Mötesanteckningar 1 (17) 2016-11-30 BV/BE, BV/PI, BV/UA Anna Andersson Petter Wikström Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 9 november 2016 Närvarande: Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, ordförande Björn Öckert, IFAU Carin Callerholm, Universitetskanslersämbetet Christina Sandström, Skolverket Elisa Baroni, Socialdepartementet Julia Asplund, Arbetsförmedlingen (ersätter Karin Berglind) Karin Lundström, Arbetsmarknadsdepartementet Mattias Sjöstrand, Utbildningsdepartementet Mona Fridell, Sveriges Kommuner och Landsting Tiina Ekman, MUCF Marie Lindquist, Myndigheten för yrkeshögskolan Från SCB: Petra Otterblad Olausson, BV/LEDN Karin Lundström, BV/PI (ersätter Eiwor Höglund Dávila) Fredrik Rahm, BV/BE Therese Garp, BV/UA Anna Andersson, BV/UA, sekreterare Petter Wikström, BV/BE, sekreterare Tomas Westling, BV/UA (punkt 7) Frånvarande Anna Karin Hildingson Boqvist, Barnombudsmannen Jonas Norlin, Finansdepartementet 1 Mötet öppnas, godkännande av dagordning samt mötesanteckningar från föregående möte Ordföranden förklarade mötet öppnat och hälsade välkomna. Ingen hade något tillägg till dagordningen, som därmed godtogs. Även mötesanteckningarna från föregående möte godkändes. 2 Presentationsrunda En kort presentationsrunda hölls.
2 (17) 3 Information från SCB: ny instruktion, ny kvalitetsföreskrift och övriga aktuella frågor Petra Otterblad Olausson, ny avdelningschef på avdelningen för befolkning och välfärd, presenterade övergripande information om SCB:s verksamhet som tas upp på alla SCB:s användarråd. Petra kommer närmast från myndigheten för vård- och omsorgsanalys men huvuddelen av sitt arbetsliv har hon tillbringat på Socialstyrelsen. Petra har disputerat på Karolinska institutet. Punkter som togs upp på informationen: - SCB har fått en ny instruktion som bland annat innebär en förtydligad samordningsroll samt ansvar som nationell statistikmyndighet (NSI). - SCB har beslutat om en ny kvalitetsföreskrift för den officiella statistiken som kommer att träda i kraft den 1 januari 2017. - Översyn av SCB:s intervjuverksamhet som ett led i att minska bortfallet. - Försök med extern leverantör för Arbetskraftsundersökningarnas (AKU:s) datainsamling har genomförts. Försöket har bedömts som lyckat och avtalet har förlängts. En fråga ställs om det finns planer på att lägga ner SCB:s intervjuverksamhet. Det finns inga sådana planer, utan det handlar mer om att planera resursanvändningen och titta på hur mycket egen kompetens man ska ha och hur mycket som ska upphandlas. För AKU diskuteras att hälften ska läggas ut på extern leverantör och hälften vara kvar på SCB. - Ny avdelning för process- och metodutveckling. Målet är bland annat att stärka myndighetens utvecklingsförmåga samt säkra metodkompetens. - Intern utredning kring publicering av offentliga mikrodatafiler från SCB-data (så kallade Public Use Files). Här kommenteras att detta vore intressant att ta upp i rådet. Detta är något som efterfrågas på svenska universitet. - Intern utredning kring så kallade öppna data. En fråga ställdes om statusen på utredningen kring öppna data som görs på SCB. Utredningen planeras vara klar i slutet av det här året. - Riksrevisionen har granskat SCB när det gäller utlämnande av mikrodata, leverans av data till Luxembourg Income Study (LIS), och förvaltningsbiståndet där SCB:s tjänsteexport berörs. Rekommendationerna som Riksrevisionen har riktar sig till regeringen. Det uppkom frågor om och fördes en diskussion kring väntetiden för forskare vid utlämnande av mikrodata. Petra påtalade att en faktor som spelar in är att det är mer komplicerade förfrågningar idag när flera myndigheters och andra aktörers data kan vara inblandade vid mikrodatauppdragen och det påverkar ledtiderna. Det uttrycktes ändå en stark önskan bland ledamöterna att väntetiderna måste kortas. Utlämningen av mikrodata till officiell statistik upplevs av någon ha längre kötid än tidigare. Kan det bero på den centralisering som gjorts på SCB och kom-
