Sigrid Hedin Äter till släktens mark? En Studie av markäterlämningen i Estlands svenskbygder efter Sovjetunionens sammanbrott Uppsala 2003
INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förord 9 Geografiska perspektiv pä Svenskestland - En introduktion 11 1 Inledning 15 Kommunismens fall i Central- och Osteuropa 15 Estlands svenskar - en etnisk minoritet i restitutionsprocessen 17 Avhandlingens syfte 18 Avhandlingens frägeställningar 19 Avhandlingens disposition 21 2 Metod och material 23 De genomförda undersökningarna 23 Steg I Registersammanställningen 24 Steg II - Enkätundersökningen 25 Steg III - Intervjuundersökningen 25 3 Marken och människorna 27 Mark och äganderätt 27 Äganderätten i praktiken 29 Markägande som maktfaktor 30 Mark som produktions- och kapitalform 31 Markägandets sociala aspekt - ekonomiska och icke-ekonomiska värden 32 Mark som plats 33 "Markägarstilar" - markägare och markanvändningen 36 Människan, markägandet och landskapet 39 Markäterlämningen, markvärden och markägarstilar 41 4 Förändrat markägande i Central- och Osteuropa 43 Jordreform -förändrat markägande 43 Jordreformer i Central- och Osteuropa under 1900-talet 44 Etniska minoriteter i Central- och Osteuropa 46 Privatisering - en överföring av statliga tillgängar 47 Olika satt att överföra egendom 48 Reprivatisering och restitution 49 Kritik mot restitutionen 50
Markprivatiseringen i Central- och Osteuropa och före detta Sovjetunionen 50 Markprivatiseringen - en komplicerad process 52 Avkollektiviseringen i Central- och Osteuropa och före detta Sovjetunionen.53 Resultat av avkollektiviseringen 54 Avkollektivisering och markprivatisering 55 5 Markprivatiseringen i Estland 57 Tysk ordensstat och svensk östersjöprovins 57 Under ryskt herravälde och balttysk dominans 57 Självständighetstiden 1918-1940 och jordreformen 1919 58 Den första sovjetockupationen 59 Kolchosvären 1949 60 Sovjetrepubliken Estland 61 Privata jordbruk blir tillätna 1989 62 Lagen om egendomsreform i juni 1991 64 Jordreformen i Oktober 1991 och jordbruksreformen i mars 1992 64 Motiven bakom privatiseringslagarna 65 Ansvarsfördelningen vid genomförandet av markäterlämningen 66 Resultaten av markprivatiseringen i Estland 67 Resultaten av jordbruksprivatiseringen i Estland 69 6 Estlands svenskbygder dess invänare och ägoförhällanden 73 Jordägoförhällanden i svenskbygderna 73 Estlands svenskar under mellankrigstiden 74 Överflyttningen till Sverige 76 Livet i moderlandet Sverige 79 Utvecklingen i svenskbygderna under sovjettiden 81 7 Markäterlämningens omfattning i svenskbygderna 85 Metod och material 85 Fastighetsstrukturen i svenskbygderna i slutet av 1930-talet 86 Markäterlämning i svenskbygderna under 1990-talet 88 Nargö - militäromräde under sovjettiden 88 Rägöarna - problematisk markäterlämningsprocess 89 Vippal/Korkis - tidigare blandbygd 91 Nuckö och Rickul - blandomräde och svenskomräde 91 Ormsö - total utflyttning av svenskar 92 Runö - bonderepubliken i Rigabukten 95 Fastighetsstrukturen 2001 - de äterlämnade fastigheternas anta] och storlek.. 96 Äterlämningens omfattning i de olika bygderna 98 Förklaringsmodell till äterlämning av fastigheter 100 Den beroende variabeln: Ar fastigheten äterlämnad eller inte? 100 Oberoende variabel 1: Fastighetens areal under 1930-talet - stör eller liten?...100
