Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 15 april 2016

Transkript

1 Mötesanteckningar 1 (16) BV/BE, BV/PI, BV/UA Anna Andersson Johan Tollebrant Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 15 april 2016 Närvarande: Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, ordförande Björn Öckert, IFAU Britt-Inger Stoltz, Myndigheten för yrkeshögskolan (ersätter Paula Kossack) Carin Callerholm, Universitetskanslersämbetet Christina Sandström, Skolverket Elisa Baroni, Socialdepartementet Jonas Karlsson, Barnombudsmannen (ersätter Anna Karin Hildingson Boqvist) Jonas Norlin, Finansdepartementet Karin Berglind, Arbetsförmedlingen Karin Lundström, Arbetsmarknadsdepartementet Mattias Sjöstrand, Utbildningsdepartementet Mona Fridell, Sveriges Kommuner och Landsting Tiina Ekman, MUCF Från SCB: Inger Eklund, BV/LEDN Eiwor Höglund Dávila, BV/PI Fredrik Rahm, BV/BE Mikael Schöllin, BV/UA Therese Karlsson, BV/UA Anna Andersson, BV/UA, sekreterare Johan Tollebrant, BV/PI, sekreterare Helena Sjödin, BV/LEDN (punkt 4) John Kling, BV/DEM (punkt 4) 1 Mötet öppnas och presentationsrunda Ordföranden förklarade mötet öppnat och hälsade välkomna. Ingen hade något tillägg till dagordningen, som därmed godtogs. En kort presentationsrunda hölls. 2 Användarrådets roll och inledning/information från SCB Användarrådets roll I SCB:s användarråd gäller tidsbegränsade förordnanden om tre år. I samband med att en period löper ut görs en utvärdering, vilken utgör ett instrument för att ta tillvara på synpunkter och förbättringsmöjligheter.

2 2 (16) Den uppföljning som nu gjorts visar att majoriteten av ledamöterna tycker att användarråden fungerar bra. Omkring 60 procent av ledamöterna tycker att SCB tillvaratar synpunkter och runt 90 procent att engagemanget från ledamöter och ordföranden är bra. SCB:s chefer är dock här något mindre positiva. Hela 99 procent av ledamöterna anser att presentationerna av statistik svarar mot behovet att få ta del av ny statistik och mötena anses vara lagom långa och många. Rådet ska ha en rådgivande funktion för den anslagsbaserade statistiken och 90 procent av ledamöterna tycker att det stämmer bra. En förbättringspunkt är att dagordningen bör innehålla en tydligare beskrivning av mötets innehåll. Från och med årsskiftet har SCB tio råd istället för nio råd. Det råd som tillkommit är rådet om kommunikation som är ett av två råd som hanterar horisontella frågor. Övriga råd behandlar frågor inom sina respektive ämnesområden. Syftet med användarråden är att SCB löpande ska kunna få kunskap om nya och förändrade statistikbehov och att få förankring för förändringar i statistiken hos viktiga användare. Genom användarråden får SCB spridning och respons på idéer och planer. Råden har en aktiv roll i prioriterings- och uppföljningsfrågor samt en rådgivande funktion till SCB. Ledamöterna får genom dem tillgång till övergripande information, såsom årsredovisning, verksamhetsplan, budgetunderlag m.m. Ledamöternas uppgift och roll är att ge råd t.ex. i frågor om ny statistik, förändring av befintlig statistik samt prioriteringar och omprioriteringar inför kommande budgetår. Ordförande och ledamöter i användarråden tillsätts genom beslut av SCB:s gd. I instruktionen för användarråden står nu att ordförandeskapet är tidsbegränsat till tre år med möjlighet till förlängning om tre år. Utöver detta anges att rådet ska ha minst två sammanträden per år, att mötesanteckningar förs och skickas till ledamöter samt publiceras på webbplatsen. Det finns möjlighet att bjuda in experter till möten och för frågor som rör flera råd kan samma frågor presenteras på flera möten eller gemensamma möten hållas. Varje år skriver användarrådet en verksamhetsrapport i vilken synpunkter och klagomål dokumenteras. Om ledamöterna har några frågor om användarrådet går det bra att höra av sig i efterhand. Inledning/information från SCB I samband med mötet har ledamöterna fått olika dokument avseende SCB:s verksamhet skickade till sig, såsom arbetsplan och årsredovisning. Enligt SCB:s verksamhetsplan för 2016 finns det fyra övergripande mål för verksamhetens inriktning, vilka också är formade i strategi 2020 och som ska genomsyra varje verksamhetsplan. Dessa är följande; att SCB tillgodoser användarnas behov av statistik med hög kvalitet, att SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter, att SCB är en efterfrågad partner för uppdrag, samt att SCB är en respekterad aktör i det nationella och internationella statistiksamarbetet.