3 (17) mer i så fall väntetiderna ytterligare förlängas om man centraliserar ytterligare? Kan det skapas ett snabbspår för utlämning till officiell statistik undrar en ledamot? Användarrådet har en rådgivande funktion och ska företräda användare av den anslagsfinansierade statistiken som SCB ansvarar för inom aktuella ämnesområden. Därmed avses både det allmäninformativa behovet av statistik och mer specifika behov hos olika användare. Med tanke på att utlämning av mikrodata rör den uppdragsfinansierade verksamheten kanske det finns anledning att diskutera dessa frågor i andra grupper eller ett användarråd som avser just mikrodatautlämningar? Det kom en fråga om den nya kvalitetsenkäten som samlas in från SAM under 2016. Resultatet från kvalitetsenkäten kommer användas till den första rapporten om systemet för den officiella statistiken som, enligt SCB:s instruktion, ska skickas till regeringen i mars 2017. Rapporten kommer att stämmas av med SAM innan den skickas till regeringen och resultatet av utvärderingen kommer att bli offentlig. 4 Diskussion om SCB:s planering för 2017 Enheten för befolkningsstatistik: Fredrik Rahm, chef på enheten för befolkningsstatistik, presenterade vad som ingår inom ramen för enhetens anslag: Befolkningsstatistik Integrationsstatistik Jämställdhetsstatistik Befolkningsstatistiken har följande övergripande tidsplan för 2017 inom anslaget: Befolkningsstatistik för 2016 publiceras 21 februari och 21 mars. Befolkningen per 1 november publiceras 7 december. (SSD). Preliminär månadsstatistik och kvartalsstatistik publiceras löpande under året (EFD) Hushållsstatistiken för 2016 publiceras i SSD och ETD den 21 mars Planerade Statistiknyheter: 21 februari, 21 mars och 18 augusti Namndatabasen för nyfödda namngivna 2015 offentliggörs den 13 januari och namnstatistik för hela befolkningen den 8 februari Med start under våren publiceras löpande under året ett tiotal artiklar på webbplatsen Utveckling som planerats inom befolkningsstatistiken/integrationsstatistiken under 2017: Ett fortsatt arbete med projektet om Cirkulär migration. Uppdatering av hushållsdefinitionen så den stämmer överens med den definition som Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik vid SCB använder vid publicering i hushållsstatistiken. Ett antal
4 (17) år av statistik i SSD ska därmed revideras. Definitionsändringen rör endast bortfallet som uppgår till ca 3 procent. En ökad tilldelning av samordningsnummer väntas komma från och med juni 2017, detta till följd av utredningen om tilldelning av samordningsnummer för asylsökande som genomförts av Skatteverket. Enheten för befolkningsstatistik ska tillsammans med andra enheter på SCB se över möjligheterna till att utveckla statistiken för asylsökande under 2017. Inom ramen för anslaget för integrationsstatistiken ska Enheten för befolkningsstatistik uppdatera temaingången på SCB:s webbplats med den statistik som publiceras på webbplatsen. Temaområde på webbplatsen består av: statistik (Demografi, Utbildning, Arbetsmarknad och Demokrati), artiklar och publikationer, press och andra källor till statistiken, länkar till både svenska och internationella webbsidor Jämställdhetsstatistiken har också en temaingång på SCB:s hemsida. Inom anslaget ska vartannat år den efterfrågade publikationen På tal om kvinnor och män tas fram, det har gjorts under 2016. Under 2017 har bland annat följande aktiviteter planerats: Indikatorerna som återfinns på temaingången om Jämställdhet på SCB:s webbplats kommer, i likhet med tidigare år, att uppdateras i slutet av varje termin. Efterlevnaden av den 14 i Statistikförordningen kartläggs under 2016 och resultaten kommer att återkopplas under 2017. Påbörja arbete med att ta fram en uppdaterad upplaga av publikationen Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Prognosinstitutet: Inom ramen för enhetens anslagsverksamhet ingår befolkningsprognosen Sveriges framtida befolkning 2017 2060, vilken publiceras i april 2017. Detta är enbart en uppdatering av tidigare arbete och kommer att fokusera på de närmsta åren. I juni publiceras barn och familjestatistik. Det är en ny statistik där man i år för första gången tagit hjälp av hushållsregistret. Trender och prognoser görs vart tredje år och en rapport kommer att publiceras i december. I december publiceras även Arbetskraftsbarometern som görs varje år, liksom en analysrapport inom integrationsområdet. Utöver detta planeras ett antal demografiska analysrapporter. Här finns det ett antal olika förslag. Dessa är: Fruktsamhet för inrikes födda efter bakgrund, utbildningsnivå m.m. Syftet här är att undersöka om detta är något man behöver ta hänsyn till vid befolkningsprognoser.
