Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1

Förord På sin fritid är ungdomar flitiga användare av datorer, mobiltelefoner och annan teknik. När det blir dags att välja utbildning, och så småningom karriär, väljer många ändå bort teknik och naturvetenskap. Varför är det så? De personliga skälen kan säkert variera, men det finns också större mönster i ungdomars attityder till ämnesområdena. Genom att fråga årets niondeklassare, i samband med deras val av gymnasieprogram, hur de ser på teknik och matematik har Teknikdelegationen fått ett högaktuellt och faktaunderbyggt underlag att jobba vidare med. Att ungdomar skulle vara rädda för matematik och negativa till teknik är myter som kan avfärdas. Snarare visar undersökningen på viktiga möjligheter. Det är hög tid att ta tillvara på intresset! Stockholm 2009-04-22 Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 3

Innehåll Bakgrund... 6 Varför en undersökning av niondeklassare?... 7 Vad har vi frågat om?... 7 Genomförande... 7 Undersökningens resultat... 8 Matematik är viktigt men inte teknik... 9 Matematik är inte så svårt... 9 Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar... 10 Mer teknik i skolan tycker vissa...11 Lärarens förmåga nyckeln till intresset...11 Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan...11 Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig... 12 Jag passar inte in på tekniskt program...13 Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor... 14 Slutsatser...15 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 5

Bakgrund Teknikdelegationen är en statlig utredning som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt). Genom att arbeta utåtriktat i form av kampanjer, debattartiklar, seminarier med mera, vill Teknikdelegationen skapa debatt och väcka förslag kring dessa frågor. Skillnader ur genusperspektiv ska särskilt belysas. En viktig anledning till att Teknikdelegationen bildats är de nationella och internationella utvärderingar som visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap har försämrats under senare tid. Därtill har antalet ansökningar till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar minskat. 6 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Varför en undersökning av niondeklassare? Ungdomars attityder till skola och karriär är ämnen som engagerar. Det finns forskning och attitydundersökningar både om värderingar generellt, och specifikt om naturvetenskap och teknik. Samtidigt lever många myter kvar kring varför ungdomar väljer bort teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Tycker ungdomar till exempel att teknik är ointressant och att matematik är svårt? Genom att fråga årets niondeklassare har Teknikdelegationen fått ett aktuellt och faktaunderbyggt svar på den sortens frågor. Tillsammans med andra studier kan undersökningen bidra till en nyanserad och informativ debatt. Undersökningen ger Teknikdelegationen ett viktigt underlag bland annat i det fortlöpande arbetet med pedagogiska frågor och behörighetsfrågor. Materialet kommer också att ingå i den utredningsrapport som Teknikdelegationen presenterar senast 30 april 2010. Vad har vi frågat om? Syftet med undersökningen har varit att synliggöra vilka attityder elever i årskurs 9 har till matematik och teknik, och hur detta kopplats till deras val av gymnasieprogram och framtidsplaner. I undersökningen berörs frågeställningar om Hur viktiga och roliga är de olika skolämnena? Upplevs matematik och teknik som svårt eller lätt? Vill man ha mer matematik och teknik i skolan? Vad skulle man kunna göra för att göra teknik mer intressant? Hur ser man på nyttan med matematik och teknik? Vilket program har man valt till gymnasiet och varför? Genomförande Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Teknikdelegationen. Målgruppen var ungdomar som går i nionde klass och som nyligen har genomfört sitt gymnasieval. Undersökningen har genomförts via webbintervjuer under mars månad 2009. Mätningen omfattar 500 riksrepresentativt rekryterade intervjuer. Vad vill man göra efter gymnasiet? Vad vill man arbeta med? Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 7

