Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 14 november 2017

Transkript

1 Sida Mötesanteckningar 1 (22) BV/BE, BV/PI, BV/UA Paula Kossack Petter Wikström Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 14 november 2017 Närvarande: Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, ordförande Stella Rössborn, Barnombudsmannen (ersätter Anna Karin Hildingson Boqvist) Björn Öckert, IFAU Niklas Karlsson, Universitetskanslersämbetet Christina Sandström, Skolverket Elisa Baroni, Socialdepartementet Petter Danielsson, Finansdepartementet (ersätter Jonas Norlin) Karin Lundström, Arbetsmarknadsdepartementet Mattias Sjöstrand, Utbildningsdepartementet Mona Fridell, Sveriges Kommuner och Landsting Sara Ström, MUCF Marie Lindquist, Myndigheten för yrkeshögskolan Malin Leonardsson, CSN (punkt 7) Från SCB: Petra Otterblad Olausson, BV/LEDN Maj Eriksson Goethe, BV/PI Marie Lidéus, BV/BE Therese Garp, BV/UA Paula Kossack, BV/UA, sekreterare Petter Wikström, BV/BE, sekreterare Therese Landerholm, BV/PI (punkt 6) Angelina Nyström, BV/UA (punkt 7) Frånvarande Karin Berglind, Arbetsförmedlingen 1 Mötet öppnas, godkännande av dagordning samt mötesanteckningar från föregående möte Ordföranden förklarade mötet öppnat och hälsade välkomna. Ingen hade något tillägg till dagordningen, som därmed godkändes liksom mötesanteckningarna från föregående möte. 2 Presentationsrunda En kort presentationsrunda hölls. Sedan det senaste mötet är det ett antal nya ledamöter i rådet.

2 Sida 2 (22) 3 SCB-frågor Petra Otterblad Olausson, avdelningschef på avdelningen för befolkning och välfärd (BV), presenterade övergripande information om SCB:s verksamhet som tas upp på alla SCB:s användarråd. SCB:s statistik bedöms i stor utsträckning användas som underlag för forskning, beslutsfattande och samhällsdebatt. I budgetpropositionen 2018 konstaterar regeringen att: SCB bedriver ett målinriktat arbete för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad statistikproduktion. Regeringen betonar att det är viktigt att kvalitetsarbetet fortsätter inom alla områden, bl.a. genom att göra statistikproduktionen mer processinriktad, med standardiserade verktyg och metoder. SCB i stor utsträckning nått målet om en statistik av god kvalitet samt genom utveckling av ny statistik och förbättringar av digitala lösningar för åtkomst till SSD och annat statistiskt material ökat tillgängligheten till statistiken. Regeringen betonar att ytterligare samverkan med andra registerhållande myndigheter och en fortsatt utveckling av digitala lösningar är nödvändig för att fortsatt öka tillgängligheten. SCB har god medvetenhet om problematiken rörande svarsbortfall och regeringen ser positivt på att flera insatser genomförts i syfte att hantera och reducera negativa effekter av svarsbortfall. SCB på ett effektivt sätt bedriver ett arbete, självständigt och i samverkan med andra myndigheter och intressenter, för att minska kostnaderna för uppgiftslämnande. Det redovisade måttet på produktivitetsförändringen tyder på att det finns behov av fortsatta effektiviseringar, men också att det finns mer utvecklade former för redovisning av effekterna effektiviseringsåtgärder. Digitalisering och samverkan betonas i budgetpropositionen Ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att förbättra tillgängligheten till statistiken och underlätta uppgiftslämnandet Samverka med andra statistikansvariga myndigheter SCB föreslås få SEK i anslag år 2018 Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar ger en minskning av anslaget med 987 TKR Minskning av anslaget med 7,3 miljoner för valundersökningar som förs över till Göteborgs universitet. Från 2019 blir det 1,8 miljoner kronor Anslaget ökas med 1 miljon kr 2018 med anledning av skolkostnadsutredningens betänkande. Från 2019 höjs anslaget med ytterligare 5 miljoner kronor.

3 Sida 3 (22) Beslut om omlokalisering Regeringens beslut den 26 april SCB fick i uppdrag att omlokalisera viss verksamhet från Stockholm till Örebro o o Ny gd placeras i Örebro Stab och stödverksamheten ska i huvudsak finnas i Örebro. SCB beslutade den 22 maj om vilka verksamheter som ska omlokaliseras till Örebro o o o Stab och stödverksamhet i huvudsak All IT-verksamhet All datainsamling. En ledamot undrade om de som flyttar från Stockholm till Örebro kommer sitta i samma hus som övriga. Petra svarade att det är avsikten. Detaljerade genomförandeplaner har tagits fram. All verksamhet ska vara överflyttad till den 30 april förutom IT som ska vara klart december Verksamheterna flyttas successivt då personal och kompetens finns i Örebro. Genomförandeplaner har tagits fram för de verksamheter som direkt berörs direkt av överflyttningar. Rekrytering av personal i Örebro pågår många tjänster håller på att tillsättas. Arbetsuppgifterna flyttas successivt enligt de beslutade planerna. Arbetsbrist i Stockholm, det kommer att bli uppsägningar. Ny modell för ekonomistyrning införs under 2018 för att gälla fullt ut från planering av verksamheten Samordning av datainsamlingen Beslut har fattats om en ny datainsamlingsstrategi och att datainsamlingen ska samlas på en avdelning. Den nya avdelningen ska gälla från Redan nu pågår ett omställningsarbete inom avdelningen för datainsamling för individer och hushåll. Underleverantör kommer att genomföra 50 % av AKU-intervjuerna. SCB fortsätter arbetet med att hantera bortfallet och minska kostnaderna för datainsamling från individer och hushåll. Man tittar nu på verktyg för webbinsamling/kombinerad insamling med responsivitet. Det görs en pilotstudie med befintliga verktyg.

4 Sida 4 (22) Arbetet med att minska uppgiftslämnarbörda för företag och organisationer fortgår Månads-KU Digitala årsredovisningar Maskin till maskin. Två rapporter har lämnats till regeringen avseende Agenda En delrapport i april med en analys av hur Sverige lever upp till målen och delmålen ett nuläge. En andra rapport lämnades den 15 oktober. Den handlar om framtiden. Vad behöver vi göra för att kunna följa utvecklingen och säkerställa att Sverige år 2030 är ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart land? SCB har haft i uppgift att samordna arbetet. Arbetsgruppen på SCB har samarbetat, inte bara internt, utan även med ett stort antal myndigheter och experter såväl nationellt som internationellt. Man arbetar med att förbättra tillgängligheten till den officiella statistiken. Detta genom öppen data och public use files. Riksrevisionen har granskat och riktat kritik mot SCB:s process för utlämnande av registerdata. En intern utredning har genomförts och de åtgärder som har beslutats svarar mot kritiken och rekommendationerna i granskningen. Åtgärderna syftar till kortare handläggningstider och ökad transparens i prissättningen. För att förbättra processen har all mikrodatahandläggning koncentrerats till en enhet inom SCB (BV/MIKRO) från den 1 september Arbetet med att fortsätta effektivisera processen för utlämningar fortsätter. En ledamot påpekade att det är väldigt viktigt att forskaren får reda på hur lång tid processen med utlämningen är, för att lättare kunna planera sitt arbete. Två ledamöter kommenterade att man redan märker viss skillnad i processen för utlämning, att det tar kortare tid. En föreskrift om utvärdering av den officiella statistikens kvalitet trädde i kraft den 1 augusti. Den första utvärderingen avser officiell statistik som offentliggjordes under 2017 och ska vara genomförd senast den 15 januari SCB ska analysera resultaten och lämna rapport till regeringen senast den 31 mars Man arbetar med ett förslag till definition av den officiella statistiken. 4 Diskussion om SCB:s planering för 2018 Enheten för befolkningsstatistik Marie Lidéus, ny chef på enheten för befolkningsstatistik, presenterade de tre ämnesområden som ingår inom ramen för enhetens anslag: Befolkningsstatistik Integrationsstatistik Jämställdhetsstatistik. Befolkningsstatistik för 2017 publiceras 21 februari och 21 mars Befolkningen per 1 november publiceras 10 december Publicering sker i SSD. Preliminär månadsstatistik och kvartalsstatistik publiceras löpande under året (Excel).