5 (17) Dödlighet bland barn och unga efter föräldrarnas socioekonomiska egenskaper. I somras publicerades en rapport om dödlighet och livslängd efter utbildningsnivå, inkomst etc. Här är tanken att fokusera på dödlighet bland barn och unga efter föräldrarnas egenskaper. Metodstudie: mäta separationer med register. Hur tillförlitlig är en förändrad folkbokföring som en indikation på separation? Detta används för studier om barn, men det behöver utredas mer vad det egentligen är man ser i registren. Vem tar vem på äktenskapsmarknaden? Här finns en koppling till det första förslaget. Vi ser en förändrad sammansättning bland unga vuxna. Blir vissa över i några grupper? Kan det leda till ökad barnlöshet? Uppföljning av tidsbegränsade uppehållstillstånd. Hur påverkar tidsbegränsade uppehållstillstånd utvandringsrisker vid prognoser om utvandring? Analys av effekten av BREXIT. En undersökning av omfattningen av utvandring/invandring till och från Storbritannien. I dagsläget är förslagen om fruktsamhet för inrikes födda efter bakgrund, utbildningsnivå m.m. samt metodstudien att mäta separationer med register mer säkra, medan resterande förslag är mer flytande. Här efterfrågas rådets tankar om förslagen. En fråga ställs avseende metodstudien att mäta separationer med register och om man planerar att titta på frågan om växelvis boende. Detta är inte en del av planeringen. En plan är att följa barn genom hela livet och se på deras folkbokföring. En stor brist i registren är att de inte fångar upp växelvis boende. En kommentar framförs om att separationer kan vara kopplade till olika ersättningar. Kommer det göras någon samkörning med uppgifter från t.ex. försäkringskassan? Man har ännu inte kommit så långt i planeringen. Nu fokuserar man främst på registeruppgifterna. Det kommenteras att en uppgift regeringen efterfrågar just är när unga flyttar hemifrån vilket idag är svårt att fastställa. Urvalsundersökningar har visat att vi överskattar åldern med ett år. Samtidigt är det också många som återvänder hem igen. Olika politik i olika kommuner påverkar också statistiken. En kommentar avseende förslaget om analys av effekten av BREXIT är att de som endast är borta en kortare tid inte fångas upp. Om de t.ex. väljer att åka någon annanstans istället. Vad gäller förslaget om fruktsamhet för inrikes födda efter bakgrund, utbildningsnivå m.m. föreslås att ålder och boendeort kan vara intressanta faktorer att ta hänsyn till. Unga med utrikes bakgrund liksom unga på mindre orter bildar familj i tidigare ålder. Det kommenteras att förslaget om att undersöka dödlighet bland barn och unga efter föräldrarnas socioekonomiska egenskaper är intressant, men att det handlar om tämligen låga andelar. Det är dock en kunskap vi inte har idag. Det poängteras att IFAU släppte en rapport om barns död-
6 (17) lighet utifrån föräldrars bakgrund förra året, vilken bör tittas närmre på så att ingen överlappning sker. Det är även några större uppdrag som är aktuella nästa år, såsom indikatorer till Barnombudsmannens Max 18, en lärarprognos på uppdrag av Skolverket, en analysrapport kring undersköterskor på uppdrag av Region Skåne samt eventuellt fortsatta uppdrag från Reglab om regionala matchningsindikatorer Enheten för statistik om utbildning och arbete: Enheten får varje år ett anslag på cirka 15 20 miljoner för analyser. Det första som sedan planeras in är den årliga återkommande verksamheten samt intermittenser. Det kan exempelvis handla om enkätundersökningar eller EU-reglerade undersökningar. Medan dessa planer är fasta finns det större utrymme för påverkan från användarna och de behov som finns i omvärlden för andra undersökningar och studier. För dessa efterfrågas nu rådets synpunkter. I den årliga verksamheten ingår exempelvis Befolkningens utbildning inkl. insamling av uppgifter om utbildning i annat land än i Sverige, som sedan används för att uppdatera utbildningsregistret. Här ställs en fråga om inte även barn skulle kunna inkluderas i enkätundersökningen. Vad gäller de internationella undersökningarna Adult education survey (AES) och Continuing Vocational Training Survey (CVTS) har uppgifter samlats in i år och ska leverans till Eurostat nästa år. En fråga ställs om vilka som räknas som vuxna i AES. Nu är det individer i åldern 25 64 år, men EU vill utöka detta spann. Utöver detta ska en översyn av SUN-koden göras i och med att ISCED har ändrats. Rådet undrar om det finns någon tidsplan för det arbetet. Enheten är precis i uppstartsarbetet. Det är tänkt att ett inledande kartläggning av behoven ska göras och därmed också ett möte med användare. Nästa år planeras tre återkommande enkätundersökningar. Undersökningarna om inträde på arbetsmarknaden publiceras 27 november 2017, medan Gymnasieungdomars studieintresse publiceras våren 2018. En fråga ställs huruvida det gjorts någon uppföljning av Gymnasieungdomars studieintresse. Den senaste uppföljningen gjordes våren 2016 och finns publicerad här. Det kommenteras att det är viktigt att SCB hänger med i utvecklingen av teknologin i att exempelvis mobilanpassa och använda QR-koder. Det framförs också att det är viktigt att SCB tar uppgifter från register när sådana finns tillgängliga. I januari/februari kommer en rapport att publiceras baserad på enkätundersökningen Lärare och sjuksköterskor utanför yrket som genomförts i år. Utöver enkätundersökningar vill enheten satsa på registerstudier och rådet framför sina synpunkter på de förslag som finns. Ett av förslagen som diskuteras är nyanlända i utbildningssystemet. Här kommenteras att det är viktigt att hela utbildningssystemet täcks in. För att det ska tillföra
