om dygnsmedelvärdet ökar med 100 µg/m 3. I en annan studie har man beräknat att antalet dödsfall i hjärtinfarkt ökar med 1% om dygnsmedelvärdet ökar med 50 µg/m 3. Antalet akutbesök bland astmatiker har angetts öka med 4-5% om dygnsmedelvärdet ökar med 25 µg/m 3. Detta kan tyckas vara små risksiffror, men i ett befolkningsperspektiv har det betydande konsekvenser, eftersom det rör sig om sjukdomar och tillstånd som är vanliga i befolkningen. 1 Ren kvävedioxid är skadlig i mycket höga halter. Vid experiment med försökspersoner som utsatts för ren kvävedioxid under kort tid har man sett att astmatiker drabbas av ökad känslighet i luftrören. Den lägsta halt vid vilken effekter uppträder i sådana experiment är i området 200 500 µg/m 3. 2 Genomförande Arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet har letts av: Bo Strömgren, chef Strategiavdelningen, Länsstyrelsen Johanna Pivén, biträdande chef Strategiavdelningen, Länsstyrelsen Det praktiska arbetet har utförts av en projektgrupp, bestående av: Anna Bokenstrand, projektledare, Länsstyrelsen Fred Duval, Länsstyrelsen Karin Söderholm, Länsstyrelsen Anne-Lie Mårtensson, Länsstyrelsen Susanna Gustafsson, Malmö stad Max Hanander, Malmö stad Marie Jeppsson, Malmö stad Wolfgang Krienitz, Malmö stad Malena Möller, Malmö stad Henric Nilsson, Malmö stad Anne Andersson, Vägverket Region Skåne Mattias Samuelsson, Skånetrafiken Dessutom har Camilla Dahlström Morland, Åke Lundqvist m fl på Malmö stad bistått i arbetet. Dialogen med Malmö stad har skett genom: Regelbundna möten och avstämningar med Malmö stads styrgrupp för åtgärdsprogrammet samt övriga berörda förvaltnings- och avdelningschefer m fl från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret. Referensgrupp En referensgrupp bestående av representanter för Banverket, Boverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Skånetrafiken, Region Skåne, Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund samt Malmö stad har deltagit med synpunkter och råd i arbetet. I arbetet har Trivector Traffic AB anlitats som konsult. 1. Kristina Jakobsson (Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund) per e-post, 2006-04-25. 2. Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa. Några föroreningskällor beskrivning och riskbedömning (Socialstyrelsen, 2004) 10

Läsanvisning I kapitel 1 finns bl a korta beskrivningar av uppdraget, aktuella miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter av för höga halter av kvävedioxid. I kapitel 2 beskrivs de förutsättningar som Malmö har med fokus på transportsystemet. I kapitel 3 beskrivs kortfattat luftsituationen med avseende på kvävedioxidhalter i Malmö och grova uppskattningar av antalet människor som riskerar att exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. Åtgärder som redan vidtagits eller beslutats beskrivs i kapitel 4. Det centrala kapitlet i dokumentet är kapitel 5. Här beskrivs de bindande åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet, vem som är ansvarig samt uppskattade kostnader. I kapitel 6 redovisas ett antal önskvärda åtgärder som mer långsiktigt syftar till ett hållbart transportsystem i Malmö och Skåne. En sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet återfinns i kapitel 7. Det innehåller även en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. Kapitel 8 består av en särskild sammanställning av miljöbedömningen. Kapitel 9 beskriver uppföljning och fortsatta mätningar. Kapitel 10 innehåller ett resonemang om Malmös framtida utveckling och kapitel 11 en samrådsredogörelse. 11

