TÖLBY, NORRSKOGEN DETALJPLAN FÖR KVARTEREN 1-20

Planbeskrivning TÖLBY, NORRSKOGEN DETALJPLAN FÖR KVARTEREN 1-20 Planläggningsavdelningen Förslag 1.2.2016 Justerat förslag 29.8.2016 Detaljplanen godkänd i kommunfullmäktige den xx.xx.xxxx xx

0 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 1 1.1 Identifikationsuppgifter... 1 1.2 Planområdets läge... 1 1.3 Detaljplanens syfte... 2 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 2 1.5 Bakgrundsutredningar... 2 2. SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen... 3 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 4 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 4 3.1.1 En allmän beskrivning av området... 5 3.1.2 Naturmiljön... 5 3.1.3 Den byggda miljön... 7 3.1.4 Den byggda kulturmiljön... 9 3.1.5 Markägoförhållanden... 10 3.1.6 Teknisk försörjning... 10 3.1.7 Service... 11 3.1.8 Specialverksamhet... 11 3.2 Planeringssituationen... 12 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 12 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 14 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart... 14 4.2 Deltagande och samarbete... 14 4.2.1 Intressenter... 14 4.2.2 Anhängiggörande... 15 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan... 15 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser... 22 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 24 5.1 Planens struktur och dimensionering... 24 5.1.1 Trafikarrangemang... 24 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 25 5.3 Områdesreserveringar... 25 5.3.1 Kvartersområden... 25 5.3.2 Övriga områden... 26 5.4 Planens konsekvenser... 27 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 27 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser... 28 5.6 Namn... 29 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN... 29 6.1 Uppföljning av genomförandet... 29

1 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun: Korsholm Kommundel: 231, Tölby Fastigheter: RNr 27:0, 11:28, 26:1, 8:14, 1:73, 2:41, 2:73, 2:9, 2:19, 2:88, 2:98, 2:108, 2:110, 2:111, 2:89, 2:50, 2:114, 2:113, 2:101, 2:82, 2:99, 9:48, 9:52, 2:93, 2:60, 2:32, 2:82, 2:15, 2:45, 2:72, 2:91, 2:18 och 2:10 i Tölby by. Planens namn: Norrskogen - Detaljplan för kvarteren 1-20. Planens skala: 1: 2000 Plankod: 499-681/11 Kontaktuppgifter: Planläggningschef Planläggare Korsholms kommun Planläggningsavdelningen Centrumvägen 4 65610 KORSHOLM Tfn: 327 7111 (växel) Barbara Påfs e-mail: barbara.pafs(at)korsholm.fi Anne Holmback e-mail: anne.holmback(at)korsholm.fi 1.2 Planområdets läge Detaljplan berör ett delvis bebyggt, ca 30 ha stort område centralt i Tölby. Området ligger norr om Tölby-Vikbyvägen och öster om Bolotvägen. Området är beläget ca 15 km från kommuncentrum. Bild 1. Utdrag av kommunens adresskarta, planområdets läge.

2 1.3 Detaljplanens syfte Målet med detaljplanen är att skapa ett bostadsområde med rymliga tomter för egnahemshus och par- eller radhusboende, i ett område där det finns efterfrågan på tomter. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning 2. Uppföljningsblankett 1.5 Bakgrundsutredningar och källmaterial Byggplatsutredning, AIRIX Ympäristö Utredning över Tölby byggda kulturmiljö, FCG suunnittelu ja tekniikka Oy Byggnadsinventering 1997, Michael Ek Korsholms kommun PM från arbetsmöte gällande Norrskogen detaljplan 9.9.2014. PM från arbetsmöte gällande Norrskogen detaljplan 12.2.2015. Naturinventering 2013, Nature-Invest Kulturmiljöutredning 2015, Tidorum Arkitektur och Byggnadsvård

3 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 6.11.2012 140 Planläggningssektionen godkände att man utreder förutsättningarna för att inleda en detaljplanering. 25.4.2013 18 Utvecklingssektionen godkände förslaget till målsättningar för området. 13.5 27.5.2013 Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. 12.1 11.2.2015 Två alternativa planutkast var framlagda till påseende. 8.3 6.4.2016 Ett planförslag var framlagt till påseende. xx-xx.2016 Ett justerat planförslag var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. xx.xx.xxxx xx Detaljplanen godkändes av kommunfullmäktige. 2.2 Detaljplanen Området är ca 30 ha stort och finns i centrala delen av Tölby ca 15 km från kommuncentrum. Genom detaljplanen vill man skapa ett bostadsområde med tomter för egnahemshus, par- och radhus. Planeringen följer reserveringarna i Tölby-Vikby delgeneralplan, strategiska generalplanen för Korsholms kommun samt landskapsplanen. Detaljplanen utvidgar och förtätar ett redan bebyggt område i centrum av byn och är en naturlig utveckling av bebyggelsen. Svenskspråkig skola och daghem finns i direkt anknytning till området.

4 Bild 2. Planområdets ungefärliga avgränsning. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Största delen av området är privatägt och detaljplanen förutsätter att kommunen ingår markanvändningsavtal med privata markägare innan detaljplanen godkänns. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när planens godkännande vunnit laga kraft och det till förverkligandet av området finns reserverade budgetmedel i kommunens investeringsprogram. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Tölby är en liten landsortsby i södra delen av Korsholm. I byn finns lågstadieskola och daghem, i närheten av detaljplanområdet. Enligt miljöförvaltningens register för samhällsstruktur så klassas Tölby som en tätort. I området finns ett visst byggnadstryck då området ligger nära arbetsplatsområdet i Runsor och har snabb vägförbindelse in till Vasa. Tölby är till stora delar utpekat som värdefullt kulturlandskap och har karaktär av Österbottnisk bondby.

