Senioren Helsingborgs Information från vård- och omsorgsförvaltningen 2015 Lös korsordet och vinn priser! Bodil Jönsson vet det mesta om tid Med kriget runt hörnet Beredskapsåren 1940-45 Kenny Lindquist om sina år på tidningsredaktionen och livet som nybliven pensionär 1
Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Förord Du håller nu årets utgåva av tidningen Helsingborgs-Senioren i din hand. Vi hoppas att såväl nytillkomna som tidigare läsare ska uppskatta tidningen. Årets tema är tiden. Någon som lyckas utnyttja tiden väl är Kenny Lindquist. Även om han inte längre är heltidsarbetande journalist på HD fyller han tiden som pensionär med spännande innehåll. Läs om Kennys liv som pensionär och hans tillbakablickar på yrkeslivet. En annan tid som vi skriver om i årets nummer är beredskapstiden. Trots Sveriges neutralitet satte kriget i Europa sin prägel på vardagslivet i Helsingborg. Vi har träffat fyra helsingborgare som minns hur det var att leva under beredskapstiden. Fysikern och författaren Bodil Jönsson säger i intervjun att så bra som äldre har det i dag har de aldrig tidigare haft det. Bättre mediciner, ny teknik och effektivare behandlingar gör livet bättre för äldre. Denna nya teknik som underlättar för äldre är något som vård- och omsorgsförvaltningen anstränger sig för att hitta. Tekniken får ofta kritik för att den ersätter den mänskliga kontakten och krän- ker integriteten. Men syftet med teknik är inte att spara in på personal utan att ge äldre möjlighet till större självständighet samtidigt som personalen får mer tid över till mänsklig kontakt. Rätt använd kan ny teknik innebära större integritet eftersom den gör det möjligt att få hjälp när och hur man vill. Många har hört av sig till oss och vill att vi skriver om demens. Helsingborgs- Senioren rätar ut några av frågorna kring demens och berättar om det stöd som finns. Varje dag använder vi på vård- och omsorgsförvaltningen vår tid till att hjälpa flera tusen människor som behöver omsorg och stöd. Vi strävar hela tiden efter att bli ännu bättre så tveka inte att höra av dig till oss! Med önskan om trevlig läsning! Britt-Marie Börjesson, omsorgsdirektör vård- och omsorgsförvaltningen Vi politiker vill passa på att önska alla läsare en trevlig höst! Maria Nilsson (C), ordförande vård- och omsorgsnämnden Rima Axelsson Alamin (M), vice ordförande vård- och omsorgsnämnden Jan Björklund (S), 2:e vice ordförande, vård- och omsorgsnämnden 2
4 8 13 Innehåll 4 8 13 17 Kenny Lindquist om åren på tidningsredaktionen och livet som nybliven pensionär Med kriget runt hörnet: beredskapsåren 1940-45 Bodil Jönsson om tidsuppfattning, gångna tider och nya tider Vård och omsorg i din dator 36 Trygghetslarm 37 Omsorg i hemmet 38 Hemsjukvård 39 Bostadsanpassningsbidrag 40 Anhörigstöd 43 Dagverksamhet 44 Vårdboende 45 Tandvårdsintyg Färdtjänst 18 22 23 Stöd vid demens SVPL bron mellan sjukhuset och hemmet Äldrevårdsmottagningar 46 Brottsofferjouren God man och förvaltare 47 Äldreombudet Ombudet för personer med funktionsnedsättning 24 Träffpunkter 26 Frivilligverksamhet 27 Fixartjänst 28 Trygghetsboende 29 Peppar Peppar 30 Omsorgskrysset 32 Visningspunkten 33 Hjälpmedel 34 Helsingborg kontaktcenter 35 Hemservice 48 Helsingborgs Taltidning Handikappföreningar Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) 49 Kommunala pensionärsrådet (KPR) Pensionärsföreningar 50 Tyck till om vård och omsorg 51 Patientnämnden Vad tycker du om Helsingborgs-Senioren? Register 52 Viktiga telefonnummer Redaktion och skribenter: Maria Cederlund, Thure Gunnarsson och David Väcklén. Foto omslag: Anders Ebefeldt/studio-e.se. Grafisk form: David Väcklén. Adress: Helsingborgs-Senioren, Vård- och omsorgsförvaltningen, 251 89 Helsingborg. E-post: vardomsorg@helsingborg.se. Tryck: Holmbergs i Malmö AB. 3
Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Kenny Lindquist om sina år på tidningsredaktionen och livet som nybliven pensionär Text: Maria Cederlund Foto penna: colourbox.com Han tänkte egentligen bli jurist. Men efter att ha fått chansen att komma in i tidningsvärlden och arbeta som journalist ändrades planerna. Möt journalisten och kåsören som genom åren skapat sig en relation med de flesta helsingborgare. Han föddes i Strövelstorp som näst yngst av fem syskon. Uppväxten var trygg med en mor som arbetade som sjukvårdsbiträde och en far som var rörläggare. När han var fem år flyttade familjen till Ängelholm. Efter att ha bott i en liten by kändes det som att flytta till en storstad. Under gymnasietiden fick jag jobb på Nordvästra Skånes tidningar (NST). Jag har alltid tyckt om att skriva och på den tiden var journalistlönerna ganska bra. Jag minns fortfarande mitt första jobb som reporter när jag intervjuade en kille i 20-årsåldern som hade fått polio. Han var elitidrottsman, det var ganska ovanligt på den tiden. Jag minns hur jag i flera timmar satt och tittade på mitt namn i tidningen, berättar Kenny. 4
Ett rikt yrkesliv Han arbetade på NST fram till 1979. Då fick han reda på att det fanns en ledig tjänst på Helsingborgs Dagblad (HD). Under åren har Kenny arbetat med allt som man kan arbeta med på en redaktion. En snabb överslagsräkning visar att han i runda svängar skrivit imponerande 18 000 artiklar genom åren. Främst har jag arbetat som reporter. Under många år var jag jourhavande reporter då Helsingborgarna kunde ställa sina frågor till mig. Främst var det seniorer som skrev, de är ofta nostalgiker, precis som jag. Han fortsätter att berätta: När danska kronprins Frederik skulle gifta sig såg vi på bröllopet på redaktionen. Alla skulle fram och titta på tv:n, men ingen visste vem de olika kungligheterna var. Den enda de kände igen var Roger Moore då utnämnde jag mig själv till hovreporter! Min mor prenumererade på Svensk Damtidning så jag lärde mig en del där. Som hovreporter var jag i Stockholm och bevakade kronprinsessans Viktorias bröllop. Vilken fest det var! Ett tråkigt möte med kungen Kenny arbetade som sportjournalist ett tag och han skrev gärna om motorsport. 