Broskolans röda tråd i Hemkunskap



Relevanta dokument
Hem- och konsumentkunskap inrättad

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Broskolans röda tråd i Svenska

hem- och konsumentkunskap

LÄSÅRSPLANERING I HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Lpo 94

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP, ÅR 8

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring.

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Hö stterminsplanering a k 8

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Broskolans röda tråd i Språkval

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Broskolans röda tråd i Bild

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Idé och formgivning Skolan strävar efter att eleven:

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Under årskurs 2 har du tvättid på lektionstid som bokas av dig själv och du sköter tvätten efter de strategier som är framarbetade under årskurs 1.

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Mål för lagunen 8-9 vecka 35-42: Tema Makt och demokrati

Beskrivning av kurs ht

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Broskolans röda tråd i Musik

Beskrivning av kurs ht 2015

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Kursbeskrivning ht vt 2015 Dnr :819

Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Religionskunskap. Ämnets syfte

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

KURSBESKRIVNING ALLMÄN KURS - BAS ÖSTERLENS FOLKHÖGSKOLA SKOLÄMNEN

Bedömningsstödet, en beskrivning

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hushållsgöromål (1919)

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Kursbeskrivning för kurs inom LLII VT19

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Transkript:

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta uttrycks i strävansmålen. I detta häfte beskriver vi en möjlig väg för våra elever att nå dessa mål. Reviderad 2008-10-20

Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa kunskaper har för människa, samhälle och natur. Utbildningen ger erfarenheter av social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi samt ger möjligheter att uppleva sammanhang och arbetsglädje. Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande. I det dagliga livet kommer värderingar till uttryck på olika sätt och konflikter kan uppstå mellan tanke, ord och handling. Genom att praktisera verksamheterna i hushållet, utvecklas medvetenhet om de egna värderingarna och förmåga att göra etiska ställningstaganden. Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för och erfarenheter av att fatta beslut i de valsituationer som uppstår i ett hushåll. Ämnet utvecklar förmågan att ur ett hushållsperspektiv värdera och hantera det ökade flödet av information och reklam. Syftet är att utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, ta ansvar och agera. Ett demokratiskt och jämställt samhälle förutsätter att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ämnet hem- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet. Ämnet ger också upplevelser och förståelse av hushållsarbetets variation över tid och mellan kulturer. Syftet är att ge beredskap för att leva och agera tillsammans i ett samhälle med mångfald. Mål att sträva mot Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar ett reflekterande förhållningssätt till dessa, praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt samt erfar och förstår dess betydelse för hushållets verksamheter och för relationer mellan människor, utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt, utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur, förvärvar kunskaper i att skapa och vårda ett hem och utvecklar insikter i hemmiljöns betydelse ur såväl kulturella, ekonomiska som hälsoperspektiv, lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut, utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans och historiska och kulturella traditioners inverkan på verksamheterna i hushållet, utvecklar sin förmåga till kreativitet i hushållets verksamheter och sin förmåga att anpassa sina handlingar till olika situationer och föränderliga resurser.

Den röda tråden i Hem- och konsumentkunskap. F-3 Duka/duka av samt torka bord, hantera bestick och ha bra bordsskick Skapa en trivsam måltidssamvaro. Ha insikt i portionens storlek enligt tallriksmodellen. Känna till sambandet mellan kost och motion och hur det påverkar hälsan. Kunna namnge det de äter. Lägga grunden för ett ekologiskt tänkande t.ex. kompostering, bärplockning, resurshållning. År 4 Laga enklare måltider enligt tallriksmodellen tex. makaroner, falukorv och råkost. Veta hur man diskar, rengör redskap och köket. Läsa enkla recept och bruksanvisningar. Kunna välja, använda och namnge olika redskap. År 5 Kursplanens uppnående År 5 kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam Exempel på arbetsuppgifter fördelning av hushållssysslor som städ, disk, tvätt, matlagning mm jämföra priset mellan hemlagad och färdiglagad mat studera olika förpackningar och tidningar i samarbete med andra ämnen Vad du måste kunna inom detta område Du skall sträva mot att: kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra på ett demokratiskt och jämställt sätt Du skall sträva mot att: skilja mellan information och reklam få en större prismedvetenhet År 6 Kunna förstå sambandet mellan måltider och ditt dagliga behov av näring. Ha kännedom om olika kulturers mattraditoner. Veta hur du själv kan påverka miljö, hälsa och ekonomi med ditt val av varor, metoder och redskap. Miljösymboler