Undersökningens resultat 8 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Matematik är viktigt men inte teknik Undersökningen visar tydligt att eleverna uppfattar kärnämnena svenska, engelska och matematik som de absolut viktigaste. Två av tre placerar matematik i den högsta kategorin: mycket viktigt. Sju av tio tror sig dessutom ha nytta av matematik i sin vardag. Teknik hamnar däremot långt ner på listan med skolämnen tillsammans med religionskunskap, bild och slöjd. Anmärkningsvärt är att teknikkunskaper inte nödvändigtvis och i betydligt lägre grad än matematikkunskaper ses som något nyttigt i vardagen. Att ungdomar svarar så, trots att datorer, mobiltelefoner och annan teknik bevisligen tillhör deras vardag, tyder på att de inte gör någon koppling mellan skolans teknikundervisning och den egna teknikanvändningen. Sammantaget ger undersökningen en bild av teknikämnet som något lågprioriterat och relativt oviktigt i skolans värld. Att teknik är svagare etablerat än matematik är inte oväntat. Men med tanke på att teknik har varit obligatoriskt på grundskolans alla nivåer sedan 1980 års läroplan och har haft en egen kursplan sedan 1994, kunde man ändå förvänta sig en högre profil för ämnet. Att eleverna betraktar teknik som mindre viktigt betyder inte att de är särskilt negativa till ämnet. Varken teknik eller matematik utmärker sig genom att uppfattas som roligare eller tråkigare än andra skolämnen, utan båda ämnena får genomsnittliga omdömen. Idrott och Figur 1. Hur viktigt anser du att det är att ha dessa ämnen i skolan? jämfört med Hur roligt tycker du att det är att ha dessa ämnen i skolan? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Engelska Matematik Svenska Idrott och hälsa Samhällskunskap hälsa, engelska och slöjd är de ämnen som nionde klassarna tycker är roligast. Figur 1 illustrerar vilka ämnen som eleverna klassar som viktiga respektive roliga, och gapet däremellan. Matematik är inte så svårt Till skillnad från de internationella studierna timss och pisa har denna undersökning inte gjort någon mätning av elevernas faktiska kunskaper. Minst lika viktigt har det dock varit att fråga ungdomarna om deras självförtroende i inlärningen och på så sätt få en bild av attityden till ämnet. Niondeklassarna har därför själva Viktigt Roligt Geografi Biologi Historia Fysik Kemi Teknik Religionskunskap Slöjd Bild fått skatta hur pass bra de tycker att de presterar i matematik respektive teknik. Resultaten visar att sex av tio själva tycker att det går bra för dem i matematik i skolan. Det kan jämföras med teknik som också får i huvudsak positiva svar, men inte lika tydligt uttryckta. Visserligen finns det grupper som uttrycker dåligt självförtroende i matematik, vilket i sig förtjänar en djupare analys, men generellt sett ger denna undersökning inga belägg för påståendet att niondeklassare lider av utbredd matteskräck. Snarare ansluter denna undersökning sig till timss som visade att svenska elever har högre självförtroende i matematik än eu/oecd-genomsnittet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 9

