Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1
Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden är ekologiskt beroende av landsbygden - inse att flödena av ämnen mellan stad och land idag huvudsakligen är rätlinjiga men borde slutas i kretslopp. Materialet handlar om hur vi ska kunna sluta kretsloppen av näringsämnen mellan jordbruket och samhället. Att välja fosforns flöden har flera pedagogiska fördelar: Inga gasformiga flöden komplicerar bilden. Fosfor hämtas från ändliga lagerresurser i berggrunden. Lagerresurserna innehåller tungmetaller. När fosfor sprids ut i naturen kan sjöar och vattendrag bli övergödda. Fosforn är ett livsviktigt ämne. Det är lätt att inse varför vi måste hushålla bättre med fosforn och sluta kretsloppen. Med små förändringar i vardagslivet kan vi alla hjälpa till att sluta fosforns kretslopp. Förkunskaper behövs inte. Lämplig uppläggning kan vara att eleverna enskilt eller i grupp arbetar igenom materialet. Vill du läsa mer rekommenderas Kretslopp i odling och samhälle av statskonsulent Olle Pettersson vid Sveriges lantbruksuniversitet. Skriften, som utgavs 1992, ingår som nummer 408 i serien Aktuellt från Lantbruksuniversitetet och kan beställas från SLU Info/försäljning, Box 7075, 750 07 Uppsala. Tel 018-67 11 00. Lektionen lämpar sig för elever på de yrkesförberedande programmen. 2
Genomgång av Uppgift 1a (sid 3) Fråga Se på bilden. Med vilka varor kommer det fosfor till jordbruket, och hur stor andel av tillförseln står de olika varorna för? Fosfor kommer till jordbruket främst med handelsgödsel (69 procent) och fodermedel (25 procent). En liten mängd fosfor kommer dessutom tillbaka från samhället via slakteriavfall (6 procent). -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Vad används slakteriavfallet till? Hälften av den fosfor som finns i slakteriernas avfall går tillbaka till jordbruket med djurfoder. Detta foder används till exempel i grisuppfödningen. I Sverige utnyttjar man bara avfall som kommer från friska djur. 3
Genomgång av Uppgift 1b Fråga På vilka sätt förlorar jordbruket fosfor, och hur stora är förlusterna i förhållande till varandra? Den alldeles övervägande delen av den fosfor som lämnar jordbruket följer med livsmedlen. 3 kg/ha med animalier och 2 kg/ha med vegetabilier. En liten del, 0,2 kg/ha, försvinner genom att marken läcker fosfor till vattendrag och sjöar. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Var hamnar den fosfor som inte går förlorad? I genomsnitt tillför man idag tre gånger så mycket fosfor till åkern som den förlorar med skördeprodukter och avrinnande vatten. Orsaken är att man vill försäkra sig om att det ska finnas tillräckligt med växttillgänglig fosfor i marken för att täcka växternas behov. Överskottsmängden av fosfor finns kvar i marken där en del av den fastläggs av mineralpartiklarna och blir otillgänglig för växterna. Resten stannar dock kvar i en form som gör att den kan bli tillgänglig för grödan. En nackdel är att mängden fosfor som förloras till sjöar och vattendrag ökar ju mer fosfor det finns i marken. Uppgift 1c Fråga Var hamnar slutligen den fosfor som går helt förlorad för åkern? 81 procent hamnar i avfallslager och 19 procent i sjöar och vattendrag. Uppgift 2a (sid 4) Fråga Se åter på bilden på förra sidan. Hur vill du beskriva flödet av fosfor? Liknar det i första hand ett linjärt flöde, dvs. ett flöde som börjar på ett ställe och slutar på ett annat? Eller liknar det mest ett kretslopp? Motivera ditt svar! Det liknar mest ett linjärt flöde. Endast en femtedel går tillbaka till jordbruket. 4
Genomgång av Uppgift 2b Frågeinledning i sammanfattning: Vi sprider handelsgödselfosfor på våra åkrar för att ersätta den fosfor som går förlorad, men fyndigheterna är begränsade och skulle kanske bättre behövas på fosforfattiga jordar i u-länderna. Med gödseln följer dessutom tungmetallen kadmium. Fråga Vilken slutsats drar du när det gäller användningen av handelsgödselfosfor på våra svenska åkrar? Vi borde drastiskt minska användningen genom att hushålla bättre med resurserna. Uppgift 2c (sid 5) Fråga Tänk dig att vi minskar tillförseln av fosfor från mineralfyndigheterna. Hur måste då de övriga flödena till och från jordbruket se ut?...rita... 5