7 (17) något utöver det Skolverket redan tar fram är det viktigt att ha en bredare ansats. Ett annat förslag är att undersöka skillnader mellan könen i utbildningsval i gymnasieskolan. Här kommenteras att det bör delas upp i yrkesförberedande och studieförberedande program. Det vore även intressant att titta på etablering efter kön i branscher som är könsstereotypa. En synpunkt framförs också om vikten av att inkludera YH när det planeras för studier inom utbildningsområdet. Enheten funderar även på att följa upp eleverna som fick stödundervisning och slutade nian 1998. Här kommenteras att det finns stora metodologiska utmaningar och att det kan behövas en kontrollgrupp. Förändringar i skollagen avseende stödundervisning kan också påverka de eventuella förändringar över tid som går att se. Ett annat förslag är att undersöka skillnader i skolresultat med avseende på omsättning av lärare och rektorer i grundskolan. Här kommenteras att det som i registret ser ut som en flytt egentligen kan vara en omorganisation. Det poängteras att elever inte kan kopplas ihop med lärare utan bara med skolor. Enheten funderar även på att göra en beskrivning av hur kommuner använder den resursfördelningsmodell som SCB framställer. Rådet tycker det låter mycket intressant att få veta mer om hur modellen är uppbyggd och vilka parametrar resursfördelningen baseras på. Enheten tar även upp ett antal andra studier som diskuterats men som i dagsläget inte är planerade att genomföras 2017. Här framförs att en studie av vilka som väljer yrkesprogrammen före och efter reformen låter intressant, vilket gäller även SFI jämfört med SFX, samt nyanländas deltagande i studieförbund/folkhögskolan. Enheten tar med sig dessa och övriga synpunkter som togs upp på rådet i den fortsatta planeringen. 5 SCB:s integrationsstatistik. Vad publiceras idag? Fredrik Rahm presenterade vad SCB idag har för övergripande uppgifter inom anslaget för integrationsområdet. Arbetet är organiserat enligt nedan: Publicera statistik över integrationen, Enheten för befolkningsstatistik Utföra analyser över integrationen, Prognosinstitutet Förvalta och utveckla STATIV, Registerenheten Fredrik visade temaingången Integration på SCB:s hemsida, som tidigare beskrivits under punkten Diskussion om SCB:s planering 2017. Aktiviteter som planeras under 2017, som inte redan nämnts under SCB:s planering, är att utreda möjligheten att paketera befintlig statistik inom migration- och integrationsområdet i en återkommande samlad redovisning på ett bra sätt. Ledamöterna fick även frågan om det finns behov av
8 (17) ytterligare officiell statistik inom integrationsområdet. Frågan tas upp på kommande användarråd. En kommentar om möjligheten att länka integrationsområdet till SAMSstatistik framfördes. En annan kommentar var om det går att säga något om papperslösa i Sverige? Även gruppen asylsökande är intressant att belysa. Intresset för gruppen i åldern 16 25 år påtalades. Det går sämre i skolan för personer som är i äldre skolåldern när de kommer till Sverige jämfört med de som är yngre. Går det att belysa hur det går för personer att få en grundläggande utbildning? Det kommenterades också att något som diskuteras inom EU är vad som händer med de äldre. Vad händer med dem, vilka ersättningar får de, flyttar de tillbaka etc. En synpunkt framfördes om att man skulle vilja ha mer befolkningsstatistik uppdelad på vistelsetid och för utrikes födda. Även Grund för bosättning efter ålder är intressant att belysa. Variabeln Grund för bosättning gäller bara medborgare utom EU då det för dessa krävs beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket. En fråga ställdes om den diskussion som tidigare förts i rådet om att mikrodata skulle vara grunden till SSD. Vad hände med den diskussionen? Detta handlar nog både om utrymme och juridik, men är något att ta med från mötet. 6 Integrationsrapporter 2016 och diskussion om vad rapporten 2017 skulle kunna handla om Karin Lundström på Prognosinstitutet presenterade delar av rapporten Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet som gjordes som ett regeringsuppdrag och publicerades i juni. Hon berättade att man nu arbetar med årets integrationsrapport som görs inom ramen för anslaget. Den ska publiceras i december 2016 och kommer heta Flyttmönster bland utrikes födda och belysa dessa områden för personer med invandringsår 1990 2015: Första boendekommun boende fem år senare Födelseregion och grund för bosättning - Flyktingar: eget boende, anvisningsboende Regionalt perspektiv: lokala arbetsmarknadsområden Avseende rapporten om flyttmönster kommenteras att det vore intressant att även titta på dem som flyttar mellan olika bostadsområden inom en och samma stad. Det kommenteras att språk inte är med som en variabel i rapporten Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet. Det stämmer då SCB inte har uppgift om språk, utan bara om födelseland och gör inga antaganden utifrån det. En deltagare undrade om det skulle vara möjligt att använda uppgifter om var barnen har gått i skolan i hemlandet för studierna. Är det möjligt
