Skog, makt och människor

Relevanta dokument
Om ekinventeringarna i Kronoberg 1821 och

När landet kom till staden

',-F=t. Bengt Bt-r'te. Enivdanare i Bergslagens skogar rjd 1S00-talets mitt -tl. \-- Sli,irr:; lirrtli,i lli'in n., : Ö li,r r=t,r.

Skattemannen - eketrädets hatare

Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia

Makten över landskapet experter eller politiker?

i 179 EKHISTORIA FRAN BLEKINGE & VISINGSO AV: MATS JOHANSSON, JK 92/96

Unga ekar och unga adelsmän ska man hata En studie av det svenska ekregalets konfliktskapande mekanismer i Ramdala socken, Blekinge län

Skogshistoria år från år

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

En stafett mellan generationerna

Svensk författningssamling

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Naturbrukarna

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Svenska kyrkans primas

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Marie Lennersand & Linda Oja. Livet går vidare. Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna GIDLUNDS FORLAG

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

METOD 1. Lennart Bosrup

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Ägandet och staten. Debatterna i Jämtlands och Västernorrlands län om 1903 års skogsvårdslag. kapitel 9. Stefan Dalin

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Upphovsrätt och fri kultur

En effektivare kriminalisering av penningtvätt

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Hotbilder inom svenskt skogsbruk under 300 år. och efterföljande reaktioner -'-'1-- Johan Lindeberg jk 93/97

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Internationell utblick gällande stölder

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

hållbar affärsmodell för framtiden

Betesskador av älg i Götaland

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Rättigheter och Rättsskipning

Nytt från Naturvårdsverket

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Inledning. "Alla brukar skogen men ingen vårdar den. " Skogsvård

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

Bodel Norrby. Sundsvall 22 mars 2011

Stockholm i bottniska farvatten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Världskrigens tid

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari Sverige. Kungl.

Rätten att kommunicera fritt

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Gränsskogsutredningens betänkande Skog utan gräns? (SOU 2009:30)

Allemansrätten och marknyttjande

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Västmanlands länmånad

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Det svenska PEFC-systemet består av:

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Villapanelrapport Februari 2010

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Skogsbruk på samhällets villkor Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

AoM Consult AB. Rätt och religion. Familjerätt, hedersbrott och sharialagar. Din utbildningskonsult

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Underlag askåterföring

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Verksamhetsplan för Spillkråkan 2018

Svensk författningssamling

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a

Högskoleverket. Delprov DTK

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

STUDIEHANDBOK SKOGSHÖGSKOLAN FÖR SVENSKA SKOG SVÅR DSFO RENINGENS

Transkript:

Skog, makt och människor En miljöhistoria om svensk skog 1800-1875 Per Eliasson KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 25 Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Innehållsförteckning Företal 11 Förord 13 KAPITEL 1 Inledning - Det systematiska skogsbruket 17 En annan skog 17 Frågor om skog 18 Miljö och historia 19 Fokusera på förhållandet natur och samhälle 19 Överskrida disciplingränser 21 Miljöhistoria och skog 22 Skogsbrist : 22 Marknadsrelationer och avskogning 24 Skogsbruk och miljöhistoria - teoretiska utgångspunkter och avgränsning 26 Samlande begrepp och deras inbördes förhållande 27 Skogsbruksbegreppet 31 Skogsbruk är odling av skog 31 Föryngring och avverkning 32 Vård 33 Tyskland - ett föregångsland 34 Införande av skogsbruk i Danmark 34 Nya problem med skogsbruk - föryngring, vård och avverkning 37 Skogsseparation 39 Traditionella rättigheter till skog 40 Storbritannien 41 Frankrike 41 Tyskland 42 En ny äganderätt i konflikt med gamla normer 43 Avhandlingens tema: Införande av skogsbruk 45 KAPITEL 2 Utmark och skog - Det svenska forskningsläget Forskning om utmark 47 Ett långt perspektiv på svenskt skogsutnyttjande 49 Forskningsläget kring "förskingrandet av kronoskogarna " 51 Forskningsläget kring det tidiga svenska skogsbruket 52 Forskningsläget kring den nya skogspolitiken 53 Ägandet av skogbärande mark och fördelningssystemen 54 Forskningsläget kring ägande- och dispositionsrätt 55 Centralmakten, lokalsamhället och fördelningssystemen 57 Centralmakt och lokalsamhälle i det formella fördelningssystemet 60 Traditionella rättigheter till skog 61 Sammanfattning inför den fortsatta undersökningen 65 KAPITEL 3 "Skattemannen, Eketrädets hatare" - Ek och systematiskt skogsbruk 1730-1830 67 Skogsbrist och organiskt material 67 Högskog, lågskog och ekvirke i England, Frankrike och Danmark 68 Människor och skog 1720-1830 69 Konflikt om bärande träd i lagstiftningen 70 Fri dispositionsrätt till ekar? - 1789 års skatteköpsförordning 70