1983 var jag vid Hockenheim, en motorbana utanför Heidelberg i Tyskland där det hölls ett formel 1-lopp. Jag och en kollega från Aftonbladet fick syn på den svenska kungen. Efter viss tvekan gick jag fram och började prata med honom. Det regnade enormt och jag hade ett block i Livet som pensionär är underbart! Tänk, jag kan ju ordna en kräftskiva en tisdagskväll! Kenny med hustrun Lena Maria. min hand. Han berättade att han tyckte att vädret var tråkigt och jag skrev det i mitt block. Innan vi skiljdes åt tittade han ner i mitt block och såg bara ordet tråkigt. Han frågade: Är tråkigt det enda du har att säga om mig? Så nog har han humor, vår kung! Söder ligger varmt om hjärtat Kenny flyttade till den södra delen av Helsingborg 1979 i samband med sitt nya arbete på HD. Jag tog första bästa lägenhet och visste inte då att staden var så segregerad som jag upplever att den är. Idag bor jag i samma område, men i ett annat hus. Jag trivs i vår lägenhet som har högt i tak, stuckatur och öppen spis. Jag tycker om närheten till söder. Det är en brokig del av staden där det bor många invandrare som vi har att tacka för mycket, bland annat affärer som visar på mångfald hos de som lever där. Om Helsingborg säger han: För mig är Helsingborg verkligen Sundets pärla. Här finns bra nöjes- och restaurangliv, även för äldre och ingen tittar på dig om du har passerat 60. Det är en stad som man får lov att vara senior i. Framöver måste vi hänga med så att inte Malmö kör om oss. En fast förbindelse till Foto: privat 5
Om jag behöver mer inspiration går jag ett varv på kyrkogården intill där jag bor. Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Danmark och att Campus fortsätter att utvecklas är steg i rätt riktning. Brinner för att skriva kåserier I mitten av 80-talet började Kenny Lindquist skriva kåserier. Det första handlade om när han var med sonen Viktor på cirkus i Höganäs 1985. Sedan dess har han skrivit åtskilliga kåserier om bland annat Söder i Helsingborg. Kåserierna har han samlat i böckerna Söders Blues och Söders Rock som kom ut i mitten av 90-talet. En tredje bok om söder är på gång. Kåserier är det som jag brinner för mest inom journalistiken och jag skriver fortfarande kåserier i HD/NST varje onsdag. Jag åker också runt och läser upp mina kåserier inom kyrkan, för pensionärsföreningar, träffpunkter och bostadsrättsföreningar. Inspiration får jag när jag ser mig omkring och från min fru Lena Maria Gårdenäs. Om jag behöver mer inspiration går jag ett varv på kyrkogården intill där jag bor. Jag brukar ha med mig en bandspelare eller ett litet block. Det är också så jag håller mig i form, genom att gå rundor inne på kyrkogården. Jag har alltid varit intresserad av historia och en kyrkogård berättar mycket om de människor som har bott här. Gift med känd sångerska Tjejbandet Rainy Day Women spelade på en skoldans i slutet av 60-talet. Kenny stod i publiken och blev i smyg förälskad i sångerskan Lena Maria Gårdenäs. Deras vägar skildes och hon flyttade till Stockholm för en karriär som bland annat skådespelerska. I slutet av 70-talet spelade hon den kvinnliga huvudrollen i Lasse Åbergs film Repmånad. År 2006 fick Kenny reda på att hon återvänt till Helsingborg igen. Jag fick reda på att det var 40 år sedan Rainy Day Women stod på scenen på Elinebergs fritidsgård så jag ringde upp henne för att skriva om detta. Efter hand började vi umgås och på den vägen 6
Vi träffas några gånger om året och tar en dubbeltura på Sundet. är det. Vi förlovade oss 2007 och gifte oss året därpå. Hullaryd och livet som pensionär Den 2 augusti fyllde Kenny 65 år. Han slutade arbeta på HD för snart tre år sedan så livet som pensionär är inget nytt för honom. Som pensionär delar han sin tid mellan Helsingborg och småländska Hullaryd som ligger strax utanför Tranås. I den lilla byn har vi ett rosa hus som vi kallar för Casa Rosada. Det är ett gammalt hus med en trädgård att sköta om. I Hullaryd bor ungefär 150 personer och vi har många vänner där, berättar han. Han fortsätter: Livet som pensionär är underbart! Tänk, jag kan ju ordna en kräftskiva en tisdagskväll! Jag har ingen chef som bestämmer över mig, om man bortser från min fru. Jag känner mig fri och kan åka iväg om jag vill. Jag har alltid levt ett stressigt liv. Om jag stod i kön i snabbköpet blev jag stressad om det tog tid. Nu kan jag stå och njuta istället och titta på folk. Jag känner mig inte som 65. Dagens 70 är som 50 för 20 år sedan. För mig var det inte så stort att bli pensionär. Jag var så inställd på att sluta arbeta den 30 november 2012 så det blev inga tårar direkt. Jag trappade inte ner innan utan körde ända in i kaklet. Kenny är med i ett gäng som består av åtta gubbar som alla har arbetat på HD tidigare. Vi träffas några gånger om året och tar en dubbeltura på Sundet. Mitt råd till andra seniorer är att bilda nätverk. Då har man alltid något att se fram emot och någon att prata gamla minnen med. Jag tror att man åldras långsammare när man träffar andra, hävdar han. På frågan om han saknar sitt arbete svarar han: Om det händer någon stor grej är det klart att jag blir sugen. Då vill jag vara med. Ibland när jag är ute och ser något rycker det till i handen. Då säger jag till mig själv: Kenny, det är inte din grej längre. Jag kan också fascineras av hur mycket som har hänt sedan jag började som reporter. Då kunde det ta 24 timmar innan någon läste min nyhet. Idag kan man ta en bild med sin telefon och låta andra ta del av den efter bara ett par minuter. Skaldjur och pilsnerkorv Som pensionär finns det mer tid för matlagning, något som Kenny gärna ägnar sig åt. Tyvärr har min fru tagit över i köket där hemma. Om jag får bestämma blir det mycket grytor, gärna med vilt. Lena Maria är skaldjursallergiker, men hon hinner inte mer än att sätta sig på tåget innan jag är iväg och köper räkor. Jag äter gärna isterband och Bullens pilsnerkorv min fru hatar dem men jag tycker det är gott, säger han med glimten i ögat. r Foto: Sonny Thoresen 7
Danska flyktingar utbildades till poliser i Sverige. Här syns en brigad på väg från Helsingborg hem till Danmark via Helsingör. Brigadens uppgift i hemlandet blev att sörja för ordning och reda när ockupationsmaktens militärer dragit sig tillbaka, men där Gestapo och danska nazister fortfarande kunde vara aktiva. Foto: Folkrörelsearkivet i Helsingborg Med kriget runt hörnet: Beredskapsåren 1940-45 Den 9 april 1940 invaderades Danmark och Norge av Hitlertyskland. Trots den svenska neutraliteten satte kriget på kontinenten sin prägel på vardagslivet i Helsingborg. Text: David Väcklén Dagarna efter invasionen den 9 april var osäkerheten och oron om vad som skulle hända särskilt märkbar vid sundets svenska sida. Nervositeten kunde delvis förklaras med att ögat direkt kunde se vad som hände i sundet och i grannstaden där på andra sidan. I Helsingborg skedde en viss hamstring av livsmedels- produkter. Folk tog också ut pengar från sina konton vilket gjorde att bankerna fick brist på kontanter. Telefonlinjerna blev belastade. Tidningarna uppmanade folk att odla köksväxter och spara på gas och bensin. Mörkläggning föreskrevs av myndigheterna. Senare under kriget tändes den svenska kusten upp som en 8