2. Förutsättningar Om Malmö Malmö är Sveriges tredje största stad med ca 270 000 invånare och ligger i slättlandskapet vid Öresund. Närheten till Köpenhamn, Lund och det förhållandevis tätbefolkade sydvästra Skåne gör att det bor närmare 2 miljoner invånare inom en radie på ca 30 km räknat från Malmö centrum. Staden har utvecklats cirkulärt från den medeltida stadskärnan och enligt redan antagna fysiska planer kommer ytterligare utvidgning att ske. Några områden som kommer att exploateras mer är Västra hamnen, Bunkeflo, Oxie och Kvarnby. Hyllie blir dessutom en helt ny stadsdel. Malmö har utvecklats från en industristad till en kunskapsstad under de senaste decennierna. Högskolan, närheten till Köpenhamn och Öresundsförbindelsen är några av de faktorer som gör Malmö attraktivt och som lett till en stadig befolkningsökning. Dessutom är Öresundsområdet en allmänt expansiv region med hög tillväxt. Befolkningen inom kommunen förväntas de närmaste 15-20 åren öka med ca 20%, vilket innebär ytterligare ca 50 000 invånare. Antalet sysselsatta förväntas öka med upp till 30%. Med planerade exploateringsvolymer i Malmö kan trafiken komma att öka med upp till 50% inom angiven tidsperiod. 3 I hela Öresundsregionen räknas det med en befolkningsökning på ca 300 000 invånare till år 2020. För Skåne bedömer Boverket att det finns ett behov av 5 000 bostäder per år t o m 2010. Utvecklingen innebär fler transporter av människor och varor. Till detta ska läggas att den allmänna välfärdsutvecklingen leder till stadigt ökat bilinnehav samt att arbetsmarknadens struktur innebär mer och längre arbetspendling. Transportsystemet 4 Malmö har ca 360 bilar per 1000 invånare, vilket ligger betydligt under riksgenomsnittet på ca 450 bilar per 1000 invånare. Bilen är ändå det vanligaste transportmedlet för malmöborna, oavsett ärende. Den används vid mer än hälften av alla resor. Nästan 50% av bilresorna är kortare än 5 km. Cykeln utgör det näst vanligaste transportmedlet och står för 20% av alla resor. Mer än 30% av skolresorna och mer än 25% av arbetsresorna görs med cykel. Medellängden för en cykelresa är 2,9 km. Kollektivtrafiken står för 13% av de totala resorna i Malmö. Skolresor utgör den vanligaste typen av resa med kollektivtrafik. 14% av malmöbornas resor görs till fots. 90% av dessa resor är kortare än 2,5 km. De centrala delarna av Malmö har ca 20 000 parkeringsplatser, varav ca 4 000 på gatumark och 16 000 på tomtmark (inklusive P-husen). Beläggningsgraden på parkeringsplatserna är hög, ca 75-95%. Transittrafiken av godstransporter har ökat med 20% sedan början av 90-talet. Öresundsbron står för en stor del av ökningen. Huvuddelen av transittrafiken sker på Yttre och Inre Ringvägen. Tung trafik i Malmös centrala delar består till stor del av intern distributionstrafik med mål i Malmö. Ett stort antal varuleverantörer distribuerar på egen hand varor till mottagare. År 2011 kommer det största infrastrukturprojektet i Malmös historia, Citytunneln, att vara klart. Citytunneln kommer att knyta ihop järnvägen norr om 3. Trafikstrategi för Malmö, Malmö stad. 4. Uppgifterna i avsnittet är hämtade från: Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2005-2010 12

Malmö med järnvägen mot Trelleborg, Ystad och Köpenhamn. Den medverkar också till att järnvägen blir tillgänglig för en stor del av Malmö, liksom att Malmö blir mera tillgängligt för regionen. Projektet kommer att utveckla Malmö och regionen, samtidigt som det kommer att locka fler pendlare att välja miljövänliga transporter. Projektet behandlades redan i regeringens proposition 1996/97:161, där det fastslogs att Citytunnelprojektet i Malmö bör genomföras för att förbättra förutsättningarna för den spårburna kollektivtrafiken i regionen och över Öresund samt för att avlasta Kontinentalbanan, så att en från miljösynpunkt godtagbar lösning kan uppnås. Projektet innebär att det byggs en järnvägstunnel under Malmös centrala delar, från Malmö C via den nya stationen Triangeln till Hyllie i söder där ännu en ny station byggs som nav i en ny stadsdel. Här går järnvägen ovan mark för att ansluta till Öresundsförbindelsen och järnvägarna till Ystad/Trelleborg. Station Triangeln beräknas bli Sveriges tredje största station med närmare 40 000 resenärer per dag. Enligt de beräkningar som gjorts kommer Citytunneln att bidra till att minska biltrafiken i centrala Malmö med 3% år 2011, jämfört med om tunneln inte byggs. Trafikarbetet förväntas i framtiden öka mest i de perifera delarna av Malmö, medan ökningen inne i centrum förväntas vara liten. Genomförda och planerade stora infrastrukturinvesteringar i och omkring Malmö, den regionala utvecklingen samt Malmös pågående strukturomvandling kan ställa trafiksystemet inför stora utmaningar under de närmaste 15-20 åren. Detta kommer att innebära ökat resande och stora förändringar i trafik- och rörelsemönster i regionen och Malmö. Malmö stads planer, strategier och program Översiktsplanen De långsiktiga målen för Malmös utveckling kan enligt Översiktsplan 2000 sammanfattas i några nyckelord: fler arbetstillfällen, social balans, attraktiv stadsmiljö, förstärkt roll som regionalt centrum samt en miljömässigt hållbar utveckling. Malmö stad vill uppnå dessa mål genom att prioritera centralt belägna omvandlingsområden, bygga ut områden innanför Yttre Ringvägen, komplettera tätorterna i södra Malmö samt bygga Citytunneln via södra city och Hyllievång och ny godsjärnväg utanför tätbebyggelse. Kommunen vill även utveckla nya rekreationsområden i Pildammsstråket, Lindängelund och Lunnebjär-Kungshög och bevara jordbruksslätten i söder och backlandskapet i öster. Malmö stad gjorde under år 2005 en aktualisering och komplettering av översiktsplanen. I denna komplettering lyfter kommunen än tydligare det långsiktiga målet om ett hållbart samhälle. Malmö ska fortsätta sin omvandling från industristad till kunskapsstad. Staden ska vara attraktiv att bo och verka i, samtidigt som utvecklingen ska vara hållbar ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Det är ur ett regionalt perspektiv viktigt att Malmö är en lättillgänglig plats för arbete, service, utbildning och evenemang. Malmös innerstad spelar en viktig roll för Malmös utveckling och ska därför stärkas som centrum för Malmö och regionen. Därför vill kommunen utveckla denna genom kvalitetsförbättringar, förtätningar och utvidgning. Nya och gamla områden ska bättre knytas samman. I kompletteringen till översiktsplanen anges prioriterade områden för åren 2005-2010. Västra hamnen och Universitetsholmen ges fortsatt hög prioritet. Dessutom ska Hyllievång förberedas för omfattande utbyggnad i samband med att citytunnelstationen tas i bruk. Nyhamnen, UMAS-området 5 samt innerstaden ska utvecklas liksom några utbyggnadsområden för bostäder i östra Malmö. Målet är att 1 000 lägenheter per år ska byggas. Andra prioriterade uppgifter är att utreda hur näringslivets utveckling kan stödjas samt konkretisera planerna på lokal tågtrafik på Kontinentalbanan. Citytunneln består av 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord. Illustration: Jerker Eriksson. Bygget av Citytunneln inleddes i mars 2005. Den planeras vara färdig år 2011. Projektets budget är 9,45 miljarder kronor i 2001 års penningsvärde. 5. UMAS är en förkortning av Universitetssjukhuset MAS 13

Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008 Miljöprogrammet är avsett att utgöra en plattform för god miljö och hållbar utveckling i Malmö. Plattformen består av huvudmål, miljömål för Malmö, åtgärder som bidrar till att nå miljömålen samt system för uppföljning. Huvudmålet är: Malmö skall under programperioden och fram till år 2010 ta fortsatta avgörande steg i riktning mot hållbar utveckling i staden och regionen. De lokala miljömålen har utformats med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Malmös lokala mål för kvävedioxid inom miljömålet Frisk luft formuleras på följande sätt: Halterna 20 μg/m³ som årsmedelvärde och 100 μg/m³ som timmedelvärde för kvävedioxid skall inte överskridas i Malmö år 2010. Trafikstrategi för Malmö Som en fördjupning och breddning av trafikfrågornas behandling i Översiktsplan 2000 har en trafikstrategi för landtrafiken utarbetats. Den antogs av kommunfullmäktige 2004 och har en tidshorisont på 15-20 år. Trafikstrategin utgör ett handlingsprogram som redovisar motiv och förslag till åtgärder och förändringar i trafiksystemet med utgångspunkt från kommunens övergripande mål i översiktsplanen. Trafikåtgärderna ska medverka till en miljömässigt hållbar utveckling, ökad social balans, en attraktiv stadsmiljö, ett stärkt regionalt centrum, fler arbetstillfällen, bättre villkor för näringslivet samt minskat investeringsbehov. Åtgärderna sorteras under tre huvudmål: Trygg och tillgänglig stad för malmöborna En starkare region Effektivare transporter Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2005-2010 Trafikmiljöprogrammet utgör Malmö stads handlingsprogram med målet att Malmö ska ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem då Citytunneln öppnar. Det ska även bidra till att uppfylla de mål för trafikområdet som antagits i Översiktsplan 2000, Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008 och Trafikstrategi för Malmö. För att uppnå målen har fyra inriktningsmål identifierats för trafikmiljöprogrammet och de innebär att transportsystemen ska bli: Renare, Tystare, Sundare och Snålare. Det finns en särskild organisation för genomförandet av programmet. En åtgärdsplan tas fram årligen och programmet och utvecklingen av miljöanpassade transporter följs upp varje år. Ett flertal av åtgärderna i åtgärdsprogrammet för kvävedioxid utgör åtgärder som tagits fram inom trafikmiljöprogrammet, men som ännu inte genomförts. En skånsk angelägenhet men ett gemensamt ansvar Luftkvalitetsproblemen i centrala Malmö beror i hög grad på den omfattande biltrafiken i området. Denna trafik genereras inte bara i Malmö. Inpendlare, besökare, godstransporter m m från övriga Skåne och andra platser bidrar också till problemen. Länet och dess organisationer har ett gemensamt ansvar för att stödja utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem i Malmö och i Skåne som helhet. För att uppnå detta krävs även nationella insatser, varför ansvaret delas med beslutsfattare på nationell nivå. Nationella insatser skulle även medverka till att lösa luftkvalitetsproblemen i andra större städer i Sverige. Att åtgärda luftkvalitetsproblemen i Malmö är därför en skånsk angelägenhet men ett gemensamt ansvar för aktörer på lokal, regional och nationell nivå. 14

