I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser vuxna
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund/förutsättningar... 1 2. Kommunens politik... 2 3. Inriktningsmål... 3 Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser... 3 3.1 Inriktningsmål försörjningsstöd... 3 3.2 Inriktningsmål för arbetsrehabilitering... 3 3.3 Insatser mot missbruk... 4 Inriktningsmål insatser mot missbruk... 4 3.4 Övriga stödinsatser... 4 Inriktningsmål övriga stödinsatser... 4 4. Genomförande och uppföljning... 5
1. Bakgrund/förutsättningar Inriktningsmålen avser vuxna i behov av försörjningsstöd, arbetsrehabiliteringsinsatser, insatser pga. alkohol- och drogmissbruk och övriga behov av stödinsatser. Inriktningsmålens syfte är att tydliggöra gällande värden och ansatser till förnyelse. Målen är övergripande och inte mätbara då den praktiska konkretiseringen sker inom berörda nämnder och verksamheter i form av mätbara resultatmål. Respektive nämnd svarar för att den praktiska konkretiseringen bygger på en kartläggning och omvärldsanalys där kommunens insatser kan relateras till ett individ- såväl som samhällsperspektiv. Behovet av försörjningsstöd har ett direkt samband med förutsättningarna på arbetsmarknaden och förändringar i socialförsäkringssystemet. Oavsett att det periodvis är goda förutsättningar på arbetsmarknaden, så finns det alltid en mer eller mindre stor grupp människor som har otillräckliga inkomster eller inga alls. Att frigöra den arbetskraftsreserv som finns kräver aktiva insatser, inte enbart från socialtjänstens sida utan från kommunen samfällt i samverkan med andra aktörer. Det är en förutsättning att former för finansiell samverkan blir en realitet. Vid socialkontorets bokslut 2002 fanns 1 475 hushåll som varit beroende av försörjningsstöd (helt eller som kompletterande inkomst)under året. I snitt har det varit 650 hushåll/månad. Denna siffra motsvarar antalet hushåll som var beroende för tio år sedan och där vi hade en topp 1997 med 2 363 hushåll beroende av ekonomiskt bistånd. Antalet har därefter sjunkit, men inte i jämförbar nivå med många andra kommuner i Sverige. En del hushåll har bistånd under en kortare period men det finns även personer som uppburit försörjningsstöd som sin huvudsakliga inkomst under lång tid. Ungdomar 18-24 år och utländska medborgare är de grupper som tenderar att stanna kvar i bidragsberoende och där ev. arbetshandikapp kan vara svårt att definiera om det över huvud taget finns. Antalet jobb som inte kräver någon utbildning har minskat. Förutsättningarna för att få ett jobb handlar allt mer om att ha en yrkesutbildning som efterfrågas, att vara beredd att vidareutbilda sig och en rörlighet både geografiskt och i tanken. Valfriheten har begränsats för många som är arbetslösa, då de har svårt att motsvara arbetsmarknadens krav. Socialtjänstens rehabiliteringsverksamhet har som målgrupp personer som står utanför arbetsmarknaden av olika skäl; vid bokslutet 2002 fanns 149 personer aktuella, 146 hade varit aktuella för någon insats under 2002 och avslutats. Alkohol och drogmissbruk. Vi kommer alla i kontakt med missbruksproblem som anhörig, vän, arbetskamrat. Det handlar om att våga se det och att vara beredd att prata om det. Det handlar om förutsättningarna att få hjälp och att den är lättillgänglig. Rina rådgivningsbyrån i narkotika och alkoholfrågor - är kommunens öppenvårdsmottagning dit man kan vända sig på eget initiativ eller erhålla insatser förmedlat som bistånd genom socialkontoret. Rina hade under 2002 avslutat 75 ärenden och fått 149 nya. Männen är i majoritet och alkohol är den drog som dominerar. Gruppen anhöriga som söker stöd är den grupp som ökat mest, men även ungdomar som söker hjälp har ökat. Socialkontorets mottagningsgrupp/vuxendelen utreder och följer upp behovet av missbruksrelaterade insatser som blir aktuella via någon form av anmälan eller ansökan. 2002 aktualiserades 904 ärenden varav 232 ledde till en utredning om insatsbehov. 33 ärenden under året resulterade i bistånd i form av institutionsvård, välmotiverade placeringar där dock en del kunnat undvikas om ett stödboende hade funnits på hemmaplan. 1 (5)