I Helsingborg skedde en viss hamstring av livsmedelsprodukter. markering för de krigförande att här ligger det neutrala Sverige, som inte deltar i kriget, berättar historikern Jan Berggren, som forskat i ämnet. Danmark invaderas Kriget kom mycket nära Helsingborg den 9 april 1940 när tyska armén gick in i Danmark, som kapitulerade omedelbart. Samma dag tog en dansk trupp morgonfärjan från Helsingör till Helsingborg, berättar Jan. Tanken bakom danskarnas landstigning var att de trodde att även Sverige hade invaderats av tyskarna. De ville ställa sig till den svenska krigsmaktens förfogande. Truppen togs emot av en tullare som ringde till Bergaförläggningen. En underofficer cyklade från Berga ner till hamnen för att ta emot de oväntade gästerna. Soldaterna blev kvar i Sverige ett tag innan de återvände till Danmark, som till höstens början 1943 fortfarande styrdes av danska lagar och med dansk polis och militär. Permittenttrafiken Med svenska regeringens medgivande fick tyska soldater och tyskt krigsmaterial transporteras på svenskt järnvägsnät under andra världskriget, den så kallade permittenttrafiken. En del av godset hanterades på stationsområdet vid Ångfärjestationen. Området var stängt för allmänheten, vilket dock inte hindrade nyfikna helsingborgare att på behörigt avstånd beskåda när de tyska soldaterna arbetade med lastningen. På flykt undan förföljelse Redan efter nazisternas maktövertagande Fakta Jan Berggren Jan är bosatt på Råå och har skrivit ett tjugotal böcker om både större och mindre historiska sammanhang. Militärhistoria, presshistoria, kommunal förvaltningshistoria och biografier har dominerat. De vita bussarna under en paus i norra Tyskland i april 1945. Foto: Birgitta Darrell 1933 började judar fly till Sverige. År 1943 flydde många danska judar till grannlandet via Öresund. Det hade nämligen blivit känt att Gestapo planerade en aktion mot de danska judarna, vilken innebar att de skulle infångas för vidare transport till de tyska koncentrationslägren. En räddningsaktion skedde i krigets slutskede våren 1945, genom den så kallade Bernadotteaktionen (efter Folke Bernadotte). Den innebar att norska och danska medborgare samt judar från koncentrationslägren transporterades i vitmålade bussar till Sverige och inkvar- Foto: Röda Korsets arkiv 9
Stridsvagnshinder i betong finns bland annat vid Hälsovägen, i Slottshagen och vid Vikingsberg. Foto: Jan Berggren Quislings valutadeklaration avlämnad i Helsingborg den 6 april 1940. terades på olika platser längs Sundet. I Helsingborg ägde detta rum i brunnshotellet i Ramlösa. Förrädaren Vidkun Quisling passerar Helsingborg Norrmannen Quisling, som sedermera avrättades för landsförräderi, passerade Helsingborg med tåg på väg till Köpenhamn i början av april. Quisling skulle i den danska huvudstaden sammanträffa med tyska underrättelseofficerare. Dessa röjde inte när invasionen av Norge skulle äga rum, men i samtalen berättade Quisling en del detaljer om det norska försvaret, bland annat att Oslofjorden inte var minerad. Quisling återvände med tåg till Oslo och passerade Helsingborg den 6 april. Han, liksom andra resande, var skyldig att fylla i en valutadeklaration för Riksbankens räkning. En kopia sparades av Tullverket, vilken nu finns i det svenska Tullmuseet, berättar Jan. Kanonerna på Djuramåsa När krigsvindarna började blåsa förstärktes Öresunds- och Skånekusten genom den så kallade Per Albinlinjen. I Helsing- borg skedde detta i Djuramåsa genom att det byggdes kanoner och kulsprutevärn, men även en underjordisk stridsledningscentral, ett sjukhus och skyddsrum. Anläggningen togs ur bruk på 90-talet men är bevarad och hyser numera ett beredskapsmuseum, berättar Jan. Stadsmiljö med spår från förr Stridsvagnshinder i betong finns bland annat vid Hälsovägen, i Slottshagen och vid Vikingsberg. Emellanåt har det diskuterats om de bör tas bort. Men de har blivit kvar, till en del beroende på att de varit svåra att avlägsna. Vid något tillfälle fördes en debatt mellan de som ville bevara krigsminnena som en del av Helsingborgs historia och fredsaktivister som ville avlägsna alla krigiska minnen i staden. Alla sådana minnen i Helsingborg? undrade en historiker. Ja, blev svaret från en i motståndarläget. Bra, då börjar vi med Kärnan, sade historikern. Debatten lär därefter ha avklingat snabbt, berättar Jan. r Foto: Birgitta Darrell Stridsvagnshinder på 35 ton, strax öster om Sankt Jörgens plats, som snabbt skulle kunna rullas ut för att blockera Hälsovägen vid en invasion över Sundet. 10
Foto: Gunnar Nilsson (kopia överlämnat till Berggren att användas efter önskemål) Dansk polistrupp som anlänt från Helsingborg till Helsingörs hamn på morgonen den 5 maj 1945. Bakgrund: colourbox.com Foto: i Jan Berggrens ägo Den danska truppstyrkan som landsteg i Helsingborgs hamn på morgonen den 9 april 1940. 11
Jag tror inte svenska folket varit så friskt som under denna period. Foto: David Väcklén Elvy, Bengt, Ingalill och Sven. Vardagsliv under beredskapsåren Elvy, Ingalill, Bengt och Sven är fyra helsingborgare som minns hur det var att leva under beredskapsåren. Elvy har ett livligt minne av spårljusen från luftvärnet som sköt mot flygplanen som cirklade över Helsingborg när tyskarna besatte Danmark. Det såg precis ut som fyrverkerier, fast samtidigt var det väldigt otäckt. Det kunde mullra i 30 minuter åt gången, berättar hon. Ja, det stora mullret låg över staden i perioder, fyller Bengt i. Mullret kom från de hundratals tyska och amerikanska bombplan som nattetid passerade Helsingborg för att bomba tyska städer. Efter en halvtimme vände de tillbaka, och då hände det att flera skadeskjutna plan nödlandade i Skåne. Mörkläggningsgardiner var obligatoriskt, berättar Ingalill. Det gick till och med runt vakter på nätterna och kontrollerade att gardinerna användes, berättar Elvy. Elvy var tonåring under den här tiden, Ingalill i 