Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Relevanta dokument
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin fast vårdkontakt

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi inom svensk intensivvård

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården.

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

Palliativregistret - värdegrund

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hur ska bra vård vara?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Samtal med den döende människan

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Säkerhet, roller och riktlinjer

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

När är det rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling?

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Validand och valideringshandledare

Vårdbegäran Protokoll Grunduppgifter

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Palliativ vård i samverkan

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Att få med läkarna på tåget

Riktlinje för bedömning av egenvård

Palliativ vård i livets slutskede

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Riktlinjer Egenvård i Halland

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Utmaningar vid palliativ vård

Transkript:

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU

Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation

Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga liv med medicinska insatser 2. Ett förlängt liv kan vara detsamma som ett förlängt döende med ett förlängt och/eller ökat lidande 3. Döden är inte alltid det sämsta alternativet 4. Maximal vård är inte alltid optimal vård 5. Vi fattar medicinska och etiska beslut som påverkar människors döende 6. Att avstå från att fatta beslut, är också att fatta beslut 7. Vi kan inte anta att patienter och anhöriga har en enhetlig inställning till livet och döendet i ett nutida heterogent och sekulariserat samhälle

Balansera sjukvård Att göra eller inte göra? Att göra rätt sak. All physicians face the problem of balancing technical interventions with a humanistic intervention to their dying patients (Clark, BMJ, 2002)

Medicinsk-etiska principer Beauchamps & Childress: Principles of Biomedical Ethics (2001) Inte skada Göra gott Autonomi Rättvisa

Etik i livets slutskede Om vi identifierar att patienten närmar sig livets slut 1. bör vi planera och balansera sjukvården 1. noggrant väga nytta mot risker och lidande (göra gott, inte skada) 2. Utforska vad patienten vill värderingar, önskemål (autonomi) 3. Planera för en god död och ett gott döende (palliativ vård = en aktiv vård) M.

Vårdbegränsning Inte få vård? Fokus på avstå + Göra annat istället (bättre och mer önskvärt) Inte bara planera vad vi INTE ska göra Även planera vad vi SKA göra istället!

Är det någon skillnad på att avstå att sätta in vård och att avbryta vård? Varför? Varför inte? 2015-11-05 Diskutera två och två i två minuter!

Lagar, föreskrifter, riktlinjer Grundläggande lagar som HSL, Patientlagen SOSFS 2011:7 Föreskrifter om livsuppehållande behandling När livsuppehållande behandling kan begränsas Hur beslut skall fattas Hur beslut ska dokumenteras SLS Delegation för medicinsk etiks Etiska riktlinjer för HLR 2013

Livsuppehållande behandling 1. Grundinställning i vården: göra allt som är medicinskt möjligt, dvs inga begränsningar 2. Preciserade begränsningar (ex. Ej HLR, ej IVA, ej dialys, ej antibiotika vid nästa infektion) 3. Palliativ vård i livets slutskede

Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande. (Definition enligt Socialstyrelsens termbank) Etiskt beslut om vårdinriktning som bygger på medicinsk bedömning och/eller patientens uttryckta vilja

Grundläggande principer Vi ska ge god vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet Beslut om begränsning av livsuppehållande vård fattas av leg. läkare Patienter har rätt att avstå vård Utom vissa särfall (LPT) Patienter har rätt till medbestämmande Patienten kan inte kräva viss vård

SOSFS 2011:7 Föreskrifter om livsuppehållande behandling Livsuppehållande behandling kan avstås om: 1. Om behandlingen bedöms meningslös 2. Om patienten inte vill ha behandlingen

1. Behandlingen bedöms meningslös Vi ska inte ge behandlingar som saknar kliniskt effekt och betraktas som utsiktslösa Även om patienten önskar den Ex. akut/kronisk sjukdom m. mycket dålig prognos, terapisvikt Rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare Bör även rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit vården av patienten Dokumentera

2. Patienten avböjer livsuppehållande behandling Läkare ska: Försäkra sig om att patient/närstående fått individuellt anpassad information Försäkra sig om att patienten Förstår informationen Inser konsekvenserna Haft tid för överväganden Står fast vid sitt beslut Inte lider av allvarlig psykisk störning Rådgöra med minst en annan leg personal Dokumentera

Hur kan man prata öppet med en patient om att avstå livsuppehållande behandling? När? Diskutera två och två i två minuter!