Övriga insatser för vuxna. En del insatsbehov förblir dolda då personerna inte kan göra sin röst hörd eller formulera sina behov av stöd och hjälp. Många verksamheter är idag specialistinriktade, men människors behov är i regel sammansatta. Det finns i Motala en rad föreningar och organisationer som arbetar med sociala insatser och därmed blir basen för hjälp till självhjälp. Frivilligcentralerna är en utgångspunkt för samordning av och utveckling av det frivilliga samhällsarbetet. Kommunen måste dock ta ett ansvar för personer som riskerar att hamna mellan stolarna då deras behov inte med självklarhet tillgodoses utan bollas mellan olika specialfunktioner i samhället. 2. Kommunens politik Sociala insatser kan inte begränsas till socialtjänstens ansvarsområde, utan ska ses ur ett samhällsperspektiv, där arbetsmarknadsinsatser och det frivilliga samhällsarbetet utgör ett viktigt komplement. Individen i centrum ska ses ur två perspektiv, dels att individens egna behov och förutsättningar ges utrymme, dels individens förutsättningar att vara en resurs för andra. Principen om hjälp till självhjälp ska alltid genomsyra alla insatser, såväl som främjandet av förebyggande och tidiga insatser. Kommunfullmäktige antog den 26 februari 2002 (KF 37) inriktningsmål för frivilligt samhällsarbete i Motala. Det finns även en alkohol och drogpolitisk strategi antagen av kommunfullmäktige den 26 maj 1997 (KF 71). Sociala insatser ska utformas utifrån den enskildes behov av delaktighet i samhället. Omvärldsanalys och framtidsperspektiv ska fungera som riktmärken i utformningen av verksamhet i kommunen. Det innebär att insatsplanering och verksamhetsutveckling inte ska leva sitt eget liv, utan svara mot aktuella behov i kommunen. Samverkan på samhälls- grupp- och individnivå, och därmed samordning av insatserna, är en förutsättning för ett optimalt resursutnyttjande. Det handlar även om en helhet för den enskilde medborgaren, att inte bli hänvisad runt. Kvalitetskontroller ska fortlöpande finnas, där utvärdering av eget arbete måste bli ett instrument i vardagen. 2 (5)
3. Inriktningsmål Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser Försörjningsstödet är en ekonomisk grundtrygghet som är lagstadgad, men handlar om ett yttersta skyddsnät när andra inkomster ej räcker till. Vi får aldrig acceptera att någon behöver leva på försörjningsstöd som en permanent lösning. Behov av försörjningsstöd kan inte reduceras till ett problem för den enskilde att lösa. Alla har visserligen ett eget ansvar för att påverka sin livssituation och ta konsekvenserna av olika val. Förutsättningarna att välja är dock starkt begränsade när man blir beroende av försörjningsstöd. Det är en fråga för samhället och politiska vägval som i många avseenden styr. Det är utifrån arbetsmarknads- och socialpolitiken vi kan öka förutsättningarna för den outnyttjade arbetskraftsreserven som idag tvingas leva på försörjningsstöd. Insatser riktade till ungdomar ska prioriteras för att förebygga beroende av försörjningsstöd över huvud taget. 3.1 Inriktningsmål försörjningsstöd - Försörjningsstöd ska utgöra en grundtrygghet, men utformas så att bidragstiden blir så kort som möjligt, dvs. stöd till egen försörjning. - Den enskilde ska vara delaktig i planeringen av erbjudna insatser, så att de är behövda och önskade. - Försörjningsstöd ska ses i ett samhällsperspektiv, vilket förutsätter nära samarbete med i kommunen tillgängliga resurser för sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor. - Forum för samordnade insatser mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska ses som en rättighet för personer som är aktuella på mer än en myndighet. - Handläggningsprocessen måste utformas så att hög rättssäkerhet garanteras. 3.2 Inriktningsmål för arbetsrehabilitering - Insatser för unga vuxna ska prioriteras. - Insatserna ska utformas så att de ökar den enskildes förutsättningar på arbetsmarknaden. I detta arbete måste man ta hänsyn till individens förutsättningar såväl som till arbetsmarknadens behov. - Insatserna ska utformas i nära samverkan med andra aktörer inom området för att uppnå ett optimalt resursutnyttjande. 3 (5)