12-årsåldern. Bengt och Sven var båda i 20-årsåldern. Vardagslunk trots ransonering Bengt berättar att vardagslunken inte ändrades så mycket, trots att kriget var så nära. Det var ransonering på livsmedel, men vi gick i skolan som vanligt. Vi led ingen nöd, men överlag var folk mer sparsamma, man lappade och lagade. Inte så mycket lyx. Choklad var en bristvara till exempel. Smör, ägg och skor var det mest ransonering på, minns Sven. Det var även ransonering på kaffe, kött och bröd. Sedan så blev trafiken till och från Danmark mycket begränsad. Tyskarna tillät endast en färja, som kontrollerades noga. Jag kommer också ihåg småbåtarna som gick över sundet med danska flyktingar, säger Elvy. Det var något av ett utflyktsmål att titta på när tyskarna vid genomresa nere vid ångfärjestationen skiftade från tåg till färja, minns Sven. Förlorade år För oss ungdomar var det omöjligt att resa ut i Europa som många av oss drömde om. Och när kriget var slut var vi redan engagerade i arbete och familjebildning, så på det sättet blev krigsåren förlorade år för oss, säger Bengt. Men jag tror inte svenska folket varit så friskt som under denna period. Alla cyklade, vandrade och åt lagom mycket, konstaterar Bengt. r 12
Foto av Bodil Jönsson: Håkan E Bengtsson, www.bengtssonmedia.se. Tidsuppfattning, Text: Thure Gunnarsson gångna tider, och nya tider Går tiden fortare när vi blir äldre? Behöver vi hänga med i allt nytt som sker och var det verkligen bättre förr? Fysikern och författaren Bodil Jönsson ger oss svar på våra funderingar. Under vissa perioder i vårt liv upplever vi att tiden går fortare. Ofta hör vi att tiden går fortare när vi blir äldre. Det är en myt att alla upplever det som att tiden går fortare när de blir äldre. Somliga tycker tvärtom att tiden går oändligt långsamt. Det är de hektiskt verksamma som tycker att tiden går ifrån dem. Skälet till det är ofta att de tappat den rytm de tidigare hade som en bieffekt av arbetslivet. Då var det arbetsdagens längd, arbetsveckan och semestern som bestämde rytmen. Tycker du att tiden går ifrån dig, får du satsa på att införa en märkbar rytm i livet igen efter pensioneringen. Själv tycker jag inte att 13
Foto detta uppslag: colourbox.com tiden går vare sig fortare eller långsammare nu än tidigare. Men jag har också övat länge, ett helt liv, i att förhålla mig till tid, berättar Bodil Jönsson som har skrivit flera böcker om tid. Hänga med i tiden Vi lever i en tid med ständig förändring och utveckling. Ibland upplever vi att vi inte hänger med i allt det nya. Bodils råd är att slappna av och fundera över följande: Vad i det så kallade nya är egentligen nytt? Vad i det bryr jag mig om? Vad kommer att ha ändrats ännu en gång innan jag hunnit lära mig det som nu förefaller nytt? Det är ingen panik, behåll ditt omdöme. Var noga med att inte investera för mycket lärtid i alltför kortvariga flugor, förordar Bodil. Mäta tiden i år Vi mäter vår egen tid i år och åldern har en stor betydelse i vårt samhälle. Bodil tror att åldern är så viktigt i Sverige för att vi är en industrination där mycket av jobbet var standardiserat och där äldre inte kunde inlemmas. De äldre hade inte heller den fysiska styrka som ofta behövdes. En annan orsak kan vara att vår välfärd utvecklades så tidigt att samhället kunde erbjuda äldre en tämligen sysslolös och undanskymd plats. Det gjordes utan en tanke på att äldre också hade liv som skulle levas, det vill säga att de hade ett behov av att vara levande. Den omvärld som dagens äldre lever i skiljer sig radikalt från tidigare generationers. Jag har ett foto på min mormor där hon står nere vid sjön omgiven av sina fem barn efter väl förrättad tvätt. Dit ner är det ett par kilometer genom oländig och brant skogsmark. De har burit ner all tvätten, de har tvättat och nu ska tvätten och de själva hem igen. Varje gång jag ser den bilden tänker jag att så har jag aldrig tvättat. Men utan bilden som påminnelse tänker jag inte så mycket på all den bekvämlighet som välfärdsteknologin tillfört oss. Tillsammans med den medicinska utveck- 14
Var noga med att inte investera för mycket lärtid i alltför kortvariga flugor. lingen har den ju i grunden förändrat det liv vi kan leva som äldre. Bodil har låtit göra ett pannband på vilket det står TACK, för att påminna henne om vilken oerhörd tur hennes generation har haft som får bli gammal i vår tid. Vi får inte bara leva länge vi får också ha det bra, omgivna av all denna välfärdsteknologi som finns i dag. Den är viktigare än någonsin, när musklerna blir svagare och balansen sämre. Då är det en äkta välgärning att till exempel slippa bära ved och vatten, att ha tvättmaskin och dammsugare. Det finns många exempel på hur den medicinska utvecklingen gjort det lättare att vara äldre. De 1,8 miljoner hittills genomförda gråstarrsoperationer i Sverige gör att äldre slipper att bara acceptera ögon- Kort uttryckt är livet som gammal mer av en utveckling än en utförsbacke. linsernas grumling. Tidigare generationer fick höra att det är så det är att bli gammal. Samtidigt har hörapparaterna förbättrats. Möjligheterna till knä- och höftledsoperationer har ökat. Och värkmedicinerna har blivit så mycket bättre att vi slipper undan åtminstone en del av värken. Därför kan vi äldre sova bättre på nätterna och blir på så sätt också mer kreativa, berättar Bodil. Kunskapssamhälle - inte muskelsamhälle Vi kommer alltså att se, höra och röra oss bättre än våra föräldrar. Ha mindre ont, sova bättre, och vara mer kreativa. Men vad kommer vi då att göra? Vi blir inte gamla i ett muskelsamhälle utan i ett kunskapssamhälle. 2000- talets hjärnforskning har visat att vi med åren visserligen blir sämre på detaljer (namn, sifferkoder, nya mobiler, nya datorkommandon) men att vi fortsätter att 15