5 Sida 5 (22) Hushållsstatistiken för 2017 publiceras i SSD och Excel den 21 mars. Cirkulär migration för publiceras i SSD och Excel den 9 maj Under året ska man titta på om det går att skapa en skattad Grund för bosättning (GFB) för personer vi saknar uppgift om. En ledamot frågade om vi har något samarbete med Skatteverket för att hantera misstänkt övertäckning i folkbokföringen bland de som kanske inte bor kvar i Sverige trots att de är folkbokförda. Det är viktigt att titta närmare på detta då statistiken kan bli fel. Många EU-medborgare antas flytta utan att folkbokföra sig för varje flytt. Det leder till missvisande statistik, främst för vissa grupper som t.ex. utrikes födda från andra EU-länder. Det behövs enkel information till statistiken som informerar om övertäckningen så att statistiken inte missförstås. En ledamot undrade om SCB kunde tänka sig att någon gång i framtiden byta uppgifter med andra myndigheter för att identifiera övertäckning i folkbokföringen. Om personer inte lämnar några spår i register kan de antas befinna sig utanför Sverige. Här finns länken till en studie om övertäckningen i Registret över totalbefolkningen (RTB): Den 9 maj publiceras även summerad fruktsamhet och medelålder vid barnets födelse för Planerade Statistiknyheter: 21 februari, 21 mars och 17 augusti. Namndatabasen för nyfödda namngivna 2017 offentliggörs den 31 januari och namnstatistik för hela befolkningen den 27 februari. En ledamot påpekade att frågan om namnbyten säkert kommer aktualiseras. Hur många kommer byta namn pga. den nya lagen? Med start under våren publiceras löpande under året artiklar inom befolkningsområdet på webbplatsen. Inom integrationsområdet finns under temaområde på SCB:s webbplats: Statistik (Demografi, Utbildning, Arbetsmarknad och Demokrati) Artiklar och publikationer Press och andra källor till statistiken Länkar till både svenska och internationella webbsidor Det årliga uppdraget Registerdata för integration som görs åt Arbetsmarknadsdepartementet som innehåller flera ämnesområden och tas fram för riket, län, kommun och vissa stadsdelar. Indikatorerna för uppföljning av jämställdhetspolitiken, som redovisas i temaingången om Jämställdhet på SCB:s webbplats kommer, i likhet med tidigare år, att uppdateras i slutet av varje termin. I slutet av januari 2018 ska uppdraget om att ta fram indikatorer för de nya jämställdhetspolitiska delmålen, Jämställd hälsa respektive Jämställd utbildning, att redovisas till regeringen. Fickboken På tal om kvinnor och män ges ut i ny utgåva under 2018.

6 Sida 6 (22) Prognosinstitutet Maj Eriksson Goethe, ny chef på Prognosinstitutet, presenterade vad enheten planerar att göra under Inom området demografisk analys: Det demografiskt delade Sverige Jämföra barnafödande, livslängd, flyttningar, familjeförhållanden mm mellan olika grupper: kvinnor och män, stad och land, norr och söder, inrikes och utrikes födda, högre och lägre utbildningsnivå Bakgrundsfakta om beräkning av ålder vid barnafödande Livslängd efter utbildningsnivå Publiceras årligen, men 2018 planeras även en regional uppdelning och publicering i Statistikdatabasen. En ledamot undrade vilken regional uppdelning man tänker sig? Inget beslut är taget om detta ännu. Ytterligare förslag (påbörjas 2018 eller längre fram) Ungas väg ut i vuxenlivet Beskrivning av ungas väg från boende med förälder/föräldrar till etablerad i vuxenlivet. Ungas boende och aktiviteter (studier, arbete, etc.) studeras samtidigt. Livslängd efter hushållstyp och civilstånd. Inom området utbildning: Förstudie kring digitaliseringens effekt på efterfrågan av utbildade. Hur påverkar digitaliseringen efterfrågan på arbetsmarknaden? Kartläggning av vad som är skrivet inom området, pågående forskning, benchmarking med andra prognosmakare. Pilotstudie för att testa beräkning av automatiseringsgrad inom ett antal olika yrken. En ledamot undrar om det finns en beskrivning av vanliga arbetsuppgifter och kvalifikationskrav inom olika yrken. Forskare använder i dagsläget o*net online från USA eftersom det inte verkar finnas något liknande för Sverige. En ledamot undrade om det kommer ingå att titta på vilka yrken som försvinner och vilka som tillkommer. Maj svarar att så är fallet. Karriärbytare. Vid analys av utbildningsnivå används vanligtvis högsta utbildningsnivå. Vi ser dock en ökning av personer som vidareutbildar sig inom andra områden i vuxen ålder, till exempel via YH-utbildning. Men innebär det även ett karriärbyte? Högsta utbildning jämförs med senaste utbildning i utbildningsregistret. Hur vanligt är karriärbyte i vuxen ålder? Hur vanligt är det med om-/vidareutbildning i vuxen ålder? Om man genomgått en ny utbildning - innebär det karriärbyte eller kvarstår man i tidigare yrke? En ledamot påpekade att det vore intressant om man även väger in inkomster eftersom man kanske tjänar mer i sitt nya yrke än i sitt utbildade yrke. En ledamot undrade hur det avgörs vilken utbildning som ska synas som den högsta om en person har

7 Sida 7 (22) flera likvärdiga utbildningar. Det finns en prioriteringsmodell: Om personen läst två lika långa högskoleutbildningar så väljs en yrkesinriktad utbildning före en generell examen (nivå 537 före 536 t.ex. för en sjuksköterska med en examen från yrkesutbildningen och en kandidat i omvårdnad). Är utbildningarna på samma nivå, t.ex. två kandidater så väljs den senaste/högsta examensår och termin (om två kandidatexamina så väljs den senaste av dem). Matchning på arbetsmarknaden, nationell nivå. Har yrkesverksamma rätt utbildning i förhållande till yrke? Hur många är överrespektive underkvalificerade för sitt yrke? Rätt utbildning, men fel nivå. Fel utbildning för yrket. Saknar utbildning för yrket. En ledamot nämnde att det vore intressant att titta på inkomster för de som har fel matchning. En ledamot nämnde att trivsel på jobbet också är en viktig faktor. En ledamot undrade vad som kan betraktas som god matchning och påpekade att även om SCB ska vara neutrala så blir det en fråga ändå. Temarapport. T.ex. för ingenjörer eller gymnasiala yrkesutbildningar. En temarapport om t.ex. ingenjörer skulle kunna beskriva, utifrån tillgänglig statistik, hur rekryteringen till ingenjörsutbildningarna sett ut under senare år, hur stor genomströmningen i utbildningen är, samt vilken formell utbildning de som arbetar som ingenjörer har idag. Men även hur situationen på arbetsmarknaden ser ut och var på arbetsmarknaden de ingenjörsutbildade befinner sig. Beroende på vilken utbildningsgrupp som studeras kan alternativa prognosscenarier också vara en del i rapporten. Sysselsättningsprognos. Beräkningar av hur antal förvärvsarbetande och antal arbetade timmar kommer att utvecklas i framtiden och vad dessa förändringar får på den framtida försörjningsbördan. Prognosen görs ungefär vart tredje år och har ett tidsperspektiv på år. Enheten för statistik om utbildning och arbete Inför mötet hade ett dokument skickats ut som Therese Garp gick igenom på mötet. Följande frågor eller synpunkter kom upp: Befolkningens utbildning o En ledamot påpekade att personer från Sverige som åker utomlands för att studera inte får någon enkät om sin utbildning och att det leder till en underskattning av högutbildade. Deras studiedeltagande och utbildningsnivå blir fel i statistiken. Det är allt fler personer som utbildar sig utomlands och som genomför hela utbildningen där. Inom EU är det lätt att studera som utbytesstudent och som freemover och det nyttjas av ett ökande antal personer. Att statistiken om utbildningsnivå inte fångar utlandsstudier påverkar statistiken om över- och underutbildningen samt tidsserier. En ledamot nämner att man borde kunna hitta personer som får studiemedel för utlands-