3 3 (16) Det finns fyra vägar som SCB prioriterar för att nå de övergripande målen. Dessa är följande; samordning av statistiken för att tillgodose våra användare, att fortsätta arbetet med att underlätta för våra uppgiftslämnare, att realisera uppdragspolicy och uppdragsstrategi, samt att realisera planen för nationell och för internationell samordning. Att underlätta för uppgiftslämnarna kan t.ex. handla om att fråga vid enbart ett tillfälle om en uppgift som sedan ingår i flera anslagsundersökningar. Här ställs en fråga i rådet om ambitionen att underlätta för uppgiftslämnare medför att alla insamlade uppgifter även kan användas i uppdrag från externa. Endast om de uppgifter som omfattas är del av den officiella statistiken, uppgiftslämnarna är informerade om användningen eller om de ingår i statistikregister kan uppgifter användas för den typ av uppdrag som frågan gällde. I arbetet med hanteringen av bortfallsproblematiken ingår bl.a. att titta på hur insamlingen ska göras, om andra typer av data kan användas och hur uppgiftslämnarbördan på olika sätt kan minskas. Att realisera uppdragspolicy och uppdragsstrategi handlar om att förtydliga vilken typ av uppdrag SCB ska åta sig. Vad gäller nationell och internationell samordning kan samordningen av statistiken förbättras även mellan SAM-myndigheter. SCB har en aktiv roll i den internationella samordningen. Aktuellt under år 2016 är att det i regleringsbrevet ingår ett uppdrag att till 31 oktober ta fram en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering. Utöver detta är det aktuellt med en ny instruktion för SCB, då den nya europeiska statistiklagen påverkar statistikbyråernas roll. Det är även aktuellt att implementera den nya statistiklagen. Den nya förordningen om europeisk statistiklag träder i kraft 8 juni och innebär ett stärkt oberoende för statistikbyråerna och större tillgång till administrativa register för framställandet av statistik. Medlemsländerna ska även ta fram åtaganden för genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice). En fråga ställs under mötet om Code of Practice kommer att tas upp i Rådet för den officiella statistiken (ROS). Att implementera Code of Practice är ett åtagande för de statistikansvariga myndigheterna, men kan komma att diskuteras i ROS. ROS arbetssätt kommer också att ses över. SCB:s årsredovisning för år 2015 var utan anmärkning. Kvalitetetsarbetet pågår kontinuerligt, men myndigheten har kommit en god bit på väg. Vad gäller resultat har SCB i stort publicerat enligt plan. Besöken på webbplatsen har ökat och tidsåtgången för uppgiftslämnande har minskat. En fråga ställs om vad minskningen består av. Det är främst på företagssidan som minskningen skett, där det gjorts effektiviseringar. Insamling sker exempelvis numera direkt från företagens system.

4 4 (16) Den allmänna kännedomen om SCB verkar vara hög, liksom förtroendet för myndigheten. Bortfallet är dock ett stort problem och SCB arbetar med varumärkesbyggande, t.ex. i form av Sverige i siffror och aktivitet på sociala medier. En fråga ställs om hur mycket av bortfallet som är vägran respektive ej anträffade. Inom AKU är ej anträffade den grupp som ökar mest, men det är svårt att avgöra om det handlar om vägran även där. SCB ska framöver ha ett gemensamt telefonnummer när man ringer ut och det blir då lättare att bevaka om det blockeras. Arbetsplanen för år 2016 beskriver de förändringar i verksamheten som genomförs under året. En av de produkter som särskilt omnämns är en ny omgång av undersökningen om Hushållens utgifter (HUT). Sist var svarsfrekvensen 38 procent och resultat kunde då redovisas på aggregerade nivåer. Förändringar har genomförts inför år 2016 i bl.a. insamlingssätt och detta till trots är svarsfrekvensen hälften än vad den var förra gången. Detta är ett stort bekymmer och något SCB måste lära av. Eventuellt kommer resultatet inte att kunna publiceras med så låg svarsfrekvens och insamlingen kan därmed komma att avbrytas. Utöver detta kommer t.ex. ny statistik om inkomströrlighet som baseras på det totalräknade Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) att publiceras under året. Datainsamling för Hushållens boendeutgifter (BUT) genomförs också för första gången 2016, vilket tidigare var del av undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK). Arbetet med att samordna den ekonomiska korttidsstatistiken fortsätter också under En bortfallsanalys ska göras av den eventuella bortfallsbiasen i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) med fokus på dem som varken arbetar eller studerar. AKU-försöket utvärderas och vid halvårsskiftet tar vi ställning till om försöket ska fortsättas. Här föreslås det att resultatet från det försöket ska presenteras på rådet. Regeringen har som tidigare beslutat om ett produktivitetskrav på i genomsnitt minst 3 procent per år. Utöver detta ses t.ex. undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) över, man arbetar med cirkulär migration och förbättrar barn- och familjestatistiken. På utbildningssidan är det bl.a. aktuellt med de EUreglerade undersökningarna Adult Education Survey (AES) och Continuing Vocational Training Survey (CVTS). Vad gäller budgetunderlaget har SCB fått medel för genomförande av AES och CVTS under år 2016, men medel äskas till finansiering för slutförandet av undersökningarna under år Behov av finansiering finns även vad gäller innovationsindikatorer, en framtida företagsdatabas och tjänsteexporten. På längre sikt ser SCB också behov av finansiering för tidsanvändningsundersökningen, vilken planeras genomföras år 2020, samt införandet av SIMSTAT (Single Market Statistics). 3 Lägesrapport om moderniseringen av den sociala statistiken inom EU Inger Eklund, chef vid avdelningen för befolkning och välfärd på SCB presenterar en lägesrapport om moderniseringen av den sociala statistiken inom EU.