Genom att erkänna skillnaderna mellan äldres och yngres styrkor kan samhället dra nytta av olikheterna. klara av att se sammanhang och till och med kan bli bättre på dem än någonsin tidigare i livet. Därtill får vi bättre kontakt mellan tankar och känslor ju äldre vi blir. Kort uttryckt är livet som gammal mer av en utveckling än en utförsbacke. Somligt blir bättre, annat blir sämre. Klarar du av att låta bli att jämföra olika delar av livet, kan du till och med komma på att ålderdomen utgör ytterligare en spännande och utvecklande fas i livet. Olik alla de andra och inte alls med bara negativa förtecken. Förnyelse eller föryngring Bodil anser att vårt samhälle bättre kan ta vara på äldres erfarenheter och kunskaper genom att sluta tro på att förnyelse är identiskt med föryngring och erkänna skillnaderna mellan äldres och yngres styrkor. Oerhört mycket förnyelse omintetgörs av att de unga själva först måste ta sig igenom ett antal olika faser innan de på egen hand kan bidra till någon kvalitativ förnyelse. Genom att erkänna skillnaderna mellan äldres och yngres styrkor kan samhället dra nytta av olikheterna. Äldre är bra på sammanhang men urdåliga på nya detaljer, för yngre är det tvärtom. Tillsammans kan vi välta berg, bara vi lär oss att vara ödmjuka inför varandras styrkor och slutar tro att den som är bra på det ena, också är bra på det andra. Vår tids sjukvård och äldreomsorg En del av Bodils arbetsliv har handlat om rehabilitering och sjukvård. Hon anser att dagens sjukvård och äldreomsorg måste förändras så att den blir bättre anpassad till dagens äldre genom att bli bättre på att bemöta multisjukdomar, det vill säga de som har flera sjukdomar samtidigt. Inte som nu utgå utifrån varje sjukdom för sig utan utifrån äldrelivets komplexitet med de samtidiga levda sjukdomarna. Det kräver att vi slutar med att bygga diagnos och behandlingar på traditionellt jämförande sätt för varje enskild sjukdom och istället följer varje individs utveckling av hälsor och sjukdomar över tid, avslutar Bodil. r Bodil Jönsson Fysiker och författare Yrkesbakgrund: Pensionerad fysikprofessor, tidigare verksam vid Lunds universitets avdelning för rehabiliteringsteknik. Böcker: Tio tankar om tid och När horisonten flyttar sig att bli gammal i en ny tid, Tid för det meningsfulla för att nämna några. Födelseort: Helsingborg Känd för: Svarade på frågor om fysik i TV-programmet Fråga Lund och sina böcker om tid. Har flera gånger varit sommarpratare i radio och är flitigt anlitad som föredragshållare. Foto: colourbox.com 16
Foto: colourbox.com Vård och omsorg i din dator Helsingborgs stad erbjuder flera möjligheter att utföra vård- och omsorgstjänster på stadens webbplats. Fördelen med att använda datorn är att det går snabbare och ärenden kan utföras under dygnets alla timmar. Vård- och omsorgsförvaltningens tjänster går alltid att utföra även om du inte har tillgång till en dator. Du är välkommen att ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00 om du behöver hjälp. Tjänsterna du kan utföra på webbplatsen omfattar allt från att göra ansökningar och jämföra service till att se dig omkring i ett vårdboende. Det går att låna en dator på Helsingborgs kontaktcenter eller på någon av stadens träffpunkter. E-tjänster Med e-tjänst menar vi tjänster på en dator som används för att uträtta olika ärenden. På www.helsingborg.se hittar du e-tjänsterna under Självservice. Nedanstående e-tjänster finns tillgängliga direkt på datorn: Beräkna vård- och omsorgsavgifter. Ansöka om att betala avgifterna med autogiro. Byta leverantör av hemservice. Byta leverantör av omsorg. Ansöka om trygghetsboende. Jämföra tjänster På www.helsingborg.se kan du också jämföra den service som vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder. I jämförelsetjänsten väljer du de alternativ som du vill jämföra. Det du kan jämföra är: vårdboenden utförare av hemservice utförare av omsorg. Besök vårdboenden direkt i din dator På www.helsingborg.se/vardboende har du möjlighet att se dig omkring i våra vårdboenden, både interiört och exteriört. Rundvisningarna ger ett första intryck och känsla av boendet och omgivningen. Med hjälp av en särskild kamera har alla vårdboenden fotograferats. Du kan se dig runt i en lägenhet, matsal och samlingsrum. Utomhus kan du se dig omkring på framsidan och i trädgården. Vill du lära dig mer om hur en dator fungerar? Föreningen SeniorNet erbjuder kurser av seniorer för seniorer. SeniorNet har telefon 042-15 08 71. Gratis surf Vård- och omsorgsförvaltningen satsar på ny teknik i sina verksamheter. Flera av träffpunkterna har trådlös internetuppkoppling och surfplattor att låna. De flesta vårdboenden har också trådlös internetuppkoppling och surfplattor som de boende får låna. 17
Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Stöd vid demens Text: Thure Gunnarsson Demens ett samlingsnamn för flera sjukdomar som drabbar hjärnan. I dag har cirka 160 000 svenskar någon form av demenssjukdom. Men vad är egentligen demens? Forskningen har funnit flera orsaker till att demenssjukdomar uppkommer, men fortfarande är det väldigt mycket som är oklart. Det finns inte heller någon metod för att undvika demenssjukdomar. Däremot står det klart att hur man lever till viss del kan påverka risken för att få Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Riskfaktorer är hög ålder, högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. Upprepade skallskador, som man kan få vid exempel boxning, är också en riskfaktor. Genom att aktivera hjärnan med till exempel korsord men också genom positiva stimulanser som att ha ett socialt umgänge verkar det gå att minska risken för Alzheimers sjukdom. Skratta och ha trevligt är bra med andra ord. Kosten har 18
Det är viktigt att se demenssjukdomar som en sjukdom och inte som en naturlig del av åldrandet. också betydelse. Det gäller att äta varierat och i lagom mängder. Fysisk aktivitet minskar också risken, berättar demenssjuksköterskan Carina Törnqvist som arbetar för stadens vårdboenden. När det gäller genetiska faktorer som påverkar demenssjukdomar så har forskningen framförallt hittat ett samband med demens som drabbar yngre åldrar i rakt nedstigande led. Åldern har störst betydelse av alla faktorer och ju äldre vi blir desto större är risken att vi drabbas av demenssjukdomar. Inte en naturlig del av åldrandet Det är viktigt att se demenssjukdomar som en sjukdom och inte som en naturlig del av åldrandet. När symptom på demenssjukdomar uppträder är det viktigt att det görs en utredning för att se orsaken och om man kan behandla dem. Ibland kans symptom vara orsakade av ämnesbrist eller andra orsaker som lätt går att behandla, säger Carina. Tecken på demenssjukdomar Det är ofta anhöriga som upptäcker de första tecknen på demens men det kan också vara den som drabbas av demenssjukdomen. Demenssjukdomar kan yttra sig på flera olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. Områden som kan påverkas är minne, orientering, språk, vilja, omdöme