Övergripande, nationella åtgärder bedöms vara nödvändiga för att långsiktigt lösa storstädernas problem med ökande trafik och höga luftföroreningshalter. T ex behövs lagändringar, större infrastrukturprojekt som väsentligt skulle stärka kollektivtrafiken och satsningar på renare fordonsbränslen. Med anledning av detta avser Länsstyrelsen att tillskriva regeringen, förslagsvis i samverkan med övriga storstadslän som hanterar samma problem med att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer och det därav föranledda arbetet med åtgärdsprogram. Grannkommunernas roll Malmös grannkommuner är delaktiga i såväl problematiken som lösningen, bland annat genom den omfattande pendlingen till och från Malmö. Omkring 46 000 personer pendlar in till Malmö, medan ca 18 000 personer bor i Malmö och pendlar ut till övriga skånska kommuner. 6 Pendlingen mellan de skånska kommunerna har ökat kraftigt under många år, till viss del beroende på förbättrade kommunikationer. Öresundstågstrafikens införande har ytterligare bidragit till denna utveckling, vilket man kan se genom att den mera långväga pendlingen har ökat mycket kraftigt. En rimlig uppskattning utifrån Malmö stads och Skånetrafikens resenärsstatistik är att ca 50% av pendlarna kör/åker bil. Kollektivtrafikens marknadsandel är tämligen liten i flera av de orter som har ett stort antal inpendlare till Malmö, t ex Vellinge (17%), Staffanstorp (18%), Trelleborg (24%), Lomma/Bjärred/ Löddeköpinge (16%) och Svedala (26%). Det bör alltså finnas goda möjligheter att öka andelen kollektivtrafikresenärer utmed dessa stråk. Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik är en av de viktigaste åtgärderna på regional nivå för att minska biltrafiken till och från centrala Malmö. Både Malmö och grannkommunerna behöver också skapa en god service för kollektivtrafikresenärer, allt ifrån parkeringar vid stationer och hållplatser till planering av bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Planeringen och dialogen mellan kommunerna skapar förutsättningar för att på lång sikt utveckla goda kommunikationer. Regionala aktörer Vägverket, Banverket och Region Skåne är som ansvariga för planeringen av den regionala transportinfrastrukturen och huvudman för den regionala kollektivtrafiken viktiga aktörer för att skapa goda förutsättningar för att resa kollektivt med tåg, buss samt cykel till och från Malmö. I det regionala utvecklingsprogrammet framhålls också vikten av förbättrade kollektiva transporter för att öka Skånes tillväxt, attraktivitet och bärkraft samt skapa ökad balans. Nationella aktörer Problemen med trafikens luftföroreningar kan inte lösas enbart på lokal och regional nivå, även om mycket kan göras här. Bland de åtgärder som beskrivs längre fram i åtgärdsprogrammet finns flera åtgärder på nationell nivå. Kommunala och regionala aktörer måste stödjas tydligare genom statliga insatser med långsiktig horisont, så att spelreglerna för alla aktörer är tydliga. Detta kan gälla t ex stimulans för innovativ teknik, inte minst inom fordonsindustrin, skattesubventioner för förnyelsebara drivmedel och förstärkning av kollektivtrafiken. En ytterst viktig del av ansvaret på nationell nivå gäller finansiering av järnvägsutbyggnad. Skåne är en region med kraftig befolkningstillväxt och kollektivtrafikresandet har ökat kraftigt. Länsstyrelsen anser att för att kunna tillförsäkra en acceptabel kapacitet på järnvägsnätet och för att kunna klara miljöproblemen i Skåne måste betydande järnvägssatsningar genomföras. De nya prioriteringarna i nu liggande förslag på reviderad långsiktig plan för banhållning ( Framtidsplan för järnvägen 2004-2015 ) går i motsatt riktning. Fordonsparken förnyas och förändras kontinuerligt vilket leder till en renare fordonsflotta. Nationella aktörer och internationella samarbeten har en viktig roll för 6. SCB, kommunfakta. Siffran avser år 2004. 15

den fortsatta teknikutvecklingen, men den skulle kunna påskyndas med åtgärder vidtagna även av andra aktörer, såväl offentliga som privata. Förmånsbeskattningssystemet behöver ses över så att det blir lättare att arbeta med att gynna, stimulera och skapa morötter för miljövänliga transporter. Arbetspendlingen med kollektivtrafik skulle till exempel kunna stimuleras genom att förmånsbeskattningen av arbetsgivares bidrag till pendlingsresor med kollektivtrafik tas bort. Beteendepåverkande åtgärder En stärkt infrastruktur, ökad service, ändrade regler och ny teknik behöver också kombineras med beteendepåverkande åtgärder. Många offentliga regionala aktörer är också arbetsgivare och verksamhetsutövare och har i dessa roller också en möjlighet att påverka resor och trafik. Potentialen bedöms vara stor att få fler att åka kollektivt eller cykla till arbetet och arbetsgivare kan med ett systematiskt och målmedvetet arbete stimulera detta. Genom att långsiktigt arbeta med att hantera människors rörlighet på ett mer hållbart sätt via information, utbildning, rådgivning, samverkan, marknadsföring etc (s k mobility management) kan vi närma oss visionen om det hållbara transportsystemet. Det är också viktigt att betona att detta tänkande måste in i samhällsplaneringen på ett tydligare sätt än tidigare. Framkomlighet, tillgänglighet m m bör inte automatiskt definieras utifrån bilistens perspektiv. Gång-, cykel- och kollektivtrafik får inte ses som fördröjningar i ett transportsystem. Ett lyckosamt arbete med mobility management förutsätter samverkan mellan Malmö stad, Skånetrafiken, Region Skåne m fl. Foto: Emma Ingolf 16