5 5 (16) Moderniseringen av den sociala statistiken har varit uppe tidigare i rådet och arbetet med detta har pågått länge. Det finns stora behov av ny statistik och moderniseringen kan ske på olika sätt. Ett sätt är genom s.k. Core Social Surveys, t.ex. Labour Force Survey (LFS) och Statistics on Income and Living Conditions (SILC). Core Social Surveys används då som grund för beskrivning av sociala frågor och till dessa kopplas andra surveyer genom återkommande moduler som kan kombineras ihop. En fråga ställs om det innebär att det är samma urval. Kombinationen består av att det är samma typ av frågor. Frågorna ska ställas på samma vis i alla länder och ingen hänsyn tas därmed till olika kulturer. Sverige menar här att en viss anpassning måste ske och att frågor inte alltid kan ställas i samma ordning i alla länder. I alla sociala undersökningar ska s.k. Core variables ingå, vilket innebär standardisering av variabler. Standardiseringen är något Sverige är positiva till, men är lite tveksamma till den föreslagna utökningen av antalet variabler. Tanken är att en variabel som används i mer än en undersökning ska standardiseras. Ingen hänsyn tas dock till olika syften med undersökningar och får vi för tunga undersökningar kan vi också få ökat bortfall. Här saknar SCB kvalitetsaspekterna i diskussionerna. En fråga ställs om Core variables kan vara registerbaserade. Svaret är ja och det är bl.a. därför Sverige är positiv till standardisering. Det är när det tillkommer variabler som kräver att man frågar som man är lite mer tveksam. Förslag finns om tre ramlagar, där en rör urvalsundersökningarna, en befolkningsstatistiken och en registerbaserade datainsamlingar. Integrated European Social Statistics (IESS) är det lagförslag som rör urvalsundersökningarna. Där handlar det om fem undersökningar som idag har egna lagregleringar. Här är tanken att även lägga till två undersökningar, HUT och Tidsanvändningsundersökningen. Det finns viss oro för att ökade krav kommer innebära att Sverige inte kan använda registeruppgifter samt kommer behöva göra avkall på den nationella statistiken för att kunna leverera den internationella. Sverige ser fram emot den sista ramlagen som handlar om användningen av administrativa data. Stora skillnader finns mellan medlemsländerna när det gäller tillgång till administrativa data och goda urvalsramar. Det är här viktigt för Sverige att ha allierade med liknande upplägg. Målet för Eurostat är att få beslut om ramlagen för IESS under 2016, vilket kan leda till att SCB därefter behöver diskutera prioriteringar och finansiering. Moderniseringen innebär många förändringar. Nya lagen utgår t.ex. från s.k. single household, som omfattar dem som inte bor i institutionsboende, vilka är inkluderade i svenska undersökningar. Sverige kan få undantag men i så fall tidsbegränsat. Det kommenteras att denna grupp ej är särskilt stor.