Figur 2. Hur brukar det gå för dig på matematiken i skolan? Det brukar gå bra för mig i matematik 32 % 29 % 25 % 11 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i matematik Matematik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 24 % 23 % 24 % 18 % 10 % 24 % 22 % 25 % 17 % 11 % 3 2 1 Instämmer inte alls Matematik är en av mina starka sidor 24 % 20 % 25 % 15 % 16 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3. Hur brukar det gå för dig på tekniken i skolan? Det brukar gå bra för mig i teknik 19 % 37 % 29 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag lär mig snabbt saker i teknik Teknik är lättare för mig än för många av mina klasskamrater 13 % 31 % 33 % 16 % 11 % 24 % 36 % 18 % 11 % 3 2 1 Instämmer inte alls Teknik är en av mina starka sidor 11 % 21 % 32 % 22 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Teknik onyttigt för tjejer, viktigt för killar När det gäller synen på matematikämnet visar undersökningen inte på några större skillnader mellan tjejer och killar. De tycker i lika grad att ämnet är roligt respektive viktigt, och det är ingen skillnad i självförtroende. Däremot har man olika åsikter om matematikens nytta i karriären, där killarna i högre grad tror att de måste vara duktiga i matematik för att få det jobb de vill ha. I synen på teknikämnet finns däremot starka genusmönster. Killarna i undersökningen tycker generellt att teknik är roligare och att det är viktigare, och de upplever också i högre grad än tjejerna att det går bra för dem. Tjejer ser heller inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. 10 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Mer teknik i skolan tycker vissa I Sverige kan teknikämnet se väldigt olika ut från skola till skola. Visserligen finns en nationell kursplan som ger generella mål för teknikundervisningen liksom en timplan som anger minst hur mycket tid som sammanlagt ska ägnas åt biologi, fysik, kemi och teknik, men hur undervisningen sedan ska fördelas och organiseras är inte nationellt bestämt utan beslutas lokalt. Denna undersökning speglar denna heterogenitet. Nästan alla säger sig ha haft teknikundervisning i skolan, och två av tre har haft teknik som eget ämne. Ungefär 30 procent har dock haft teknik som en del av något annat ämne eller ämnesblock. När ungdomarna tillfrågas om de vill ha mer matematik eller teknik i skolan svarar en stor majoritet att mängden matematik är lagom som den är. Skolans och elevernas syn verkar alltså överensstämma, dvs. matematik bör ha, och får redan idag, stort utrymme. När det gäller teknikämnet går åsikterna isär bland niondeklassarna. Drygt hälften tycker att det är bra som det är, medan 36 procent tycker att teknikundervisningen kunde utökas. En tolkning är att det finns utrymme för mer teknik i skolan. Samtidigt är den grupp som vill ha mer teknik i skolan inte representativ för alla niondeklassare. Betydligt fler killar än tjejer önskar sig mer teknik. Andra som vill ha mer teknik i skolan är ungdomar i storstäder, de som skulle vilja arbeta med datorer och mobiltelefoni och de som vill jobba för en bättre miljö. Figur 4. Vad kan göra ämnet teknik mer intressant för dig? Mer praktiska moment såsom laborationer Lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt Att undervisningen är mer kopplad till teknik som du använder i vardagen Mer undervisning i andra miljöer, t.ex. fler studiebesök på företag eller museer Besök av personer som jobbar med teknik, t.ex. forskare eller personer från företag Roligare läroböcker Bättre undervisningssalar Besök av äldre elever/studenter som läser teknik på gymnasiet/högskolan Lärarens förmåga nyckeln till intresset En nyckeluppgift för Teknikdelegationen är att stödja pedagogisk utveckling. I det sammanhanget är naturligtvis elevernas egen uppfattning om vad som kan göra undervisningen mer intressant mycket viktig. I undersökningen hamnar aspekter som handlar om lärarens förmåga att skapa intresse för ämnet i topp. För att göra teknikämnet mer intressant önskar sig ungdomarna i första hand mer praktiska moment såsom laborationer, lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt samt undervisning som är mer kopplad till teknik så som den används i vardagen. Externa inslag som besök av personer utifrån rankas betydligt 5 % 5 % 4 % 7 % 11 % 16 % 27 % 25 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % lägre. Den grupp elever som uttryckt att de tycker att teknikämnet är tråkigt efterlyser i lite högre utsträckning mer undervisning i andra miljöer (studiebesök, museer, med mera), vilket kan vara en reaktion på att de inte tycker att undervisningen i klassrummet är stimulerande. Sammantaget tyder svaren på att det är i skolans inre värld som eleverna främst vill se förändringar. Teknik i skolan ingen väg till teknik i högskolan Relativt få ungdomar menar att skolämnet teknik är särskilt nyttigt i vardagen, och ännu färre gör en koppling mellan teknik och framtida utbildningsval och arbetsliv. I synnerhet tjejer har svårt att se någon sådan nytta med teknikämnet. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 11