3. Problembeskrivning En stor del av problemet med luftföroreningar i tätortsmiljö orsakas av vägtrafiken. Vägtrafiken är den enskilt största källan till luftföroreningar i centrala Malmö. Att trafiken finns i de gatu- och stadsmiljöer där människor rör sig och vistas, förstärker vägtrafikens betydelse för den sammantagna problembilden. Luftföroreningarna leder till att kvävedioxidhalterna i de trafikintensiva gaturummen, med förhållandevis mycket tung trafik, överskrider miljökvalitetsnormen. Situationen förvärras i gaturum med höga hus på båda sidor om gatan, där luften stängs inne och utspädningen av luftföroreningarna minskar. Den gamla stenstaden, som omfattar de mest centrala delarna av Malmö, har många smala och trånga gatumiljöer där trafiken är intensiv. I dessa miljöer är gatumiljön inte dimensionerad för dagens fordon och trafikflöden. Den historiska utvecklingen av luftföroreningssituationen sedan 1980-talet har i generella termer varit positiv, d v s de flesta luftföroreningar har minskat (Figur 1). Dagens emissioner har minskat till en tredjedel jämfört med 1980. I början skedde de största utsläppsminskningarna hos industrin och vid energiproduktion, men under de senaste 10 åren är det trafiken (biltrafik och annan trafik, t ex sjöfart), som bidragit med de största utsläppsminskningarna. Trots de stora utsläppsminskningarna av kväveoxider har kvävedioxidhalterna i Malmö varit i princip oförändrade de senaste 15 åren. Detta beror på olika luftföroreningars interaktion samt vägtrafikens ökning. För de gaturum där Malmö i dag har problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen ser dock utvecklingen bättre ut. Den totala mängden kväveoxider har minskat kraftigt vid Malmös hårt trafikerade gator, vilket bl a beror på införandet av katalytisk avgasrening på personbilar, miljözon för tung trafik och att Malmö tidigt satsat på renare, naturgasdrivna stadsbussar. Trots detta utgör den lokala trafiken den absolut största delen av problemet i ogynnsamma gatumiljöer, eftersom avståndet till utsläppskällan har stor betydelse för vilka halter som observeras. Sammanfattningsvis kan konstateras att i de hårdast belastade gaturummen i centrala Malmö svarar den lokala trafiken på den aktuella gatan och de närmast omgivande för ca 70-80% av de aktuella kvävedioxidhalterna (Figur 2). 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Arbetsmaskiner o redskap Industri o Energi Övrig trafik Vägtrafik Figur 1. Utsläpp av kväveoxider (ton per år) i Malmö, 1980 till 2005. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Malmö 24% Personbilar 33% Öresundsregionen 5% Övrig tung trafik 17% Regionbussar 14% Stadsbussar 7% Figur 2. Enkel källfördelning av kvävedioxidhalter i ett hårt belastat gaturum i Malmö. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad. 17

Mätningar 00/06 År Medelvärde År Medelvärde Dygn (98-perc.) Dygn (98-perc.) Timme (98-perc.) Timme (98-perc.) Sida Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord Nord/Syd Syd/Nord 1 Nobelvägen 59 79 2 Södra Förstadsgatan 44 36 67 51 118 84 3 Lundavägen 32 37 54 62 79 92 4 Östra Förstadsgatan 36 66 87 5 Amiralsgatan 39 48 76 89 105 129 6 Amiralsgatan 37 7 Nobelvägen 35 66 72 8 Djäknegatan 31 36 60 71 76 86 9 Föreningsgatan 34 32 58 55 78 74 10 Föreningsgatan 34 30 63 52 77 72 11 Södra Förstadsgatan 29 39 49 56 65 80 12 Sallerupsvägen 13 Hornsgatan 14 Hornsgatan 15 Drottninggatan >10% högre än MKN halt NO 2 > 44 halt NO 2 > 66 halt NO 2 > 99 > MKN 40 < halt NO 2 44 60 < halt NO 2 66 90 < halt NO 2 99 < 10% lägre än MKN 36 < halt NO 2 40 54 < halt NO 2 60 81 < halt NO 2 90 > Övre utvärd. tröskel 32 < halt NO 2 36 48 < halt NO 2 54 72 < halt NO 2 81 > Undre utvärd. tröskel 26 < halt NO 2 32 36 < halt NO 2 48 54 < halt NO 2 72 < Under utvärd. tröskel halt NO 2 26 halt NO 2 36 halt NO 2 54 Tabell 2. Resultat från mätningar utförda 2000 2006 vid hårt trafikerade gaturum i Malmö. Se tabell 3 för förklaring av vilka gatuavsnitt som avses. Enhet: µg NO 2 /m 3 luft. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad. (Bearbetad av Länsstyrelsen.) Mätningar och simuleringar Kvaliteten på luften i Malmö har mätts sedan 1970. Då installerades en mätstation på Rådhuset, som fortfarande är i bruk. Här mäter man idag bl a kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. Malmö stad utför även mätningar på en rad andra platser, dels med hjälp av fasta mätstationer (t ex på Dalaplan), dels med hjälp av mobila mätvagnar för mätningar i gatunivå. Malmö stad har även genom samarbete med Malmö Värme AB tillgång till mätdata från Rosengård. Som komplement till mätningarna använder Malmö stad datorsystemet Enviman för att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Var överskrids miljökvalitetsnormen? Miljöförvaltningen i Malmö har kartlagt luftkvaliteten med avseende på kvävedioxid vid femton av Malmös hårdast belastade gatuavsnitt, där miljökvalitetsnormen har överskridits under de senaste åren (se mätresultat i Tabell 2) och/eller som kommer att påverkas av planerade större trafikomläggningar eller kraftig exploatering med ökad trafik som följd. Tabell 3 visar var Malmö har och kommer att få problem med att uppfylla miljökvalitetsnormen, om inga åtgärder vidtas. I beräkningarna antas Malmö byggas ut enligt gällande översiktsplan. Simuleringarna för 2008 och 2012 utgår från att ingen av de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet genomförs. 18