Samtal om avstå/begränsa livsuppehållande behandling Ett samtal med patienten om det medicinska tillståndet, prognos, möjliga behandlingsinsatser och livskvalitet bör som regel äga rum under lugna förhållanden 1. när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livsuppehållande behandling, 2. när det är svårt att bedöma om HLR (eller annan livsuppehållande behandling) är till gagn för patienten eller 3. när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp eller annat livshotande tillstånd

Om vi inte tar ställning till vårdbegränsning hos patient som närmar sig livets slut Fel vårdinnehåll Risk öka lidande Risk avstå symtomlindring Risk patientens autonomi begränsas Patienten har inte fått chans för bereda sig och påverka hur livets slut ser ut Anhöriga inte fått chans förbereda sig Kostnadsdrivande => resursbrist => andra får mindre vård

Dokumentation livsuppehållande behandlingsbegränsning 1. Beslut ska dokumenteras 2015-11-05 2. Tydlig placering lätt att hitta i akut situation 3. Tillräckligt innehåll i anteckning för att beslutets giltighet ska kunna bedömas 4. Omprövas vid ny situation, även bekräftas om längre tid gått 5. Dokumentationsmallen skall fungera som en checklista och stödja att beslut fattas enligt gällande föreskrifter

Det är endast undantag från och återgång till fullständig livsuppehållande behandling som dokumenteras, ex. finns ingen begränsning i hjärt- och lungräddning dokumenterad, gäller fullständig hjärt- och lungräddning.

Vem dokumenterar beslutet? => LÄKARE Beslut om begränsning av livsuppehållande behandling såväl som beslut om att patienten passerat brytpunkten till vård i livets slutskede ska fattas av legitimerad läkare (namnges) dokumenteras av läkare Vid beslutet ska ansvarig läkare samråda med annan legitimerad personal, ex sjuksköterska eller annan läkare som deltar i vården av patienten (namnges)

Hur hittar man beslut om Livsuppehållande Behandling? 1. Observandum uppmärksammas där, men hänvisning till anteckning. 2. Läsvy Livsuppehållande behandlingsnivå

Det är endast det senaste dokumenterade beslutet om livsuppehållande behandling som är giltigt, dvs. det senaste beslutet upphäver alla tidigare beslut.

Hur ska man dokumentera beslut om begränsning av livsuppehållande behandling? Använd mall: 2015-11-05 1. Specifik begränsning i Livsuppehållande behandlingsnivå (ny september 2015) eller 2. Palliativ vård efter brytpunkten till vård i livets slutskede i Vård i livets slut brytpunktsbedömning Samt Uppmärksamma i Observandum

Typer av beslut som dokumenteras 1. Återgång till fullständig livsuppehållande behandling 2. Bekräfta tidigare fattat beslut om vårdbegränsning 3. Beslut om vårdbegränsning eller passerande av brytpunkt till vård i livets slutskede

Nytt verksamhetsområde? En förnyad bedömning kan innebära, om ansvarig läkare bedömer att förutsättningarna bakom tidigare beslut kvarstår, att den ansvarige läkaren enbart bekräftar tidigare beslut i journalen. Om förutsättningarna förändrats bör ny bedömning genomföras, med ex. förnyat samtal med patienten och ny medicinsk och etisk bedömning.

Mallens innehåll 1. Behandlingsbegränsningar: Här finns möjlighet till val av specifik behandlingsbegränsning enligt fasta val, eller via beskrivning i fritext. 2. Beslutsunderlag: här dokumenteras underlaget till beslut om behandlingsbegränsning. Beslutet kan utgå från patientens uttalade önskan eller utgå från en medicinsk och etisk bedömning. Vid beslutet ska ansvarig läkare namnges (ansvarig läkare är den som har fattat beslutet).

Specificera Behandlingsbegränsning Hjärt-lungräddning HLR ska inte utföras. Begränsning i HLR, nämligen Cirkulation Pacemakerbehandling ska inte utföras. Blodtransfusion ska inte utföras. Annan cirkulationsåtgärd som inte ska utföras, nämligen Respiration Invasiv ventilationsbehandling (IVB) ska inte utföras. Icke-invasiv ventilationsbehandling (NIVB) ska inte utföras. Annan respirationsåtgärd som inte ska utföras, nämligen Nutrition Behandling med total parenteral vätska/näring (TPN) ska inte utföras. Behandling med enteral vätska/näring (via sond) ska inte utföras. Annan nutritionsåtgärd som inte ska utföras, nämligen Läkemedelsadministrering Antibiotika ska inte ges. Vasoaktiva läkemedel ska inte ges. Parenteral vätskebehandling ska inte ges. Annan läkemedelsbehandling som inte ska ges, nämligen Annan åtgärd Dialysbehandling ska inte utföras Kirurgisk åtgärd ska inte utföras. Intensivvård ska inte utföras.

Beslutsunderlag 1. Det är patienten som önskar behandlingsbegränsning 2. Det är sjukvården som beslutar om behandlingsbegränsning

Var läsa mer? Riktlinje Dokumentation av beslut om begräsning av livsuppehållande behandling på Lisa (Ledningsstaben) Riktlinje Varning, observandum och smittförande på Lisa Manual Dokumentation av på Lisa Socialstyrelsens föreskrift om livsuppehållande behandling SOSFS 2011:7 SLS Delegation för medicinsk etik Etiska riktlinjer för HLR (sls.se/etik) Maila mig på marit.karlsson@regionostergotland.se

Sammanfattning Förutse det som kan förutses Förbereda det som kan förberedas Låta patienten vara delaktig i beslut/vårdplan Dokumentera! Också minnas att Allt går inte att förutse Allt går inte att förbereda Alla vill inte vara delaktiga

TACK! marit.karlsson@regionostergotland.se