5 3.1.1 En allmän beskrivning av området Detaljplanen omfattar ett ca 30 ha stort område som till vissa delar är bebyggt sen tidigare. Inom planområdet finns sedan tidigare 20 bostadshus och ett radhus. I detaljplanområdets norra del finns en nedlagd pälsfarm och i planens södra del finns ett hönshus som varit ur bruk en längre tid. Närmaste gårdarna ligger endast på 130 och 150 meters avstånd från den nedlagda pälsfarmen. Det gamla hönshuset finns också mitt i den södra delen av området, vilken präglas av äldre bebyggelse. Bebyggelsen som finns i mitten och i öster av området är nybebyggelse uppförd 2008-2012. Längs efter Bolotvägen finns ett radhus, vilket är byggt 2007. I områdets södra del finns bebyggelse från 1980-1990-talet samt betydligt äldre, värdefulla och skyddsvärda byggnader. 3.1.2 Naturmiljön Planområdet består till största delen av ekonomiskog i olika åldrar med en del mindre ängsområden samt enstaka skogsstigar. Över området har gjorts en naturinventering 2013. Enligt inventeringen finns inga hotade eller skyddade naturtyper på området. I början av Bolotvägen finns en stenmur, som visar spår av gammal kulturmark. Mitt i planområdet mellan vägen till farmområdet och de nybyggda gårdarna mitt i området finns gammal ängsmark med inslag från gammal kulturmark som kunde bevaras enligt naturinventeringen. Flygekorre finns sporadiskt på något mindre område. En vandringsled kallad Kyrkstigen, vilken leder norrut finns i planområdets östra del. Den är en iordningställd friluftsstig som följer en gammal sträckning. Längs den har Tölbyborna vandrat i hundratals år till Santa Maria kyrkan i nuvarande Gamla Vasa. Kyrkan förstördes när Vasa stad brann 1852.

6 Bild 3. Vy från planområdets östra del, Kyrkstigen. Bild 4. Vy mot Tölby-Vikbyvägen från vägen till den nedlagda farmen.

7 3.1.3 Den byggda miljön Inom detaljplanområdet finns bebyggelse av varierande ålder. Längst till öster finns ett område med bebyggelse från mitten av 2000-talet och i mitten av området finns bebyggelse från 2010-talet. Ett radhus från mitten av 2000-talet finns längs efter Bolotvägen. I södra delen av planområdet finns äldre bebyggelse. En del av den äldre bebyggelsen finns med i kommunens inventering av gamla byggnader från 1997. Av dessa har tre bedömts ha byggnadshistoriskt värde; objekt nr 42, 44 och 45. De övriga fem har kulturhistorisk betydelse enligt utredningen. Över området har gjorts en kulturmiljöutredning av Tidorum Arkitektur och byggnadsvård/ Ruusa Viljanen Rossi i september 2015. Utredningen kompletterar och uppdaterar tidigare gjord inventering från 1997. Utredningen analyserar kulturmiljön som en helhet bestående av byggnader och anläggningar i sitt landskapsmässiga sammanhang med vägar, terräng, växtlighet, öppna platser och andra visuella element. Ett nytt objekt har tillkommit och ett annat har fallit bort. Idag finns en befolkningsmängd på ca 55 personer inom området och man kan räkna med att då hela området är utbyggt är befolkningsmängden inom området, grovt uppskattat, omkring 165 personer. Bild 5. Kommunens byggnadsinventering av byggnader av gammalt ursprung utvisade.

8 Bild 6. Byggnad nr 38 i inventeringen i början av Bolotvägen. Bild 7. Bild från västra delen av området.

9 Bild 8. Radhuset vid Bolotvägen. 3.1.4 Den byggda kulturmiljön Över Tölby har gjorts en Utredning över Tölby byggda kulturmiljö av FCG för arbetet med Tölby-Vikby delgeneralplan. De södra delarna i detaljplanen finns inom området Värdefullt kulturlandskap i delgeneralplanen. I utredningen betonades att linjedragningen Gamla Österbottens strandväg (nuvarande Tölby-Vikbyvägen) bör beaktas i samband med planer som gäller vägen. Enligt utredningan av FCG bör byggandet anpassas till det värdefulla byggnadsarvet med tanke på omfattningen, områdesplanering och färger. I planering av nybyggandet bör beaktas takvinkel, stomdjupet och höjden på det närbelägna värdefulla byggnadsarvet. Dock ingen ytlig kopiering som t.ex. spröjs utanpå fönster. I september 2015 gjordes en kulturmiljöutredning över Norrskogens detaljplanområde av Ruusa Viljanen Rossi. I den betonas att man ska anpassa den nya bebyggelsen till den befintliga värdefulla bebyggelsen genom byggnadsutformning och gestaltning med särskilda byggnadsbestämmelser i detaljplanen. Byastrukturen bör bevaras och utvidgningen sker som en naturlig del av den traditionella strukturen, t.ex. inga avskärmande obebyggda partier mellan gammal och ny bydel får förekomma. Inga säckgator får förekomma, utan den gamla byns strukturella logik ska efterföljas. Tät byastruktur med bebyggelse längs vägarna och byggnader i ortogonal relation till vägarnas riktning. Bebyggelsen tillåts närmare än 12 meter från vägens mittlinje och placeringen av byggnaderna på tomten bör bilda ett gårdstun.