2006 2008 2012 Beräknad halt för respektive år N/S S/N N/S S/N N/S S/N Sida av gatan Nord till Syd alt Syd till Nord 1. Nobelvägen mellan Spårvägsgatan/Lönngatan och Dalaplan 2. Södra Förstadsgatan mellan Bergsgatan och Spårvägsgatan 3. Lundavägen mellan Hornsgatan och Sallerupsvägen/Östra Förstadsgatan 4. Östra Förstadsgatan mellan Kungsgatan och Drottninggatan 5. Amiralsgatan mellan Drottninggatan och Föreningsgatan 6. Amiralsgatan mellan Nobelvägen och Spånehusvägen 7. Nobelvägen mellan Amiralsgatan och Spånehusvägen 8. Djäknegatan mellan Rundelsgatan och Stora Nygatan 9. Föreningsgatan mellan Pauliskolan och Amiralsgatan 10. Föreningsgatan mellan Mjölnaregatan och Triangeln 11. Södra Förstadsgatan mellan Triangeln och Friisgatan 12. Sallerupsvägen mellan Östervärnsgatan och Lundavägen 13. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Drottninggatan 14. Hornsgatan mellan Stockholmsvägen och Lundavägen 15. Drottninggatan mellan Östra Förstadsgatan och Döbelnsgatan > 10 % högre än MKN 44 64 99 > MKN 40 60 90 < 10% lägre än MKN 36 54 82 > Övre utvärd.tröskel 32 48 72 > Undre utvärd.tröskel 26 36 54 < Under utvärd.tröskel 26 36 54 Tabell 3. Gatuavsnitt där miljökvalitetsnormen överskrids/riskerar att överskridas i framtiden. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad. (Bearbetad av Länsstyrelsen.) Malmö har fyra huvudsakliga problemområden; vid Södra Förstadsgatan (2), Värnhemstorget (3, 4), Amiralsgatan (5) och Djäknegatan (8) (Figur 4). Halterna vid dessa platser kommer att överskrida eller tangera normen även år 2008 och 2012 om inga åtgärder vitas. År 2008 beräknas halten på de gator där miljökvalitetsnormen inte överskrids ligga mindre än 10% under normen, vilket innebär att områdena är mycket förändringskänsliga och att det finns risk för överskridanden. År 2012 beräknas tio av gatorna ha 10% marginal till normen. Totalt sett visar studien att Malmöluften långsamt blir bättre trots att trafikarbetet beräknas öka med 10% till år 2012, jämfört med situationen år 2006. Generellt för de femton gatorna beräknas kvävedioxidhalten sjunka med 3% till år 2008 och 7% till år 2012, jämfört med halterna 2006. Att halterna beräknas minska beror till stor del på miljövinster från en renare fordonsflotta år 2012. Utsläppsminskningen från personbilar kommer dock sannolikt att avta betydligt efter år 2012, enligt prognoser från Vägverket. Om trafikarbetet fortsätter att öka enligt Gatukontorets nuvarande uppskattning till år 2015, kommer minskningen av kvävedioxidhalten att stanna av. Det går inte att utesluta att halterna då kan börja öka igen jämfört med de som beräknats för år 2012. För övriga luftföroreningar för vilka miljökvalitetsnormer finns (t ex partiklar och bensen) har inga överskridanden registrerats i Malmö de senaste åren och risken för framtida överskridanden bedöms vara liten. 19

Dagsläget i Malmö 2006 Gator där MKN för kvävedioxid överskrids. Gator där MKN för kvävedioxid underskrids med <10%. Bedömningen är gjord utifrån rapporten Kartläggning av kvävedioxid för utsatta punkter i Malmö 2006/2008/2012. Figur 3. Kartan visar var miljökvalitetsnormen överskrids respektive ligger mindre än 10% under normen 2006. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län samt Malmö stads miljöförvaltning. Människors exponering för kvävedioxidhalter i Malmö Enligt ramdirektivet för luftkvalitet ska ett åtgärdsprogram innehålla en beskrivning av beräknat antal människor och skyddsvärda objekt i det område där miljökvalitetsnormen överskrids. För Malmö har därför en studie genomförts som visar hur många som bor kring de utsatta gatorna samt vilka skolor, förskolor och vårdinrättningar som finns. På sidan 22 visas en sammanfattande bild av aktuella gator i Malmö där miljökvalitetsnormen överskrids/riskerar att överskridas samt vilka skyddsvärda objekt som finns inom 50 m på båda sidor om respektive gata (Figur 4). På något längre avstånd sydväst om Södra Förstadsgatan ligger även Universitetssjukhuset MAS. Sammanlagt exponeras 3 000-4 000 boende och 2 000-3 000 arbetande för halter som överskrider miljökvalitetsnormen (Tabell 4). De som arbetar i ett område där normen överskrids kan vara mer utsatta än de boende, p g a att de i högre utsträck- 20