8 Sida 8 (22) studier genom CSN, men alla tar inte studiemedel. Det påverkar även matchningsstatistiken: om allt fler tar en examen utomlands kan det se ut som missmatch i våra register, t.ex. att personer som till synes saknar läkarutbildningar arbetar som läkare. För legitimationsyrken finns information om vilka som har en legitimation (och därmed även adekvat utbildning) hos de myndigheter som hanterar legitimationer, t.ex. Socialstyrelsen och Skolverket. o En fråga kom upp om personers utbildningsnivå som läst på särskola. Den statistiken är fortfarande inte individbaserad och därför blir deras utbildningsnivå fel. Vissa år ingår personer som helt saknar uppgift om utbildning i invandrarenkäten, men så är det inte varje gång. Flera ledamöter tycker att det är problematiskt att ingen individbaserad statistik finns för de som läser på särskolan. Övergång från gymnasieskola till högskola PIAAC o En ledamot undrar om SCB även kommer följa upp övergången från gymnasieskola till yrkeshögskola. Ledamoten tycker också att YH bör av följas upp på ett liknande sätt som högskolan nu när SCB får statistikansvar för utbildningsformen. o Diskussion om urvalsstorlek och svarsfrekvens. Sist fanns en gåva på 100 kr för respondenterna, men nu vill vi göra ett experiment med olika belopp för att se vad som kan anses vara en rimlig ersättning. Gåvor över 100 kr innebär dock administration hos SCB då det ska skrivas kontrolluppgifter, men det är ändå värt besväret för att få en acceptabel svarsfrekvens. En ledamot frågar om vi har funderat över lotter, men SCB har sedan flera år tillbaka ett principbeslut att inte ge bort lotter för att inte uppmuntra till spelberoende. En ledamot undrar hur man gör i andra länder som lyckats få en högre svarsfrekvens. I Norge har man gett högre gåvor och i Finland är uppgiftslämnarklimatet bättre än i Sverige. o En rapport med resultat från AES och CVTS publiceras i början av Svarsfrekvensen för AES:en var 46,0 % justerad för övertäckning (48,9 % vägd svarsandel) och för CVTS:en svarade 80% av de utvalda företagen men med stort partiellt bortfall på frivilliga frågor. De viktigaste frågorna var dock uppgiftslämnarplikt på. CVTS:en är en företagsundersökning med uppgiftslämnarplikt, men vi har hittills inte utfärdat anmaningar eller viten. Möjliga enkätundersökningar 2018 o Högutbildade utrikes födda (personer som är födda utomlands som har en högre utbildning från annat land än Sverige)

9 Sida 9 (22) o Uppföljning av forskares villkor. UKÄ kommer att publicera en rapport om forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden. Rapporten kommer i januari o Uppföljning av yrkesutbildade som inte arbetar inom branschen de är utbildade inom. Therese ber om återkoppling om vilken utbildningsgrupp som vi ska välja. Möjliga registerstudier 2018 o Nyexaminerade lärare. En ledamot tycker att detta är mycket intressant men också lite snävt. Man kanske kan titta generellt på hur nyexaminerade flyttar. Förväntas de flytta tillbaka till den ort/region där de är uppvuxna? Å andra sidan vill många stanna kvar inom högskoleregionen eftersom de rotat sig där. Skolverket har också stor fokus på lärarfrågor eftersom det är stor lärarbrist. De kommer snart lämna lärarprognosen till regeringen och den innehåller även regionala prognoser. Skolverket ska göra flera studier om lärare nästa år, t.ex. diskuteras om studien om lärarnas tidsanvändning ska göras igen. Skolverket har dock inte tänkt titta speciellt på nyexaminerade lärare i någon studie, så det krockar inte. Prognosinstitutet ser denna studie som en input till prognosarbetet. En ledamot lyfte därutöver att det vore intressant att veta mer om när lärare går i pension i praktiken. o Könsskillnader i utbildningsval på gymnasiet. En synpunkt som kom upp var att vi också borde titta på hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. o Högskoleavhoppare. UKÄ har i år tittat på något liknande, men det finns fortfarande många frågor att undersöka. MYH påpekar att det är viktigt att även inkludera YH i sådana studier. Ett problem både för högskolan och för YH är hur man ska definiera populationen avhoppare. En ledamot lyfter att det även vore intressant att titta på elever som hoppar av gymnasieskolan, men även där saknas statistik över vilka som hoppar av. Samtidigt är det många ensamkommande flyktingbarn som inte går klart gymnasieskolan och vi behöver veta mer om hur stort problemet är och varför de hoppar av. MYH vill gärna undersöka skäl till avhopp, men det är inte bestämt om de ska göra en sådan studie nästa år. SCB svarar att denna studie inte är tänkt som en enkätundersökning där man kan fråga efter skäl utan en registerstudie. Historiska data om utbildningssystemet i Sverige. Flera ledamöter tycker att det låter intressant. SCB tänker gå tillbaka i tiden så långt det går. Flera ledamöter lyfte att det vore bra att beskriva vilka reformer som genomförts över tid utöver statistiken. UKÄ har en kort rapport om utvecklingen i högskolan 1945 till 2005 som Niklas skickar. Skolverket känner sig lite historielösa i och med att de bildades så sent som på 1990-talet, samtidigt får de frågor om tiden innan och har då inget bra underlag för att enkelt kunna plocka fram svar. Det bör

10 Sida 10 (22) även framgå vilka reformer som infördes stegvis i landet (naturliga experiment). Diskussionspunkter o Det finns behov av att undersöka om något annat mått än föräldrarnas utbildningsnivå kan användas som socioekonomisk markör. Om allt större andel i befolkningen har eftergymnasial utbildning är måttet till slut inte längre någon bra markör. Ett önskemål framfördes att SCB borde göra ett utredningsarbete för att undersöka vilka faktorer som spelar roll för resultaten i skolan och hur det går sedan och vilken variabel/vilket mått som skulle kunna ersätta föräldrarnas utbildningsnivå. o Det framfördes att det även var intressant att titta på flöden mellan olika eftergymnasiala utbildningsformer. Valideringen ökar och det underlättar övergången mellan utbildningsformerna. Prognosinstitutet ska titta på detta under nästa år. o Det är även intressant att titta på flöden mellan lärosäten. Är det så att många påbörjar studierna på en regional högskola och vill avsluta studierna på ett stort universitet? o Om man ska göra studier om etableringen på arbetsmarknaden är det viktigt att beakta att etableringsprocessen ser olika ut i olika branscher. Inom kulturbranschen kanske man ska titta efter år istället för efter 1-3 år. Detta bör stämmas av med personer som kan kulturbranschen. o Det vore även intressant att se hur lång tid det tar att etablera sig inom olika yrken eller inträdesålder för olika yrken och hur länge man arbetar inom yrket (in- och utträde ur yrken). o Det diskuterades att det är en brist att vi får uppgift om flyktingars utbildning så sent som genom invandrarenkäten. Vi borde få uppgiften från Migrationsverket då de ändå ställer frågan om tidigare utbildning. Även andra datakällor till utbildningsregistret diskuterades, t.ex. Arbetsförmedlingen. o Arbetsförmedlingen använder en annan indelning av högre utbildning i kort och lång eftergymnasial utbildning (2 respektive 3 år) än vad som används av SCB. o Det lyftes att det vore intressant att få veta mer om YH och t.ex. löner efter en YH-utbildning. IFAU gjorde en sådan studie för några år sedan. o En ledamot frågade om nya SUN och jämförbarheten över tid. Jämförbarhet över tid kommer finnas.