10 3.1.5 Markägoförhållanden Området som berörs av planen ägs till största delen av privata markägare. Korsholms kommun ett skifte i östra delen av området. Bild 9. Området med raster är i kommunens ägo. 3.1.6 Teknisk försörjning Kommunaltekniken är till en del utbyggd på området. Befintliga byggnader på planområdet är anslutna till kommunala vattennätet samt till elnätet. Inom området finns endast gårdsvägar till de befintliga bostadshusen samt en väg upp till den nedlagda farmen. Från farmområdet finns vägrätt vidare till skogen belägen längre norrut. En vägrätt finns också vidare förbi bebyggelsen i planområdets östra del. Kommunens utvecklingsplan för avloppsnätet har uppdaterade målområden. Tölby kommer förverkligas sent i planen (2018). Det bör ändå finnas ett ordnat system tillsvidare. I dagsläget finns det en tryckledning till Solf, vilken går vidare till Påttska reningsverket.

11 Bild 10. Områdets vattenledningsnät. 3.1.7 Service I Tölby finns lågstadieskola och daghem intill planområdet. Vid skolan finns en hockeyrink och bollplan. Finsk lågstadieskola och daghem finns i Toby. Närmaste dagligvaruaffär finns i Solf på ca 4 kilometers avstånd. I Solf finns även bibliotek, hälsostation, restaurang, bank, blombutik, elljusskidspår och rink samt spånbana och friluftsbad sommartid. 3.1.8 Specialverksamhet I detaljplanens norra del finns ett nedlagt pälsfarmsområde, vilken fått sitt placeringstillstånd uppsagt. Placeringstillståndet upphörde att gälla i den 15.5.2015. Förverkligande av det nedlagda pälsfarmsområdet som bostadsområde kommer att kräva åtgärder från markägarens sida, etc. sanering och uppstädning av området. I den södra delen av planområdet finns ett gammalt hönshus, vilket idag används som förråd.

12 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning De riksomfattande målen har vunnit laga kraft 1.3.2009. I planeringen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga byggnadsstrukturen. Utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet ska främjas samt skapa förutsättningar för en god tätortsbild. Landskapsplanen Landskapsplanen är godkänd av miljöministeriet 21.12.2010. Detaljplanområdet finns inom område för by (at), inom område för Vasa stadsregion (kk-1), inom zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk). Tölby-Vikbyvägen har beteckningarna: kulturhistoriskt eller landskapsmässigt värdefullt vägavsnitt eller rutt, kulturhistoriskt betydande vägsträckning Strandvägen och cykelled. Genom området går också riktgivande friluftsväg. Bild 11. Utdrag av landskapsplanen. Strategisk generalplan över Korsholm Korsholms Strategiska generalplan är godkänd i kommunfullmäktige 10.6.2013 85. I Tölby finns utvisat en vidsträckt alternativ bostadsområdesreservation (A/alt). Riktgivande/ alternativ riksväg/ stamväg; Ett förbindelsebehov för vägtrafiken till Vasa djuphamn har angetts som två alternativa sträckningar norr om Solf och genom Tölby. Riktgivande friluftsled. Ett område som är värdefullt på landskapsnivå med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården har angetts öster om Solf.

13 Bild 12. Utdrag av Strategiska generalplanen. Generalplan Tölby-Vikby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 30.3.2015 20 men ligger under besvär i förvaltningsdomstolen. I delgeneralplanen har det aktuella området beteckningarna: AT-1 (BYOMRÅDE, nuvarande byområde), AT-2 (BYOMRÅDE, utvidgningsområde för bybebyggelse), samt M (jord- och skogsbruksdominerat område). Bild 13. Utdrag av Tölby-Vikby delgeneralplan.

14 Detaljplan Över området finns ingen detaljplanplan sen tidigare. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Byggnadsordning Kommunens byggnadsordning har godkänts 10.6.2013 av kommunfullmäktige. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och den är godkänd av planläggningschef Barbara Påfs 1.12.2014. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Detaljplanen uppgörs på initiativ av en privat markägare, som har lämnat in en anhållan om att kommunen ska utreda möjligheterna till att detaljplanera en del av hans område som ligger inom AT-2 område i delgeneralplanen. Planläggningssektionen fattade beslut om att utreda förutsättningarna för en detaljplan 6.11.2012 140. Utvecklingssektionen godkände förslaget till målsättningar 25.4.2013 18. Markägare inom AT-2 området kallades till ett diskussionstillfälle i oktober 2012. Vid diskussionen deltog sju markägare. Flera av markägarna visade intresse av att komma med i detaljplanen. Ett nytt möte med markägarna hölls i oktober 2014 där två olika utkast till detaljplan presenterades. Avtal om detaljplanering har ingåtts med områdets markägare våren 2016. Godkännande av detaljplanen förutsätter också att markanvändningsavtal ingås med de privata markägarna. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden

15 Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens förbund Österbottens museum Vasa Elnät Anvia 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit till påseende 13.5 27.5.2013. Programmet kan uppdateras och kompletteras vid behov. Ett utkast var till påseende 12.1 11.2.2015. Över utkastet till detaljplan inkom fyra utlåtanden och åtta åsikter. Planförslaget var offentligt framlagt under tiden 8.3 6.4.2016. Över planförslaget inkom sex utlåtanden och två anmärkningar. Utlåtandena kom från Anvia, Vasa elnät, Österbottens räddningsverk, miljösektionen, byggnadsnämnden och NTM-centralen i södra Österbotten. Anmärkningarna kom in från boende på planområdet. Dessutom inkom en åsikt från en privatperson boende utanför området efter att anmärkningstiden gått ut. Åsikten lyfte bl.a. fram att planområdet flitigt används som rekreationsområde, en fundering om vad området har att erbjuda finskspråkiga familjer samt också privatpersonens hästhållning intill planområdet nu och i framtiden. I och med att åsikten inkom efter anmärkningstiden, så gavs ett separat svar direkt till privatpersonen. Anvia har i sitt utlåtande påpekat att de har telekablar och kanalisationer inom planområdet. Anvia önskar att de befintliga kablarna ska få kvarstå samt att det finns reserverat tillräckligt med plats inom nya vägområden för anläggandet av kabelkanaler, brunnar och skåp. Förslag till bemötande: Det justerade planförslaget kompletteras med reservationer för underjordiska ledningar, på de ställen där det i dagsläget finns ledningar. De nya detaljplanegatorna har en bredd på 12-14 meter, vilket