6 6 (16) 4 Presentation av SCB:s socialstatistiska system ENAR och diskussion av tabellplan för gemensam redovisning Från SCB presenterade Helena Sjödin från ledningen för avdelningen om befolkning och välfärd, Eiwor Höglund Dávila från prognosinstitutet och John Kling från enheten om demokratistatistik SCB:s socialstatistiska system ENAR och diskussion av tabellplan för gemensam redovisning. En samordning av den sociala statistiken diskuterades redan på 70-talet. Våren 2006 gjordes en förstudie och i september det året hölls ett inledande konstituerande möte. År 2007 inrättades en referensgrupp med användare och kunder. En projektbeställning togs fram, där målen med samordningen beskrevs. Byggstenar i samordningen är både register och urvalsundersökningar. SCB:s undersökningar har kommit till av olika nationella behov och variabler kan därmed likna varandra men ändå skilja sig åt. Vid en samordning behöver hänsyn tas till nationella och internationella krav, liksom syftet. Samordningen omfattar variabler, populationer, referens-tid, insamlingssätt, kodning etc. Hittills har t.ex. en översyn av mät- och referensperioder gjorts och standardiserade variabler inom individsfären fastställts. Samordning bör göras redan vid designen av undersökningar, t.ex. avseende referensperioder och frågeformuleringar etc. Det är även viktigt att använda registerdata om sådana uppgifter finns tillgängliga. Utöver detta bör samordning ske genom användning av de gemensamma redovisningsvariabler som tagits fram, samt vid dokumentation. I samordningen ingår även en planerad gemensam publicering, där indikatorer och bakgrundsvariabler tas fram, vilka sedan kan korsredovisas. Här efterfrågas input från rådet. En synpunkt som förs fram är att det för alla variabler bör vara samma ålder på individerna. Vad gäller valdeltagande kommenteras att detta vore intressant även för kommunval, inte bara riksdagsval. En fråga ställs om det överlag bara är riket som är redovisningsnivå. I dagsläget planeras inte statistik på kommunnivå. För bakgrundsvariabeln vistelsetid i landet föreslås att det bör skrivas ut om det är senaste eller första datum för folkbokföring som används. Det poängteras att vissa av bakgrundsvariablerna är intressanta i sig. Även statistik avseende dessa kommer att publiceras. En fråga ställs om det inte finns risk för förvirring om arbetslöshetssiffran här skiljer från den i AKU. Det ska bara finnas en siffra i den officiella statistiken. Regeringskansliet genomför just nu ett arbete om indikatorer för livskvalitet och det frågas om dessa indikatorer tar hänsyn till detta. Detta är en grund till tabellplan och sedan får man på sikt se hur den eventuellt kan utökas. En fråga ställs om hur individen nyttjar skattefinansierad verksamhet skulle kunna inkluderas. Detta ryms dock kanske inte helt inom BV-avdelningens statistik, men kan vara intressant för framtiden.

7 7 (16) Vad gäller indikatorerna om utbildning ställs en fråga om ifall förskola kommer att inkluderas i formell utbildning. Det finns dock ännu inte med i det register som uppgiften kommer att hämtas ifrån. En annan uppgift som efterfrågas är ålder vid inträde i högskola. Detta hamnar utanför avgränsningen då det är UKÄ:s uppgift. Även ej fullföljd utbildning efterfrågas, då det kan vara intressant att urskilja dem som ändå påbörjat, men inte slutfört en utbildning. Variabler om miljö föreslås ingå, såsom miljöpåverkan per person. Detta ryms inte i avgränsningen nu, men en bra input för framtiden. Både ett ekonomiskt statistiskt system och miljösystem finns redan. Det sociala systemet måste finnas på plats innan dessa sedan kan börja kopplas ihop. En synpunkt framförs om att det är viktigt att flagga för när urvalsundersökningar och registeruppgifter blandas, då det är skillnader i kvalitet mellan uppgifterna. Kvalitetsskillnader mellan måtten är något SCB behöver vara tydliga med. Tanken är att detta ska publiceras i framtiden. Vid publiceringen planeras ingen analysrapport, men en deskriptiv beskrivning, då användaren kan behöva hjälp med tolkningen. Det kommer vara möjligt att beställa specialbearbetningar utifrån dessa redovisningsgrupper i form av uppdrag. Användarrådet uppmanas att maila in eventuella ytterligare synpunkter. Den första versionen ska vara färdig efter maj, men arbetet pågår även efter det. 5 Förändrade krav på befolkningsstatistik samt ämnen att analysera i årets integrationsrapport Fredrik Rahm från enheten för befolkningsstatistik och Eiwor Höglund Dávila från prognosinstitutet vid SCB presenterar förändrade krav på befolkningsstatistiken på grund av större migrationsströmmar samt diskussion av ämnen att analysera i årets integrationsrapport. Förändrade krav på befolkningsstatistik År 2015 kom den största delen asylsökande under årets senare månader och allra flest under oktober. Användarrådet för arbetsmarknadsstatistik diskuterade på en workshop i november respektive organisations behov av statistik/fakta och landade i en bruttolista över statistikbehov. SCB fick också mycket frågor från media, andra användare och allmänhet. Generaldirektören gav ett uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för kartläggning av behov av statistik samt tillgängliga data. Gruppen bestod av deltagare från alla SCB:s ämnesavdelningar samt kommunikationsavdelningen. Inom ramen för Eurostat och IESS-lagstiftningen har förslag också kommit upp om att de EU-reglerade individundersökningarna ska genomföras för den stadigvarande befolkningen stället för den folkbokförda befolkningen. Användarna framförde att de t.ex. behöver veta hur stor befolkningen är, när de asylsökande blir folkbokförda, deras utbildning och hur det går för dem här. Utöver det behöver man t.ex. veta effekterna på statistiken,