Foto: Emma Ingolf ning vistas i området vid tidpunkterna för rusningstrafik, då halterna är som högst, medan boende då vistas någon annanstans. Huvuddelen av de som bor inom 100 m från gator där miljökvalitetsnormen överskrids är unga vuxna och i medelåldern (21-45 år), men det bor också omkring 500 barn i området. Gata Antal arbetande 2004 Antal boende Södra Förstadsgatan 820 1750 Lundavägen 40 220 Östra Förstadsgatan 130 420 Amiralsgatan 240 640 Djäknegatan 1 150 250 Summa: 2 380 3 280 Tabell 4. Antal exponerade (avrundat till närmaste tiotal) för halter som överskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. 21

Skyddsvärda objekt i områden med risk för överskridande av miljökvalitetsnormen Djäknegatan Ö. Förstadsg. Drottninggatan Föreningsgatan 1 Hornsgatan 9 Lundavägen Sallerupsvägen 6 Amiralsgatan 10 11 4 Föreningsgatan Triangeln Södra Förstadsgatan Bergsgatan 7,8 Amiralsgatan Nobelvägen 2,3 5 Spårvagnsgatan Dalaplan Nobelvägen 0 500 meter Figur 4. Skyddsvärda objekt inom 50 m avstånd från respektive sida av gatan. Dagsläget i Malmö 2006 Gator där MKN för kvävedioxid överskrids. Gator där MKN för kvävedioxid underskrids med <10%. 50 m buffert runt aktuella vägar. 1. Enens förskola 2. Lekattens förskola 3. Lekattens ålderdomshem 4. Almens förskola 5. Möllans förskola 6. Pyrets förskola 7. Kunskapsgymnasiet 8. NTI-gymnasiet 9. Rörsjöskolan 10. Latinskolan 11. Pauliskolan 22

4. Redan genomförda och beslutade åtgärder Situationen avseende luftkvaliteten i Malmö förväntas i viss mån förbättras till följd av åtgärder som redan genomförts eller är beslutade. Detta har betydelse för vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormen senast den 31 december 2008. Den 1 oktober 2005 byttes 34 (cirka 30%) av Skånetrafikens regionbussar som trafikerar Malmö ut, från Euro 2 7 till Euro 5. Detta minskar utsläppen av kväveoxider med 71,4%. Under december 2006 byttes ytterligare 34 regionbussar ut mot gasbussar. Övriga regionbussar, ca 40 procent, byts ut kontinuerligt efter åtta år i drift. De återstående regionbussarna är blandat Euro 2- och Euro 3-bussar, varför ett utbyte till Euro 5 har stor påverkan på utsläppsvärdena. Stadsbusstrafiken har nyligen lagts om med gott resultat. Samtliga (180 st) stadsbussar i Malmö har bytts ut mot nyare, renare bussar som är gasdrivna. Skånetrafiken har som mål att alla bussar i Malmö ska tankas med biogas samt att ha vätgasinblandning i åtminstone stadsbussarna. Åtgärden Införande av Smart card redan beslutad (se förklaring av begreppet Smart card i åtgärdsbeskrivningen nedan). Eftersom den utgör en del av en rad satsningar för att öka kollektivtrafikens attraktivitet, beskrivs den ändå i detta åtgärdsprogram. Malmö stad gör en stor satsning för en bättre trafikmiljö inom det EU-finansierade projektet Civitas SMILE. De konkreta åtgärderna (rörande kollektivtrafik, biogas, bilpooler, ecodriving m m) utförs av privata företag, Malmö stad och Region Skåne under projekttiden 2005-2009. År 2006 utnämndes Malmö till Civitas City of the Year. På längre sikt kommer Citytunneln, som öppnas år 2011, att innebära en stor, positiv förändring i Malmös infrastruktur som bidrar till minskad biltrafik i centrala Malmö. 7. Euro betecknar i detta sammanhang en klassificering av tunga fordon som uppfyller buller- och avgaskrav enligt direktiv 88/77/EG med följddirektiv. 23