16 medför att Anvias utrymmesbehov för kabelkanaler, brunnar och skåp finns beaktat. Vasa elnät har gett som utlåtande att de inte har något att anmärka. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Österbottens räddningsverk har i sitt utlåtande konstaterat att de gett utlåtande över planen i utkastskedet, och att deras åsikter är beaktade i förslagsskedet. Räddningsverket har i övrigt inget att anmärka. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Miljösektionen har i sitt utlåtande konstaterat att placeringstillståndet för den nedlagda farmen har upphävts våren 2015. Sektionen förordar förslaget och har i övrigt inget att anmärka. Förslag till bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden har gett som utlåtande att markägare där sr-3 och sr-9 skyddsbeteckningar har anvisats bör informeras om beteckningarna samt ges möjlighet att ge respons över dessa. Nämnden föreslår att planbestämmelse 1 man bör stäva till att ha ett stomdjup på 7 meter och fasadhöjden får inte understiga 3 meter på byggnaderna tas bort från planbestämmelserna, eftersom det inom området under en längre tid har byggts moderna byggnader med ett stomdjup på minst 8 meter. Vidare föreslår nämnden att planbestämmelserna 7-8, i vilka anges krav på byggnadernas färgsättning ändras från direkta färger till en med omgivningen passande matt färgsättning. Nämnden föreslår också att planbestämmelse 4, där det står att huvudbyggnad och garage måste placeras i fristående byggnader ska ändras till ordalydelsen man skall eftersträva. Vidare så önskar nämnden att byggnadstillsynen i samråd med mättekniker ska besöka området och planera en kvartersvis utgångspunkt för byggnadsplatsernas höjdläge. Vidare så anser nämnden att de föreslagna vägnamnen för området bör få en större variation, eftersom nämnden anser att de är alldeles för lika. Förslag till bemötande: Markägarna som har byggnader som i planförslaget har blivit anvisade med skyddsbeteckningarna sr-3 och sr-9 har brevledes i samband med framläggande av planförslaget fått information om detta. Planbestämmelse 1 gällande stomdjup och fasadhöjd kvarstår i det justerade planförslaget, men omskrivs så att det tolkas som en bestämmelse och inte som en rekommendation. Planbestämmelse 7-8, gällande färgsättning av huvudbyggnad och garage på området kvarstår också till det justerade planförslaget. Eftersom

17 området är beläget inom en regionalt värdefull kulturmiljö så är det önskvärt att byggnadernas formspråk med avseende på stomdjup och fasadhöjd kvarstår samt att färgsättningen av byggnaderna är väl anpassade till områdets gamla byggnation och kulturmiljön. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt avvikande från beredarens förslag vid mötet den 29.8.2016 gällande planbestämmelserna 1 samt 7-8. Planbestämmelserna ska ändras så att de endast är rekommendationer. Planbestämmelse 4 gällande att huvudbyggnad och garage ska placeras i fristående byggnader kvarstår i det justerade planförslaget, eftersom det är en förutsättning för att byggnaderna på tomterna ska kunna bilda gårdstun. När en vägplanering har gjorts och man har slagit fast vägarnas höjder på området så kan byggnadstillsynen tillsammans med kommunens mättekniker besöka området och bestämma kvartersvisa sockelhöjder. Beträffande vägnamnen så har Korsholms kommuns vägnamnsgrupp diskuterat förslag till nya namn för vägarna på området, vilka presenteras i det justerade planförslaget. Vägnamnen har anknytning till platser i närområdet och till den gamla jordbrukskulturen. NTM-centralen i södra Österbotten har gett som utlåtande att det ur program för deltagande och bedömning inte framgår om kommunen har uppgjort markanvändningsavtal med markägarna. Vidare anser NTMcentralen att planbeskrivningen är knapphändig och att den borde redogöra närmare för planens lösningar, t.ex. hur många tomter som planeras, planbestämmelserna och vilka områdesreserveringar som Tölby-Vikby delgeneralplan anvisar på området. Därtill påpekar NTMcentralen att området enligt miljöförvaltningens register (YRK) är en tätort, och inte en glesbygd vilket området benämns i planbeskrivningen. NTM-centralen anser att den kulturmiljöinventering som gjorts över området är mycket välgjord, och att principerna för utvecklandet av byn enligt inventeringen är eftersträvansvärda, men gör att planeringen av området blir synnerligen krävande. NTM-centralen konstaterar att man försökt följa rekommendationerna i planeringen, men inte lyckats till alla delar. Kvarter 15 i planen är ett rutkvarter, vilket sticker ut ur helheten och ger associationer till förortsbyggande. NTM-centralen påpekar också att det är viktigt att utforma väsentliga byggbestämmelser för att nybyggnation ska smälta in i kulturmiljön. Man kunde överväga att foga bygganvisningar och rekommendationer till detaljplanen. Därtill borde de bestämmelser som finns i planen utformas så att de tolkas som bestämmelser, och inte som rekommendationer.