8 8 (16) som hur befolkningsstatistiken kommer att fånga upp de papperslösa, om och hur asylsökande och nyanlända räknas in i statistiken inom Arbetskraftsundersökningarna (AKU), hur volymberäkningarna som görs för den offentliga konsumtionen inom nationalräkenskaperna påverkas samt om asylsökande barn kommer ingå i prognoser för antal skolelever. Man insåg vikten med att vara tydlig med vad som redovisas och vilka individer son ingår i statistiken, en synpunkt även rådet framför. Nästan all individstatistik idag bygger på folkbokförda personer från Registret över totalbefolkningen (RTB), där asylsökande inte ingår. En del frågor kan därmed inte besvaras, då det saknas individinformation om de asylsökande. Det utreds nu om asylsökande ska tilldelas ett samordningsnummer, vilket är en förutsättning för individdata för gruppen. Det kommer dock att ta tid innan samordningsnummer är på plats. Införandet har flyttats fram till andra halvåret 2017 och kommer oavsett att innebära en eftersläpning i statistiken. En synpunkt framförs om att statistiken även i framtiden bör avse folkbokförda, men då kompletteras med en redovisning av asylsökande. En annan synpunkt tas upp om att det framöver kommer bli viktigare att redovisa statistik efter grund för bosättning. En fråga ställs om hur asylsökande registreras idag och om Migrationsverket utgör en källa till kompletterande kunskap. SCB får varje månad uppgift om antalet asylsökande, samt inskrivningsdatum för dem som beviljas uppehållstillstånd, vilket gör att vistelsetid kan beräknas. Här kan det säkert finnas ytterligare information av intresse. Ett förslag som tas upp är utbildningsbakgrund. Det kommenteras att det i dagsläget inte finns någon samlad information om de nyanländas utbildningsbakgrund. En kommentar avser att datum för asylansökan samt om individen beviljats uppehållstillstånd är av intresse, liksom uppgift om ankomstkommun och vistelsekommun, för att kunna undersöka flyttningsmönster. Att kunna följa flyttningar är viktigt för kommunernas budgetarbete. De nyanländas inkomstfördelning vore också intressant att undersöka, liksom korttidsmigranter. I dagsläget finns många barn som går i skolan men som inte är folkbokförda. I Skolverkets statistik redovisas dessa nu under okänd bakgrund och särredovisas således från de folkbokförda barnen. Ämnen att analysera i årets integrationsrapport SCB har anslag till att göra en rapport om integration per år och årets ämne är ännu ej beslutat. Publiceringsdatum för rapporten är satt till den 6 december och nu efterfrågas ämnesförslag från rådet. Idéer som framförts hittills är att fokusera på utbildningsfrågor, t.ex. utrikes födda i gymnasieskolan, att följa någon/några kohorter utifrån grund för bosättning och att titta på matchningen mellan utbildning och yrke. Tidigare publicerade integrationsrapporter finns här. SCB har också fått ett regeringsuppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet om en integrationsrapport som framförallt handlar om utbildning och arbetsmarknad.

9 9 (16) Ett förslag från rådet är en prognos om hur det kommer gå för de nyanlända och att då titta på skola, arbete, socialförsäkring etc. Deras kön, ålder etc. är känd och de skulle därmed kunna jämföras med liknande grupper historiskt sett. En fråga ställs om ifall man vet hur stor andel som kommer få uppehållstillstånd. Antaganden om det görs i Migrationsverkets prognoser. Ett annat förslag är att undersöka hur det går för nyanlända i skolan och då t.ex. titta på övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Här vore det av intresse att undersöka regionala skillnader. Andra förslag är flyttmönster och ensamkommande barn. Flyttmönster har dock till viss del redan undersökts. En synpunkt är att det vore intressant att undersöka hur det går med socialförsäkringsutbetalningar uppdelat på grund för bosättning. Här är exempelvis föräldraförsäkringen av intresse och där pågår en utredning som publiceras i december. Sjukpenning och jämställda pensioner är också intressant. En kommentar är att Riksrevisionen nu granskar och tar fram en rapport avseende hur det gick förra gången Sverige tog emot många flyktingar. Här är det viktigt att SCB kompletterar och belyser nya saker. SCB informerar även om att ett referensgruppsmöte för databasen STATIV kommer hållas i maj och även där kommer ämnesförslag att efterfrågas. I maj publiceras även en rapport om etablering och karriär på arbetsmarknaden för utrikes födda som SCB gjort på uppdrag åt Rådet för integration i arbetslivet, samt en rapport om enkätundersökningen Högutbildade utrikes födda. 6 Lägesrapporter från externa ledamöter Ledamöternas lägesrapporter skickades ut inför mötet. Då revideringar görs vid mötet bifogas dock en ny uppdaterad version med mötesanteckningarna. 7 Inför nästa möte Förslag framförs om att hålla nästa möte onsdagen den 9 november, samma tid. Ledamöter som har något lite längre att presentera, exempelvis vid en publicering som kan vara av intresse för rådet, uppmanas att skicka in förslag om detta i god tid inför nästa möte. Det är värdefullt att höra om hur statistiken används. En potentiell punkt till nästa möte skulle kunna vara behovet av översyn av inriktningsmodulerna inom SUN.