5. Bindande åtgärder I detta kapitel presenteras bindande åtgärder som ska utföras 2007-2008 samt bindande åtgärder som ska utföras senare än så. Syftet med åtgärderna är att trafiken ska minska på de kritiska gatorna så att miljökvalitetsnormen uppnås senast den 31 december 2008 8, utan att trafiken ökar på andra platser så att miljökvalitetsnormen överskrids någon annanstans istället. Tabell 5 visar vilka trafikvolymer, med en fördelning av personbilar, bussar och övrig tung trafik som utgår från dagsläget på de respektive gatorna, som maximalt kan köra på respektive gata år 2008 för att kvävedioxidhalterna ska vara minst 5-10 % lägre än miljökvalitetsnormen 9. Kraftiga minskningar av trafikmängderna är nödvändiga på vissa gator. Trafiken måste t ex minska med upp till 13 000 fordon per dygn på Amiralsgatan år 2008 jämfört med den beräknade trafikmängden utan åtgärder. Beräkningspunkter Maxtrafik 2008 Nollalternativ 2008 Nödvändig trafikminskning 1 Nobelvägen 22 000 22 000 2 Södra Förstadsgatan 11 000 21 000-10 000 3 Lundavägen 15 500 19 000-3 500 4 Östra Förstadsgatan 11 000 13 500-2 500 5 Amiralsgatan 11 500 24 500-13 000 6 Amiralsgatan 21 000 21 000 7 Nobelvägen 22 000 23 000-1 000 8 Djäknegatan 8 000 13 500-5 500 9 Föreningsgatan 20 000 20 000 10 Föreningsgatan 19 000 19 000 11 Södra Förstadsgatan 6 500 6 500 12 Sallerupsvägen 16 000 16 000 13 Hornsgatan 31 000 33 000-2 000 14 Hornsgatan 27 000 27 000 15 Drottninggatan 17 500 17 000 Tabell 5. Nödvändig trafikminskning för att miljökvalitetsnormen inte ska överskridas 2008. Maxtrafik 2008 visar antalet fordon, med viss given fordonssammansättning, som kan köra på respektive gata utan att normen överskrids. Nollalternativ 2008 visar förväntad trafikmängd om inga åtgärder vidtas Åtgärderna utgör ett samlat paket som både förväntas se till att miljökvalitetsnormen uppfylls på kort sikt (år 2008) och att förutsättningar skapas för att dämpa trafiken på längre sikt (år 2012 och därefter). Därför ingår både sådana åtgärder som begränsar biltrafiken och sådana som stimulerar användning av övriga trafikslag (gång-, cykel- och kollektivtrafik). Dessutom ingår åtgärder som minskar behovet av motoriserade transporter och åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av den biltrafik som återstår (miljözon, renare fordon m m). Ett flertal åtgärder ingår helt eller delvis i Malmö stads trafikmiljöprogram. 8. Under förutsättning att år 2008 utgör ett s k normalår. 9. Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö år 2006/2008/2012. Henric Nilsson, Miljöfövaltningen, Malmö stad, 2006. 24

Åtgärderna har arbetats fram med hänsyn tagen till Malmös särdrag och förutsättningar. Åtgärderna är de insatser som efter en samlad bedömning av effekter på kvävedioxidhalten, konsekvenser samt genomförbarhet anses rimliga att genomföra på relativt kort tid. Eftersom Malmö är föremål för stor in- och utpendling har flera åtgärder inriktats mot att minimera negativa miljöeffekter av arbetspendling och optimera förutsättningarna för ett miljövänligt resande till och från arbetsplatsen. Det är också under rusningstid som den sämsta luftkvaliteten uppträder. De trafikdämpande åtgärderna på olika gator behöver samordnas, för att åtgärderna inte ska medföra omfördelningseffekter som leder till betydande försämringar på andra gator. De får inte heller medföra att trafiken leds ut till kringliggande områ- Åtgärd Utförandeansvarig Tidpunkt för genomförande Statushöjande åtgärder för cykeltrafik Malmö stad 2007- Måttlig Malmös nya kollektivtrafik 2015 Malmö stad, Skånetrafiken 2007-2015 Måttlig-Stor Införande av Smart card Malmö stad, Skånetrafiken, Banverket 2007-2011 Liten Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Resp. kommun, Region Skåne, Skånetrafiken, Vägverket 2007- Liten Förväntad effekt på NOx-halt (Liten, Måttlig, Stor) Utredning om persontrafik på Kontinentalbanan Malmö stad 2007-2008 Liten Utredning om spårbunden trafik i Malmö och Malmöregionen Malmö stad 2007-2008 Liten Trafikdämpande åtgärder vid Stadens entré och Värnhem Malmö stad 2007-2008 Stor Trafikdämpande åtgärder på Amiralsgatan Malmö stad 2007-2008 Stor Trafikdämpande åtgärder på Södra Förstadsgatan Malmö stad 2007-2010 Stor Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Malmö stad 2007-2008 Stor Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Skatteverket, södra regionen 2007- Måttlig-stor Motverka fri arbetsplatsparkering Fler miljöbilar i offentliga verksamheter Offentliga verksamheter i Malmö 2007- Måttlig Offentliga verksamheter i Malmö 2007-2009 Liten-Måttlig Ny resepolicy för Malmö stads anställda Malmö stad 2007- Liten-Måttlig Utvidgad miljözon Malmö stad 2007- Liten-Måttlig Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster Offentliga verksamheter i Malmö 2007- Liten-Måttlig Effektivare varudistribution Malmö stad 2007-2008 Måttlig Mobility Management i Malmö Malmö stad 2007-2008 Måttlig Mobility Management i kommuner med stor inpendling till Malmö HM Skåne, Skånetrafiken, berörda kommuner 2007-2008 Liten-Måttlig Tabell 6. Sammanställning av bindande åtgärder. 25