3.3 Insatser mot missbruk Förebyggande insatser såväl som vård och behandlingsinsatser måste finnas i kommunen och kan inte ställas mot varandra. Det ska vara lätt att komma i kontakt med professionell behandlingspersonal. Ingen ska behöva hänvisas runt. Inriktningsmål insatser mot missbruk - Samverkansformer med ideella organisationer bör ses som en resurs i missbruksarbetet. - Utbudet ska präglas av en mångfald där den enskildes behov avgör. - Behandlingsinsatser ska i första hand utformas som hjälp till självhjälp, där den enskildes resurser kan stärkas. - Stöd, struktur och omvårdnadsinsatser på hemmaplan och ett nära samarbete med psykiatrin och sjukvården ska prägla insatserna för de grupper som har ett mångårigt missbruk. - Bostadslösa med missbruksproblem ska erbjudas boendestöd i former som stärker deras förutsättningar att förändra sin situation. - Verksamheter som kommer i kontakt med missbruk i olika former ska alltid ha ett utåtriktat förhållningssätt, där information såväl som uppsökande insatser ska vara en del i arbetet. - Handläggningsprocessen måste utformas så att hög rättssäkerhet garanteras. 3.4 Övriga stödinsatser Vi kan se att samhällslivet har blivit alltmer komplext och specialiserat. Som en del av den utvecklingen har många uppgifter som tidigare naturligt utförts av anhöriga, grannar eller inom personliga kontaktnät övertagits av (eller överlåtits) till det gemensamma i form av kommunen. Motala har ett rikt föreningsliv och en stark folkrörelsetradition. Det ger en bra plattform för att ännu mer ta vara på det engagemang som spirar bland människor i vår kommun. I kombination med kommunens egen verksamhet kan det frivilliga samhällsarbetet ses som ett viktigt inslag i ett samhällsbygge där olika krafter samverkar. Alla verksamheter, organisationer såväl som enskilda engagerade i sociala insatser har ett ansvar i att lyfta fram och påtala behov som inte blir tillgodosedda pga. att de hamnat mellan stolarna. Det handlar ofta om personer/grupper som har svårt att göra sin röst hörd. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. (Socialtjänstlagen) Inriktningsmål övriga stödinsatser - Initiativ och engagemang hos individer och grupper av medborgare, som innebär att de själva organiserar och bedriver verksamheter som kan bidra till social gemenskap, trygghet, hälsa och välbefinnande, skall aktivt understödjas. - Kommunen skall eftersträva att lämpliga frågor inom social verksamhet samt resurser för insatser inom dessa områden kan överlåtas till ideellt organiserade krafter. - Det ska i kommunen finnas en samlad information och kunskap om samhällets tillgängliga resurser. - Insatser ska i första hand erbjudas i former som gör det möjligt för den enskilde att ha ett eget boende och leva ett självständigt liv. - Insatser i form av boende med förtätat stöd och omvårdnad på hemmaplan ska kunna erbjudas då den enskilde har behov av detta. 4 (5)
4. Genomförande och uppföljning Kommunfullmäktige har ansvar för inriktningsmålen som ska fungera som en övergripande deklaration av gällande värden och en utgångspunkt för nämnder och styrelsers arbete. Det blir inom nämnder och styrelser som är berörda av sociala insatser för vuxna som man förväntar sig omvärldsanalys och kartläggning av behov. Nämnder och styrelser fastställer mätbara resultatmål som tydliggör vad verksamheterna ska utföra, vilket även kan innebära utvecklingsmål där det finns behov av förnyelse. Verksamhetsmål finns inom respektive resultatenhet/enhet och tydliggör ytterligare en nivå, dvs. hur (organisering, metoder) och vad (konkreta resultat). Kommunfullmäktiges möjligheter att göra uppföljningar finns inom beredningarnas arbetsområde, men även via återkoppling från nämnder och styrelser. Dessa inriktningsmål gäller tillsvidare och följs upp 2005. 5 (5)