Vilka rättigheter och skyldigheter har en nämndrepresentant respektive en programstudierektor? Linnéa Littorin, Universitetsjurist
Generella utgångspunkter Universitetet har tre roller: myndighet, arbetsgivare, avtalspart Högskoleförfattningarna (HL o HF) reglerar rektors och styrelsens roller resten är i princip oreglerat. Dock finns några bindande bestämmelser om studentinflytande Det kollektiva beslutsfattandet genomsyrar universitetets verksamhet och det finns ett allmänt och ibland specificerat krav på vetenskaplig kompetens. Samma regler gäller för alla som sitter i olika nämnder och organ oberoende av om man är där i egenskap av anställd eller student.
Fortsättning 1.Myndighetsutövning mot enskild (T.ex. antagning, ISP, tillgodoräknande, disciplinärenden) 2. Ärendehandläggning (t.ex. utbildningsplaner, kursplaner) 3. Faktiskt handlande (allt övrigt, t.ex. utbildning och forskning) Förvaltningslagens regler om effektivitet, jäv, omröstning, avvikande mening, osv gäller! För det faktiska handlandet kanske mest samverkan, service, tillgänglighet. (UKÄ och JO utövar tillsyn)
Lagar Högskolelag (1992:1434, HL) Arbetsmiljölag (1977:1160) Diskrimineringslag (2008:567) Förvaltningslag (1986:223, FL) Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) Offentlighets- och sekretesslag (OSL)
Högskolelagen 1 kap 4 Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.
Förordningar Högskoleförordning (HF) Förordning (1993:221)för Sv. lantbruksuniversitet Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor Förordning (2010:718) om stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter Studentkårsförordning (2009:769) M.fl.
Föreskrifter beslutas av myndigheter Generella: t.ex. Universitets- och högskolerådets författningssamling (UHRFS) Finns på www.uhr.se Lokala: SLU:s egna bestämmelser, t.ex. kursplaner, utbildningsplaner, interna styrande dokument (policy, riktlinjer etc.) Finns på våra webbar
Kursplan och utbildningsplan Kursplanen ska ange kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument som beskriver vilken form av undervisning och examination en antagen elev eller student är utlovad. Eventuella obligatoriska moment ska anges. Kursplanerna beslutas av programnämnden, både för programkurser och fristående kurser. Utbildningsplaner innehåller bland annat utbildningens mål, den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet, samt den examen som utbildningen leder till.
Riktlinjer Riktlinjerna finns tillgängliga på medarbetarwebben Se Organisation & styrning/styrande dokument/interna styrande dokument/ 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Regelsamlingen för utbildningen Sammanfattar - både externa och interna regler och riktlinjer - både rättigheter och skyldigheter - för både lärare och studenter - på både grund- och avancerad nivå Finns på medarbetarwebben (under Utbildning på grundoch avancerad nivå) och på studentwebben (under Regler & rättigheter)
Grundprinciper i styrelsearbete Obs! Gäller alla nämnder och organ med beslutanderätt - inte bara styrelsen Vårdplikt: skyldighet att vårda sin huvudmans intresse. Obs! Huvudmannen är SLU. Det finns dock också en skyldighet att bevaka sin egen grupps intressen, t.ex. lärarna eller studenterna. Lojalitetsplikt: Man ska vara lojal med beslut fattade i det organ man ingår i. Närvaroplikt (för bl.a. beslutsförhet) Tystnadsplikt
Forts Kallelse och underlag inför möten Närvarorätt för andra än ledamöter Ordförandebeslut Per capsulambeslut Arvode till ledamöter som ej är anställda
Ansvarsfrågor Personligt ansvar Politiskt ansvar Straffrättsligt ansvar vid myndighetsutövning (=tjänstefel) Jäv
Jäv: Förvaltningslagen 11-12 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.
Mer om delikatessjäv JO 2005/6 s. 351 Beslut från ÖNH den 16 maj 2008 om sampublicering