11 Sida 11 (22) 5 SCB:s nya statistikansvar för folkhögskolan, yrkeshögskolan (YH) och konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar (KKV) I våras skickade SCB en hemställan till regeringen om att få statistikansvar för folkbildningen, YH och KKV. Skälet var att vi tyckte att det behövdes officiell statistik om hela utbildningssystemet. I september fick vi besked att vi kommer att få statistikansvar för statistikområdet Folkhögskolan och för statistikområdet Eftergymnasiala yrkesutbildningar. Vi har ännu inte fått statistikansvar för studieförbundsstatistiken, som idag ligger på Myndigheten för kulturanalys, men vi hoppas kunna få det ansvaret under Arbetet med det nya statistikansvaret kommer under 2018 att bedrivas i projektform. Den statistik som ska tas fram för alla tre utbildningsformer är registrerade, examinerade (eller motsvarande) och kostnader. För folkhögskolan och YH ska dessutom personalstatistik tas fram. För YH ska också statistik över sökande tas fram. Under 2018 kommer vi sannolikt att publicera statistik över registrerade och examinerade. För statistik över personal och kostnader kommer pilotundersökningar att genomföras. Sökande till YH kommer publiceras från 2019 (publicering 2018 av MYH). Det första steget nu är att bestämma vilken statistik som ska tas fram i detalj. I det arbetet har vi tät kontakt med de viktigaste användarna Folkbildningsrådet och MYH. Användarrådet får gärna komma med input i detta arbete. En ledamot lyfte att en nackdel med den föreslagna definitionen av officiell statistik är att ny statistik ska kunna vara icke-officiell i några år. Men så uppfattades inte förslaget. MYH lyfte behovet att samordna insamlingar så att uppgiftslämnarbördan kan hållas nere så långt det går. MYH har också många egna insamlingar. Behovet lyftes att skapa mikrodata för de nya utbildningsformerna även bakåt i tiden. 6 Presentation: Jobbar utrikes födda med lärarutbildning som lärare? Diskussion om innehållet i integrationsrapporten 2018 Therese Landerholm, vid Prognosinstitutet på SCB, presenterade delar av rapporten Utrikes föddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige. Rapporten publicerades 2 juni Syftet med rapporten var att beskriva situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda med eftergymnasial utbildning. Jämförelser görs med inrikes födda. Registerstudien omfattade personer år som varit i Sverige minst 5 år. Studien gjordes för fem utbildningsgrupper; civilingenjörer, lärare, sjuksköterskor, naturvetare och ekonomer. Några sammanfattande resultat från rapporten/presentationen: Förvärvsfrekvensen för utrikes födda civilingenjörer, naturvetare och ekonomer är betydligt lägre bland utrikes födda. Matchningen når inte upp till nivån för inrikes födda, trots svensk utbildning och långa vistelsetider.

12 Sida 12 (22) Lärar- och sjuksköterskeutbildade har bättre matchning vilket kan förklaras med att det är legitimationsyrken och även bristyrken. Rapporten tittar inte på branscher, bara på nivåer. Det betyder att man kan ha rätt matchning men jobb i fel bransch vilket rapporten inte visar. En ledamot undrade om det är någon skillnad mellan olika födelseländer bland de utrikes födda. Födda utanför Europa eller länder med lågt Human development index (HDI) har generellt en sämre matchning, enligt Therese. En ledamot påpekade att den höga andelen utanför arbetskraften bland dem som är födda i Norden och Europa kan bero på övertäckning i folkbokföringsregistret. Rapporten finns publicerad på SCB:s hemsida under ämnesområdet Levnadsförhållanden - Integration analys. Diskussion om innehållet i integrationsrapporten 2018, förslag från Prognosinstitutet Flyktingars (utrikes föddas?) sysselsättning i Sverige o Andelen förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter mottagningsår och tid i Sverige efter invandringen o Individer invandrade under en kortare period följs under år o o o Under samtliga år i landet mäts aktiviteter/flöden (studier, föräldraledighet, inkomster) för att beskriva olika vägar in på arbetsmarknaden Genom sekvensanalys kan olika grupper identifieras och skillnader och likheter mellan grupper beskrivas Inriktningen kan vara att studera enbart kommunmottagna flyktingar eller att även inkludera personer som invandrat av andra skäl? Integration en beskrivning av läget i Sverige o Situationen beskrivs ur flera perspektiv; demografi, utbildning, boende, arbetsmarknad, demokrati, inkomst, hälsa Vänta till 2019 för att kunna beskriva valet 2018? En ledamot undrade om man kan titta på flöden in och ut ur socialförsäkringssystemet (bl.a. ekonomiskt bistånd)? Therese tar med sig frågan. Punkten ledde till en begreppsdiskussion och vad man menar med flyktingar respektive nyanlända. En ledamot påpekade att myndigheterna kanske skulle göra ett gemensamt jobb och definiera olika begrepp som används olika i samhället. En ledamot påpekade att även flyktinginvandrares anhöriga borde inkluderas i PI:s rapport. En ledamot nämnde att det är viktigt att fundera över vilket år man utgår från då olika grupper har kommit till Sverige olika år vilket lär återspeglas i statistiken över etableringen på arbetsmarknaden.

13 Sida 13 (22) 7 Presentation: Utlandsstudiers effekter på etableringen på arbetsmarknaden Malin Leonardsson vid CSN och Angelina Nyström vid SCB presenterade delar av den rapport om utlandsstudier som publicerades den 14 november 2017 på SCB:s och CSN:s respektive hemsidor. Frågor som belyses i rapporten är: Bosättning: Var bosätter sig de utlandsstuderande efter studierna? Sysselsättning och etablering: Påverkas sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden av utlandsstudier Inkomster: Finns det skillnader i inkomster mellan dem som har studerat utomlands och dem som tillbringat hela studietiden i Sverige?? Skuldsättning och återbetalning: Hur påverkas skuldsättning och återbetalning av studielån av utlandsstudier? Om studien: Registerstudie Population: o o o Uppgifter för De som studerat utomlands med studiemedel på eftergymnasial mellan ( personer). Jämförelsegrupp: De som studerat med studiemedel i Sverige på eftergymnasial nivå mellan men inte haft studiemedel för utlandsstudier ( personer). Freemovers, utbytesstuderande och språkstuderande Populationen i förhållande till jämförelsegruppen: Något större andel kvinnor Yngre Föräldrar med högre utbildningsnivå Större andel med utländsk bakgrund Lägre andel högskoleexaminerade Olika studieinriktningar. Några sammanfattande resultat: Åtta av tio utlandsstuderande bosätter sig i Sverige efter studierna Högre andel sysselsatta bland studerande i Sverige Högre andel med etablerad ställning på arbetsmarknaden bland studerande i Sverige Lägre andel etablerade på arbetsmarknaden bland personer utan svensk examen Högre genomsnittliga inkomster bland utlandsstuderande

14 Sida 14 (22) Betydligt högre studieskulder efter utlandsstudier Skillnader mellan utlandsstuderande och studerande i Sverige. Det tar längre tid att få jobb, men mer välbetalda arbeten? Utlandsstudier verkar mer lönsamt för män, sett till inkomster Utbytesstuderande lyckas mycket bra. Är i högst grad etablerade på arbetsmarknaden, har högst genomsnittliga inkomster och betalar i högst utsträckning på sina studielån. Annan bild för freemovers och språkstuderande; Lägre andel etablerade på arbetsmarknaden, brist på kunskap om utländska utbildningar bland svenska arbetsgivare? Högre andel som fortfarande studerade Grupperna såg olika ut vad gäller bakgrundsfaktorer såsom ålder, studievana hem m.m. Olika studieinriktningar. Utbytesstuderande överrepresenterade inom studieinriktningarna Teknik och tillverkning och Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Andelen som fortfarande studerade Högst andel studerande 2015 bland språkstuderande. Det kan komma att bli en uppföljning om några år. Det kom en fråga från en ledamot om man tittat på gymnasiebetyg? Den variabeln är inte med i studien enligt Malin. Man undrade även om det blir någon skillnad i storlek på skulderna beroende på hur länge man studerat? Det har man inte tittat på, enligt Malin. Uppgiften om boende har hämtats från folkbokföring men uppgift om land kommer från CSN. En ledamot påpekade att det kan vara lämpligt att i framtiden kontrollera för olika typer av språkutbildningar. En ledamot undrade över samarbetsformerna mellan CSN och SCB vid rapportarbetet. Man har haft några fysiska möten, annars har möten skett via telefon och videomöten och det har fungerat bra. CSN har ingen information om examen i utlandet. En ledamot undrade om det finns nån skillnad mellan olika länder man studerat i och om det spelar roll att man studerat på finare lärosäten? Man har bara tittat på världsdelar men inte kunnat se några skillnader avseende detta. 8 Lägesrapporter från externa ledamöter. Frågor och förtydliganden kring inskickade lägesrapporter Ledamöternas lägesrapporter skickades ut inför mötet. Dessa ligger i bilagan till mötesanteckningarna.