Figur 5. Hur ser du på nyttan med att kunna teknik? Jag tror jag kan ha nytta av teknikkunskaper i min vardag 23 % 29 % 31 % 10 % 5 Instämmer helt 4 Jag måste vara duktig i teknik för att få det jobb jag vill ha Jag måste vara duktig i teknik för att komma in på den utbildning jag vill gå 13 % 12 % 15 % 16 % 25 % 26 % 21 % 22 % 17 % 19 % 3 2 1 Instämmer inte alls Jag behöver kunskaper i teknik för att lära mig andra ämnen i skolan 15 % 32 % 29 % 14 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Medan de elever som tycker att matematik är roligt i högre grad än andra planerar att söka sig till universitet och högskola, finns inget motsvarande samband mellan teknik och högre studier. De som uttrycker intresse för teknikämnet kan lika gärna ha ett praktiskt inriktat gymnasieprogram som bygg-, el- eller industriprogrammet och ett yrkesliv som hantverkare i åtanke. Skolans teknik betraktas alltså inte som ett akademiskt ämne och kan inte sägas vara en naturlig ingång till teknisk högskoleutbildning. Tekniskt arbete är viktigt men inget för mig När niondeklassarna tillfrågas om sin syn på teknik som yrke utkristalliseras tre tydliga grupper: 1. de som vill jobba med något som har med teknik att göra 2. de som tycker att det är viktigt med teknik men som inte vill jobba med det 3. de som inte tycker att det är viktigt med teknik och som inte vill jobba med det Den första gruppen, som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, kan i viss mån betraktas som redan frälsta. De behöver inte övertygas om teknikens förtjänster. Samtidigt visar undersökningen som sagt att denna grupp inte nödvändigtvis tänkt sig högskolestudier på området. Den andra gruppen, som utgörs av hälften av alla niondeklassare, är en viktig grupp att titta närmare på. Rimligtvis är det här den största potentialen finns för att rekrytera nya grupper till teknisk högskoleutbildning. Karaktäristiskt för denna grupp är att de i hög utsträckning har valt ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram. I sitt framtida arbetsliv vill de verka för en bättre miljö eller arbeta med människor. Vidare har de sämre självförtroende i teknik i skolan och de tycker inte att teknikämnet bör utökas utan att det är lagom som det är. Den tredje gruppen, som alltså uttrycker en starkt negativ inställning till teknik och som utgörs av en fjärdedel av alla niondeklassare, är också värd att uppmärksamma, inte minst eftersom tjejer är överrepresenterade. 12 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Jag passar inte in på tekniskt program Ungefär 7 procent av niondeklassarna i undersökningen (liksom totalt sett) har valt det tekniska gymnasieprogrammet, te. En betydligt större grupp har således inte gjort det, och skälen till detta varierar. Den vanligaste och mest logiska orsaken är att man inte är intresserad av teknik. Samtidigt är det tydligt att även sociala skäl kan vara avgörande. Av de som tycker att teknikämnet är roligt är vanligaste anledningen till att inte välja te att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Även för de som tycker att tekniskt arbete är viktigt men inte vill arbeta med det, är detta det vanligaste hindret. Ett annat skäl till att inte välja te trots att man tycker att teknik är roligt är att man tror att det är svårt att få jobb efteråt. Många teknikintresserade som inte valt te har också angett antingen att de redan har bestämt sig för ett annat yrke där teknisk utbildning inte passar in, eller att de har ett fritidsintresse som de värderar högre än teknik (till exempel idrott eller konst), alternativt att de istället valt nvprogrammet eftersom de uppfattat detta som bredare. Vidare finns tecken på bristande information till ungdomar om vad det tekniska programmet egentligen innebär. Undersökningen visar till exempel att föräldrar och skolmässor eller liknande Figur 6. Vilket av följande tre alternativ passar bäst in på vad du vill jobba med efter dina studier? Jag vill jobba med något som har med teknik att göra. Jag tycker att det är viktigt med teknik men jag vill inte jobba med det. Jag tycker inte att det är viktigt med teknik och vill inte jobba med det. 24 % 24 % 51 % 0 % 20 % 40 % 60 % Figur 7. Vilka är de viktigaste orsakerna till att du inte har valt en teknisk utbildning? Teknik intresserar mig inte Även om teknik intresserar mig så tror jag inte jag skulle passa i en sån klass Jag vet inte vad det innebär att gå en teknisk utbildning Ingen av mina kompisar har valt en teknisk utbildning Jag tror att det är ett område där det kommer vara ont om jobb Jag tror att det är svårt att få ett jobb med hög lön om man går en tekn. utb. Jag har blivit avrådd från att välja en teknisk utbildning Jag vill inte riskera att bli ensam tjej i klassen (endast svar från tjejer) Annan orsak 10 % 9 % 7 % 4 % 7 % 15 % 24 % 29 % 47 % 0 % 20 % 40 % 60 % Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 13