Oberoende variabel 2: Etnicitet - svensk eller icke-svensk? 100 Oberoende variabel 3: Vilken betydelse har avständet till havet? 101 Sambandet mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln... 102 Resultat frän multivariat analys av variablerna 103 Sammanfattande slutsatser 104 8 Hur ser de "nygamla" markägarna pä markäterlämningen? 107 8.1 Enkätens syfte och utformning 107 Urval av respondenter 108 Svarsfrekvens 109 Bortfallsanalys 110 Bearbetning av enkäterna 111 8.2 Fastigheten och attityder till markäterlämningen 111 Fä markägare i utlandet har äterfätt hus 111 Orsaker till att all ätersökt mark inte har äterlämnats 112 Varierad kontakt med estländska myndigheter 114 Markäterlämningen - problem eller glädjeämne? 116 Fä ängrar markätertagandet och fä skulle ha agerat annorlunda 119 Sammanfattning 121 8.3 Skäl till att äterta mark i Estlands svenskbygder 122 Uppgifter om markägarna 122 Rangordning av motiv för att ansöka om äterlämning av egendom 123 Positiva intryck av att äterfä mark 126 Sammanfattning 130 8.4 Nyttjande av fastigheten 131 Fastlandsomräden med relativt hög aktivitet bland markägarna i Estland... 132 Omräden med begränsad aktivitet bland markägarna 134 Vistelsetid pä fastigheten hittills 135 Fastlandsomräden - varierad framtida användning 137 Öarna - rekreation dominerar som framtida användning 140 Sommaren - huvudsaklig ärstid för vistelsen 141 Sammanfattning 143 8.5 Sammanfattande slutsatser 144 9 Markäterlämningen belyst genom utvecklingen i fern byar 147 9.1 Intervjuernas syfte och utformning 147 Urval av intervjupersoner 147 Intervjuernas genomförande 148 Registrering, bearbetning och analys av intervjuerna 151 9.2 Introduktion av fallstudiebyarna 153 Gutanäs 153 Klottorp 155 Spitham 156
Apelka 157 Brask 160 9.3 Intervjuer med markägare 161 överflyttningen 162 Utvecklingen under efterkrigstiden 168 Markäterlämningen 173 Fastigheternas användning och framtiden 183 9.4 Intervjuer med dem som inte har ätertagit mark 190 Överflyttningen 190 Utvecklingen under efterkrigstiden 192 Intresse för äterlämning har funnits 195 9.5 Sammanfattande slutsatser 197 10 Markäterlämningen och framtiden i Estlands svenskbygder 203 Längsamt genomförande av markäterlämningen, 203 Äterlämningens resultat 204 Begränsad användning av äterlämnad mark 205 Markens begränsade ekonomiska värde 207 Markens icke-ekonomiska värde 208 Markvärden och markägarstilar 209 Markäterlämningen och landskapet 211 Avslutning 212 Summary 217 Käll-och litteraturförteckning 231 Bilaga 1 Frägor till representanter pä läns- och kommunal nivä i Estland samt frän hembygdsföreningar i Sverige 246 Bilaga 2 Variabelkodning för avständ till havet 247 Bilaga 3 Introduktionsbrev till enkät 248 Bilaga 4 Enkät angäende markäterlämningen i Estland 249 Bilaga 5 Intervjuguide markägare 256 Bilaga 6 Intervjuguide "icke-markägare" 261 Figurförteckning 1.1 Estlands svenskbygder pä 1930-talet 21 7.1 Den registrerade markens fördelning pä olika ägare i början av är 2001.. 96 7.2 Antal äterlämnade avstyckade fastigheter 99 8.3.1 Markägare bosatta i utlandets främsta motiv för att ansöka om äterlämning avfastighet 124 8.3.2 Markägare bosatta i Estlands främsta motiv för att ansöka om äterlämning avfastighet 125