och den praktiska förmågan. Tecken på Alzheimer kan vara att den drabbade börjar glömma avtalade tider. För andra demenssjukdomar kan olika former av personlighetsförändringar där personen beter sig annorlunda än tidigare vara symptomen. Vissa av de som blir sjuka i en demenssjukdom får svårt att känna igen och minnas sina anhöriga. Det kan vara maken som inte längre känner igen sin hustru eller sina barn och undrar vem de är. Detta kan vara svårt att hantera som anhörig, men det är lättare att acceptera om man vet att det är demenssjukdomen som är orsaken. Det är viktigt att minnas att människan fanns först och att sjukdomen kom sedan, säger Carina. Bo kvar hemma Många med demenssjukdomar bor i dag kvar hemma med stöd av hemvården och anhöriga. Som anhörig är det viktigt att se till att få så mycket hjälp och stöd som behövs. Det ständiga arbetet med och oron över den som är demenssjuk kan leda till att den anhörige blir utsliten, berättar Ann- Charlotte Hanke, enhetschef på Fullriggaren som har lång erfarenhet av att arbeta med demenssjuka och möta deras anhöriga. Om du behöver stöd i hemmet är det viktigt att tidigt ta kontakt med en biståndshandläggare så att insatserna kan sättas in i tid. I början kan det handla om enstaka insatser som sedan byggs på i takt med att sjukdomen utvecklas. Biståndshandläggarna vet vilket stöd som finns och har goda kunskaper i demensfrågor, berättar Åsa Edahl, enhetschef på myndigheten. En annan viktig del i stödet är det anhörigstöd som staden erbjuder. I anhöriggrupper går det att träffa andra i samma situation och samtidigt få tips och goda råd. Bemötandet av den som har demens är väldigt viktigt. Foto: colourbox.com 19
Upplevelser är viktiga även för den som har drabbats av demens. Vårdboende Alla klarar inte av att bo kvar hemma och tillsynen från hemvården räcker kanske inte till. På ett vårdboende finns tillsyn dygnet runt och rutiner som gör det lättare för den som är demenssjuk att hålla koll på dygnsrytm, måltider och hygien. Personalen har också stor kunskap om demenssjukdomar och lokalerna är anpassade efter demenssjukas behov. Bemötandet av den som har demens är väldigt viktigt. Hur man talar till någon med demens kan vara helt avgörande för hur man blir bemött och hur den som har demens mår. Säg Hej, det är jag Ann- Charlotte istället för Hej, ser du vem som är här. Fråga Var korven och moset gott i dag? och inte Vad fick du till middag i dag?. Undvik att ställa frågor som den demenssjuke har svårt att svara på eftersom det bara skapar oro. Det handlar om att uppmuntra det friska och inte om att konfrontera den sjuke, påpekar Ann-Charlotte. Samarbetet med anhöriga är viktigt för att det ska bli riktigt bra för den som drabbats av demens. För oss som arbetar med demenssjuka är samspelet med de anhöriga mycket viktigt. Anhöriga kan ge den bakgrund om varje människa som den demenssjuke inte längre klarar av att ge. Med god kunskap om den demenssjukes levnadsberättelse blir det lättare för personalen att göra rätt. Upplevelser som påverkar hela dagen Upplevelser är viktiga även för den som har drabbats av demens. Ofta hör man en utbredd missuppfattning om att demenssjuka inte behöver upplevelser för att de inte minns dem efteråt. För personalen med erfarenhet av människor med demens är den tanken något man reagerar kraftigt emot. Blir du själv arg eller glad så bär du med dig den känslan hela dagen, likadant är det när du har en demenssjukdom. Du kanske inte minns att det var musiken du hörde på förmiddagen som lockade fram glädjen hos dig, men känslan av glädje bär du med dig hela dagen. Däremot är det viktigt att anpassa aktiviteter och upplevelser individuellt efter varje person. Har du till exempel tyckt illa om en viss musik tidigare i livet finns risken att den musiken lockar fram negativa känslor hos dig, berättar Ann-Charlotte. Läkemedel De demensläkemedel som finns i dag kan ha stor betydelse även om de bara lindrar symptomen. Rätt läkemedel kan till exempel göra att den sjuke hittar hemma. Söka stöd Vårdcentralerna har i dag ett bra stöd och god kunskap om demenssjukdomar. För den som har hemvård är det också möjligt att vända sig till en sjuksköterska. För anhöriga finns Helsingborgs stads anhörigstöd och på webben finns enbraplats.se som är en mötesplats på nätet för anhöriga. Dagverksamheter kan också vara en viktig avlösning för anhöriga så att vardagen fungerar bättre. r 20
De tre huvudgrupperna av demens: Primärdegenerativa sjukdomar: Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Exempel på primärdegenerativa sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Frontemporal demens, Lewy Bodydemens och Parkinsons sjukdom med demens. Vaskulära sjukdomar: Orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Sekundära sjukdomar: Sjukdomar och skador som kan leda till demens är till exempel syfilis, HIV, alkoholmissbruk och långvarig exponering för vissa lösningsmedel. Föreningar Alzheimerföreningen i Helsingborg Erfarenhetsutbyte, råd och stöd. Erbjuder café och föreläsningar dit både närstående och drabbade är välkomna. Adress: Skaftgatan 19 Telefon: 0733-20 29 29 www.alzheimerföreningen.se Strokeföreningen Öresund Föreningen erbjuder aktiviteter och stöd för strokedrabbade och närstående. De arrangerar föredrag, närståendegrupper, utflykter, fester med mera. Adress: Kurirgatan 1, Helsingborg Telefon: 042-13 93 00 E-post: strokeskane@gmail.com www.strokeforeningen-helsingborg.se Demensförbundet Förbundet arbetar för att förbättra förhållandena för demenssjuka och deras anhöriga. www.demensförbundet.se Kontakt Anhörigcentrum Erbjuder personliga samtal och samtalsgrupper där närstående kan träffa andra i likande livssituation. Erbjuder även hembesök. Adress: Stadsbiblioteket i Helsingborg, Bollbrogatan 2 Telefon: 042-10 40 44 www.enbraplats.se www.enbraplats.se är ett webbaserat anhörigstöd. Här får du tips, råd och information och kan prata med andra anhöriga i liknande situation direkt på webben. Är du intresserad av att använda tjänsten kan du gå med via www.enbraplats.se Myndigheten Det är hos en biståndshandläggare på myndigheten som man ansöker om stöd. Hit kan du också vända dig om du har frågor om vilket stöd du kan ansöka om. Kontakta Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00 och be att få tala med en biståndshandläggare. Foto: colourbox.com 21