/ väntan på dispositionsrätten - 1793 års skogsordning ;. 71 Dispositionsrätt med förhinder - 1805 års skogsordning.... > 71 Rättstillämpningen 72 72 Förändringar i ekbeståndet under 1700-talet 73 Effekten av långvarig ekanvändning. 73 Användbar ek på 1790-talet 74 Flottans uppfattning om virkesförsörjningen under 1700-talet 76 77 Eken och ängen 77 Var växte ekarna? 77 Eken på utmarken - bete och uppodling.78 Eken på inägorna - lövängen 79 Stamkvistning och hamling 80 Stamkvistningens resultat 81 81 Frågor inför debattanalysen 82 Skogsordningens tid - riksdagsbehandingen 1809-1818 83 1809 års riksdag - "et werkligt ondt för Landtman" 83 1812 års riksdag - "åker och äng till mehn och skada " 85 1815 årsriksdag "skall en nöjaktig douceur stickas i deras fickor" 87 1817/18 års riksdag- " Skogshushållningens i riket förbättrande samt i synnerhet Ekeskogarnes vård och förkofran" 90 91 Eken under början av 1800-talet 93 Utsyning och utstämpling 93 Flottkommittén frågar landshövdingarna. 94 Tillståndet för ekskogarna 94 Jordnaturens betydelse och ekplanteringar. 96 Åsikter om skogsordningen och hushållningen med ekar 96 Konstruktionskontorets uppfattning 98 Flottkommitténs betänkande 100 101 Den stora ekbesiktningen 102 En helomvändning 102 Ett färdigt förslag 104 Besiktningens resultat 105 106 Förändringens tid - riksdagsbehandlingen 1823 107 1823 års riksdag - "wi insupe detta hat med modersmjölken" 107 Sammanfattning 110 Förberedelser för ekens frisläppande 111 Inlösningsförslaget på remiss 111 Förslag till ekplanteringar i Skåne, Blekinge och Småland 112 Förslag till ekplanteringar i Östergötland 112 Nya utstämplingar 113 113 Förändringens tid - riksdagsbehandlingen 1828/1830 113 1828/30 års riksdag - "vinsten deraf til kommer efterkommande allena " 113 116 Brist eller inte? 117 Ektillståndet på 1830-talet 117 Risekar och vrakekar 120 Ett långt perspektiv på ett litet område... 121 Eken på frälsejord 121 Eken under 1800-talet 123 Flottans fortsatta virkesförsörjning 124 Var det skogsbrist? '. 124 Debatten om eken 125 Ekologiska, politiska och kulturella faktorer bakom konflikten om ek 126 KAPITEL 4 "Att skjörda af en skog" - Införandet av skogsbruk 1809-1841 131 Människor och skog 1800-talet 131 Svensk skogsvetenskap 1809-1818 132 af Ström och Djurgården 132 Frågor inför debattanalysen 133 Skogsordningens tid - riksdagsbehandlingen 1809-1818 134 1809 års riksdag- "på defleste ställen öfwerflödig och onyttig" 134 1812 års riksdag- "denna onödiga och förtryckande Betjening måtte afskaffas " 135