8.4.1 Antal hektar som markägare bosatta i Estland har odlat 133 8.4.2 Ärtal för permanent bosättning pä fastigheten 137 8.4.3 Antal hektar som markägare bosatta i Estland avser odla i framtiden. 139 8.4.4 Planerad ärstid för vistelse 143 9.1.1 Lägen för fallstudiebyarna Gutanäs, Klottorp och Spitham i Nuckö kommun 150 9.1.2 Lägen för fallstudiebyarna Apelka och Brask i Padis kommun 151 9.2.1 Fastigheter i Gutanäs i slutet av 1930-talet 154 9.2.2 Fastigheter i Gutanäs i början av 2000-talet 154 9.2.3 Fastigheter i Apelka i slutet av 1930-talet 158 9.2.4 Fastigheter i Apelka i början av 2000-talet 159 Tabellförteckning 2.1 Uppläggning av undersökningarna av markäterlämningen i Estlands svenskbygder 24 3.1 Markens betydelse för markägaren enligt Lindeborg och Westholm 33 3.2 Kännetecken för markägarstilarna enligt Stenseke 38 3.3 Markens betydelse för markägarna samt deras markägarstilar 42 6.1 Svenskar i Estland enligt folkräkningen 1934 75 6.2 I Estland kvarblivna och till Sverige anlända estlandssvenskar under ären 1943-1944 78 7.1 Antal fastigheter och deras areal i hektar enligt 1930-talets fastighetsregister 87 7.2 Antal enskilt ägda fastigheter och deras areal i hektar enligt 1930-talets fastighetsregister 87 7.3 Antal äterlämnade ursprungsfastigheter och deras areal 97 7.4 Avstyckningarnas antal och areal 98 7.5 Äterlämnade fastigheter i förhällande till 1938 ärs enskilt ägda fastigheter 99 7.6 Beskrivning av de oberoende variablerna 101 7.7 Sambandet mellan fastigheternas storlek 1938 och andelen äterlämnade fastigheter 102 7.8 Sambandet mellan etnicitet och andelen äterlämnade fastigheter 102 7.9 Sambandet mellan avständ till havet och andelen äterlämnade fastigheter.. 102 7.10 Parameterberäkningar 103 7.11 Andel äterlämnad fastigheter jämfört med logitmodellens förväntade andel 104 8.1.1 Svarsfrekvens fördelat pä omräde 109 8.2.1 Orsaker till att hus inte har äterlämnats 112 8.2.2 Andel markägare som har äterfätt all mark de ansökt om 112 8.2.3 Anledningar till att all ätersökt mark inte har äterlämnats 113 8.2.4 Svarens fördelning i procent för pästäendet: "Kontakten med estländska
myndigheter (t ex kommun, länsstyrelse, lantmäteri) angäende äterlämning av mark/hus har fungerat bra!" 114 8.2.5 Kommentarer till frägan hur kontakten med estländska myndigheter fungerat 115 8.2.6 Svarens fördelning i procent beträffande pästäendet "Äterlämningen av mark/hus har hittills inneburit mer problem an glädjeämnen!" 117 8.2.7 Problem som markäterlämningen har inneburit 118 8.2.8 Markägarnas syn pä sitt agerande 120 8.3.1 Antal delägare per fastighet 123 8.3.2 Kommentarernas fördelning för vad som har varit bra med att äterfä mark 127 8.4.1 Användning av fastigheterna hittills 132 8.4.2 Vistelsetid hittills pä fastigheten i procent 136 8.4.3 Planerad användning av fastigheterna 138 8.4.4 Planerad vistelsetid pä fastigheten i procent 142 9.1.1 Antal intervjuer 148 9.1.2 Intervjuundersökningens temata 151 9.2.1 Antal invänare och befolkningssammansättning i de undersökta byarna vid mitten av 1930-talet.155 9.2.2 Fastighetsstrukturen i slutet av 1930-talet och markäterlämningen i byarna 156 9.3.1 De intervjuade markägarnas älder 161 9.4.1 De intervjuade "icke-markägarnas" älder 190 9.5.1 Jämförelse mellan de olika byarna 200 10.1 Markens betydelse för markägarna samt deras markägarstilar 210