10 10 (16) Bilaga Lägesrapporter inför möte i användarrådet för befolkning, demografi och utbildning 15 april 2016 Arbetsförmedlingen: Ny analyschef, Annika Sundén. Tillträder i augusti. Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick Arbetsmarknadsutsikterna hösten Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 publiceras Var finns jobben? Bedömningar till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick publiceras Ett flertal återrapporter, working papers etc. Ett urval för 2016: Arbetsförmedlingens årsredovisning för år 2015 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2015 Arbetsmarknadsdepartementet: Generellt inom Regeringskansliet: arbetet inför BP 17 påbörjas VÅP och VÄB presentera(de)s den 13 april Arbetsmarknadsdepartementet och analysfunktionen: Arbetar med ett flertal frågor kopplade till det stora antalet asylsökande under Har beställt en fördjupad rapport från SCB (BV/PI) kring integration Övrig uppföljning av regeringens reformer, framförallt kopplat till Arbetsförmedlingen

11 11 (16) Barnombudsmannen: Det som är på gång hos oss just nu kopplat till ämnet är att vi arbetar på en rapport om barn i ekonomisk utsatthet, med särskilt fokus på vräkningar och tillfälliga boendelösningar. Vi kommer att ha en kvantitativ del som bygger på data från Max18 men också en kvalitativ del som utgår från samtal med barn och unga. Hos oss aktualiserar förslaget om att göra barnkonventionen till svensk lag en del aktiviteter. Vi tittar bland annat på hur vi kan utveckla hela Max18 och bygga ihop det med andra verktyg för kommuner såsom barnkonsekvensanalyser och barnbokslut. Vi funderar också kring om Max18 skulle kunna kompletteras med andra typer av indikatorer som är mer processinriktade. I övrigt kan jag bara nämna att Barnombudsmannens fokusområde under 2016 kommer att vara barn på flykt. Vi kommer som vanligt att göra ett kvalitativt arbete med samtal med barn, men också en fördjupningsstudie av mer kvantitativ karaktär. Vi har också precis överlämnat årets årsrapport till regeringen. Fokus har varit barn med funktionsnedsättningar. Finansdepartementet: Vårarbetet i regeringskansliet har (som alltid) präglats av vårpropositionen. Här är frågor om asylinvandring och befolkningsutveckling viktiga. Även utbildning hos de som kommer hit. Eftersom regeringen vill vara så aktuell som möjligt beställdes en uppdatering av befolkningsprognosen från maj 2015 av SCB, som tar hänsyn till Migrationsverkets bedömning från februari i år. Denna har legat till grund för alla makro och inkomst/utgiftsbedömningar i vårpropen. Regeringen beställde även en uppdaterad prognos i oktober 2015, när asylinvandringen var som störst, så det finns intresse för denna fråga. Inom EU finns en arbetsgrupp för frågor kring effekter av en åldrande befolkning. Denna producerar en ageing report vart tredje år, publicerad i november 2015, och sedan gör kommissionen en bedömning av finanspolitikens hållbarhet i alla medlemsstater utifrån detta underlag, publicerad i februari Nu har arbetet med en uppdaterad rapport som ska publiceras 2018 inletts. Först ut är Eurostat som i samarbete med nationella experter kommer att uppdatera sina befolkningsprognoser för EU. Möten nu april-maj. IFAU: IFAU anordnar en konferens under temat "Hur förbättrar vi skolresultaten?" den maj. Konferensens syfte är att förbättra kunskaperna om hur utbildningspolitiken kan utformas för att förbättra skolresultaten och på samma gång underlätta för systematisk utvärdering. Vid konferensen deltar internationella forskare med erfarenhet av hur utbildningssatsningar kan implementeras och utvärderas, samt företrädare från svenska myndigheter med ansvar för skolfrågor.

12 12 (16) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: På MUCF har vi bland annat följande frågor aktuella: Webbportalen som lanserades i december. Omkring 60 indikatorer som belyser ungas levnadsvillkor presenteras med hjälp av tidsserier. Utifrån kön, ålder, inrikes/utrikes födda, svensk/utländsk bakgrund, kommun/län. Vi förväntas också göra jämförelser med andra medlemsländer, och då utifrån Kommissionens ungdomspolitiska strategi och Eurostats jämförande statistik ( I tillägg till statistiken har Kommissionen/EACEA initierat en webbportal där varje medlemsland ska beskriva de aktuella regelverken, aktörerna, initiativen mm som regeringen ansvarar för inom de åtta prioriterade områdena inom EU:s sektorsövergripande ungdomspolitik. Motsvarande Eurydice inom utbildningsområdet. Arbetet påbörjades i januari och ska pågå till Ett antal regeringsuppdrag där vi förväntas redovisa etableringen till arbets- och samhällslivet för unga generellt och för unga nyanlända samt för unga med funktionsnedsättning specifikt. Samt utifrån andra diskrimineringsgrunder, där sexuell läggning och identitet är prioriterat eftersom vi är en av de hbt-strategiska myndigheterna. Vår utmaning är att hitta relevanta statistiska underlag. Myndigheten för yrkeshögskolan: Statistik, uppföljning och utvärdering Ansvar på statistikområdet Myndigheten för yrkeshögskolan ska framställa statistik över de utbildningsformer som myndigheten ansvarar för: yrkeshögskoleutbildning, kompletterande utbildningar som fasas ut och ersätts med konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar samt tolkutbildningar inom folkbildningen (tecken- och dövblindtolkutbildningar, skrivtolkutbildningar, kontakttolkutbildningar). Produkter Myndigheten tar fram följande statistik: Yrkeshögskolan Utbildningsutbud/beviljade utbildningar Sökande och söktryck (datainsamling SCB) Studerande Examinerade Sysselsättning (enkätundersökning SCB) Kompletterande utbildningar Utbildningar och deltagare (datainsamling SCB) Konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar Utbildningar och studerande