1815 årsriksdag- "det är hårdt att tvinga folk att svälta, för det de äro ärlige" 136 1817/18 års riksdag- "förflottornes eller andre Kronans behof nödige" 139 142 Svensk skogsvetenskap - 1818-1824 146 Skogen och Lantbruksakademien 146 af Ströms förslag till systematisk skogshushållning 147 Den kungliga belöningen och Lantbruksakademien 149 Böckers förslag till skogars skötsel 149 Lantbruksakademiens behandling av förslagen 151 Polemik om skogshushållningen 152 153 Förändringens tid - riksdagsbehandlingen 1823 154 1823 årsriksdag "som för Flottornas och andra Kronans behof befinnas nödige" 154 160 Skogshushållningens införande 1824-1841 163 Regleringen av kronoparker och allmänningar 163 af Ström och den tyska skogshushållningen 163 af Ströms förslag till skogshushållning.164 Kronoparkernas reglering några exempel 165 Första årets erfarenheter 166 Resultatet av kronoparkernas reglering... 167 Allmänningarnas reglering 169 Resultatet av allmänningarnas reglering 170 Kronoparkerna och ekplanteringarna 171 Skogsinstitutet 173 Skogskommittén 173 En centralstyrelse för skogsväsendet förslag med förhinder 174 Skogs- och jägeristatens organisation 174 Instruktion för skogs- och jägeristaten 175 Skogplanteringskassan 177 af Ströms system för skogshushållning..178 179 Förändringens och skogshushållningens tid - riksdagsbehandlingen 1828-1841 181 1820- och 1830-talensriksdagar- "mest öfwerftödiga och ogagneliga sysslor i Staten" 181 1840/41 års riksdag- " hinder för communala inrättningars bildande" 182 186 Debatten om införande av skogsbruk. 188 Införande av kronans skogsbruk-1809-1841 190 KAPITEL 5 "Vinst för sköflaren, men olycka för landet" - Allmännyttans tid 1841-1859 193 Svensk skogsvetenskap och bruksskogarna 1841-1851 193 Bruken och bruksskogarna 193 Obbarius skogshushållningssystem 194 Polemiken mellan Obbarius och Segerdahl 197 Segerdahls skogshushållningssystem mot Obbarius 197 Segerdahl och den romantiska biologin.. 200 201 Svensk skogsvetenskap 1841-1851 -från den enskilda till den allmänna sfären. 202 Skogen och klimatet 202 Lantbruksmötena 205 Sveriges skogstillstånd enligt af Ström och Falkman 207 209 Frågor inför debattanalysen 210 Allmännyttans tid - riksdagsbehandlingen 1844-1851 210 1844/45 års riksdag- "motverka de förnuftiga foreskrifter" 210 1847/48 års riksdag- "alldeles ruinerad och rakt förstörd" 212 1850/51 års riksdag - " Traditionen har också åtskilligt att förmåla ifrån den tiden"... 216 218 Svensk skogsvetenskap 1851-1853 - landets skogstillstånd 221 Sveriges skogstillstånd - Falkmans beskrivning 221 Lantbruksmötet och skogen 223 Skogslagstiftningens historia - Rydin 225