9 (17) att samla in det via den enkätundersökning som görs? Enheten för statistik om utbildning och arbete tar med sig frågan. Vad gäller kvalifikationsnivå från SSYK kommenterades att det säkert finns skillnader utifrån yrkesområden. Här kontrolleras inte om det är samma yrke bara om det är samma nivå. Det efterfrågas idéer för 2017 års integrationsrapport och då framfördes att det vore intressant att titta på hur det ser ut för olika grupper regionalt vad gäller yrken. Vad finns det för arbetsmarknad i olika regioner och vilka finns i vilken bransch? Är befolkningens sammansättning annorlunda i regioner med hög arbetslöshet? Det påpekades att det vore intressant att jämföra hur AKU står sig jämfört med RAMS. En viktig aspekt påtalades vad gäller skillnaden för andelen i arbete är att demografin ser olika ut för de som invandrar jämfört med de sverigefödda. Avslutningsvis påpekades att alla i rådet kan höra av sig till SCB med synpunkter och förslag på rapporter, artiklar och insamlingar när man kommer på idéer. 7 Presentation av rapporten Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda och enkätundersökningen Utbildning i annat land än Sverige Tomas Westling från Enheten för statistik om utbildning och arbete presenterade rapporten Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda och enkätundersökningen Utbildning i annat land än Sverige. Enkätundersökningen Utbildning i annat land än Sverige gjordes för första gången år 1995 och blev en årlig enkät från och med år 1999. Inga resultat publiceras från undersökningen, utan den görs enbart för att uppdatera utbildningsregistret. Innan år 1995 var FOB90 källan. Enkäten skickas till nyinvandrade (senaste 12 månaderna) utrikes födda (20 59 år) för vilka SCB inte har uppgift om utbildningsbakgrund och frågor ställs om deras högsta utbildning. Svarsfrekvensen ligger runt 45 procent och har stabiliserats på den nivån under de senaste åren. 2016 års enkät gick ut till cirka 86 000 individer. Den största gruppen i år kommer från Syrien. En fråga ställs i rådet avseende språk på enkäten. Utskicket görs på 16 olika språk och då är både missivbrev och själva enkäten översatta. Enkäten besvaras sedan via post eller webb. En ledamot undrade om det finns tolkresurser tillgängliga. Det finns inte på alla språk, utan hänger på om någon på SCB pratar det språket. Under 2016 har det gjorts en översyn av missiv och frågeformulär. Missivet har ändrats jämfört med tidigare år, då språket har förenklats. En fråga ställs om varför uppgiften om högsta utbildning inte samlas in via asylprocessen. Det finns ett önskemål om detta från SCB och det har gjorts försök att få till en annan lösning, men det har än så länge inte varit möjligt. En diskussion pågår med Migrationsverket och rådet vill gärna ha återkoppling om detta längre fram.
10 (17) En annan fråga avser om man i Utbildningsregistret ser att enkäten är källan, då det kan skilja mellan uppgifter baserade på självuppfattning och register. Svaret är att det går att se skillnad på källan till uppgifterna i Utbildningsregistret. Mer om undersökningen finns på http://www.scb.se/ual Resultatet från enkätundersökningen Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda publicerades i maj och har som syfte att beskriva situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda. Där undersöks i vilken omfattning man har ett arbete, samt hur väl det arbetet överensstämmer med utbildningen. Det görs då jämförelser mellan utrikes och inrikes födda, liksom inom gruppen utrikes födda. Populationen består av individer som har minst treårig eftergymnasial utbildning och som är 25-64 år. De utrikes födda ska ha invandrat till Sverige under perioden 2003-2014. Urvalet bestod av 9 000 utrikes födda och 3 000 inrikes födda. Svarsfrekvensen var 44 procent bland utrikes födda och 61 procent bland dem födda i Sverige. I resultaten går det exempelvis att se skillnader mellan individer med olika utbildningsinriktningar, samt utifrån invandringsår och invandringsskäl. Den temarapport som publicerats finns här. 8 Lägesrapporter från externa ledamöter Ledamöternas lägesrapporter skickades ut inför mötet. Då revideringar görs vid mötet bifogas dock en ny uppdaterad version med mötesanteckningarna. 9 Inför nästa möte SCB återkommer med olika förslag på datum för kommande användarråd våren 2017. Kommer ledamöter på att de kan ha något lite längre att presentera, exempelvis vid en publicering som kan vara av intresse för rådet, uppmanas de att skicka in förslag om detta i god tid inför nästa möte.