13 13 (16) Vissa tolkutbildningar inom folkbildningen Utbildningar Sökande Deltagare och genomströmning Statistiken presenteras främst i myndighetens statistiska årsrapport som publiceras i maj varje år samt i några särskilda rapporter (sysselsättningsstudie, sökanderapport). Rapporterna kompletteras med tabellbilagor. Aktuellt Inventering av myndighetens eget behov av uppföljning och utvärdering samt inventering av anordnarnas behov. Inventeringen ska ligga till grund för planeringen av vilken statistik, vilka uppföljningar och utvärderingar som ska tas fram i framtiden. Förbereder för att publicera statistik (främst Exceltabeller) på webben myh.se Analys av behov av yrkeshögskoleutbildning Myndigheten har i uppgift att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Analyserna ska användas vid tillståndsgivningen. Analyserna grundar sig främst på utbildnings- och arbetsmarknadsstatistik, andra aktörers analyser och samtal med arbetslivets parter (främst branschorganisationer). Aktuellt Myndigheten har under 2015 sett över hur analyser av arbetsmarknadens behov ska göras och kommer implementera den nya analysmodellen under 2016 och Exempelvis ska en studie göras som belyser från vilka utbildningsformer sysselsatta inom olika yrken kommer. Just nu samarbetar vi med SCB och fyra regioner vad gäller regionala trender och prognoser där vi bidrar med ett kapitel om utbud och efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade inom respektive region. Det byggs upp en databas om kvalifikationer som inte ryms inom den officiella utbildningen. Syftet är att producera statistik. Skolverket: Skolverket har genomfört en omorganisation som trädde i kraft den 1 april. Vi har nu former för att styra och samordna utvecklingsarbetet, fler men mindre enheter och vi ska införa ett processorienterat arbetssätt. Den senaste tiden har myndigheten haft stort fokus på nyanlända elever. Förutom att arbeta med olika skolsatsningar har vi nyligen publicerat rapporterna Invandringens betydelse för skolresultaten och "Språkintroduktion", som bygger på analyser av registerdata. Vi har också kompletterat våra registerdata med uppgifter från Migrationsverket och kommer inom kort att publicera en PM om nyanlända elever i grundskolan. Eftersom många elever ännu inte är folkbokförda har vi infört kategorin "okänd bakgrund" i statistiken då det saknas uppgifter om personnummer.

14 14 (16) Socialdepartementet: Under sista månader vi har försökt räkna fram vilka nya kostnader flyktingmottagningen kan innebär på kort och medium sikt. Detta kräver att vi kan prognostisera stockar av flyktingar över tid, och deras konsumtion av offentliga resurser när de bosattar sig i Sverige. Vi har skaffat en ny stock-flöde modell för flyktingar till Sverige som kan (ungefär) reproducera migrationsprocessen, dvs. från ankomst som flykting till folkbokförning (i linjen med den modell som Migrationsverket har). Problemet finns dock fortfarande när det gäller avstämningsbarhet mot SCB invandringsstockar och prognoser (RTB befolkning). Vårt syfte är att kunna reproducera alla individer som bor i Sverige i en viss tidpunkt, inkl. flyktingar utan uppehåll tillstånd, och detta inte speglas väl av RTB befolkning. SCB har hjälpt oss med snabb tillgång till STATIV databas, som vi ska använda för att bättre förstå beteende och mottagning av olika transfereringar bland de som har kommit som flyktingar gentemot andra invandrare. Vi har dessutom initierat en överenskommelse med SCB där vi ska kunna identifiera grund för bosättning inom deras vanliga befolkningsprognoser(flykting, arbetskraftinvandrare, anhöriginvandrare, student) förutom landsgrupp. Vi välkomnar också nya prognoser om hushåll (och inte bara individer), där utgångspunkten är grund för bosättning istället för födelseland, vilket är ett önskemål från Socialdepartementet. Sveriges Kommuner och Landsting: SKL övergripande: Det stora antalet asylsökande och nyanlända flyktingar ställer kommuner och landsting inför stora utmaningar. Bland de frågor som SKL arbetar med märks: Behovet av nya bostäder Stora krav på vård och omsorg och på personalen där Behovet av utbildning ska kunna tillgodoses Förberedelser för inträde på arbetsmarknaden Ersättningssystemen Sammantagna ekonomiska effekter Ekonomi: Ekonomirapporten April 2016 publiceras den 28 april. Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Under v. 18 publicerar SKL ny prognos för kostnadsutjämningen och LSS utifrån preliminära uppgifter från Räkenskapssammandraget. SKL har en prioriterad fråga om riktade statsbidrag till kommuner och landsting. Arbetet förväntas resultera i en minskning av antalet sådana statsbidrag. Utbildning: Lärarbristen en stor fråga som späs på markant av ökad befolkning både p.g.a. ökning i befintlig befolkning och invandring.