226 Allmännyttans tid - riksdags- " behandlingen 1853/54 f 227 1853/54 års riksdag- "den, som afverkar skog, skall draga försorg om dess återväxt" 227 232 Svensk skogsvetenskap 1853-56 - mot ett statsskogsbruk 236 1855 års skogskommitté 236 Trakthyggesbrukets omfattning 239 Konflikter kring kronoparker 241 Trakthyggesbrukets problem 244 Röster för ett utökat statsskogsbruk 247 249 Allmännyttans tid - riksdags behandlingen 1856/58 250 1856/58 årsriksdag- "Jag älskar icke sjelfsvåld, men jag hatar tvång" 250 254 Debatten om statsskogsbruket 257 Införande av allmännyttans skogsbruk -1841-1859 259 KAPITEL 6 "lika med luft och vatten" - Skogsåverkan och stöld 1809-1859 263 Heder och att äga 263 Heder och vanheder 263 Skamstraffen 264 Att äga växande träd 265 Skogsåverkan 266 Finland 266 Danmark 267 Sverige 267 Skogsåverkan som skogsbrott 269 Skogsåverkan - tiden före 1734 års lag.269 Skogsåverkan -1734 års lag 270 Skogsåverkan 1805 - brottet, rättegången, bevisningen och straffet 271 Averkansbrottet 272 Frågor inför debattanalysen 272 Skogsordningens tid - riksdagsbehandlingen 1809-1818 274 1809 årsriksdag- "wåra hemmawarande bröder få undergå detta nesliga straff... 274 1812 års riksdag- "det ärbara namnet af åwärkare" 274 1815 års riksdag - "emedan Skogen växer utan Menniskans närmare vård" 276 1817/18 års riksdag- "ett ingrepp i min äganderätt" 279 280 Förändringens tid - riksdagsbehandlingen 1823-1830 284 1823 års riksdag- "hwarföre enskildt egendom skall wara mindre fredad" 284 1828/30 års riksdag- "Staten är skyldig att skydda den enskildas tillgångar" 287 289 Skogsåverkan under 1830-talet 292 Skogsåverkan i siffror 292 Skogsåverkan i södra Sverige 293 Lagkommitténs och lagberedningens arbete 1811-1847 294 Skogshushållningens tid - riksdagsbehandlingen 1834-1841 296 1834/35 års riksdag - "att skog ej skall anses växa för alla " 296 1840/41 års riksdag- "hvarvid opinionen ännu ej fästat vanära " 297 298 Allmännyttans tid - skogsåverkansdebatten 1844-1858 299 1844/45 års riksdag 299 1847/48 års riksdag- "allmänna opinionen stämplar äverkaren såsom tjuf 300 1850/51 års riksdag 301 Sjätte lantbruksmötet 1853 301 1853/54 årsriksdag- "Skogsåverkan bör anses och bestraffas som stöld" 302 1855 års skogskommitté 306 1856/58 års riksdag - "för egen vinning, begår olofligt skogshyggge " 307 308 Skogsåverkan på 1850-talet 312 Skogsåverkan i siffror 312 Skogsåverkan i 1855 års skogskommitté.314 Frågor kring skogsåverkan 315 Resultat 315 Slutsatser 318 Debatten om skogsåverkan 1809-1859.319 40 motioner 319 Debatten om skogsåverkan - resultat 319 Skogsåverkan eller stöld? 322

KAPITEL 7 "Att om möjligt hämma baggböleriet" - Skogsfråga blir Norrlandsfråga 1859-1875 1830-tal och 1860-tal Det nya statsskogsbruket Skogen i södra Sverige Segerdahl och omsvängningen Riksdagsbehandlingen och skogsbruket 1859-1866 De sista ståndsriksdagarna 1859-1866. Allmännyttans skogsbruk 1866-1870 Skogen i norra Sverige Blödning och skogsbruk Skogsåverkan på 1860- och 1870-talet. Riksdagsbehandlingen och skogsbruket 1867-1870 En ny riksdag men gamla frågor \ '.»., -1867-1870 -A. J K J J- *~/ / *-T -» I F I - - b F»!»! - Allmännyttans skogsbruk 1870-1875 Den norrländska skogskommittén Skogsstyrelsen och norrländska skogskommittén Riksdagsbehandlingen 1873-1875 - ^en ^ <1> 4 X nv. A. J T vändounkt I A A - 1 V - f - 3 - J 1 4» A 4 ^ l *» F» ' > - F» l -» F,», < <. - F.. F, *.. F., 1873 års riksdag - inköp av skogsmark i södra Sverige 1874 års riksdag - återväxtlag och dimensionslag 1874 års riksdag - skogsåverkan eller stöld 1875 årsriksdagskogsåverkan blir stöld 327.327.328.329 332 333.335.335.338 339.339 340.342.343 343 343 346 347 347 349 354 Från skogsfråga till Norrlandsfråga -1859-1875 KAPITEL 8 Införandet av skogsbruk i Sverige -Resultat Skogsbruk och naturförändringar Skogsbruk, intressen och makt Skogsbruk och tolkningar av naturen Skogsbruk och skogens värden Skogsbruk under internationell påverkan Varför, hur och med vilka konsekvenser införs skogsbruk? Epilog Miljöhistoria och skogsbruk The Introduction of Silviculture in Sweden Noter Källor och litteratur Otryckta källor Tryckta källor Litteratur Figurer, tabeller och bilder Figurförteckning Tabellförteckning Bildkällor Personregister Tidigare utgivna volymer 357 358 363 363 365 367 368 370 372 373 374 374 386 427 428 433 447 448 448 450 454