18 Ordalydelser som man bör sträva till borde rättas till. I planförslaget kunde man överväga att anvisa mer byggande längs med Tölby-Vikbyvägen mellan kvarter 18 och 19 samt bestämma om trädplanteringar längs med tomtgränserna mot vägarna. Pilar, som anger att huvudbyggnaderna ska tangera byggnadsytorna mot vägarna borde anges i planen vid byggande mot Tölby-Vikbyvägen och mot Bolotvägen. Därtill så borde Tölby-Vikbyvägen och Bolotvägen också ingå i detaljplanområdets avgränsning. De nya gatunamnen som föreslagits påminner om namn på nya, moderna bostadsområden. Befintliga vägars namn så som Nissustået och Jåfstået kunde ge uppslag till nya vägnamn på området. I kulturmiljöinventeringen ges noggranna rekommendationer till skyddsbestämmelser för värdefulla byggnader, men från planläggningsmaterialet framgår inte vem eller vilka som har värderat byggnaderna. Därtill så påpekas att det finns en felaktig faktaupplysning i kulturmiljöinventeringen; en rivning av en skyddad byggnad kräver undantagstillstånd av kommunen och ett utlåtande av NTM-centralen enligt MBL 173. Vidare poängterar NTM-centralen att de skyddade byggnadernas kvarter borde anges med beteckningen /s område där miljön bevaras, för att beakta t.ex. björkalléer. Den gamla stenmuren som omnämns i naturinventeringen borde också få en skyddsbeteckning. Vidare konstaterar NTM-centralen att naturinventeringen är tillräcklig med tanke på planområdet, och att planlösningarna i sin helhet är motiverade och hotar inte naturvärden. NTM-centralen anser också att tomterna är onödigt stora med tanke på att området detaljplaneras. Med tanke på tomtstorleken så borde två bostäder/ tomt tillåtas. Tomtstorleken bör också ställas i relation till kravet på avloppshanteringens verksamhetsområden. I och med att området detaljplaneras bör man förbereda sig för att fastställa verksamhetsområdet för vatten och avlopp på området. Slutligen kommenterar NTM-centralen att kommunen ansvarar för att ordna dagvattenhanteringen på detaljplanområdet, och att det från planmaterialet inte framkommer hur detta är tänkt att ordnas. Förslag till bemötande: Program för deltagande och bedömning kompletteras med uppgifter om markanvändningsavtal. Därtill kompletteras planbeskrivningen med närmare redogörelse för planens lösningar och områdesreserveringar, samt vad som finns anvisat på området i Tölby-Vikby delgeneralplan. Planbeskrivningen kompletteras också med att området är en tätort enligt miljöförvaltningens register. Kvarter 15 kvarstår fast det inte är typiskt för området. Genom att tomterna är stora, det finns planteringszoner och man ska placera fristående byggnader som ska bilda

19 gårdstun på tomterna, så strävar man till att området inte ska upplevas som ett rutkvarter. Inga separata bygganvisningar fogas till detaljplanen, men planbestämmelserna ses över så att de inte endast tolkas som rekommendationer, utan som bestämmelser. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt avvikande från beredarens förslag vid mötet den 29.8.2016 gällande planbestämmelserna 1 samt 7-8. Planbestämmelserna ska ändras så att de endast är rekommendationer. Området mellan kvarter 18 och kvarter 19 är i Tölby-Vikby delgeneralplan anvisat som jord- och skogsbruksområde, varför det i förslaget till detaljplan har anvisats som grönområde (VL). Till det justerade förslagsskedet har dock en ny tomt reserverats mellan kvarter 18 och kvarter 19. Av kulturmiljöinventeringen framgår att ny bebyggelse bör skapa en tät byväv och placeras längs med vägarna, på samma vis som man gjort tidigare, varpå placeringen av en tomt mellan kvarteren kan anses motiverad. Pilarna som anger att huvudbyggnaderna ska tangeras byggnadsytorna läggs inte till på tomterna som gränsar mot Tölby-Vikbyvägen och Bolotvägen, eftersom jordbruksmaskiner trafikerar vägarna livligt under vissa tider av året. För att anpassa vägrummet i detaljplanen till vägrummets karaktär i byns gamla delar så har anvisats planteringszoner mot Tölby-Vikbyvägen och Bolotvägen. Till det justerade förslagsskedet så kompletteras planbestämmelserna med att det inom dessa planteringszoner ska planteras en trädrad bestående av björk. Genom detta stärker man den traditionella bybilden och skapar en trivsam bymiljö. Tölby-Vikbyvägen och Bolotvägen tas inte med i detaljplanens eftersom vägarna är långa och endast kortare sträckor finns längs planområdets avgränsning. Därtill så har kommunen som kutym att asfaltera detaljplanerade gator, vilket ur kulturmiljöhänseende inte heller skulle vara det optimala för Tölby-Vikbyvägen. Beträffande vägnamnen så har Korsholms kommuns vägnamnsgrupp diskuterat förslag till nya namn för vägarna på området, vilka presenteras i det justerade planförslaget. Vägnamnen har anknytning till platser i närområdet och till den gamla jordbrukskulturen. Ruusa Viljanen Rossi, som har uppgjort kulturmiljöinventeringen har gett förslag till skydd av byggnader och miljöer på basen av en värdediskussion som