Foto blommor: colourbox.com Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Bron mellan sjukhuset och hemmet Text: David Väcklén SVPL-teamet hjälper till att planera för det stöd som behövs för den som skrivs ut från sjukhuset. Teamet är en del av vård- och omsorgsförvaltningen och består av biståndshandläggare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. De träffar människor i alla åldrar. Förkortningen SVPL står för samordnad vårdplanering. När vi träffar den som ska skrivas ut från sjukhuset samtalar vi kring vilket stöd som kan behövas efter utskrivningen, berättar Eva Svensson som jobbar som biståndshandläggare i teamet. Vilket stöd erbjuder ni? Oftast handlar det om hemtjänstinsatser, till exempel hjälp med att duscha, värma mat, följa med på promenad och liknande. Det kan också handla om att få ett trygghetslarm eller se vilka hjälp- 22
medel och medicinska insatser personen kan behöva i hemmet. Den som behöver ytterligare vård och vardaglig träning kan ansöka om korttidsboende. Som biståndshandläggare bedömer vi vilket behov som finns och beviljar stöd utifrån lagstiftningen. Allt stöd är givetvis helt frivilligt. Hur går en vårdplanering till? Det börjar alltid med att den som är planeringansvarig på sjukhuset skickar en kallelse till oss i teamet, säger Eva. Sedan besöker någon eller några från oss i SVPLteamet sjukhuset och träffar den blivande kunden. Vid vårdplaneringen är kunden med och informeras om vilka insatser som kan bli aktuella. Kunden uttrycker sina önskemål, men det är behovet som styr vilka insatser vi beviljar. En anhörig eller en vän får gärna följa med om kunden vill. Vi går oftast till en vårdplanering två och två, för att komplettera varandras kunskaper. Vid varje vårdplanering ska det finnas med en yrkesroll som har kompetens inom HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen). Utredningen och beslutet skickas hem via post till kunden. Vårdplanen är också tillgänglig för kundens husläkare via journalsystemet. En trygg hemkomst Den som ska få stöd behöver inte själv organisera för vad som ska hända efter utskrivningen det sköts av sjukhuset. Det kan handla om att de ordnar så att hemvården tar emot vid hemkomsten, att de har handlat mat, eller andra former av stöd. Målet är att hemkomsten ska bli trygg för kunden, de ska inte behöva vänta flera dagar på att få stöd. Den fortsatta planeringen gör hemvården, säger Eva. r Äldrevårdsmottagningar I Helsingborg har Region Skåne åtta vårdcentraler med äldrevårdsmottagning. Det innebär att en del av verksamheten är inriktad på patienter över 75 år. Äldrevårdsmottagningarna har en sjuksköterska som är specialutbildad på äldres behov. Det är möjligt att nå äldrevårdsmottagningen utan att göra knappval på telefonen. Mottagningen kan också erbjuda hembesök. I Helsingborg finns äldrevårdsmottagningar på följande vårdcentraler: Capio Citykliniken Mariastaden, telefon: 042-450 75 50 Capio Citykliniken Söder, telefon: 042-17 31 00 Vårdcentralen Husensjö, telefon: 042-406 05 00 Vårdcentralen Laröd, telefon: 042-406 08 50 Vårdcentralen Närlunda, telefon: 042-406 06 60 Vårdcentralen Planteringen, telefon: 042-406 05 60 Vårdcentralen Råå, telefon 042-406 00 00 Ödåkra Läkargrupp, telefon 042-20 24 70 Foto: colourbox.com 23
Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Välkommen till träffpunkterna! Alla är välkomna till Helsingborgs stads träffpunkter för en stunds sällskap eller för att delta i de olika aktiviteter som arrangeras. Frivilliga insatser från dig och andra som deltar är mycket viktigt för träffpunkternas innehåll och utveckling. Du får gärna komma med förslag på nya aktiviteter. Kanske vill du vara ledare för en aktivitet? Till träffpunkterna kommer du och går som du själv vill. Att besöka träffpunkterna kostar ingenting, men vid vissa arrangemang betalar du. Här bredvid finns en lista med adresser till träffpunkterna. Vill du veta mer? Du är välkommen att kontakta någon av träffpunkterna för att få information om program och aktiviteter. Du kan också ringa Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. Information om träffpunkterna finns på stadens webbplats: www.helsingborg.se/traffpunkter 24
Kontakta träffpunkterna: Träffpunkt Adolfsberg Södra Hunnetorpsvägen 56 Telefon lokalen: 042-10 62 01 Telefon kontaktperson: 042-10 67 24 Träffpunkt Bårslöv Snödroppegatan 1 Telefon lokalen: 042-22 92 99 Telefon kontaktperson: 042-22 77 13 Träffpunkt Ringstorp & DHS Café Kurirgatan 1 Telefon lokalen: 042-17 72 78 Telefon kontaktperson: 042-17 72 72 Träffpunkt Elinebergsplatsen Elinebergsplatsen 12 Telefon kontaktperson: 042-10 65 56 Träffpunkt Norra Hamnen Kranföraregatan 4 Telefon lokalen: 042-21 01 40 Telefon kontaktperson: 042-10 48 26 Träffpunkt Husensjö Ludvikagatan 49 A Telefon lokalen: 042-10 67 56 Träffpunkt Påarp Lokföraregatan 20 E Telefon. lokalen: 042-22 96 17 Telefon kontaktperson: 042-10 68 74 Träffpunkt Rydebäck Rydebäcks centrum Frösögatan 3 Telefon lokalen: 042-10 44 80 Träffpunkt Grönkullagatan Grönkullagatan 41 Telefon kontaktperson: 042-10 48 26 Träffpunkt Gröna Huset Lybecksgatan 22 Telefon lokalen: 042-10 75 98 Telefon kontaktperson: 042-10 48 26 Träffpunkt Lyckoträffen OD Krooksgatan 53-55 Telefon kontaktperson: 042-10 65 56 Träffpunkt Mariagården Mäster Ernsts gata 2 Telefon lokalen: 042-21 01 40 Telefon kontaktperson: 042-10 48 26 Träffpunkt Rosenknoppen Planteringsvägen 36, in på gården Telefon lokalen: 042-10 67 24 Träffpunkt Sköldenborg Hebsackersgatan 6 Telefon lokalen: 042-10 74 30, 10 74 33 Träffpunkt Söder Nedre Holländaregatan 24 Telefon lokalen: 042-10 68 74 Träffpunkt Tågaborg Tågagatan 32 Telefon lokalen: 042-10 44 94 Foto: colourbox.com 25
Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Foto blommor: colourbox.com Vill du göra en insats för äldre? Vill du göra en insats för någon som behöver stöd eller sällskap? I Helsingborg finns frivilligmedhjälpare som gör en värdefull insats. De sätter guldkant på tillvaron för många människor. Det kan handla om att besöka någon hemma för en pratstund över en kopp kaffe. Det kan också vara att promenera, läsa högt, hjälpa till på en träffpunkt eller arrangera aktiviteter i någon av vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. Kom gärna med egna idéer! Allt bygger på frivillighet. Vissa frivilligmedhjälpare har möjlighet att göra en insats varje vecka, andra en gång i månaden. Du bestämmer själv. Introduktion och försäkring För att du som frivillig ska ha en grund att stå på erbjuds du en kostnadsfri introduktion i vad det innebär att vara frivillig, och får inblick i vård- och omsorgsförvalt- ningens verksamheter. När du har deltagit i introduktionen omfattas du även av en olycksfall- och ansvarsförsäkring. Att höja livskvaliteten för någon Att vara frivilligmedhjälpare handlar inte om att utföra det ordinarie arbetet som vårdpersonalen står för. Du som frivilligmedhjälpare hjälper till att höja livskvaliteten för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Som frivillig gör du denna tjänst utan betalning och du och den du träffar bestämmer i samråd hur ofta och när ni ska mötas. Kontakt Vill du få besök av en frivilligmedhjälpare eller vill du bli frivilligmedhjälpare? Välkommen att kontakta Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. 26
Foto: SIA Media För dig som är över 70 år: Få hjälp med att fixa hemma Fixartjänst hjälper dig i ditt hem för att minska risken för fallolyckor. För att få hjälp av fixartjänst måste du ha fyllt 70 år och vara bosatt i Helsingborgs stad. Du kan bland annat få hjälp med att byta glödlampor, sätta upp brandvarnare, fästa lösa sladdar där det finns fallrisk, halksäkra mattor, hämta saker ur källare och vindsförråd samt att sätta upp gardiner och tavlor. Du kan även få information om fallförebyggande åtgärder. Vad kostar fixartjänst? Avgiften för fixartjänst år 2015 är 53 kronor per påbörjad halvtimme. Första timmen per kvartal är avgiftsfri. När tjänsten är utförd skickar Helsingborgs stad en faktura till dig. Detta ingår inte Fönsterputsning, städning, snickeri, trädgårdsarbete, snöskottning, målning, flyttning och liknande är exempel på tjänster som inte ingår i fixartjänsten. Tjänster som normalt kräver specialkompetens, till exempel VVS och elarbete ingår inte heller. Så här beställer du Fixartjänst kan bokas för ett tillfälle åt gången. Varje tillfälle avser minst en halvtimme och som mest två timmar. Ny beställning kan göras när tjänsten är utförd. Du står själv för eventuella materialkostnader och inköp. Fixartjänst kan beställas vardagar, klockan 09:00-11:00, telefon 042-10 43 31. Foto skruvmejsel: colourbox.com 27
Foto: Jesper Molin Trygghetsboende Ett trygghetsboende är ett vanligt boende där du kan bo så länge du själv vill eller kan. Det är inte ett vårdboende utan ett boende med utökad service såsom trygghetsvärd och gemensamma utrymmen. Detta bidrar till en trygg och tillgänglig miljö med hög boendekvalitet. Trygghetsboendet har närhet till god kollektivtrafik och/eller samhällsservice. Det finns möjlighet att äta gemensamma måltider. I ett trygghetsboende bor du och sköter dig själv precis som i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär från disk, städ och tvätt till att bjuda hem vänner. Du som redan har hemservice, omsorg eller trygghetslarm kan förflytta tjänsterna till trygghetsboendet. Vill du flytta till ett trygghetsboende? Du som har fyllt 65 år kan ställa dig i kö till ett eller flera trygghetsboenden i staden. Du kan tidigast få tillgång till en trygghetslägenhet när du har fyllt 70 år. Du ställer dig i kö genom att ansöka på stadens webbplats www.helsingborg.se eller genom att kontakta Helsingborg kontaktcenter så hjälper de dig med ansökan. Det krävs inget beslut från någon av stadens biståndshandläggare utan fastighetsvärden kontaktar dig när du är aktuell för en lägenhet enligt fastighetsägarens/ hyresvärdens rutiner. Trygghetsboende på gång Nytt trygghetsboende med 48 lägenheter öppnar på Plutogatan 9-11 i Ödåkra i början av 2016. Hyresvärd är Rikshem. 28
Trygghetsboenden i Helsingborg Bikupan Hyresvärd: Rikshem Adress: Flogatan 12 254 54 Helsingborg Telefon: 010-709 98 55 Dalhemsvägen Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Dalhemsvägen 63-69 254 65 Helsingborg Telefon: 042-20 80 61 Grönkullagatan Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Grönkullagatan 41 254 57 Helsingborg Telefon: 042-20 80 61 Haga Trygghetsboende Hyresvärd: Fastighets AB Hagaplan Adress: Minörgatan 6 254 61 Helsingborg Telefon: 042-16 24 00 Hebsackersgatan Hyresvärd: AB Helsingborgshem Adress: Hebsackersgatan 2-20 254 37 Helsingborg Telefon: 042-20 80 59 Närlunda Park Hyresvärd: Kosmo AB Adress: Närlundavägen 30 252 75 Helsingborg Telefon till husfru: 0733-48 01 35, 0702-43 18 21 Ängholmen Hyresvärd: Fastighets AB Tornet Adress: Rydebäcks stationsgata 36, 38 och 40 257 34 Rydebäck Telefon till trygghetsvärd: 0735-95 25 08 Mer information: Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00. helsingborg.se/trygghetsboende Foto: colourbox.com Dratta ente omkull en dag för seniorers säkerhet I samband med FN:s internationella äldredag är det åter dags att sätta äldres säkerhet i fokus genom arrangemanget Peppar, peppar. I år är temat att förebygga fallolyckor. Fullständigt program för dagen kommer att publiceras på stadens webb- plats under september månad. Programmet kommer också att finnas på Helsingborg kontaktcenter, telefon 042-10 50 00, samt på träffpunkterna. Tid: 2 oktober 2015, klockan 11:00 15:00. Plats: Stadsteaterns foajé 29
FORMU- LERA GLITTRAR PÅ PLAGG MYNT- ÄMNE SKA VÄRMA HÅLLER SMITTA BORTA PUR KAN SJUK- DOM VARA GJORDE VARGEN VINNA ÖVER ISSKIKT PÅ SNÖ PAPE- GOJA ÅT- HÄVOR T GÖ LA KA S BÄRS HEM FRÅN KONDIS ENTUSI- ASTISK EXIS- TERAR KAN SES PÅ UR JOBBAR HÅRT ATOM- ENERGI SES I HAMNAR BRUKAR MORGON SLÖSAR BORT FRAKTA- DE FÖRR B DET ÄR OLAGA ADAM I NORDEN RETUR ÖGLOR SLAGIT PÅ SLÅ Foto: Ola Torkelsson SLUT- SPEL BILDAR MELODI HAND- LAR OFÖR- NUFTIGT GER TAL- PROBLEM RANG I DEM FINNS STÄD FATTIG SOM LEM NORMA I TEX- TILFAB- RIKEN FASAD FISK- ADE MAJAS MOATJE TJOCKT RANDIGT YLLE- TÄCKE KÄRVE SÖDERUT MOTOR- CYKEL VA L MA SO ÄR VISSA PLATSER SES PÅ ALVARET KLAGO- VISAN MISS- TÄNKA DEN SES AGNAS PÅ HÄST DET MED INGÅR NU I ABB ÄRR LUS- GÅNG DÄR KAN TAJ MAHAL BESES KAN BRUKA JORDEN STAD I BIBELN KÖR MAN I TUNNEL PAPE- GOJAN NERMAN, KONST- NÄR MORAL SLAG STÄDAR- BETARE KALLAS NIDELVA GÖR PROPELL- RAR EN AV TRE NÄRA I TIDEN FORM AV UT- SMYCK- NING SKA KUREN TYG- SLAG STÅR LÄNGE I VASEN DYRKADE EGYPTIER TALAR IVRIGT FÖR SIN SAK MÄTA UPP HANDELS- PLATS KAN BÄRA DE ÄDLA STENAR- NA GREPP VACKER BLOMMA BLOD- BRIST I DAGLIGT TAL MAT- FÖRRÅD PRYTT REPA SES MED MAJE- STÄT HON SKREV DAGBOK VACKRA SMYCKEN FL GA T FL 30