Figur 8. Hur intresserad är du av följande saker? jämfört med Hur användbart tror du att det är med en teknisk utbildning för att kunna jobba med dessa saker? 100 % 80 % 60 % 40 % Intresse 20 % Att tjäna mycket pengar Att få komma med idéer och skapa Att jobba med människor Datorer och mobiltelefoni Att jobba internationellt Att jobba för en bättre miljö Design Användbarhet aktiviteter har stor påverkan på de som väljer nv, men inte på de som väljer te. Det tyder på att te är relativt dåligt marknadsfört. Teknik? Nej, jag vill arbeta med människor En majoritet av niondeklassarna ser kompisar eller fritidsintressen som viktigare i livet än skolan. Även när det gäller framtidsplaner lägger de, utöver viljan att tjäna mycket pengar, stor vikt vid sociala aspekter. För teknikens del framstår detta som en utmaning. Gapet är nämligen stort mellan vad ungdomar är intresserade av att göra och vad de tror att en teknisk utbildning kan användas till (Figur 8). Få förknippar en teknisk utbildning med sociala kontakter. Tjejer är i större utsträckning än killar intresserade av att jobba med människor, samtidigt som de i lägre utsträckning tror att en teknisk utbildning är användbar till detta. De som har valt samhällsvetenskapliga programmet är de som är allra mest skeptiska till kopplingen mellan teknisk utbildning och arbete med människor. Här knyter denna undersökning an till flera tidigare studier som har visat på diskrepans mellan hur ungdomar och allmänhet ser på tekniska yrken och på hur de yrkesverksamma själva värderar sitt arbete. Ingenjörer beskriver till exempel ofta sitt arbete i positiva ordalag som kreativt, varierat och socialt. En viktig utmaning för bland annat högskolor och näringsliv är uppenbarligen att visa att teknisk utbildning kan leda till både till goda inkomster och innebära mycket sociala kontakter. 14 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Slutsatser Sammanfattningsvis visar undersökningen av niondeklassares attityder att: Kärnämnena svenska, matematik och engelska upplevs av ungdomarna som de tre viktigaste ämnena. Teknik tillhör de ämnen som rankas lägst. Sex av tio tycker att de lyckas bra med matematiken i skolan. Teknikämnet upplevs helt olika av tjejer och killar. Tjejer ser inte samma nytta med teknik som killar gör, varken i vardagen, för sin utbildnings skull eller för framtida arbete. Nästan alla läser teknik på något sätt och två av tre har teknik som ett eget ämne. Men jämfört med matematik som redan idag får stort utrymme i skolan så tycker vissa elever att man borde läsa mer teknik i skolan. När det gäller insatser för att göra tekniken mer intressant som skolämne så förordar ungdomar förbättringar som har att göra med lärarens förmåga att skapa intresse. När det gäller utbildning och yrkesval är det få som ser nyttan med skolans teknikämne. En av fyra vill jobba med något som har med teknik att göra. En betydligt större grupp tycker att teknik är viktigt men de vill inte själva arbeta med det. Av de som tycker teknik är roligt men ändå inte valt ett tekniskt gymnasieprogram är den vanligaste anledningen att de inte tror att de skulle passa in i klassen. Att tjäna mycket pengar och att arbeta med människor värderas högt av ungdomarna. Teknisk utbildning anses inte användbar för att få arbeta med människor. På den ursprungliga frågan Finns teknik? är det förenklade svaret ja. Nästan alla niondeklassare har antingen haft teknik som ett eget ämne eller som del i något annat ämne. Samtidigt är det tydligt att teknikämnets status är mycket låg. Ämnet betraktas som oviktigt och saknar koppling till framtida högskoleutbildning och karriär. Teknikämnet finns alltså, men behöver förbättras på många sätt. Lärarna, menar niondeklassarna, är nyckeln till förändring. På frågan Är matte svårt? är svaret nej. Svenska niondeklassare har relativt gott självförtroende i matematik och uttrycker inte heller några starka aversioner mot ämnet. Tvärtom tycker de att matematik hör till de tre viktigaste ämnena i skolan. Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 15

Varför en Teknikdelegation? Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hur ska Teknikdelegationen arbeta? Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framtidens situation och arbeta utåtriktat med att: Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och tekniker Kartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer och arbetsmarknadens struktur och framtida behov. Stärka lärare och lärarutbildningen Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning. Öka samverkan mellan skola och arbetsliv Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling. Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka intresset hos barn och ungdomar Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt. 16 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar

Teknikdelegationen Ordförande Leif Johansson, Volvokoncernen Ledamöter Johan Ancker, Teknikföretagen Paula Bäckman, Balthazar Science Center Helen Dannetun, Linköpings universitet Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega Karin Glader, Chalmers tekniska högskola Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan Lars Hagel, GE Healthcare Bio-Sciences AB Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola Philip Kapper, Norra Real Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien Anna-Maria Wiberg, Uppsala universitet Teknikdelegationens kansli Teresa Jonek, huvudsekreterare teresa.jonek@education.ministry.se Tel: 08-405 41 01, 073-040 65 83 Sara Karlsson, sekreterare sara.karlsson@education.ministry.se Tel: 08-405 50 15, 070-320 66 22 Marika Göthlin, biträdande sekreterare marika.kallio-gothlin@education.ministry.se Tel: 08-405 58 29, 070-880 63 73 Sofia Yngwe, kommunikatör sofia.yngwe@education.ministry.se Tel: 08-405 28 12 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 17

Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan 7 103 33 Stockholm info@teknikdelegationen.se www.teknikdelegationen.se Rapport 2009:2 isbn: 978-91-86321-01-7 Grafisk form: Formlandet Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se

Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset för högskoleutbildningar inom dessa områden med ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse. Teknikdelegationen är sammansatt av representanter främst från olika delar av näringslivet, universitetsoch högskolevärlden. Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och ett halvt år och leda fram till ett betänkande som ska överlämnas till högskole- och forskningsministern våren 2010. Läs mer på Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se 20 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar