Mikrokontroller. Klocka, interface, sensorer

Relevanta dokument
Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

4. Elektromagnetisk svängningskrets

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

FELSÖKNING MÄTNING KONTROLL

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006

Isolationsförstärkare

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Elektronik och Microbit

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Impedans och impedansmätning

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Vad är elektricitet?

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Impedans och impedansmätning

Induktans Induktans Induktans Induktans

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Exempel på LAX-uppgifter

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR

Elektronik 2017 EITA35

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

1 Grundläggande Ellära

Andra ordningens kretsar

Best.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare

Definition av kraftelektronik

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Givare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Impulsgivare. Kamaxelgivare

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

GPIO - General Purpose Input Output

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Laborationshandledning

Undersökning av logiknivåer (V I

Steget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, curid= )

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Magnetism och EL. Prov v 49

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Laboration II Elektronik

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

insignal H = V ut V in

RC-kretsar, transienta förlopp

LEGO Energimätare. Att komma igång

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Experiment med schmittrigger

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Läsminne Read Only Memory ROM

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Datakommunikation med IR-ljus.

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Tentamen i Fysik för K1,

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Elektroakustik Något lite om analogier

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

William Sandqvist

IE1206 Inbyggd Elektronik

Modifieringsförslag till Moody Boost

SYSTEM MANUAL R M S D D 1

Grindar och transistorer

Modifieringsförslag till Moody Tremolo

Grundläggande Elektriska Principer

4:7 Dioden och likriktning.

Laborationshandledning

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

COMBI Kanalers Kombinations Modul

Transkript:

Mikrokontroller Klocka, interface, sensorer

Synkronisering Alla operationer på digitala signaler måste ske synkront synkroniserat 0 0 1 1 0 0 = 1 C 0 0 0 osynkroniserat 0 0 1 1 0 0 = 1 C?? 0

Synkronisering Synkronisering i en mikrokontroller sker ofta med någon form av extern klockpuls. Denna klockpuls består oftast av en fyrkantvåg med en mycket preciserad frekvens (klockhastighet), som är individuell för varje typ av mikroprocessor.

Synkronisering Astabil vippa (Multivibrator) V dd R 1 R 3 R 2 R 4 C 2 C 1 Q 1 Q 2

Synkronisering Astabil vippa V dd V dd R 1 R 3 R 2 R 4 C 2 R 3 R 2 R C 1 2 C 1 R 4 C 1 Q 1 Q 2 Q 1 Q 2

Synkronisering V dd R 3 R 2 R C 1 2 C 1 R 4 Q 1 Q 2

Synkronisering Bistabil vippa Stabil i båda tillstånden V dd R 3 R 2 R 1 R 4 Q 1 Q 2

Synkronisering Astabil vippa V dd R 3 Q 1

Synkronisering Astabil vippa V dd V dd R 1 R 3 R 2 R 4 C 2 R 1 R 2 C 1 Q 1 Q 2 C 1 C 2 Digital oscillator ( klock-puls generator)

Synkronisering Klock-puls -generering V dd R 1 R 2 C 1 C 2 Temperatur och variationer i komponentvärden ger stora timing -fel. Kan åtgärdas genom att låsa oscillatorns frekvens med hjälp av en kristall.

Synkronisering Piezo-elektrisk kristall Bergskristall (kvartskristall, Quartz crystal ) f = 1 2¼ p L 1 C 1

Synkronisering Digital Kristall-oscillator X V dd R 1 R 2 C 1 C 2 Finns i lite olika varianter Om man vill ha puls-tåg med arbetsfaktor 50% Pierce -oscillator.

Digital klock-krets Exempel

Mikrokontroller INTERFACE

Interface Open Drain (Open Collector vid BJT) Kan styra andra spänningar än den interna spänningen för IC. IC Vdd Pull-Up -resistor Output GND

Interface Open Drain används ofta då man behöver en högre spänning som representerar logisk 1, än de 5 V som vanligtvis används. I schemat så betecknas en open-drain/collector med en asterisk på utgången,

Interface Tristate: Avsikten med Tristate är att avlägsna all påverkan av en krets. D.v.s, att det ska verka som om kretsen inte fanns närvarande. Detta betyder att kretsens utgång kan inte vara jordad eftersom det betyder logisk 0, och den kan inte vara ansluten till matningsspänningen eftersom det är en logisk 1. Ett tredje tillstånd behövs, som kopplar bort kretsen