15 Sida 15 (22) 9 Övriga frågor - 10 Summering och inför nästa möte Mötet avslutades med att bestämma att nästa möte ska vara torsdagen den 3 maj.

16 Sida 16 (22) Bilaga 1 - Lägesrapporter inför möte i användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 14 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet Vid Arbetsmarknadsdepartementet pågår just nu arbete med att ta fram regleringsbrev för de myndigheter som ligger under departementet. Nya arbetsmarknadspolitiska program och insatser införs under nästa år och vi arbetar med att säkerställa att det går att följa upp resultatet i etableringsprogrammet och introduktionsjobben. Fokus på Analysfunktionen ligger fortsatt på att följa upp etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Vi är inne i en förberedelsefas inför nästa års budgetproposition. SCB har under hösten fått i uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet att uppdatera och vidareutveckla indikatorerna under Registerdata för integration. Barnombudsmannen Barnombudsmannen har genomfört en skolundersökning (åk 5 och 8) som är en fördjupningsstudie i årstemat Barns ojämlika uppväxtvillkor. Publiceras i samband med årsrapporten och så småningom på Max18. Max18 kommer utökas med nya indikatorer under 2018, bland annat från Socialstyrelsens öppna jämförelser, statens medieråd, och skolinspektionens enkäter. Vår planerade undersökning till 5-åringar i förskolan kommer bli försenad och genomförs istället under hösten Finansdepartementet Arbetet med Långtidsutredningen har nu påbörjats och ska vara klart LU19 kommer bland annat att innehålla ekonomiska prognoser på väldigt lång sikt (de s.k. långsiktskalkylerna), för vilka SCB:s befolkningsprognos av stor betydelse. Befolkningsprognosen är även en viktig input för de bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet som sker löpande på departementet liksom för den ordinarie prognosverksamheten. Ekonomiska avdelningen arbetar ständigt medfrågor kring hur effektiviteten och ändamålsenligheten i integrations- och utbildningspolitiken kan öka. Även här är SCB:s utbildnings- och befolkningsstatistik med tillhörande analys en viktig input. IFAU IFAU behandlar just nu ansökningar om forskningsmedel. Vi delar årligen ut forskningsmedel till forskning om (1) arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder och studier av arbetsmarknadens funktionssätt samt (2) effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet. Vart och ett av de två områdena har 3 miljoner. Medlen delas vanligen upp på flera separata projekt. Ansökningarna sakkunnig bedöms av externa granskare och vid bedömning av dem sker rangordning utifrån vedertagna vetenskapliga kriterier som utarbetats av Vetenskapsrådet. IFAU:s

17 Sida 17 (22) vetenskapliga råd lämnar förslag till beslut om tilldelning av forskningsbidrag efter sedvanlig prövning av inkomna ansökningar. GD fattar det formella beslutet på det vetenskapliga rådets rekommendationer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Regeringsuppdrag ungas övergång från skola till arbetsliv Uppdrag att analysera och redovisa utvecklingen av ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv. Analysen ska bidra till fördjupad kunskap om unga kvinnors och unga mäns olika förutsättningar och om villkoren för unga nyanlända och unga med funktionsnedsättning, i enlighet med vad som framkommer i regeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten ska utifrån analysen lämna förslag på åtgärder som underlättar ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2017 och slutredovisas senast den 31 oktober Delrapport februari 2017 visar starka samband mellan utbildning och etablering på arbetsmarknaden. Bland dem med en högskoleutbildning hade 82 procent ett arbete vid 29 års ålder. En större andel av de som gick ut gymnasieskolan utan högskolebehörighet varken arbetar eller studerar senare i livet jämfört med de som gick ut med behörighet. Det gäller alla åldrar. Skillnaden är ganska stabil över tid, mellan 4 och 5 procentenheter. Vid 29 års ålder ingick 9,5 procent av de utan högskolebehörighet och 5,3 procent av de med behörighet i uvas-gruppen. Delrapporten omfattar också en studie om gymnasiesärskolan av Jessica Arvidsson. Den visar bland annat att 18 procent av de som gått ut gymnasiesärskolan hade ett arbete vid 27 års ålder, alltså en mycket lägre andel än i övriga grupper. Även resultaten i grundskolan påverkar senare etablering. Unga som varken arbetar eller studerar MUCF och Temagruppen Unga i arbetslivet har fått tillgång till uppgifter från SCBs övertäckningsmodell (Befolkning och välfärd Bakgrundsfakta 2015:1). Uppgifterna visar att 29 procent av unga som varken arbetade eller studerade 2013 och som kategoriserades som okänd aktivitet var skrivna i Sverige men bodde sannolikt inte i landet (rapporten Aktivitet: okänd? från Temagruppen). Detta motsvarar ungefär individer eller ca 10 procent av hela uvas-gruppen år. Påverkan på statistiken är alltså betydande och arbete pågår för att kunna vikta ned hela serien Gruppen är sannolikt heterogen och omfattar individer som studerar utomlands utan CSN, arbetar, reser men även de som förts ur landet mot sin vilja. Fördjupad statistik (ej redovisad i rapporten) visar att utrikes födda är överrepresenterade i övertäckningen. En nedviktning av uvas-statistiken kommer alltså innebära att antalet och andelen uvas som är utrikes födda minskar.

18 Sida 18 (22) Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten arbetar med: Att förbereda inför den expansion som föreslogs i budgetpropositionen. Innebär ett ökat anslag gällande statsbidrag från ca 2 till 3 miljarder under 4 år. Att förbereda för en försöksverksamhet inom YH-utbildning med kontakttolk, se punkt 2. Nyligen presenterade regeringen ett tolkpaket för att komma tillrätta med tolkbristen: 1. Tolkutbildningen vid Stockholms universitet byggs ut. Regeringen föreslår 4,2 miljoner kronor till tolk- och tolklärarutbildningen för 2018, 7,2 miljoner kronor för 2019 och 9,6 miljoner kronor årligen från och med Förslaget är en del av budgetpropositionen för Myndigheten för yrkeshögskolan får i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en utbildning till kontakttolk inom yrkeshögskolan. Försöksverksamheten omfattar totalt cirka 160 utbildningsplatser och de första utbildningarna ska starta i januari Uppdraget beslutades 14 september Regeringen ger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att se över hur tolkanvändningen kan effektiviseras. Myndigheterna ska bland annat undersöka om flerspråkiga medarbetare kan användas som komplement till upphandlade tolktjänster. 4. En ny utredning, Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster, ska ta ett samlat grepp om tolkförsörjningen på längre sikt. Utredningen ska bland annat kartlägga kvalifikationer hos dagens tolkar, föreslå tydliga utbildningsvägar, analysera behovet av tillsyn och lämna förslag på hur en eventuell tillsyn kan utformas. I uppdraget ingår också att analysera hur dagens auktorisation och kompetensbedömning fungerar och föreslå åtgärder för hur detta kan förbättras. Gunnar Holmgren, landshövding i Västernorrland, utses till särskild utredare och uppdraget ska redovisas senast 12 december Det interna arbetet främst styrkedjan/styrmodellen. Det pågår ett arbete med att ta fram en 3-årig verksamhetsplan istället för en 1-årig där de tidigare målen ersätts av strategiska inriktningsdokument som ska visa riktning för de separata utbildningsformerna. Att förbereda inför SCB:s statistikansvar. Genomför just nu en intervjustudie rörande Arbetslivets nöjdhet. Där pågår intervjuer med två urvalsgrupper inom de fem största utbildningsområdena (Data/IT, Ekonomi, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik om Teknik och tillverkning). Urvalsgrupperna är ledningsgruppsrepresentanter för utbildningarna samt re-