11 (17) Bilaga Lägesrapporter inför möte i användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 9 november 2016 Arbetsförmedlingen Publicerat Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4d99301a154fd3fb8df9c211/1 466074342914/Riksprognosen_VT_2016.pdf Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.68f3b2e415576fa900e415be/1 467183988369/Var+finns+jobben_Rapport+tom+f%C3%B6rsta+halv%C3%A5ret +2017.pdf Ett flertal återrapporter, working papers m.m. http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-ochpublikationer/rapporter.html Ett urval för 2016 Arbetsmarknadsrapport 2016 Att mäta jobbchansen Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige Kommande publiceringar Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 publiceras 2016-12-07 Var finns jobben? Bedömningar för 2017 och en långsiktig utblick publiceras 2017-02-09 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 publiceras 2017-06-13 Arbetsmarknadsdepartementet Arbetet med budgetpropositionen 2017 är avslutat. Bl.a. har arbete med nästa års regleringsbrev påbörjats. Analysfunktionen arbetar mycket med underlag avseende utvecklingen på arbetsmarknaden, framförallt kopplat till AKU. Frågor avseende nyanländas etablering är aktuella, speciellt med tanke på att Ylva Johansson har en utökad roll som arbetsmarknadsoch etableringsminister. Uppdrag till SCB om integrationsindikatorer beslutades i våras och redovisningen kommer bl.a. utökas något.
12 (17) Barnombudsmannen IFAU Vi kommer publicera en rapport innan årsskiftet om ekonomisk utsatthet och hemlöshet bland barn där vi använder statistik från Max18 för att följa utvecklingen, och kompletterar med barns röster från ett intervjumaterial som inte tidigare publicerats. Som en fördjupningsdel till Barnombudsmannens årsrapport (med temat Barn på Flykt) kommer vi publicera en rapport i januari om Nyanlända barns hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Rapporten bygger på barns röster från intervjuer i arbetet med årsrapporten, men också på en enkät som vi skickade ut till skolsköterskor inom elevhälsan i grundskolan och gymnasieskolan i juni. Enkäten skickades till 1000 skolsköterskor och besvarades av 574 st. Vi håller just nu på med att utveckla Max18, vår statistiktjänst, på ett mer övergripande plan, vilket kommer sysselsätta oss under 2017. Det innebär att vi just nu funderar mycket på struktur, nya indikatorer, ev. egen datainsamling i form av en barnenkät, men framför allt ska vi arbeta mycket med målgruppsanalys för att förbättra innehållet och öka användningen av sidan. Vi vill tillhandahålla en mer användbar struktur som utgår tydligare ifrån barnkonventionen, men också unik data om barns rättigheter och villkor. Vi är i planeringsfasen, men kan redan nu flagga för att det kan komma inbjudningar till referensgruppsmöten framöver, eller bara enskilda möten med vissa myndigheter/organisationer för att tanka av era erfarenheter och kunskaper! 1. Initiering av flera studier om nyanlända i skolan och på arbetsmarknaden. a. Effekter av Skolverkets riktade insatser till skolhuvudmän b. Långsiktiga utfall av skolkamrater med invandrarbakgrund c. Beskrivning av nyanländas etablering på arbetsmarknaden d. Beskrivning av deltagarna hos etableringslotsarna e. Utvärdering av utökade insatser inom etableringstiden 2. Behandling av ansökningar om forskningsbidrag. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Fokus 16 MUCF ska den 30 november lämna rapporten Fokus 16, Unga nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet till regeringen. Rapportens fokus ligger på gruppen unga i åldern 18 25 år och deras villkor inom etableringsuppdraget. En återkommande slutsats i vår kartläggning är att det ungdomspolitiska målet inte får tillräckligt genomslag för unga nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget. Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. (prop. 2013/14:191, s. 16).
13 (17) Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och beslut som rör unga, oavsett politikområde ska relatera till det ungdomspolitiska målet. Statliga beslut och insatser bör också ha ett ungdomsperspektiv (prop. 2013/14:191). Det innebär att unga omfattas av de mänskliga rättigheterna som de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Utöver att ett ungdomsperspektiv ska utgå från ungas rätt att få tillgång till sina mänskliga rättigheter innebär det också att unga bör: betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga, och ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. (prop.013/14:191, s. 22) MUCF saknar åldersuppdelade uppgifter i Migrationsverkets prognos över personer mottagna i en kommun. En stor del av de som förväntas att tas emot i en kommun framöver kommer att vara barn, en del kommer att vara äldre än 64 år. Det är därför omöjligt att skatta det förväntade antalet deltagare i etableringsuppdraget framöver. Unga som varken arbetar eller studerar, UVAS SCB sammanställer olika registeruppgifter för MUCF:s och Tema-grupp Ungas räkning, avseende unga 16 29 år som under ett helt kalenderår inte haft inkomster över ett basbelopp, inte haft studiemedel, inte varit utbildningsregistrerade eller studerat vid SFI mer än 60 timmar, inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Individer som fått barnbidrag eller aktivitetsersättning för förlängd skolgång exkluderas. Antalet som gränspendlar till Norge eller Danmark varje år är det enligt SCB ungefär 17 000 individer under 30 år. Den statistik som SCB regelmässigt levererar till MUCF tar inte hänsyn till Statistiska Centralbyråns övertäckningsmodell. Övertäckning i detta sammanhang betyder individer som är folkbokförda i Sverige men som inte bor eller vistas i landet. Enligt SCBs modell var övertäckningen i UVAS-kategorin okänd aktivitet 29 procent år 2013. Det motsvarar ungefär 15 700 individer eller 9,5 procent av den totala UVAS-gruppen 16 29 år. Det finns ett internt beslut på SCB att inte använda övertäckningsmodellen externt. Ett undantag gjordes emellertid ett för en beställning 2016, en rapport om okänd aktivitet. MUCF önskar att det kunde permanentas och att SCB kan använda övertäckningsmodellen i alla leveranser om UVAS. Det är särskilt viktigt nu när MUCF planerar att frångå metoden där UVAS-gruppen redovisas genom aggregerad statistik och istället utveckla ett individbaserat uppföljningssystem av unga som varken arbetar eller studerar under 2017. Myndigheten för yrkeshögskolan Vi omorganiserade under året och den nya organisationen trädde i kraft 1/9 2016 och skillnaden är att vi inte längre är indelade i avdelningar utan vi har istället sju enheter. För att se organisationsskiss, se https://www.myh.se/om-oss/organisation/
14 (17) Vi har arbetat med många olika projekt internt i syfte att förbättra och effektivisera verksamheten under de två senaste åren och som nu börjar implementeras i olika former, bland annat en effektiviserad ansöknings- och bedömningsprocess. Vi har utifrån departementsskrivelsen En stärkt yrkeshögskola arbetat och fortsätter arbete med vad det innebär för myndigheten med behörighetsgivande förutbildningar, fristående kurser, differentierade utbildningslängdsbeslut (längre beviljanden) mm. Konst- och kulturutbildningar tillkom i juli 2015, KU fasas ut de närmaste åren. YH utan statsbidrag tillkom 2014. Ökar nu i omfattning från ett fåtal 2014. Planerings- och uppföljningsenheten lanserade en statistikwebb i slutet av oktober på MYH:s hemsida, se https://www.myh.se/statistik/ Det nationella uppdraget gällande validering övergick till Valideringsdelegationen 1/8 2016. Ansvarar för Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF), se https://www.seqf.se/ Vi har/har haft sju särskilda regeringsuppdrag under 2016; - Uppdrag att undersöka samhällets behov av kontakttolkar - Kontakttolkutbildning (ett tidigare givet uppdrag) - Standard för branschvalidering av yrkeskompetens - Fristående kurser inom YH - Dimensionering av teckenspråksutbildningen och skrivtolksutbildningen - Enhetligare förkunskapskrav - Distansutbildningar (resultat, kvalitet och kostnader) Skolverket Skolverket förbereder nu publiceringen av tre internationella kunskapsmätningar som alla genomfördes 2015. PISA har naturvetenskap som huvudämne denna gång, men studien undersöker också de 15-åriga elevernas kunskaper i läsförståelse och matematik. Rapporten publiceras den 6 december. TIMSS undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8. Rapporten publiceras den 29 november. TIMSS Advanced undersöker kunskaper i avancerad matematik och fysik hos elever som går sista året i gymnasieskolan. Rapporten publiceras den 29 november. Skolverket har nu fullt fokus på att implementera den omorganisation som trädde i kraft den 1 april. Vi förbereder bl a för övergå till ett processorienterat arbetssätt. Vår generaldirektör Anna Ekström blev nyligen utnämnd till gymnasie- och kunskapslyftsminister och vår avdelningschef för verksamhetsstyrning, Mikael Halápi, är utsedd till vikarierande GD. Skolverket är sedan 1 september också permanent ledamot i Rådet för den officiella statistiken.