nogenmgång av Uppgift 2d Fråga Vilken sorts flöden har du fått nu? Är de huvudsakligen linjära eller liknar de kretslopp? Motivera! De liknar kretslopp eftersom en stor del av den fosfor som lämnar jordbruket kommer tillbaka. Tillägg Men en del av den fosfor som återförs till åkern kommer att fastna i marken och bli omöjlig för växterna att ta upp. Trots en god hushållning kan man alltså behöva tillföra ytterligare fosfor i form av handelsgödsel, men i mindre mängd än förut. Vi har fått något som liknar ett kretslopp, men helt slutet är det inte. Uppgift 3 (sid 6) Frågeinledning:...I reningsverken hamnar fosforn i bassängernas slam, som därför blir näringsrikt. Trots det har kommunerna svårt att bli av med slammet, och orsaken är inte smittrisken. Den kan man nämligen få bukt med genom olika behandlingar. Över huvud taget är det varken urinen eller avföringen som är problemet. Fråga Varför tror du det är svårt att sälja slammet som gödsel till åkern, och hur kan man ändra på situationen? Ge förslag! Slammet innehåller ämnen som man inte vill ha i odlingen, varav en del kan vara giftiga. Ska slammet bli riktigt bra måste vi därför alla sluta tömma sådant i avloppet som inte hör hemma i åkerjorden. -TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Måste urinen och fekalierna gå samma väg? Tänk dig en toalettstol där man låter urinen spolas åt ett håll och fekalierna åt ett annat håll. Till urinspolningen använder man bara en liten mängd vatten. Metoden kallas urinseparering och prövas i försöksskala. Blandningen av vatten och urin samlas i en egen tank och sprids på åkern. Fekalierna går med det vanliga avloppet. Eftersom urinen normalt är steril hoppas man att metoden ska fungera ur hygienisk synpunkt. 6
Genomgång av Uppgift 4a Fråga...Däremot har det visat sig vara svårare att få fram en bra kompost av hushållsavfall från större bostadsområden. Den innehåller ofta föroreningar. Vad kan det bero på och vad tror du man har hittat i komposten. Att komposten innehåller föroreningar beror på att folk sorterar soporna dåligt. Man kan t ex hitta batterier, glas och metallbitar i komposten. Uppgift 4b Fråga Ge olika förslag på hur vi ska göra för att få kompostsoporna renare. En mängd alternativ finns. Här är några exempel: Sortera soporna bättre. Många sopor, som idag inte är komposterbara, kanske kunde bli det om vi använde mer miljövänliga och förnybara material. Om återanvändningen av glas ökade skulle glasmängderna i komposten troligen bli mindre. Om produkter som inte är komposterbara saknade miljöfarliga ämnen skulle skadan bli mindre vid felsortering. 7
-TRAKUNSKAPER TILL LÄRAREN Hur ska vi bli bättre på att sortera sopor? När det gäller hur man ska få folk att sortera soporna bättre, kanske eleverna kommer fram till något förslag som din kommun kan ha nytta av. Exempel på idéer är: Bättre information. Kanske eleverna har idéer om varför det är svårt att ta till sig informationen. Är det lätt att slänga rätt? Kan det bli roligt att sortera sopor? Kanske folk skulle sortera komposten bättre, om de visste att en del av den mat de köper kommer från ett jordbruk, som tagit emot just deras kompost. Här kan säkert idéerna flöda om hur detta skulle kunna gå till. För att det ska gå lätt att slänga de sorterade soporna, har man i Borås kommun prövat att sortera med hjälp av påsar i olika färger svarta för det komposterbara mate- rialet och vita för det övriga avfallet. Påsarna har sedan skilts åt på optisk väg. Genom detta system har man kunnat fortsätta att använda sopnedkasten. Erfarenheterna från Borås visar att allt eftersom tiden går, deltar fler och fler i sopsorteringen och komposten blir allt renare. Två till tre procent felsorterat material blev resultatet. I ett höghusområde i Uppsala har man gått annorlunda tillväga. Där har sopnedkasten stängts. Man får istället gå till soprummet och slänga sina sopor i olika behållare. Längst in står den för komposterbart material. Tanken är att om man inte orkar sortera sina sopor, går man heller inte längst in i soprummet för att slänga dem. Projektledare: Ingela Hallberg Redaktör och författare: Solweig Wall Ellström Grafisk form: Jonas Pertoft Illustrationer: Kim Gutekunst (s. 1, 3, 5) Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995 8