Interface Tristate Typisk användning är vid Chip-select CS signal När Chip-select är inaktiv så är kretsen bortkopplad från alla andra kretsar T. ex., minneskretsar och mikrokontrollers använder den här tekniken för att aktiveras. Tristate-utgången markeras med en upp och ned vänd triangel > 1 5

Mikrokontroller

Mikrokontroller SENSOR / AKTUATOR

Sensorer Sensorer Definition: En sensor är en anordning som omvandlar en specifik form av energi till elektrisk energi De flesta sensorer utnyttjar någon form av fysikalisk/kemisk effekt eller påverkan för att skatta och känna av omgivande miljö Light Sound wave Semiconductor Magnetism Thermal Photovoltaic Piezoelectricity Zeeman Stark Doppler Raman Brillouin Nonlinear Optical parametric Doppler Acoustoelectric Acoustomagnetic Masking Diffraction Tunnel Zener Electric field Gun Josephson Superconduction Barkhausen Seebeck Peltier Thomson Photovoltaic Photoconductive Photoelectron emission Photoelectromagnetic Pockels Kerr Piezoelectric

Sensorer Om man istället omvandlar elektrisk energi till någon annan form av energi för att påverka den omgivande miljön, så kallas en sådan enhet för en Aktuator Så en aktuator är motsatsen till en sensor. En givare kan vara aktiv eller passiv. En aktiv givare genererar sin egen utsignal, t.ex., fototransistor En passiv givare styr en signal som matas utifrån, t. ex. Fotoresistor (vars resistans ändras av mängden ljus)

Sensorer Kapacitiva sensorer Använder det elektriska fältet mellan objekt för att mäta mekanisk påverkan Så, om avståndet mellan plattorna ändrar sig så kommer kapacitansen att ändra sig och eftersom strömmen genom kondensatorn är i(t) = dq(t) dt C = " A d = C du(t) dt När kapacitansen ändras, så ändras strömmen T. ex., mikrofoner, touch -knappar, tryck-sensor

Sensorer Induktiva givare Spolen känner av förändringar i magnetfält u(t) = L di(t) dt Spolens induktans kan också skrivas L = ¹ N2 A ` Så genom att påverka spolens längd, area, antal varv eller det magnetiska materialet i spolen, så kan vi överföra mekaniska förändringar till spänningsförändringar. T. ex., generator/motor, lägesgivare/aktuator, magnetfältsavkännare, varvräknare, flödesmätare.

Sensorer Peltier-element (Aktuator) Om en elektrisk ström rör sig från ett ämne till ett annat så kommer värme att produceras eller avges. (Sensor) Om man värmer det ena ämnet och kyler ner det andra så kommer det att generera en ström

Sensorer Electrokemiska sensorer Syre sensor Zirkoniumoxid är känsligt för syre i en gasblandning Arbetstemperatur på 640 Celcius. Vid den här temperaturen så fungerar zirkonium som en elektrolyt Syrejoner rör sig genom sensorn och genererar en elektrisk ström Används t. ex., som lambda-sensor i bilar, för att mäta förbränningen.

Sensorer Halvledare (Givare) Fotodioder, fototransistorer (Aktuator) LED, IR, UV, Laser Kan tillverkas för att känna av/generera olika våglängder på ljus (Givare) Hall-effekt, halvledare som känner av magnetfält.

Avancerade sensorer Attityd-sensor (Gyroskop) En sensor som kan känna av om ett objekt roteras i någon riktning genom att mäta rotation runt x, y och z axlarna Den mekaniska metoden är att använda ett roterande hjul som referens när man mäter lutningsvinklarna

Avancerade sensorer Dagens attitydsensorer är optoelektroniska och använder laserljus Om laserljus skickas genom två stationära lika långa optiska kablar, så kommer signalen från dem att vara identiska. Om kablarna roteras så kommer laserljuset i den ena kabeln att färdas en kortare väg och ljuset i den andra att färdas en längre väg, vilket ger upphov till en fasskillnad mellan signalerna.

Avancerade sensorer Piezo-elektriskt gyro En vibrerande kristall tenderar att, oavsett vridande rörelser, vibrera i samma plan T.ex., finns i iphone4, ipad2, radiostyrda helikoptrar, bildstabilisering i kameror, i många moderna bilar