20 hållits. Värderingsarbetet är utfört i samråd med planläggningschef Barbara Påfs och planläggare Anne Holmback på Korsholms kommuns planläggning, ledande byggnadsinspektör Michael Ek på Korsholms kommuns byggnadstillsyn samt Outi Orhanen, byggnadsforskare vid Österbottens museum. NTM-centralen i södra Österbotten var också inbjuden till värdediskussionen, men ingen representant därifrån var närvarande. Den felaktiga faktaupplysningen i kulturmiljöinventeringen noteras. Till det justerade förslagsskedet så har de tomter där det finns skyddsvärda byggnader kompletterats med en /s beteckning, dvs. område där miljön bevaras. Därtill så har stenmuren på tomt 1 i kvarter 1 erhållit en s-1 beteckning; del av område där med tanke på miljön viktiga stengärdesgårdar bevaras. Tomterna har planerats stora för att motsvara de tomter som finns i näromgivningen, samt för att möjliggöra placering av byggnaderna i gammaldags gårdstun stil. Bestämmelsen om att det får byggas en bostad/ tomt tas bort till det justerade förslagsskedet, så att det är möjligt att uppföra två bostäder per hus på AO-kvartersområdesreserveringarna. I och med att området detaljplaneras så tas det automatiskt med i verksamhetsområde för vatten och avlopp, vilket ska fastställas av samhällsbyggnadsnämnden. Detaljplanbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur dagvattenhanteringen ska skötas på området. Åsikt från privatpersoner 1. Privatpersonerna boende på planområdet kräver att kommunen ska ersätta kostnader för arbete och material för den gårdsväg som de byggt från Bolotvägen in på planområdet, i och med att vägen nu ska övergå till kommunal gata. De anser också att den bylika känslan försvinner då det nu planeras mer tomter på området jämfört med tomtantalet i utkast A och utkast B. Förslag till bemötande: Eventuella kostnadsersättningar avgörs vid vägförrättningen, då vägarna på området ska övergå i kommunal ägo. I samband med förrättningen har markägare och övriga intressenter rätt att anföra ersättningsanspråk. Genom stora tomter och specifika planbestämmelser vill man eftersträva till att bevara bykänslan och anpassa nybyggnation till byamiljön. Området är i delgeneralplanen angivet som ett utvidgningsområde för byabebyggelse, vilket nu förverkligas genom detaljplaneringen.

21 Åsikt från privatpersoner 2. Privatpersonerna boende på planområdet kräver att kommunen ska ersätta kostnader för arbete och material för den gårdsväg som de byggt från Bolotvägen in på planområdet, i och med att vägen nu ska övergå till kommunal gata. De anser också att tomterna kunde vara större för att undvika ett alltför tätt boende och man med större tomter skulle uppnå en bättre jämvikt mellan det redan bebyggda Tölbyområdet och utvidgningsområdet. Förslag till bemötande: Eventuella kostnadsersättningar avgörs vid vägförrättningen, då vägarna på området ska övergå i kommunal ägo. I samband med förrättningen har markägare och övriga intressenter rätt att anföra ersättningsanspråk. Tomterna på området är överlag stora, de obebyggda AO-5 tomterna varierar mellan ca 1600 m² - 3300 m² med en medelareal på ca 2150 m². Med tanke på utbyggnad av kommunalteknik så är det inte ekonomiskt hållbart att planera alltför stora tomter. Ett justerat förslag till detaljplan var framlagt under tiden xx-xx.2016. Över det justerade förslaget inkom xx åsikter och xx utlåtanden. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs både över planutkast och över planförslag. Ett första arbetsmöte gällande detaljplanen har hållits vid NTM-centralen i Vasa den 9.9.2014. Vid arbetsmötet diskuterades bl.a. att miljökonsekvensbedömningen för Vasa hamnväg har inletts och att vägen med bullerområden ska beaktas i detaljplaneringen. Vidare diskuterades att området är strategiskt bra beläget, och att det är positivt att området förtätas i enlighet med Tölby-Vikby delgeneralplan. Skydd av gamla byggnader/ Tölby-Vikbyvägens sträckning bör tas i beaktande i och med att området är ett regionalt värdefullt kulturområde. Konstaterades att inga särskilda naturvärden framkommer i den naturinventering som gjorts över området. Slutligen konstaterades att placeringstillstånd för gammalt hönshus/ nedlagt farmområde ska kontrolleras och sägas upp om det är i kraft. Ett andra arbetsmöte gällande detaljplanen har hållits vid NTM-centralen i Vasa 12.2.2015. Vid arbetsmötet diskuterades bl.a. att området ingår i en regionalt värdefull kulturmiljö enligt regionplanen och att det gamla byggnadsbeståndet inom området bör inventeras noggrannare, eftersom skydd av byggnader krävs med tanke på områdets status. Det konstaterades också att området är strategiskt bra beläget, och det är positivt att en detaljplan utarbetas för området. Därtill diskuterades hur kommunen tänkt förverkliga infrastrukturen med tanke på vatten- och avloppshanteringen. Slutligen diskuterades det nedlagda farmområdet, och hur man borde gå tillväga om man har för avsikt att anvisa nya

22 tomter till det området. Med anledning av den kulturmiljöinventering som har uppgjorts för området under 2015/ Ruusa Viljanen Rossi, så har en värdediskussion hållits vid Korsholms kommun den 16.9.2015. Vid diskussionen deltog inventeraren Ruusa Viljanen Rossi, Outi Orhanen från Österbottens museum samt rån Korsholms kommun Barbara Påfs, Michael Ek och Anne Holmback. Vid värdediskussionen har man gått igenom inventerarens förslag till skydd av byggnader på området. I inventeringen har föreslagits att 15 enskilda byggnader ska skyddas. Enligt det justerade förslaget till detaljplan har 14 byggnader skyddsbeteckning. Vid behov hålls ytterligare arbetsmöte/ myndighetssamråd. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen strävar man till att förtäta boendet i anslutning till befintliga strukturer. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser I utkastskedet presenterades två alternativa utkast till detaljplan. Planutkasten hade utarbetats utgående från flertalet olika skisser. Med beaktande av inkomna utlåtanden och åsikter samt med beaktande av rekommendationerna i kulturmiljöinventeringen så utarbetades ett förslag till detaljplan. Bild 14. Planutkast A.