15 15 (16) Universitetskanslersämbetet: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har framförallt följande tre ansvarsområden: Att utvärderar verksamheten vid universitet och högskolor bland annat genom att granska lärosätenas utbildning. Att utövar tillsyn över universitet och högskolor. Att ansvarar för uppföljning av universitetens och högskolornas verksamhet och vara SAM-myndighet för högskolestatistik. Nytt utvärderingssystem UKÄ har helt nyligen fått regeringens beslut om att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning Förändringarna rör framförallt två områden. Det ena är att komma bort från tidigare fokus på studenternas examensarbeten. Det andra är att Sverige ska leva upp till standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Det nya kvalitetssystemet består av fyra delar: examenstillståndsprövningar granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete utbildningsutvärderingar tematiska utvärderingar Uppföljning av universitetens och högskolornas verksamhet Exempel på återkommande uppdrag Utbildningsutbudet och arbetsmarknaden UKÄ ska informera universitet och högskolor samt blivande studenter om arbetsmarknadens framtida behov i relation till utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå. Vid regionala skillnader i balansen mellan utbud och efterfrågan ska detta redovisas. Uppdraget redovisas i en rapport vartannat år och detta skedde senast Under 2016 bedrivs ett utvecklingsarbete. Etablering på arbetsmarknaden UKÄ ska i samverkan med universitet och högskolor följa och redovisa de examinerades etablering på arbetsmarknaden, fördelat på kvinnor och män. I uppdraget ingår att följa och redovisa etableringen på arbetsmarknaden för de personer som har genomgått kompletterande utbildningar. År 2015 publicerades en rapport om etableringen som kommer att spridas under Under 2016 kommer den del av uppdraget som gäller kompletterande utbildningar att redovisas. Exempel på andra regeringsuppdrag Kartläggning och analys av internationella utbildningssamarbeten - vilka internationella utbildningssamarbeten ingår lärosätena i och hur många studenter som studerar i Sverige finns inom utbildningssamarbetena. Avrapporteras i april Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning - en särskild uppföljning av användningen av de olika ersättningsbeloppen för högre utbildning.

16 16 (16) Ämbetet ska också inom ramen för uppdraget föreslå hur likvärdighet i tillämpningen av kursklassificeringen kan främjas. Avrapporteras Uppföljning av uppdragsutbildning - utvecklingen av uppdragsutbildning vad gäller omfattning, intäkter, typer av förändringar över tid. Avrapporteras i april Uppföljning av försöksverksamhet med övningsskolor på vilket sätt bidrar försöksverksamheten vid deltagande lärosäten till att höja kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), bl.a. i förhållande till hur VFU:n fungerar vid lärosäten som inte ingår i försöksverksamheten. Delrapporters Utredning om öppen nätbaserad utbildning - möjligheter och eventuella hinder med ett införande av öppen nätbaserad utbildning, MOOCs i svensk högskola. Avrapporterades i februari Uppföljning av studentinflytande - kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande. Avrapporteras i februari Utvärdering av hållbar utveckling - en utvärdering av lärosätenas arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån högskolelagen 1 kap. 5. Avrapporteras i september Utbildningsdepartementet: Under rubriken vad är på gång så är timingen lite dålig. Regeringens vår-budget presenteras i morgon, och det är inte tillåtet att avslöja förslagen i förväg. Det generella resurstillskottet på ytterligare 10 miljarder kronor till kommunerna kommer förhoppningsvis att komma utbildningsväsendet till del. På ett mera generellt plan kan man väl säga att flyktingfrågan fortfarande står i centrum: regeringen har aviserat flera satsningar med ett sådant fokus: Ytterligare medel till bedömning av utländsk utbildning, en satsning för fler behöriga sfi-lärare, och även möjligheten för nyanlända ungdomar får läsa språkintroduktion på folkhögskola. Bland de övriga frågorna kan nämnas att U-dep tagit emot en utredning om nationella prov, och att man också tagit emot en utredning om tryggare villkor för doktorander.