19 Sida 19 (22) ferenspersoner från företag som uppgav att de hade ett rekryteringsbehov när utbildningsanordnaren ansökte om att få bedriva utbildning (ansökan 2013). Analysen beräknas vara klar under våren Skolverket Skolverket har nu fått en ny generaldirektör, Peter Fredriksson, som började på myndigheten den 1 augusti. Vi kommer under senhösten att publicera resultatet från två internationella undersökningar. Vi har precis publicerat resultatet från ICCS 2016, som undersöker 14-åringars kunskaper, värderingar och engagemang i samhällsfrågor. Se Den 5 december publicerar vi resultatet från PIRLS 2016, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. Studien innehåller nu också en undersökning av den digitala läsförmågan. Vi har tidigare i höstas publicerat en registerstudie om vilka kurser gymnasieelever saknar när de inte får gymnasieexamen, Vi kommer den 21 november att publicera statistik om sysselsättning efter gymnasieskolan för den första elevkull som har lämnat den reformerade gymnasieskolan Gy11. Efter årsskiftet planerar vi att publicera resultatet från en registerstudie om direktövergången till högskolan, som också utgår från den första Gy11-kullen. Flera politiska satsningar inom skolan bereds just nu efter de förslag som skolkommissionen lämnade (SOU 2017:35). Bland annat förbereds ett stort statsbidrag för stärkt likvärdighet, som ska fördelas baserat på ett socioekonomiskt index. En annan stor satsning är de kommande digitala nationella proven, där en försöksverksamhet ska pågå Det finns också förslag om ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå, vilket kommer att påverka den nuvarande kostnadsrapporteringen som bl a görs inom kommunernas räkenskapssammandrag. Socialdepartementet Utveckling av en modell för prognoser av ekonomiskt bistånd: befolkningsprognos från maj 2017 används som underlag för framtagande av prognosmodeller för ekonomiskt bistånd. En användning är helt enkelt att vi i en viktdriven modell påverkar befolkningens vikter i den s.k. flödesdatabasen och låter allt annat vara givet. Då kan vi se hur kostnader för ekonomiskt bistånd utvecklas. Beräkning av nuvarande och framtidens TRR ( Theoretical Replacement Rates ) inom pensionssystemet: dödlighetsprognoserna från 2017, per ålder, används inom ett typfall modell (Pensionsmyndigheten) för att räkna ut tillräcklighet av pensioner nu och i framtiden. Beräkning av funktionshindrades ekonomisk standard (2015) presenterades i en intern rapport (som snart ska offentliggöras) tack vare en speciell

20 Sida 20 (22) beställning till SCB, där individuella data från Socialstyrelsen (kring mottagandet av olika insatser inom LSS eller SFB) matchades till registerdata om inkomster. Sveriges Kommuner och Landsting SKL har jobbat mycket med att föra ut budskapet om välfärdens långsiktiga finansiering och verkar för att kommuner och landsting hitta strategier för att hantera frågan långsiktigt. En del i detta budskap är att arbeta med Uppdrag Hälsa. Det bygger på att ta fram nyckeltal, mått och mål i alla kommuner och landsting som bygger på bättre hälsa som alla måste förbättra. En annan del är att stödja kommunerna och landstingen att börja använda ny teknik och digitalisera. SKL arbetar också med att få regeringen att inse problemet med riktade statsbidrag, då dessa motverkar förändrade arbetssätt och snarare stimulerar till att hålla kvar vid det gamla sättet att arbeta. Vi har drivit frågan att ha regelbundna samråd med regeringen två gånger per år. En del i arbetet med framtidens välfärd är också deltagande i kommunutredningen. Vi har effektivt lyckats driva igenom frågan om möjligheter att samverka mellan kommuner i det delbetänkande i kommunutredning som nu presenterats. Vi jobbar också med information om implementation av nya kommunallagen som ska gälla från årsskiftet. Arbete pågår fortfarande kring flyktingfrågan, nu handlar det om att stödja kommunerna till en bättre integration- och hantera omflyttningen som skett i samband med kommunernas fördelningstal. Vi arbetar också med frågan om personlig assistans och konsekvenserna kring HFDs strängare domar, som gör att kommunerna får ta över ansvaret för många personer som tidigare fått assistans från Försäkringskassan. Vi har nyligen gjort en uppföljning kring kommunernas handlingsplaner kring våldsbejakande extremism i syfte att de ska få input om hur dessa ska kunna utvecklas. Vi driver frågan om hot och våld mot politiker och försöker få en förändrad lagstiftning, vi stöder även kommunerna med planer hur de ska agera när någon blir hotad, utsatt för våld. Förra året gjorde vi tillsammans med SKL Kommentus en upphandling av bostadshus, standardhus som snabbt kan komma på plats i olika storlekar. Dessa har nu börjat avropas. Just nu pågår en liknande upphandling av färdiga förskolor. Universitetskanslersämbetet En analys om avhopp ifrån de tio största yrkesexamensprogrammen publicerades i början av oktober. Slutsatserna var bland annat att social bakgrund inte påverkar benägenheten att hoppa av högre utbildning. Kartläggning och analys av distansutbildning på lärosätena. Planerad publicering i december.

21 Sida 21 (22) Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Hur ser etableringen ut för denna grupp och skiljer det sig åt mellan olika forskningsämnesområden. Planerad publicering i januari Analys av tidsbegränsade anställningar för forskande och undervisande personal på lärosätena. Planerad publicering våren UKÄ har fått nya uppdrag som breddar UKÄ:s roll mot forskningsfrågor, bland annat ska indikatorer för uppföljning av de forskningspolitiska målen tas fram tillsammans med VR. En ny statistikdatabas planeras att lanseras under första delen av Tillägg som jag tog upp på mötet: UKÄ fick i sitt regleringsbrev för 2017 ett uppdrag att utveckla uppföljningen av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodo-räknande. Uppdraget redovisades i oktober Utbildningsdepartementet Departementet har påbörjat arbetet med att bereda myndigheternas regleringsbrev. Utöver våra myndigheter som Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektion har vi även ansvaret för alla universitet och högskolor. Parallellt pågår även det interna arbetet med nästa års internbudget och verksamhetsplanering. Arbetet med nyanlända är inte riktigt lika intensivt längre, men fortfarande pågår flera aktiviteter som har koppling till integrationen av invandrare. Den accelererande lärarbristen är en annan fråga som upptar mycket tid. Arbetet involverar både medarbetare som arbetar med skolan och medarbetare som arbetar med högre utbildning. Flera stora utredningar, bland annat Skolkommissionens slutbetänkande och Gymnasieutredningen, bereds för närvarande på departementet. Två propositioner kommer att lämnas över till riksdagen under hösten, nämligen propositionen En ny organisation för etikprövning av forskning och propositionen Etisk granskning av klinisk läkemedelsprövning. Regeringen föreslår stärkt koppling mellan skola och arbetsliv. Huvudmannen för grundskolan ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever från och med årskurs 8. Regeringen överlämnar propositionen Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti. Åtgärdsgarantin ska säkerställa att elever i behov av stödinsatser upptäcks tidigt, och därmed ges utökade möjligheter att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Åtgärdsgarantin ska säkerställa att alla elever som behöver stöd redan från förskoleklass får individuellt utformade stödinsatser för att nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Skolverket har fått i uppdrag att digitalisera de nationella proven.

22 Bilaga 2 Presentationerna på användarrådet Sida 22 (22)

23 SCB-frågor hösten 2017 Petra Otterblad Olausson statistiska_centralbyran_scb

24 Budgetpropositionen 2018 SCB har under 2016 planenligt utvecklat, producerat, spridit och samordnat officiell och europeisk statistik i enlighet med sin uppgift Ta vara på digitaliseringens möjligheter och i samverkan med andra SAM möta gemensamma utmaningar SCB får ca 557 MSEK i anslag år procent av SCB:s verksamhet finansieras via avgifter

25 Omlokalisering - I Regeringens beslut 26 april Ny gd placeras i Örebro Stab och stödverksamhet i huvudsak i Örebro SCB utreda övrig verksamhet Genomfört till den 30 april 2018 SCB beslut 22 maj Stab och stödverksamhet i huvudsak i Örebro All IT-verksamhet All datainsamling

26 Omlokalisering - II Detaljerade genomförandeplaner har tagits fram All verksamhet överflyttad till den 30 april förutom IT som är klart december 2019 Verksamheterna flyttas successivt då personal och kompetens finns i Örebro Uppsägningar i Stockholm

27 Aktuella frågor Ny modell för ekonomistyrning Samordning av datainsamlingen Hantera bortfallet. Minska kostnaderna för insamling och uppgiftslämnarbördan Agenda 2030 Tillgängligheten till statistiken respektive mikrodata Utvärdering av den officiella statistikens kvalitet

28 Prognosinstitutet 2018 Maj Eriksson Gothe Användarrådet för befolkning, demografi och utbildning statistiska_centralbyran_scb

29 Befolkningsframskrivningar Befolkningsframskrivning Publicering 26 april

30 Demografisk analys Det demografiskt delade Sverige Jämföra barnafödande, livslängd, flyttningar, familjeförhållanden mm mellan olika grupper: kvinnor och män, stad och land, norr och söder, inrikes och utrikes födda, högre och lägre utbildningsnivå Bakgrundsfakta om beräkning av ålder vid barnafödande Livslängd efter utbildningsnivå Publiceras årligen, men 2018 planeras även en regional uppdelning och publicering i Statistikdatabasen

31 Demografisk analys Ytterligare förslag (påbörjas 2018 eller längre fram) Ungas väg ut i vuxenlivet Beskrivning av ungas väg från boende med förälder/föräldrar till etablerad i vuxenlivet. Ungas boende och aktiviteter (studier, arbete, etc) studeras samtidigt. Livslängd efter hushållstyp och civilstånd Analyser av hushållsflöden

32 Utbildning Förstudie kring digitaliseringens effekt på efterfrågan av utbildade Hur påverkar digitaliseringen efterfrågan på arbetsmarknaden? Kartläggning av vad som är skrivet inom området, pågående forskning, benchmarking med andra prognosmakare. Pilotstudie för att testa beräkning av automatiseringsgrad inom ett antal olika yrken Karriärbytare Vid analys av utbildningsnivå används vanligtvis högsta utbildningsnivå. Vi ser dock en ökning av personer som vidareutbildar sig inom andra områden i vuxen ålder, till exempel via YH-utbildning. Men innebär det även ett karriärsbyte? Högsta utbildning jämförs med senaste utbildning i utbildningsregistret Hur vanligt är karriärsbyte i vuxen ålder? Hur vanligt är det med om-/vidareutbildning i vuxen ålder? Om man genomgått en ny utbildning - innebär det karriärsbyte eller kvarstår man i tidigare yrke?

33 Utbildning Matchning på arbetsmarknaden, nationell nivå Har yrkesverksamma rätt utbildning i förhållande till yrke? Hur många är över- respektive underkvalificerade för sitt yrke? Rätt utbildning, men fel nivå Fel utbildning för yrket Saknar utbildning för yrket Temarapport T.ex. för ingenjörer eller gymnasiala yrkesutbildningar En temarapport om t.ex. ingenjörer skulle kunna beskriva, utifrån tillgänglig statistik, hur rekryteringen till ingenjörsutbildningarna sett ut under senare år, hur stor genomströmningen i utbildningen är, samt vilken formell utbildning de som arbetar som ingenjörer har idag. Men även hur situationen på arbetsmarknaden ser ut och var på arbetsmarknaden de ingenjörsutbildade befinner sig. Beroende på vilken utbildningsgrupp som studeras kan alternativa prognosscenarios också vara en del i rapporten Sysselsättningsprognos Beräkningar av hur antal förvärvsarbetande och antal arbetade timmar kommer att utvecklas i framtiden och vad dessa förändringar får på den framtida försörjningsbördan. Prognosen görs ungefär vart tredje år och har ett tidsperspektivet på år.

34 Enheten för befolkningsstatistik Marie Lidéus, SCB

35 Anslag Inom ramen för enhetens anslag ingår: Befolkningsstatistik Integrationsstatistik Jämställdhetsstatistik

36 Befolkning Befolkningsstatistik för 2018 publiceras 21 februari och 21 mars. Befolkningen per 1 november publiceras 10 december. (SSD). Preliminär månadsstatistik och kvartalsstatistik publiceras löpande under året (Excel) Hushållsstatistiken för 2017 publiceras i SSD och Excel den 21 mars Cirkulär migration för publiceras i SSD och Excel den 9 maj. Samma dag planeras publicering av summerad fruktsamhet och medelålder vid barnets födelse för Planerade Statistiknyheter: 21 februari, 21 mars och 17 augusti Namndatabasen för nyfödda namngivna 2017 offentliggörs den 31 januari och namnstatistik för hela befolkningen den 27 februari Med start under våren publiceras löpande under året artiklar inom befolkningsområdet på webbplatsen

37 Befolkning - förändringar Cirkulär migration Ökad analys Skattad Grund För Bosättning (GFB)

38 Integration Temaområde på webbplatsen bestående av: Statistik (Demografi, Utbildning, Arbetsmarknad och Demokrati) Artiklar och publikationer Press och andra källor till statistiken, Länkar till både svenska och internationella webbsidor Det årliga uppdraget Registerdata för integration som görs åt Arbetsmarknadsdepartementet som innehåller flera ämnesområden och tas fram för riket, län, kommun och vissa stadsdelar.

39 Jämställdhet Indikatorerna för uppföljning av jämställdhetspolitiken, som redovisas i temaingången om Jämställdhet på SCB:s webbplats kommer, i likhet med tidigare år, att uppdateras i slutet av varje termin. I slutet av januari ska uppdraget om att ta fram indikatorer för de nya jämställdhetspolitiska delmålen, Jämställd hälsa respektive Jämställd utbildning, att redovisas till regeringen. Fickboken På tal om kvinnor och män ges ut i ny utgåva under 2018.

40 Sida UNDERLAG TILL ANVÄNDARRÅD 1 (2) Therese Garp Enheten för statistik om utbildning och arbete Verksamhet inom officiella statistiken 2018 Årlig/Intermittent verksamhet Befolkningens utbildning (inkl. enkät Utbildning i annat land) Befolkningens studiedeltagande Verksamhet efter utbildning Övergång gymnasieskola högskola Elevpaneler Gymnasieungdomars studieintresse Internationella undersökningar Programme for the International Assessment of Adult Competencies PIAAC: Förberedelser för ny undersökning 2021/2022. AES och CVTS: publicering av rapport i januari. Nomenklaturer/standarder Revidering av SUN med mål att den nya nomenklaturen ska gälla från 2020 Ny officiell statistik SCB blir fr.o.m statistikansvarig myndighet för Folkhögskolestatistik och Eftergymnasial yrkesutbildning (YH-utbildning och konst- och kulturutbildningar). Enkät- och registerstudier 2018 bruttolista (ett urval kommer genomföras) Förslag på enkätundersökningar: Högutbildade utrikes födda: Kartläggning av situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda, i vilken omfattning arbetar de och hur väl överensstämmer deras arbete med utbildningen de har? Uppföljning av forskares villkor: Vilka förutsättningar har kvinnor och män att doktorera och sedan fortsätta den akademiska karriären? En fortsättning på undersökningen som gjordes 2003 med namnet Forskarexaminerades arbetsmarknad Uppföljning av yrkesutbildade som inte arbetar inom branschen de är utbildade inom: Välja ut en yrkeskategori t.ex. socionomer eller poliser. (2016 gjordes motsvarande undersökning bland lärare och sjuksköterskor med gott resultat.)