23 Bild 15. Planutkast B. Bild 16. Planförslag 1.2.2016.

24 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO/AO- 3/AO-5 och AO-5/s), byggnadsplatser för småhus (AP-5), och byggnadsplats för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområde (VL), friluftsled, riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande byggnadsyta för anläggningar för samhällsteknisk service (et), väg- och gatuområden, körrätter (ajo), område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1), del av område där det med tanke på miljön viktiga stengärdesgårdar bevaras (s-1) samt byggnad som ska skyddas (sr-9/sr-3). Detaljplanen omfattar totalt 63 tomter, varav 21 tomter är bebyggda. Tomterna är fördelade på 20 kvartersområden. 5.1.1 Trafikarrangemang Mitt genom området har planerats en väg (Norrskogen) mellan Tölby- Vikbyvägen och Bolotvägen, för att avlasta den befintliga korsningen mellan vägarna samt för att undvika att all trafik styrs förbi skolan. Från vägen Norrskogen går mindre avtagsvägar till de nya byggnadsplatserna. Via Småbrukarvägen kommer man också genom området från skolan. Vägrätter I samband med planen kommer en hel del gamla vägrätter att ändras: En vägrätt 000-2010-K41726 om 4 m som berättigar RNr 2-50, 2-82, 2-99, 2-101, 2-106, 2-113 och 2-114 att köra över RNr 9-48 och 2-101 ersätts i planförslaget med Norrskogstået. Vägrätten 000-3013-K26292 om 6 m som berättigar RNr 2-113 och 2-114 att köra över RNr 2-82, 2-101, 2-113 och 9-48 ersätts med Norrskogen och Norrskogstået. Den 4 m breda gamla vägrätten för 2:82 längs rån mellan 9:48 och 2:101 men på 2:101 sida ersätts av Norrskogstået samt 4 m bred körrätt till rån mellan 2:82 och 2:101. En vägrätt 000-2008-K42523 om 6 m som berättigar RNr 1-73, 2-73, 2-88, 2-89, 2-99 2-101, 2-108, 2-110 och 2-111 ersätts med Småbrukarvägen. Övriga gamla samfällda vägar och vägrätter inom området ersätts med körning längs förefintliga planvägar och utvisas till övriga delar med körrätter (ajo). Norrskogen, Norrskogstået och Småbrukarvägen är 14 meter breda. Trafiken ökar både till och i området. Skolvägarna bör göras säkra med gångbana på en del av vägarna genom området (Norrskogen/

25 Småbrukarvägen). I delgeneralplanen över området finns en ny planerad utfart från Tölby-Vikbyvägen till Strandvägen 900 meter norr om området (skolan). Vid byggandet av den minskar trafiken på Tölby-Vikbyvägen söderut och även genom Vikby. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I detaljplanen har anvisats områden med beteckningen (luo-1). Områdena är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald. Områdena har reserverats som flygstråk för flygekorre. Till övriga delar har områdesreserveringarna gjorts för att anpassa byggandet av vägar och bostadsbyggnader till områdets karaktär och höjdförhållanden. Grönområdenas andel av hela planområdet är ~35 %. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats totalt 13 tomter för detta ändamål, varav 10 tomter är bebyggda. Byggrätten för AO-tomterna har angivits som 300 m² + 100 m². Våningstalen är varierande, 1-våning, 2-våningar och 1⅔våningar. Våningstalen baserar sig på vad som är byggt på tomterna i dagsläget. AO-tomternas totala areal är 4,7294 ha. Kvartersområde för fristående småhus (AO-3) På området ska byggas hus med traditionell form. Bygglov kan beviljas när området är sanerat, i enlighet med miljömyndigheternas krav. Denna planbeteckning har angivits på området där det finns en nedlagd pälsfarm. Två tomter har reserverats med denna beteckning. Byggrätten för AO-3-tomterna har angivits som 300 m² + 100 m², och våningstalet är 1⅔- våningar. AO-3-tomternas totala areal är 0,4661 ha. Kvartersområde för fristående småhus (AO-5) På området ska byggas hus med traditionell form. I detaljplanen har reserverats totalt 37 tomter för detta ändamål, varav tre tomter är bebyggda. På samtliga obebyggda tomter har byggrätten angivits som 300 m² + 100 m², och våningstalet är 1⅔- våningar. För de tre bebyggda tomterna har byggrätten angivits med 300 m² + 100 m² för två tomter och med exploateringstal e=0.30 för den tredje tomten. På tomten där byggrätten angivits med e-tal så finns en större byggnad, vilken tidigare har fungerat som hönshus. För alla bebyggda tomter har våningstalet angetts som 1⅔-våningar. AO-5-tomternas totala areal är 8,1252 ha. De obebyggda AO-5 tomterna, vilka är 34 till antalet har en medelareal på ca 2150 m².

26 Kvartersområde för fristående småhus, där miljön bevaras (AO-5/s) På området ska byggas hus med traditionell form. I detaljplanen har reserverats totalt 7 tomter för detta ändamål, varav samtliga är bebyggda. Denna områdesreservation har angivits på sådana tomter där det finns byggnad/ byggnader som ska skyddas. De skyddsvärda byggnaderna har angivits med skyddsbeteckning sr-9 (byggnad som är värdefull för landskapet) eller sr-3 (kulturhistoriskt värdefull byggnad). Totalt har 6 byggnader fått skyddsbeteckning sr-9 och 8 byggnader har fått skyddsbeteckning sr-3. En gammal stengärdesgård belägen på tomt 1 i kvarter 1, längs Bolotvägen, har dessutom erhållit en s-1-beteckning, vilken anger att stengärdesgården ska bevaras. Byggrätt har angivits med tanke på vad som är byggt på tomterna, och med tanke på tomternas storlek. Byggrätten varierar således mellan de olika tomterna. En byggrätt om 250 m² har angivits för två tomter, för fyra tomter har byggrätten angivits med 300 m² + 100 m² och för en tomt med exploateringstal e=0.20. För samtliga tomter har våningstalet angivits med 1⅔-våningar. AO-5/s-tomternas totala areal är 2,0509 ha. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats en tomt. Tomten vilken är belägen intill Bolotvägen är bebyggd. Byggrätten har angivits med exploateringstal e=0.30 och våningstal 1⅔-våningar. Tomtens areal är 0,4507 ha. Kvartersområde för småhus (AP-5) På området får uppföras radhus om högst 3 bostäder/ byggnad, kopplade småhus och separata småhus för boendeändamål. Byggnaderna ska tillsammans bilda en enhetlig helhet, samt följa för området traditionell form. För detta ändamål har i detaljplanen reserverats tre tomter. Samtliga tomter är obebyggda. Byggrätten har angivits med exploateringstal e=0.30 och våningstalet är 1⅔-våningar. Tomterna är belägna i anknytning till det befintliga radhuset på AR-tomten, och områdets radhusbebyggelse koncentreras härmed till ett område inom detaljplanen. AP-tomternas totala areal är 1,1538 ha. 5.3.2 Övriga områden Område för närrekreation (VL) På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m², som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Inom VL-områdena har angivits friluftsled, riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande byggnadsyta för anläggningar för samhällsteknisk service (et), väg- och gatuområden, körrätter (ajo), område som är särskilt viktigt med tanke på naturens

27 mångfald (luo-1). Närrekreationsområdenas totala areal uppgår till 10,1667 ha. Väg- och gatuområden I detaljplanen har totalt reserverats ca 1800 meter väg- och gatuområde. Väg- och gatuområdena är till arealen 2,3202 ha. 5.4 Planens konsekvenser Planens förverkligande har konsekvenser främst för den befintliga bebyggelsen, vilken delvis hör till bebyggd kulturmiljö, samt skola och daghem. Befolkningen ökar markant då området bebyggs, men man kan förmoda att det kommer att ske i etapper då största delen ägs av privatpersoner. Trafiken kommer att öka på Tölby-Vikbyvägen och Bolotvägen. 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Planen beaktar den byggda kulturmiljön genom att ny bebyggelse bör följa traditionell form med stomdjup på maximalt sju meter och fasadhöjd på minst tre meter. Även färger, taklutning och fasadmaterial bör hållas till den traditionella stilen. Byggnaderna på de nya tomterna bör disponeras så att de avgränsar gårdsrummet samt vägrummet på ett trivsamt sätt och bildar ett gårdstun. För att bevara den gamla karaktäristiska bystrukturen vid förverkligandet av området kan man bevara gamla och även plantera nya vägträdplanteringar längs med nya byvägar. På detaljplanen har planteringsområden utvisats. Mot vägområde kan man t.ex. plantera björkar. Enligt kulturmiljöutredningen så utgör björkrader och solitärbjörkar längs vägarna, björkalléer som leder till gårdarna samt vårdträd på gårdarna i nära anslutning till bostadshus karaktäristika landskapselement i byn.

28 Bild 17. Utdrag av kulturmiljöinventeringen. Planen har stora konsekvenser för skolan och daghemmet i byn. Skolan har idag ca 60 elever och vid stor inflyttning blir årskullarna snabbt större. Även daghemmet fylls snabbt. På längre sikt bildas eventuellt ett större lärcentra i Solf vilket kan betyda att åtminstone en del årsklasser i Tölby skola flyttas till Solf skola. 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapsbilden ändras då det blir fler byggnader och öppna ytor. Mellan de olika kvarteren har som avskiljare och höjande faktor för trivseln lämnats grönområden, vilka oftast består av skog. En del av ängsmarken bevaras med luo-1 beteckning då det har drag av kulturmark och även sammanfaller med flygekorrens stråk i sydlig-nordlig riktning. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Eftersom tomterna inom planen är förhållandevis stora sker en stor del av infiltreringen redan på tomten. Inom planen finns också stora grönområden som absorberar en del av dagvattenförekomsten. Längs med vägarna leds dagvattnet via diken inom planområdet och vidare till större diken. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar.

29 5.6 Namn En del av planområdet kallas för Norrskogen i folkmun, varför det blev ett arbetsnamn på planprocessen för området. Kommunens vägnamnsgrupp har diskuterat olika vägnamnsförslag för området och konstaterat att t.ex. Norrskogsvägen finns i en grannkommun. Andra namn med anknytning till området och som inte finns i grannkommuner var svåra att hitta, varpå vägnamnsgruppen togs beslut om att svampnamn används som grund för vägnamn på området. Vägarna fick således till förslagsskedet namn med olika svamparter. Efter att planen varit framlagd och utlåtanden och anmärkningar kommit in tog vägnamnsgruppen beslut om nya vägnamn med anknytning till närområdets historia eller platser. Som nya vägnamn på området har följande föreslagits: Norrskogen, Norrskogstået, Kanabacktået, Småbrukarvägen, Löjnvägen, Löjntået och Skogsbetesvägen. 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Kommunfullmäktiges godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal har ingåtts med de privata markägarna. I markanvändningsavtalet anges en uppskattad tidtabell för utbyggnad av kommunalteknik. Utbyggnad av kommunalteknik påbörjas enligt kommunfullmäktiges godkända investeringsprogram. Korsholm den 1.2.2016, 29.8.2016 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Anne Holmback Planläggare Martina Bäckman