15 (17) Skolverket publicerade för en månad sedan rapporten Arbetslivet efter skolan, där arbetsledare från fyra branscher har bedömt ungdomars förmågor och hur viktiga förmågorna är för att klara jobbet. Branscherna byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg är valda utifrån att många ungdomar arbetar där åren efter gymnasieskolan. Genomgående var motivation viktigt för att klara jobbet bra. Rapporten innehåller också en del med statistik över de branscher där ungdomar 19 22 år arbetar. Se http://www.skolverket.se/publikationer?id=3688. Socialdepartementet Vi fick leverans från SCB om befolkningsprognos efter grund för bosättning. Vi tänker ge uppdrag till SCB för att få den i framtiden också. Vi har begärt och fått tillgång till STATIV-databasen via MONA för att följa upp flyktingar och deras anhörigas situation inom socialdepartementet områden. Vi vill räkna på olika sociala kostnader för de här grupperna inkl pensioner. Sveriges Kommuner och Landsting Regionfrågan SKL har en stödjande roll under arbetet med att ta fram förslag på en ny läns- och landstingsindelning i Sverige både i förhållande till medlemmarnas och Indelningskommitténs intressen. Stort arbete med att SKL köpt Inera från landstingen och sedan ska kommunerna köpa aktieposter för att vara delägare (de ska kunna använda Inera för digitala tjänster). Flyktingfrågan är fortsatt stor. Nya ersättningar, eftersläpningar i utbetalningarna från Migrationsverket, fördelning mellan kommunerna mm. SKL kommer i slutet av året med en rapport om ekonomiska konsekvenser av flyktingmottagandet på kort och lång sikt. SKL jobbar tillsammans med SKL Kommentus i en stor upphandling för att få till nyckelfärdiga prefab-hus. Lite finare än modulhus. De ska finnas i två varianter, en större och ett mindre, som man ska kunna sätta upp lite varsomhelst där det finns VA och el. Ny kommungruppsindelning från 1/1 2017. Universitetskanslersämbetet Regeringsuppdrag Uppdrag om samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälsooch sjukvården. Socialstyrelsen och UKÄ ska tillsammans analysera och föreslå hur samverkansarenor mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso-och sjukvården ska utvecklas långsiktigt. Socialstyrelsen och UKÄ ska också säkerställa en förbättrad tillgång till statistik och prognoser över det totala kompetensbehovet i hälso- och sjukvården. Uppdraget är treårigt.
16 (17) Uppdrag att ta fram prognoser över behovet av olika lärarkategorier Skolverket har i uppdrag att i samarbete med UKÄ ta fram återkommande prognoser över skolans behov av förskollärare och olika lärarkategorier. Syftet med prognoserna är bl.a. att ge universitet och högskolor ett förbättrat underlag för dimensionering av lärarutbildningar men också underlag för skolhuvudmännens arbete med kompetensförsörjning. Uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning UKÄ har utarbetat ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning som är planerat att börja användas 2017 och sedan 6 år framöver. Centralt är att lärosätena och UKÄ har ett gemensamt ansvar för att kvalitetssäkra högre utbildning i Sverige. Det kommer att finnas fyra olika typer av granskningar: examenstillståndsprövningar, granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar och tematiska utvärderingar. http://www.uka.se/utbildningskvalitet/nationelltkvalitetssakringssystem.html Publicerade rapporter UKÄs årsrapport 2016 Årsrapporten ger en samlad bild av den svenska högskolesektorn. Rapporten tar upp vad som har hänt det senaste året, men även långsiktiga tendenser. Rapporten finns också i en kortversion på engelska. http://www.uka.se/statistik--uppfoljning/arsrapport-2016-foruniversitet-och-hogskolor.html Rapport om kvinnor och män i högskolan I rapporten presenteras statistik om läget för jämställdheten inom högskola och arbetsliv. Rapporten bygger på statistik 10 år tillbaka i tiden: 2004/05 fram till 2014/15. http://www.uka.se/arkiv/rapporter/2016-10-14-rapport-om-kvinnoroch-man-i-hogskolan.html Rapport om etablering och sysselsättning efter kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning Rapporten är en avrapportering av ett regeringsuppdrag om att redovisa etablering på arbetsmarknaden för personer som har genomgått vissa kompletterande utbildningar. http://www.uka.se/download/18.122bab5a156075e25a411dd/14739382 73481/kompletterande-utbildning-for-personer-med-utlandskutbildning-rapport-2016-12.pdf
17 (17) Utbildningsdepartementet Påbörjat beredning av myndigheternas regleringsbrev inför 2017. Gymnasieutredningen har precis lämnat sitt slutbetänkande. Förberdelser inför de internationella studier som kommer att publiceras i slutet av november/början på december (TIMSS och PISA). Forskningsproppen kommer att beslutas i slutet av november. Uppdrag till Skolverket att utforma, genomföra och utvärdera en försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4