År 7 Hem- och konsumentkunskapen i år 7 är förlagd till skolans caféverksamhet, vilket innefattar t.ex: Förstå sambandet kost och hälsa Planera och tillreda caféets utbud Vara delaktig i caféets ekonomi, budget och föra kassabok. Ha en god arbetshygien och lämna arbetsplatsen i gott skick Kunna ta eget ansvar och samarbeta Kunna sköta inköp. År 8 Fortlöpande lagar vi mat och bakar. Detta kan variera utifrån din medverkan i planeringen. Det teoretiska vi fokuserat på i år 8:a är Näringslära, livsstil och sjukdomar, tillsatser i och märkning av livsmedel. Genmodifiering Hållbar utveckling Kultur och tradition nationellt År 9 Fortlöpande lagar vi mat och bakar. Detta kan variera utifrån din medverkan i planeringen. Det teoretiska vi fokuserar på i år 9:e Konsumentekonomi Bostaden Kultur och tradition internationellt

Kursplanens uppnående År 9 kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden Exempel på arbetsuppgifter Välja säsongsbetonade livsmedel Märkning av livsmedel Välja matlagningsmetoder ur hälsoperspektiv Jämföra priser Beräkna måltidskostnader Vad du måste kunna inom detta område G Kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider VG Ta egna initiativ och visar skicklighet i planering, tillagning, arrangemang av måltider ha kunskap om resurshushållning för att kunna välja och anväda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning, rengöring och tvätt i hushållet samt kunna hantera dem på ett för situationen funktionellt och säkert sätt kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön och etnicitet samt ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställdhet känna till sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags information vid utförandet av verksamheter i hushållet Sortering av hushållsavfall Miljövänlig diskning Använda spis, ugn, elvisp och tvättmaskin Städning och rengöring i hushållet fördelning av hushållssysslor som städ, disk, tvätt mm i olika grupperingar du som konsument (att köpa en tjänst eller vara, skyldigheter och rättigheter) studera olika typer av reklam och butiksknep G Ha kunskap om resurshushållning VG Utföra handllingar i hushållet utifrån medvetna val och argumentera för dessa i relation till resurshushållning MVG Hantera oförutsedda situationer i hushållet och ompröva tidigare val när förutsättningarna ändras G Fördela hushållsuppgifter i olika grupperingar G Ha kännedom till de vanligaste betalningssätten, det frivilliga konsumetskyddet några få konsumetlagar och olika marknadsföringsmetoder VG Tillämpa och jämföra kunskaper på G-nivå MVG Analysera, värdera och motivera kunskaperna på VGnivå

Bedömningens inriktning Bedömningen i ämnet hem- och konsumentkunskap gäller elevens skicklighet, kreativitet och samarbetsförmåga vid genomförandet av olika verksamheter i hushållet. Det innebär att elevens kunskaper om mat och måltider, boende och konsumentekonomi samt social gemenskap utgör bedömningsgrund. Elevens medvetenhet om och förmåga att värdera och hantera konkreta problem i relation till hälsa, resurshushållning, jämställdhet och kultur ingår i bedömningen. Elevens förmåga till reflekterat handlande genom hela arbetsprocessen utgör en viktig grund för bedömningen. Läroplanen säger: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själva bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Din lärare ska tala om för dig vad du ska kunna för att nå ett visst mål. Din lärare ska erbjuda dig rättvisande och ibland flera möjligheter att honom/henne vad du kan. Din lärare ska tala om för dig, vilka slutsatser om ditt kunnande, han/hon har dragit utifrån de underlag (=kriterier) som du har gett honom/henne. Så här vet vi att eleverna har nått målen: Deltar aktivt på lektionen både i diskussion och praktik Visar samarbetsförmåga förutsättningslöst utan genusfördelning

Kvalitetsord och begrepp som förklarar bedömning i grundskolan G VG MVG Mål att uppnå Kunna beskriva Kunna använda Känna till Ha kunskap om Kunna redogöra Aktivt kunna delta Kunna göra sig förstådd Reflekterar Föreslår och genomför Göra bedömningar Förklarar och motiverar Jämför och finner särdrag...bidrar till utvärdering Planerar, utför och dokumenterar Formulerar och löser problem Visar säkerhet i sina bedömningar Hanterar oförutsedda situationer Tolkar och värderar Arbetar självständigt, målmedvetet och kreativt Uttrycker sig säkert och välformulerat Reflekterar och drar slutsatser