41 Sida 2 (2) Förslag på registerstudier: Nyexaminerade lärare: Efter examen - kommer de tillbaka till sin hemkommun för att arbeta? Studera bristen inom olika lärarkategorier. Finns det geografiska mönster i brister på vissa lärare? Könsskillnader i utbildningsval på gymnasiet och hur det påverkar övergången till högre utbildning och val av yrke. Longitudinell registerstudie där några kohorter unga kvinnor och män följs från gymnasiet och framåt. Högskoleavhoppare: Beskriva gruppen som har mindre än 3 års eftergymnasiala studier. Vilka är det som hoppar av högskolan i förtid och vad händer med dem sen? Förslag på andra projekt: Historiska data om utbildningssystemet i Sverige Med utgångspunkt från frågor som är aktuella idag ge en bakgrundsbild över utvecklingen i Sverige i så långa tidsserier som möjligt. Skildra utbildningssystemets framväxt i siffror. För att inte bli historielösa och fokusera endast på de senaste årens utveckling är syftet att ge en bakgrund och ett längre perspektiv till en bredare allmänhet. Diskussionspunkter: Hur ska etableringsstudier och inträdet på arbetsmarknadenundersökningar göras för de nya statistikområdena Folkbildning och Eftergymnasial yrkesutbildning? Samt övergångar mellan olika utbildningar. Vilket behov ser Användarrådet? Vilka delar av befolkningens utbildning med koppling till arbetsmarknad och övergång till högre studier är aktuella/av intresse under 2018?

42 Matchningen på arbetsmarknaden för utrikes födda med eftergymnasial utbildning Therese Landerholm statistiska_centralbyran_scb

43 Utrikes föddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige Rapport publicerad 2 juni 2017 Syftet - beskriva situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda med eftergymnasial utbildning Jämförelse med inrikes födda Registerstudie omfattande personer i ålder 25-64, som varit i Sverige minst 5 år År 2015

44 Samma andel eftergymnasialt utbildade Andel inrikes/utrikes födda efter utbildningsnivå Procent Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial Okänd nivå Inrikes födda Utrikes födda

45 Lägre utbildningsnivå bland flyktingar Andel utrikes födda kvinnor, efter utbildningsbakgrund och grund för bosättning Procent Förgymnasial Gymnasial Kort eftergymnasial Lång eftergymnasial Okänd nivå Flyktingar Anhöriga Övriga

46 Tre av fyra utrikes födda förvärvsarbetar Inrikes/utrikes födda med eftergymnasial utbildning, efter arbetsmarknadsstatus Procent Förvärvsarbetande Arbetslös Utanför arbetskraften Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män

47 Skillnader efter födelselandsgrupp Utrikes födda män med eftergymnasial utbildning, efter arbetsmarknadsstatus Norden EU-länder Övriga Europa Utanför Europa, högt HDI Utanför Europa, medel HDI Utanför Europa, lågt HDI Förvärvsarbetande Arbetslös Utanför AK

48 Högre förvärvsfrekvens med tid i Sverige Andel förvärvsarbetande utrikes födda med eftergymn. utb. efter tid i Sverige Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 5-9 år år 20 år och längre

49 Skillnader i yrkenas kompetenskrav Andel förvärvsarbetande med lång eftergymnasial utb. efter yrkets kompetenskrav Fördjupad högskolekompetens Chefsyrken (inkl. militära yrken) Högskolekompetens 76% 92% 93% 78% 76% Gymnasial kompetens Inga/låga utbildningskrav Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män

50 Lång tid i landet kompenserar inte för utländsk utbildning Andel förvärvsarbetande utrikes födda med lång eftergymn. utb. där yrket ställer krav på högskolekompetens/chefsyrke Procent Svensk utbildning Validerad Ej validerad

51 Mått på matchning Matchning Förvärvsfrekvens inom utbildningsgrupp Andel som arbetar inom ett yrke på rätt nivå Fem utbildningsgrupper: Civilingenjörer, lärare, sjuksköterskor, naturvetare och ekonomer

52 Matchning civilingenjörsutbildade Antal utbildade i åldern år Inrikes födda: kvinnor och män Utrikes födda: kvinnor och män Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män

53 Matchning naturvetenskapligt utbildade Antal utbildade i åldern år Inrikes födda: kvinnor och män Utrikes födda: kvinnor och män Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män

54 Matchning ekonomutbildade Antal utbildade i åldern år Inrikes födda: kvinnor och män Utrikes födda: kvinnor och män Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män 46 Utrikes födda kvinnor 50 Utrikes födda män

55 Matchning lärarutbildade Antal utbildade i åldern år Inrikes födda: kvinnor och män Utrikes födda: kvinnor och män Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män 86 Utrikes födda kvinnor 81 Utrikes födda män

56 Matchning sjuksköterskeutbildade Antal utbildade i åldern år Inrikes födda: kvinnor och män Utrikes födda: kvinnor och män Procent Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män

57 Sammanfattande resultat Förvärvsfrekvensen för utrikes födda civilingenjörer, naturvetare och ekonomer är betydligt lägre bland utrikes födda Matchningen når inte upp till nivån för inrikes födda, trots svensk utbildning och långa vistelsetider Arbetsmarknadsläget Lärar- och sjuksköterskeutbildade har bättre matchning Legitimationsyrken Bristyrken

58 2018 års Integrationsrapport förslag Flyktingars (utrikes föddas?) sysselsättning i Sverige Andelen förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter mottagningsår och tid i Sverige tiden efter invandringen Individer invandrade under en kortare period följs under år Under samtliga år i landet mäts aktiviteter/flöden (studier, föräldraledighet, inkomster) för att beskriva olika vägar in på arbetsmarknaden. Genom sekvensanalys kan olika grupper identifieras och skillnader och likheter mellan grupper beskrivas Inriktningen kan vara att studera enbart kommunmottagna flyktingar eller att även inkludera personer som invandrat av andra skäl?

59 2018 års Integrationsrapport - förslag Integration en beskrivning av läget i Sverige Situationen beskrivs ur flera perspektiv: demografi, utbildning, boende, arbetsmarknad, demokrati, inkomst, hälsa Vänta till 2019 för att kunna beskriva valet 2018?

60 Utlandsstudier vad händer sedan? CSN och SCB Vi gör studier möjligt. csn.se

61 2 Utlandsstudier vad händer sedan? Bosättning - Var bosätter sig de utlandsstuderande efter studierna? Sysselsättning och etablering - Påverkas sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden av utlandsstudier? Inkomster - Finns det skillnader i inkomster mellan dem som har studerat utomlands och dem som tillbringat hela studietiden i Sverige? Skuldsättning och återbetalning - Hur påverkas skuldsättning och återbetalning av studielån av utlandsstudier? Vi gör studier möjligt. csn.se

62 3 Om studien Registerstudie Population: -De som studerat utomlands med studiemedel på eftergymnasial mellan ( personer). Jämförelsegrupp: -De som studerat med studiemedel i Sverige på eftergymnasial nivå mellan men inte haft studiemedel för utlandsstudier ( personer). Free-movers, utbytesstuderande och språkstuderande Uppgifter för 2015 Vi gör studier möjligt. csn.se

63 4 Populationen i förhållande till jämförelsegruppen Något större andel kvinnor Yngre Föräldrar med högre utbildningsnivå Större andel med utländsk bakgrund Lägre andel högskoleexaminerade Olika studieinriktningar Vi gör studier möjligt. csn.se